Hjälpmedelshandboken för Västmanland Bok 1 Allmän del

Transkript

1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014 Bok 1 Allmän del Januari 2014

2 Välkommen till Hjälpmedelshandboken. Bok 1 Allmän del Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. Hjälpmedelshandboken innehåller information om rutiner och regler som gäller vid förskrivning av hjälpmedel. Hjälpmedelshandboken är ett stöd till förskrivare av hjälpmedel så att bedömningar av hjälpmedelsbehov hos personer med funktionsnedsättning görs utifrån samma kriterier inom länet och är ett stöd i förskrivningsprocessen. Förskrivare av hjälpmedel är viss hälso- och sjukvårdspersonal, för mer information se kap 4. Hjälpmedelshandboken är även skriven med utgångspunkt att ge information om hjälpmedel och förskrivningsprocessen till personer med funktionsnedsättning och allmänhet. Innehållet i hjälpmedelshandboken baseras på gällande lagstiftning samt de politiska beslut som fattats i Västmanland angående hjälpmedel. Innehållet uppdateras vid varje årsskifte eller när nya beslut tas. Hjälpmedelshandboken är uppdelad i fem olika böcker. Bok 1 är en allmän gemensam del för länets hjälpmedelsverksamhet och Bok 2 till 5 omfattar respektive hjälpmedelsenhets ansvarsområde, uppbyggnad och bidragsberättigade hjälpmedel. Bok 1. Allmän del med gemensamma bestämmelser för hjälpmedelsverksamheten i Västmanland Bok 2. Hjälpmedelscentrum del 1 och del 2 Bok 3. Hörselvårdsavdelningen Bok 4. Ortopedtekniska avdelningen Bok 5. Synenheten Handboken finns tillgänglig för förskrivare via Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor och för allmänheten via Landstingets hemsida: Januari 2014

3 Innehåll 1 LAGSTIFTNING NÅGRA EXEMPEL PÅ VIKTIGA LAGAR Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) NÅGRA EXEMPEL PÅ VIKTIGA FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9) Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter ( LFVS 2003:11) Några exempel på förskrifter och allmänna råd som direkt eller indirekt påverkar hjälpmedelsområdet HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN I VÄSTMANLAND HJÄLPMEDELSPOLICY ENHETER OCH KOSTNADSANSVAR Hjälpmedelscentrum Inkontinenshjälpmedel Hörselvårdsavdelningen Ortopedtekniska hjälpmedel Synenheten Klinikhjälpmedel DEFINITION AV HJÄLPMEDEL PERSONLIGA HJÄLPMEDEL GRUNDUTRUSTNING FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Bedöma behov av insatser- identifiera hälsotillstånd Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Avsluta en förskrivning VEM KAN ERHÅLLA HJÄLPMEDEL? BOSATT I VÄSTMANLAND Hjälpmedel till barn/ungdomar HJÄLPMEDEL FÖR UTOMLÄNSPATIENT VALFRIHET OCH VÅRDGARANTI UTLANDSSVENSK UTLÄNDSK MEDBORGARE ASYLSÖKANDE, GÖMD ELLER PAPPERSLÖS LÅNTAGARENS ANSVAR FÖRSÄKRING AV HJÄLPMEDEL BETALNING FÖR FÖRSTÖRDA, BORTTAPPADE ELLER STULNA HJÄLPMEDEL LÅNTAGAREN HAR FÖRSÄKRING... 16

4 6.4 LÅNTAGAREN HAR INGEN FÖRSÄKRING ELLER FÅR INGEN ERSÄTTNING HJÄLPMEDEL SOM HAR ÖVERGÅTT I LÅNTAGARENS ÄGO HJÄLPMEDEL SOM SKADAS VID TRANSPORT ELLER RESA FLYTT INOM LÄNET FLYTT TILL ANNAT LÄN/ANNAT LAND MONTERING OCH DEMONTERING BESLUT OCH ÖVERKLAGAN HJÄLPMEDEL I FÖRSKOLA, SKOLA OCH FOLKHÖGSKOLA KOMMUNENS ANSVAR ARBETSTEKNISKA HJÄLPMEDEL LANDSTINGETS ANSVAR LÅNEVILLKOR FÖR HJÄLPMEDEL SOM PLACERAS I FÖRSKOLA ELLER SKOLA Folkhögskolor HJÄLPMEDEL I DAGLIG VERKSAMHET GRUNDUTRUSTNING PERSONFÖRSKRIVNA HJÄLPMEDEL SAMVERKAN MELLAN KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS FÖRSKRIVARE HJÄLPMEDEL I ARBETET HJÄLPMEDEL TILL BIL RESEERSÄTTNING... 21

5 Hjälpmedelshandboken Bok 1 Allmän del är gemensam för samtliga fyra hjälpmedelsenheter i Västmanland, Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen, Ortopedtekniska avdelningen och Synenheten 1 Lagstiftning Regelverket som styr hälso- och sjukvårdens område är omfattande. Inom hjälpmedelsområdet gäller lagar (SFS, Svensk Författningssamling) som beslutas av riksdagen t.ex. författningar som särskilt riktar sig till hanteringen av hjälpmedel och medicintekniska produkter. Myndigheter kan också ge ut allmänna råd som är en rekommendation om hur en författning bör och kan tillämpas. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket beslutar även om föreskrifter. Varje verksamhet ansvarar för att ta reda på vilka lagar/förordningar/anvisningar som styr deras innehav och hantering av hjälpmedel 1.1 Några exempel på viktiga lagar Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Beskriver de grundläggande regler som gäller för all hälso- och sjukvård. Anger främst vårdgivarens skyldigheter Patientsäkerhetslagen (2010:659) Innehåller bestämmelser om bland annat hälso-och sjukvårdspersonalens skyldigheter, behörighets- och legitimationsfrågor och vårdgivarens skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Här står också om Socialstyrelsens tillsyn och vissa straffbestämmelser. I det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska även patienten samt anhöriga/närstående involveras om patienten samtycker till detta Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) Innehåller bland annat definition av medicinteknisk produkt, och allmänna bestämmelser om hanteringen av medicintekniska produkter. Beskriver också de krav på att en medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning och att den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter. Det finns ytterligare viktiga lagar som direkt eller indirekt påverkar hjälpmedelsområdet; Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientendatalagen (2008:355) Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) Lagen om valfrihetssystem (2008:962) Alla lagar har ett SFS-nummer (Svensk Författningssamling) och finns på; 5

