Ekologisk potatis - växtnäring och kvalitet. dokumentationsprojekt i Skåne 2006

Transkript

1 Ekologisk potatis - växtnäring och kvalitet dokumentationsprojekt i Skåne 2006

2 Förord Projektet har genomförts i Skåne på 5 gårdar med ekologisk odling av matpotatis. Syftet är att stärka de som odlar ekologisk potatis genom att utvärdera och följa upp odlingsresultatet. Samt att den samlade erfarenheten kan komma även andra odlare till godo. Målet är att den ekologiska potatisen skall hålla en hög kvalitet så att den är attraktiv på marknaden och att odlarna skall få en god avkastning. De sorter som finns är i flera fall dåligt anpassade till ekologisk odling och nya sorter behöver studeras närmre i odling för att man skall hitta rätt i gödslingsnivåer och andra odlingsåtgärder. Arbetet har finansierats av staten och EU via medel till Kompetensutveckling av lantbrukare i Miljöfrågor (KULM). Kristianstad, december 2006 Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet Kristianstad Box Kristianstad marie-louise.juhlin@hush.se

3 Sammanfattning De vanligaste kvalitetsfelen var fysiologiska skador. Det rörde sig om mekaniska skador och larvskador såväl som missformade knölar. Skalmissfärgning stod för den största enskilda genomsnittliga felprocenten.. Mekaniska skador är sedan många år en mycket vanlig skadan i svensk matpotatisodling. Här måste man arbeta med skonsammare metoder vid upptagning och sortering, särskilt som dessa skador är inkörsport för flertalet lagringssjukdomar. Årets milda väder med god fuktighet i marken under upptagningen gjorde det lättare att hålla skadefrekvensen nere. Larvskador har ökat och man bör ha kortvariga vallar eller flera år mellan vall och potatisgröda i växtföljden för att motverka dessa skador. Den höga andelen missformade knölar berodde på tillväxtstörningar till följd av periodvis torka och hög temperatur. När regn eller bevattning sattes in kommer tillväxten igång men sker ojämnt i knölen vilket leder till oregelbundenheter. Groddbränna kan också orsaka missformade knölar. Framförallt kokkvaliteten men också känsligheten för mekaniska skador påverkas av växtnäringstillgången. I några av odlingarna gäller att en ökad kaliumgiva skulle minska mörkfärgningen och medverka till att göra knölen mindre känslig för stötskador. I något fall skulle blötkokningen minska med en mer balanserad kvävegödsling i förhållande till skördens storlek. Att tillväxten avstannade under det mycket varma vädret under juli gjorde att en del potatis inte hann växa ut och mogna. Odlingen behöver arbeta vidare med frågor kring gödsling, förfrukter, förgroning och sortval för att förbättra kokegenskaperna. För att klara den korta odlingssäsongen innan potatisbladmöglet angriper blasten, måste man, förutom bladmögel- och brunröteresistens, överväga en övergång till odling av tidigare potatissorter. Bakgrundsbeskrivning Under 2001 och 2002 dokumenterades den ekologiska potatisodlingen i södra Sverige. Målsättningar med projekten var att bygga upp ett erfarenhetsunderlag om ekologisk potatisproduktion. Produktionskedjan följdes från förgroning fram till lagring. År 2003 gick vi vidare och studera slutprodukten närmare, för att se vilken kvalitet den ekologiska potatisen höll. Det var viktigt att försöka hitta orsaker till de olika kvalitetsfelen för att kunna förbättra produktionen. Många av kvalitetsfelen hängde samman med odlingssättet som t ex grönfärgning och upptagningsmomentet som kan orsaka mekaniska skador. Vi fokuserade på upptagning och lagring under kurserna som följde på projektet. Projektet genomfördes i både Skånes och Hallands län. Vi diskuterade också växtnäringstillförseln men kände att ett bättre underlag behövdes för att kunna gå på djupet i frågan. År 2005 fick jag möjlighet att göra en djupare analys av växtnäringstillförseln i tre odlingar. Det gäller att veta vilka grundförutsättningar som finns före odlingsstart för att kunna anpassa gödslingen. Eftersom vi använder oss av organiska gödselmedel är det svårt att bedöma kvävetillgången. Genom att linjekartera före potatisgrödan och följa kvävetillgången i tre fält under säsongen skulle vi få en bättre bild av växtnäringens flöde. Det är flera nya sorter med och genom att göra SMAK-analyser och utvärderingar ökar vi vår kunskap om dessa och kan hålla en hög kvalitet på den ekologiska potatisen.

4 För att få ett större underlag i studien av växtnäringstillgång och kvalitet har fem fält och skörden från dessa studerats i projektet Metod På våren gjordes linjekartering i vart och ett av de fem fälten. Under sommaren har därefter kväveprovtagningar genomförts vid 4 tillfällen för att se hur kvävetillgången har utvecklats under säsongen vid användning av olika organiska gödselmedel. I början av november togs knölprover för SMAK-analys. I några fall har potatisen levererats tidigare under säsongen och jag har då fått tillgång till analysprotokollen från SMAK-analyserna. Totalt har jag därför haft tillgång till 13 SMAK-analyser med kokkvalitet varav 11 är fullständiga med både skador, sjukdomar och kokkvalitet. Två av dessa är dock gjorda på sorterad vara. Odlingsförhållanden Januari och därnäst mars var vinterns kallaste månader. Snö täckte marken till och med mars månad. Vilket gjorde att vårbruket blev senare än normalt. Under april däremot var temperaturen normal. Första halvan av maj låg temperaturen mycket över den normala medan andra halvan av maj hade lägre temperatur än normalt och rikligt med nederbörd. Potatisar som satts i slutet av april eller i början av maj kom därför upp mycket fint medan de som sattes efter 10 maj inte kom upp förrän temperaturen åter steg. Juni blev torrare än normalt och torkan fortsatte till slutet av juli. Under juli var dagstemperaturen över 25 o C nästan varje dag vilket medförde att tillväxten avstannade och gjorde det besvärligt att försörja odlingarna med vatten. I månadsskiftet juli augusti kom mycket kraftiga regn vilket kunde leda till omväxning, oregelbunden knöltillväxt eller sprickbildning i fält där tillväxten hade avstannat i torkan. Från den 10e augusti regnade det så gott som varje dag. Landskrona och Kristianstad fick 180 mm regn och Eslöv hela 230 mm vilket är 3-4 ggr normal nederbörd för augusti. Detta gjorde det omöjligt att ta sig ut i fälten och blasten fick vissna ned utan den planerade krossningen och flamningen. Under första halvan av september var nederbörden låg men det var mycket blött ute i många fält. I mitten av månaden späddes det på med mm regn så att fälten åter var vattenmättade. Upptagningen har därför skett i omgångar och dragit ut på tiden längre än normalt. Temperaturen har varit mycket hög. Under juli, september och oktober har den legat 3 o C högre än normalt. Resultat Markvärden på våren I alla fält gjordes linjekartering i början av april. PH-värdet varierar från 6,2 till 8. Fosfortillståndet ligger i klass V förutom ett prov i klass III och ett i klass IV. Två av fälten har kalium i klass II medan tre stycken ligger i klass IV. Magnesiumtillgången varierar kraftigt och i två fält finns det 2,5 3 ggr så mycket kalium som magnesium medan två fält har något mindre kalium än magnesium. Kalcium innehållet är mycket högt i två av fälten. Tabell 1 Mätvärden från linjekartering märkning ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL 1 6, ,2 1, , ,8 2, ,2 11 7,6 3,1 2, ,7 5,4 7,8 10 0, ,9 1100

5 Utsäde I 9 av 13 fall använde odlarna eget utsäde till årets odling. Utbudet av sorter med certifierat ekologiskt utsäde är begränsat och flera har utnyttjat möjligheten att köpa konventionellt obetat utsäde av andra sorter för egen uppförökning. Förgroning i lådor tillämpades i 7av 13 fall i de övriga tillämpades väckning. Förfrukt Valet av förfrukt till potatis varierar. Spannmål är vanligast och har använts i 9 fall varav 5 med insådd av klöveroch gräs. Grönsaker och rotfrukter är förfrukt i de övriga 4 fallen. Gödsling Gödslingen varierar från nötdjupströ till olika kombinationer av häst- och kycklinggödsel Vinass, fruksaft eller flytgödsel från nöt. Djupströgödseln och fastgödseln saknar analysvärden och beräkningarna har därför gjorts utifrån schablonvärden i STANK in MIND. Spridningen i kväveggiva är mindre än tidigare år, mellan 50 och 140 kg Bortförsel vid 25 ton potatis/ha är ca 88 kg N, 12 kg P och 125 kg K. Bladmögel och skörd I 80 % av fallen krossades eller slogs blasten av efter angrepp av potatisbladmögel. Det regnade och var så blött att det inte gick att ta sig ut i fälten utan krossningen blev fördröjd eller uteblev helt i övriga fall Upptagningen gjordes i ett fall i augusti. Under september togs den mesta potatisen upp. Men i västra Skåne har det varit så blött att upptagning pågått t o m i det milda novembervädret. Någon skördade 2-3 veckor efter blastdödning men fler väntade till 5-6 veckor efter blastdödning. Vädret och markförhållandena har fått avgöra. Lagring Lagringslokalerna varierar från enkla garage till klimatstyrda potatiskylar. SMAK-analys Proverna, ca 25 kg osorterad vara, hämtades den 6 och 7 november. Fyra partier hade redan levererats sorterade men analyserna från dessa finns också med i denna sammanställning. Odlarna lämnade in odlingsenkäten med svar på korta frågor angående gödsling, utsäde och åtgärder under odlingssäsongen. Potatisen analyserades avseende skador, sjukdomar, storlek och kokkvalitet av en SMAK kontrollant. Varje odlare fick en kopia på SMAKanalysprotokollet och en kort kommentar angående kvalitetsproblem. På de 6 fälten togs ett linjekarteringsprov på våren. Fälten följdes med kväveprovtagningar, 0-30 och cm djup för att följa kvävetillgången under växtsäsongen. Kväveprovtagningarna genomfördes 8 juni, 13 juli, 18 augusti och 27 september. Odlarna har många olika sorter. Tio av dessa finns med i provtagningen. Fontane finns med i tre prover och Lady Balfour i två prover. Asterix, Matilda, Cicero, Ditta, Frieslander, Ovatio, Verity och Jutlandia representeras av vardera ett prov. Sortmaterialet blev bredare än planerat eftersom olika odlare satsar på helt olika sorter. Knölstorlek Analysen börjar med att fastställa den specifika vikten och storlekssortera proverna, för att få fram den säljbara matpotatisfraktionen, mm. Andelen knölar under 40 mm varierade mellan 5 och 66 %. I det senare fallet var potatisen förgrodd men sattes inte förrän slutet av maj. När potatisbladmöglet tog död på blasten var knölarna outvecklade efter det varma

6 vädret i juli. I genomsnitt var 23 % av potatisen för liten för att klassas som säljbar fraktion och endast 2% var för stor. Utseende, skalet Vanlig skorv orsakas av bakterien Streptomyces scabies sp. Skorv uppträder under torra, varma somrar i luckra jordar med ph mellan 6-8. Skorv kan motverkas genom bevattning i början av knölbildningen. 7 av 11 prov hade potatis med vanlig skorv. Endast i ett fält var problemen stora. Det kom mycket nederbörd i slutet av maj och komplettering med bevattning i rätt tid lyckades väl. En annan typ av Streptomyces sp. ger upphov till nätskorv och det är framförallt vid sättning i kall och blöt jord som potatisen kan få skador. Förutom jordsmitta kan den smitta via utsädet. Inget av proven hade nätskorv i år. Pulverskorv orsakas av svampen Spongospora subterranea och smittan kan finnas i marken i 5-6 år. Svampens sporer överför mopptoppvirus. Pulverskorv uppträder gärna i dåligt dränerade fält och vid regnig väderlek särskilt kyliga fuktiga försomrar. Inget av proven hade pulverskorv i år. Tabell 2. Kvalitetsfel som påverkar utseendet Skada omfattni omfattnin med omfattnin ng g skadan g Skal 91 0,3-14,2 79 0,4-15,3 82 0,6-12,4 missfärgning Vanlig skorv 64 0,5-9,2 58 0,3-85,1 41 0,6-30,6 Lackskorv 27 0,3-1,9 53 0,3-3,2 41 0,4-1,8 Skalåterbild 18 0,8-1,1 16 0,2-3,1 18 0,4-3,0 ning skalbristning 9 0, Pulverskorv ,4-12,1 18 0,3-14,9 Nätskorv 0-5 3,7 - - Lackskorv orsakas av svampen Rhizoctonia solani, samma svamp som orsakar groddbränna. Denna svamp har många olika värdväxter bland både odlade växter och ogräs. Råg har dock en hämmande effekt Lackskorv på ytan av potatisknölen är svampens förhårdnade flagor av svampmycel s k. sklerotier vilka bär smittan vidare till lager och därefter även till nästa fält. Sklerotierna utvecklas när knölarna ligger kvar i jorden så en viktig åtgärd är att ta upp knölarna så snart skalet är moget, 2-3 veckor efter blastkrossning. Det är viktigt att alltid använda friskt utsäde. För att motverka att potatisen blir angripen av marksmitta, skall man förgro potatisen och sätta den i varm jord. I 3 av 11 prov förekom lackskorv. omfattning varierade från 0,3 till 1,9 %. Inget av de drabbade partierna hade certifierat utsäde inköpt 2006 utan var eget uppförökat. Det har även gjorts försök med biologiska betningsmedel som Binab T, en blandning av Trichoderma svampar, för att motverka angrepp av groddbränna. Pauliina Ivarsson, Hushållningssällskapet Halland har dokumenterat effekten av Binab T under 2005 i en befintlig odling. Ulla Bång, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå har under några år gjort försök med vitlöksånga i lagret. Det har haft effekt mot groddbränna.

7 Skalåterbildning Om knölarna är omogna vid skörd eller hanteras ovarsamt kan skalet lossna. Är luftfuktigheten hög och temperaturen uppåt 20 o C kan nytt skal bildas på ett par dygn. 2 av 11 prov hade skalåterbildning från 0,6 % till 1,1 %. Andelen mekaniska skador var låg, 0,4 respektive 1,7% i de båda proven. Däremot fanns det skal missfärgningar i 10 av de 11 proven. omfattning varierade från 0,3 till 14,2 %. Yttre missfärgningar har flera orsaker: att knölen utsatts för ljus är en vanlig orsak, att skalet av någon anledning har förtjockats är en annan, sorter med småknottrig yta kan drabbas mer av gnuggskador under hantering och eventuell kontakt med gödselkokor kan ha betydelse. Om vi vore helt klara över orsakerna till skalmissfärgning skulle det troligtvis inte vara så stort problem som det är idag inom matpotatisodlingen Efter att ha studerat enbart utseendet på potatisen blir resultatet följande: 10av 11 prover klarade kraven för SMAK 1 1 av 11 prover kunde klara kraven för SMAK 2 nedklassningen orsakades av skalmissfärgning Inre kvalitet I detta delmoment skars all potatis i den säljbara fraktionen igenom, för att bland annat hitta inre skador av virus, bakterier och svampar. Tabell 3. Kvalitetsfel orsakad av virus, bakterier, svampar mm Skada omfattni ng omfattni ng omfattni ng Grönfärgning 100 0,5-4,1 95 0,6-9,2 94 0,4-15,2 /odl. Brunröta 55 0,3-2,4 42 0,3-1,1 18 0,4-1,4 Stjälkbakterios 45 0,3-1,9 26 0,4-0,6 6 0,6 Inre 27 0,4-1,3 21 0,5-1,2 24 0,7-0,9 missfärgning Kärlringar 27 0,4-0,7 16 0,3-0,6 12 0,6-0,7 Glasighet 27 0,3-0,7 5 0,6 12 0,5-0,6 Blötröta ,2 0 - Naveländsnekro 18 0,4-0,7 5 0,4 0 - s Grönfärgning 18 0,5-0, ,5-14,1 /lagr. Rostringar ,4-1,3 12 0,4-2,5 Ihålighet ,7-1,9 6 3,7 Phoma ,1 6 0,6 Fusarium ,9 Efter angrepp av potatisbladmögel, Phytophthora infestans, bildas sporangier som genom ögon och lenticeller infekterar knölen. Detta resulterar i brunröta. Vid höga temperaturer kan den utvecklas kraftigt och det kan bli saminfektion med blötröta som leder till genomruttna knölar. Brunröteknölar som håller sig torra i lagret och kommer med i utsädet till nästa år orsakar mycket tidiga bladmögelangrepp I 6 av de 11 proverna kunde knölar med brunröta återfinnas i sorterna Matilda, Verity, Fontane, Lady Balfour och Ditta. Att fältet är väl kupat,

8 angripen blast slås av, vädret är torrt därefter, avvakta med upptagning till ett par veckor efter avslagning och att knölresistensen hos sorten är hög är de bästa förutsättningarna för att förhindra knölangrepp. I år kom det mycket regn när blasten var angripen av bladmögel. Detta underlättar för sporerna att nå knölarna. Angreppen var därför större i år än tidigare år. Stjälkbakterios, Erwinia carotovora var. atroseptica, kan komma till uttryck i blöta och dåligt dränerade fält. Rötan utvecklas vanligtvis i knölens navelända, stjälken blir brun och senare svart och plantan vissnar. Bakteriosen sprids från smittad potatis till friska knölar vid upptagning, sortering och lagring. Ju skonsammare hantering desto mindre är risken för smitta. Symptom fanns i 4 av de 11 proven. Blötröta orsakas av fler olika bakterier. De kommer in i potatisen via skador på knölen som t ex mekaniska skador och brunröta. Fuktig inlagring och för lite luftning gynnar angreppen. 2 av de 11 proverna innehöll vardera 1 blötröteknöl. Phoma, Phoma exigua var. foveata, är en lagringssvamp som man kan få i odlingen efter att ha använt smittat utsäde. Med ordentlig växtföljd och uppmärksamhet på ogräsen pilört, dån och hampdån, vilka är värdväxter för svampsjukdomen, kan problemen minskas. Mekaniska skador eller andra sårytor är avgörande för att svampen skall kunna angripa knölen. Den utvecklar sig snabbt vid normal lagringstemperatur och sprider sig vid sortering. Grönfärgning under odlingen är oftast intensiv och klart begränsad och beror oftast på dåligt genomförd kupning. Under odlingssäsongen 2006 var det mycket torrt väder juni och juli och det kunde vara svårt att kupa upp jorden och få den att stanna kvar vid de täta bevattningarna. Därefter blev det mycket regnigt i augusti och jord kunde rinna ner från kuporna. En del sorter sätter dessutom knölarna högt vilket gör att de har ännu lättare att grönfärgas. Plantor som drabbats av groddbränna sätter knölarna mycket samlat nära stammen och grönfärgas därför lättare. Grönfärgning under lagringen är mer jämnt utbredd grön färg över den för ljuset exponerade ytan. En knöl tål inte mer än totalt 40 timmar i ljus innan den blir grönfärgad. Då räknar man samman all tid t ex upptagning, lagring, sortering samt i butik. Tunna påsar ger dåligt skydd. Om man endast använder sig av grönt ljus tål knölen ytterligare ca20 timmar. Rostringar kan orsakas av både rattelvirus som överförs av frilevande nematoder och mopptoppvirus som sprids med hjälp av pulverskorvsvampen. År 2006 innehöll inga prover knölar med rostringsymptom. Det pågår tester med olika växter för att hindra virusspridning från nematoder. I USA används lusern för att rensa bort virus från nematoderna. Oljerättika provas i Europa för den har toxisk effekt på stubbrotsnematoder men viruset kan föröka sig i oljerättikan. Det finns flera orsaker till inre missfärgningar, men vädret och sortegenskaperna verkar vara de mest betydelsefulla orsakerna. Missfärgningar är oftast av röd eller blåviolett färg. Kärlringar kan orsakas när luft tränger in i potatisen vid blastkrossning under torra och varma förhållanden. Detta orsakssamband stämmer dåligt med förhållandena i år. Ihålighet orsakas av tillväxtstörningar som uppstår vid omväxlande torra och fuktiga förhållanden under vegetationsperioden. Uppkomsten gynnas också av kväveöverskott och låg beståndstäthet och är vanligare i stora knölar.

9 Glasighet orsakas av långvarig torka som gör att tillväxten försvåras. Näring till nya knölar tas från redan ansatta knölar genom nedbrytning av stärkelsen. Dessa stärkelsefattiga delar av potatisen framstår sedan som glasiga och hårda. Fusariumrötan orsakas av svampen Fusarium coeruleum och andra Fusarium-arter som infekterar knölarna via skador i skalet. Symtomen utgörs av något insjunkna, torra fläckar, över vilka skalet ofta skrynklas i ringar. Smittan förekommer som allmän jordsmitta. Om man endast studerar inre kvalitet blir resultatet följande: 8 av 11 prover klarar kraven för SMAK 1 Vid en normal sortering klarar alla proverna SMAK klass 1 eftersom de vanligaste felen i dessa prover syns tydligt såsom odlingsgrönfärgning och rötorna. Fysiologiska skador Mekaniska skador uppkommer oftast under skörden. Om det är fritt från ogräs sten och kokor minskar risken för skador. Torka under upptagningsperioden medför att mindre jord följer med på upptagaren. Jord som följer med knölarna skyddar potatisen från stötskador. Potatisen utsätts för flera olika fall både på upptagaren och när knölar töms i storlådor. Olika dämpande plastmattor och justering av hastigheten mm ger skonsammare hantering. Kontrollera att skalet är stabilt före skörd. Skörda när jorden är varm för ju kallare potatisen är desto mer ömtålig är den. Mekaniska skador fanns i 8 av 11 partier. Skadorna var mindre än tidigare år. Värmen och fukten i marken underlättade. Tabell 4. Kvalitetsfel orsakad av fysiologiska skador Skada omfattni ng omfattni ng omfattnin g Missformade 91 0,5-2,6 89 0,5-7, ,7 Larvskador 82 0,6-13,6 84 0,4-9, ,8-6,5 Mekaniska 73 0,3-3,4 95 0,6-12, ,4-8,5 skador Växtsprickor 18 0, ,3-15,5 70 0,2-8,7 Djurgnag 18 0,2-0,3 11 0,4-1,6 12 0,3-2,1 Kvickrot 9 0,8 11 0,3-1,3 24 0,5-3,6 Stötblått ,7-1,2 Missformade knölar orsakas oftast av växlingar mellan fukt och torka i knöltillväxtfasen. Sommaren 2006 präglades av en lång torrperiod och mycket varm juli som avslutades med kraftigt regn. Tillväxten har därför varit oregelbunden i många fält. Angrepp av Rhizoctonia solani ger också upphov till missformning. 10 av 11 prover innehöll missformade knölar. Genom väl avvägd bevattning har skadornas omfattning legat på en låg nivå i de flesta fall. Larvskador orsakas främst av olika arter av knäpparlarver. Risken för knäpparlarver är störst efter långliggande gräsvallar. Honorna lägger ägg i täta gräsbestånd. Det tar fyra år för larven att utvecklas till färdig skalbagge. De största skadorna kommer oftast det andra året efter vallbrott. Under första året finns det oftast en del gräsrester kvar som larverna föredrar. Helst bör man inte ha potatis tidigare än vid fjärde till femte året efter vallodling.

10 9 av 11 prover innehöll potatis med larvskador. De två prover som var oskadade kom från växtföljd utan vall. Ett prov hade så stora skador att det skulle hamnat i klass 2. endast skador som når ett djup på 10% av knölens diameter räknas. Växtsprickor, oftast en V-formad ränna i knölen med sidor täckta av korkskikt, orsakas av onormala växlingar mellan torka och nederbörd mot slutet av säsongen då potatisens tillväxt är stor. Endast 2 av 11 prover hade växtsprickor Kvickrotsrötter tränger sig ofta tvärs genom knölen där de också sitter kvar. Det är därför mycket viktigt att fältet är fritt från kvickrot före potatisodling. I 1 fält förekom kvickrotsangrepp. Om man endast studerar fysiologiska skador blir resultatet följande: 10 av 11 prover kunde klassas som SMAK 1 Det prov som hade mycket omfattande larvskador hamnar i SMAK 2. Detta prov skulle behöva en stor bortsortering för att klara klass 1 Kokegenskaper Ett parti matpotatis ska framförallt klara koktesterna. Slutprodukten serveras oftast kokt och den skall vara god i smaken, hålla ihop och hålla färgen. Partiet får innehålla några starkt blöta knölar, några mörkfargade potatisar och några starkt sönderfallande knölar. Sammanlagt högst 6 kokfel i SMAK klass 1 och högst 10 kokfel i SMAK klass potatisar kokas delas och får ligga 30 minuter för att eventuellmörkfärgning skall hinna framträda. Med fingrarna känner man om de är blöta och sönderfallande potatisar noteras. Några knölar provsmakas för att upptäcka eventuell bismak. Tabell 5. Kvalitetsfel i koktestet Skada Andel Andel Andel prov med omfattning prov med omfattning prov med omfattnin skadan felpoäng skadan felpoäng skadan g felpoäng Starkt blöta Starkt mörkfärgade Svagt 64 0,5-3, ,5 50 0,5-3,5 mörkfärgade Starkt sönderfallande 36 0,5-5,5 16 0, Passar potatisen att tvättas och användas i storkök ökar möjligheterna till en bredare marknad. Industrin kring färdigskalad potatis ökar och då gäller det att potatisen inte missfärgas efter skalning. 25 potatisar får ligga framme råskalade i 1 timma för att eventuell rosafärgning skall framträda. Blötkokning Blötkokning kan orsakas av t ex för höga givor stallgödsel eller för kväverika förfrukter vilka ger en allt för stor och sen kväveleverans. Det gäller att räkna på en realistisk förväntad skörd när gödslingen planeras och få en bra balans mellan olika näringsämnen. Även en låg kvävegödsling kan ge problem med blötkokning om det inte tillförs andra näringsämnen.

11 Sorterna reagerar olika. En del sorter t ex Ditta och Ovatio skall ha en lägre kvävetillgång. Att knölarna hinner växa ut och mogna är av avgörande betydelse för att kokkvaliten skall bli bra. Därför är det viktigt att vinna tid i början på säsongen genom att förgro utsädet. Tabell 6 Potatspartierna sorterade efter stigande frekvens blötkokning Kokkvalitet felenheter Sort Förfrukt Gödsling N tot NH 4-N P K Blöta Mörkfärg Sönderf. Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 Frieslander spm+insådd ton Fontane Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 spm+insådd ton Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 Lady Balfour spm+insådd ton ,5 Asterix spannmål Vinass kg ,5 0,5 Verity spannmål djupströgödsel nöt 10 ton/ha ,5 0,5 Matilda morot Vinass kg ,5 4,5 Fontane lök Kycklinggödsel 5 ton + kompost ,5 0 Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 Cicero spm+insådd ton Jutlandia spannmål nötflyt 40 ton ,5 0 Ovatio gurka fruktsaft 30 ton Ditta gurka fruktsaft 30 ton Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 Fontane spm+insådd ton Lady Balfour spannmål djupströgödsel nöt 10 ton/ha Ett av de två prov som drabbats mest av blötkokning, 10 kokfel, har fått en låg giva djupströgödsel. Klöverrika vallar finns i växtföljden och ger en viss mineralisering av kväve årligen. Sorten Lady Balfour verkar ha stor benägenhet för blötkokning (Frekvensen blötkokning i de ekologiska sortförsöket var mycket hög för lady Balfour). Sorten Verity som fått samma odlingsförutsättningar har ingen blötkokning men visar däremot tecken på kaliumbrist i form av mörkfärgning. Det andra provet med 10 kokfel var av sorten Fontane. De var sent satta och vid kväveprovtagningen i september fanns det förhållandesvis mycket kväve i marken där den fortfarande växte. Kycklinggödselns kväveeffekt är oberäknelig och det verkar som en hel del frigjorts under den varma hösten. De två prover som hade 8 felpoäng p g a blötkokning var små och ej färdigutvecklade. Några av de partier som fått många blötkokningsfel hade fått en, i förhållande till avkastningens storlek, för hög kvävegiva. Sönderfallande potatis 4 av de 13 proven hade sönderfallande potatis men endast ett av dessa räknades som mjöliga. Det var Matilda. Sönderkokning kan minskas genom ökad och balanserad kväve- och/eller kaliumgödsling. I de fall där det både är mörkfärgning och sönderkokning behöver kaliumgivan höjas i förhållande till kvävegivan Mörkfärgning Det fanns svagt mörkfärgade potatis i 7 av 13 prover. Det är färrre än tidigare år tack vare att kaliumgödslingen har balanserats bättre. Mörkfärgning efter kokning ökar om kvävegivan är för hög i förhållande till kaliumgivan. Nivåerna som ger symptom är sortberoende. Om man

12 jämför sorterna som kommer från samma odlingsplats kan man utläsa att Matilda är mer känslig än Asterix för kaliumbrist, Verity mer känslig än Lady Balfour, Ditta mer känslig än Ovatio och Cicero mer känslig än Fontane och Frieslander. Tabell 7 Potatispartierna sorterade efter stigande frekvens mörkfärgning Kokkvalitet felenheter Sort Förfrukt Gödsling N tot NH 4-N P K Blöta Mörkfärg Sönderf. Frieslander spm+insådd Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 ton Fontane spm+insådd Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 ton Lady Balfour spm+insådd Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 ton ,5 Ovatio gurka fruktsaft 30 ton Lady Balfour spannmål djupströgödsel nöt 10 ton/ha Fontane spm+insådd Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 ton Asterix spannmål Vinass kg ,5 0,5 Fontane lök Kycklinggödsel 5 ton + kompost ,5 0 Ditta gurka fruktsaft 30 ton Cicero spm+insådd Kycklinggödsel 4 ton + häst 10 ton Verity spannmål djupströgödsel nöt 10 ton/ha ,5 0,5 Jutlandia spannmål nötflyt 40 ton ,5 0 Matilda morot Vinass kg ,5 4,5 11 av 13 partier duger att användas som tvättpotatis. Övriga två prover var antingen allt för hårt angripet av vanlig skorv eller hade kraftig skalmissfärgning. 5 av 8 prover får endast svag antocyanfärgning efter skalning och duger till skalindustrin. De övriga 3 får stark antocyanfärgning vilket innebär att de blir starkt rosafärgade om de ligger framme i luften efter skalning. Ovatio, Matilda och det enda provet av Fontane som testades med skalningsprov färgades starkt medan Asterix, Frieslander, Verity, Ditta och Lady Balfour klarade sig bra. Om man endast studerar kokkvalitet blir resultaten följande: 7 av proven kunde klassas som SMAK 1 6 av proven kunde klassas som SMAK 2 I fyra av proverna var det blötkokningen ensam som stod för nedklassningen till klass 2 Kväveprovtagningar Vid fyra tillfällen, 8 juni, 13, juli, 18 augusti och 27 september, togs prover på kväveinnehållet i marken. Serie 1 har fått 40 ton nötflytgödsel i april. Förfrukten var rågvete och endast etårig gröngödslingsvall förekommer i växtföljden. Eftersom vädret var mycket varmt första halvan av maj med temperaturer upp mot 25 o C. Kom mineraliseringen igång och kvävetillgången var därför mycket god i början av juni. Kvävehalten sjönk sedan allt eftersom potatisen tillväxte. Blasten slogs av 7 augusti och därefter har mineraliseringen av flytgödseln fortsatt i det varma fuktiga vädret och kvävenivån steg till 48 kgn/ha i matjorden 27 september. Serie 2 har fått 30 ton fruktsaft. Förfrukten var gurka och dessförinnan odlades en tvåårig vall. Kvävetillgången i juni var nästan lika hög i detta fält men sjönk därefter snabbare. Detta är en sandjord och en del kväve har flyttat sig nedåt i markprofilen så att värdet i alven är högt i juni. Andra halvan av maj var ovanligt nederbördsrik och en del kväve kan ha flyttat sig nedåt. Mineraliseringen efter blastens nedvissning i mitten av augusti är ganska låg

13 kväve i matjorden kg N maj 02-jul 21-aug 10-okt Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Serie5 Serie6 tidpunkt kväve i alven kg N maj 02-jul 21-aug 10-okt tidpunkt Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Serie5 Serie6 Serie 3 har fått 10 ton djupströgödsel/ha som plöjts ner på senhösten. Förfrukten var råg och före den odlades en treårig vall. Det fanns mycket kväve i alven men lite i matjorden i början av juni. Eftersom kvävenivån steg i matjorden till mitten av juli kan det vara den halmrika djupströbädden som börjar frigöra kväve som tidigare bundits in i biomassan. En viss osäkerhet kan finnas i provtagningen då det finns risk att man provtar en gödselklump. Gödselgivan var låg och efter avslagningen i slutet av augusti skedde ingen ökning i kvävehalten i marken fram till 27 september.

14 Serie 4 har gödslats med1800 kg Vinass/ha som tillförts med hjälp av bevattningen i juni. Kvävenivån låg därför ganska lågt vid provtagningen i juni. Skörden var god lika mycket kväve togs upp av grödan som den mängd som tillfördes med gödsel. Kvävenivån i marken 27 september var endast 20 kgn/ha vilket var den lägsta av alla. Serie 5 hade fått 4 ton kycklinggödsel och 4 ton kompost av växtmaterial. Kvävenivån var den högsta i juni med hela 161 kgn/ha. Mycket av detta kväve har tagits upp av grödan och ogräsen eftersom nivåerna sjönk kraftigt i matjorden och låg på en låg nivå i alven hela sommaren. Potatisen sattes tidigt och skördades i juli-augusti. Kvävenivån steg i september när kycklinggödseln fortsätter mineraliseras i det varma vädret. Serie 6 hade fått 4 ton kycklinggödsel och 10 ton färsk hästgödsel. Kvävetillgången var god vid provtagningen i början av juni och sjönk därefter när grödan tilväxte. Vid provtagningen 27 september hade detta fält den högsta kvävenivån med 56 kgn/ha. Den färska hästgödseln med mycket strö samt kycklinggödseln har troligtvis bidragit till den sena kraftiga mineraliseringen. Slutsatser Utseende, skalet Den största orsaken till yttre kvalitetsfel var skalmissfärgning 10 av de 11 proverna var drabbade varav ett av dem kraftigt, 14,2%. Yttre missfärgningar har flera orsaker: att knölen utsatts för ljus är en vanlig orsak, att skalet av någon anledning har förtjockats är en annan, sorter med småknottrig yta kan drabbas mer av gnuggskador under hantering och eventuell kontakt med gödselkokor kan ha betydelse. Om vi vore helt klara över orsakerna till skalmissfärgning skulle det troligtvis inte vara så stort problem som det är idag inom matpotatisodlingen. Skorv fanns i 7 av proven men inte lika kraftfullt. Det fuktiga vädret på försommaren och noggrannhet med bevattningen vid knölsättningen har hållit skorvangreppen på en låg nivå. Lackskorv fanns på tre av proven vilket är mindre än tidigare år.. För att motverka problemet ska man vara noga med växtföljden och använda friskt utsäde. Inre kvalitet Störts problem gällande inre kvalitet hade man med grönfärgning under odlingen orsakad av bristfällig slutkupning eller att jorden runnit ner från kuporna vid den kraftia nederbörden, hög knölsättning hos vissa sorter och vid problem med groddbränna. alla prover innehöll grön potatis I 55% av proven förekom någon knöl med brunröta. Det är högre frekvens än tidigare år och inte särskilt förvånande med tanke på att det kom rikligt med nederbörd i samband med att bladmöglet grasserade. Detta omöjliggjorde eller senarelade den planerade blastdödningen i flera fall. Ett sådant besvärligt år visar på vikten av att satsa på sorter med god brunröteresistens i ekolgisk odling. I två prover förekom vardera en blötröteknöl. Eftersom blötröta sprider sig till angränsande knölar och därigenom snabbt kan förstöra en packad vara graderas en blötröteknöl till hela 2 felpoäng.

15 Fysiologiska skador De vanligast förekommande felen är olika fysiologiska skador. Till följd av tillväxtstörningar i det periodvis torra och varma vädret fanns det missformade knölar i 91 % av proven. Vid problem med groddbränna kan knölarna bli missformade. De mekaniska skadorna var färre i år och fanns i 73 % av proven. Mekaniska skador är sedan många år en av de vanligaste skadorna i svensk potatisodling. Här måste man arbeta med skonsammare metoder vid upptagning och sortering, särskilt eftersom dessa skador är inkörsport för flertalet lagringssjukdomar. En kall potatis är mer känslig för mekaniska skador och man skall därför vänta med upptagningen om natten varit kall. Det varma vädret och den fuktiga jorden som medförde att mer jord kunde följa med upp i potatisupptagaren underlättade att hålla nere skadefrekvensen. Larvskador fanns i 82% av proven. Larvskador har ökat och man bör vara uppmärksam på andelen vall i potatisväxtföljden. Kokegenskaper Obalans mellan olika växtnäringsämnen ger kvalitetsfel vid kokningen. Gödselmedel med sen kväveleverans, för höga kvävegivor i förhållande till tillväxtperiodens längd och mängden skördad potatis, orsakade problem med blötkokning. Det fanns starkt blöta potatis i 64 % av proven och svagt mörkfärgade i 64 % av proven. Mörkfärgningen ökar om kvävegivan är för hög i förhållande till kaliumgivan. Sorterna uppvisar olika känslighet för detta. Det fanns också starkt sönderfallande potatis i 36% av proven. I de fall där det både är problem med mörkfärgning och sönderkokning behöver kaliumgivan höjas i förhållande till kvävegivan. I den ekologiska potatisväxtföljden är det oftast bra att undvika kväverika förfrukter som gröngödsling till potatis, eftersom detta resulterar i för höga kvävenivåer och svårigheter att hitta lämplig gödsel att komplettera med. I stället är det bättre att gödsla med behovsanpassade mängder gödsel t ex när man har spannmål eller rotfrukter som förfrukt. Användning av kycklinggödsel, färsk hästgödsel och nötflytgödsel ger leverans av kväve efter potatisgrödan. Det vore lämpligt, särskilt på lätta jordar, att fånga upp detta kväve med fånggröda. Källhänvisning SMAK (1975). Potatisens skador och sjukdomar, Svensk Matpotatiskontroll, Ävsjö. Kurspärm Greppa Näringen Kväve och fosforstrategi i potatis Ekologiska sortförsök i potatis, Jannie Hagman, SLU Riktlinjer för gödsling och kalkning, Bertil Albertsson, SJV Dyrkning av kartofler, Asbjörn S Mathiesen, Landbrugsforlaget 1999, Landbrugets Rådgivningscenter Økologiske kartofler, Karen Munk Nielsen m fl, Landbrugsforlaget 2004 Compendium of Potato Diseases, Walter R Stevensson, APS press 2001 Smak och kvalitet i ekologisk potatis dokumentationsprojekt 2003, Pauliina Ivarsson och Maria Henriksson, HS Halland och Marie-Louise Albertson Juhlin, HS Kristianstad Personliga meddelande: Katarina Holstmark, SJV, Hans Andersson och Folke Thoren, SMAK