6 1.2 Några exempel på viktiga föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Verksamheter inom hälso- och sjukvården som använder medicintekniska produkter är skyldiga att se till att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används. Här tydliggörs vårdgivarens, verksamhetschefens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar när det gäller användningen av medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Hälso- och sjukvårdsåtgärder kan i vissa fall om det är patientsäkert överlåtas till patienten att utföra själv eller med hjälp av någon annan. Detta kallas egenvård och i denna föreskrift tydliggörs vad som gäller vid sådana bedömningar och beslut Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9) Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, vilket innebär att den ska vara av god kvalitet. Ledningen ska organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter ( LFVS 2003:11) Föreskriften innehåller krav som ska uppfyllas för en medicinteknisk produkt ska få CEmärkas (en produktmärkning av EU) och släppas ut på marknaden. Föreskriften innehåller även bestämmelser om specialanpassning av produkter, vem som får utfärda en anvisning och att produkten ska vara avsedd endast för en namngiven person Några exempel på förskrifter och allmänna råd som direkt eller indirekt påverkar hjälpmedelsområdet Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 2005:28) anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård Socialstyrelsens allmänna råd ( SOSFS 1997:8 om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Mer finns att läsa på ; 6

7 2 Hjälpmedelsverksamheten i Västmanland 2.1 Hjälpmedelspolicy Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18b, lagen om medicintekniska produkter och arbetsmiljölagen reglerar de båda huvudmännens ansvar gällande hjälpmedel. Med hjälpmedel avses de hjälpmedelsområden som är upptagna i Hjälpmedelshandboken. Huvudmännens synsätt och viljeriktning Personer med funktionshinder skall ha tillgång till hjälpmedel som kompenserar funktionshindret. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård och behandling Bärande principer skall vara närhet, kontinuitet och delaktighet samt 2 i hälso- och sjukvårdslagen som bland annat säger: att målet för hälso- och sjukvården, är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vård att den skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och i behandlingen att den skall vara lättillgänglig att den skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Hjälpmedel skall tillhandahållas på sådant sätt att brukaren/patientens hela livssituation vägs in i bedömning, utprovning, anpassning och teknisk service. I möjligaste mån, skall detta ske så nära brukarens/patientens hem som möjligt. Personer med funktionshinder skall ha möjlighet att kunna behålla hjälpmedlet genom hela vård- och behandlingskedjan samt vid flytt mellan länets kommuner. Behovet av tekniska hjälpmedel skall i princip inte innebära en mer-kostnad för den funktionshindrade om man håller sig inom beslutat bassortiment. Tillgång till omvårdnads (arbetstekniska) hjälpmedel, är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård. Hanteringen av hjälpmedel skall bedrivas på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, vilket förutsätter samverkan med andra huvudmän, myndigheter och brukarorganisationer. Texten under punkt 2.1 är beslutad av Gemensamma Nämnden 7

8 2.2 Enheter och kostnadsansvar Hjälpmedelsverksamheten i Landstinget Västmanland består av fyra enheter med länsövergripande ansvar. De fyra enheterna är: Hjälpmedelscentrum Hörselvårdsavdelningen Ortopedtekniska avdelningen Synenheten Därutöver finns det hjälpmedel som förskrivs och hanteras på olika kliniker inom slutenvården så kallade klinikhjälpmedel Hjälpmedelscentrum Hjälpmedelscentrum är en intäktsfinansierad verksamhet. I huvudsak hyrs hjälpmedlen ut. Enkla och billiga hjälpmedel, nivå 3, försäljs till kommunerna och landstinget i Västmanland. De hjälpmedel som hanteras av Hjälpmedelscentrum finns angivna i Bok 2 Hjälpmedelscentrum, Del 2 Produkter. Dessa hjälpmedel kompenserar främst funktionsnedsättningar gällande rörelse, kommunikation och kognition. De medicinska behandlingshjälpmedel som hanteras på Hjälpmedelscentrum finns med i Bok 2 Hjälpmedelscentrum, Del 2 Produkter. Hjälpmedel bekostas av landstinget och kommunen beroende på personens boendeform och nivåindelningen på hjälpmedlet. För texttelefoner utgår statsbidrag Inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel ska vara ett komplement till utredning och behandling. Viktigt är att det är individuellt utprovat. Valet av produkt ska i möjligaste mån göras i samråd med person med funktionsnedsättning, anhörig, vårdare och förskrivare. Förskrivare av inkontinenshjälpmedel är leg läkare leg sjuksköterska leg barnmorska leg fysioterapeut Det krävs även att förskrivaren är anställd hos landsting, kommun eller vårdgivare som har avtal med landsting eller kommun..förskrivaren ska även vara utsedd av vårdgivare (enligt SOSFS 2008:1). Enligt beslut i Gemensamma nämnden 2008 ska förskrivare i Västmanland, förutom legitimation, på sikt genomgå 7,5 hp (tidigare 5 p) högskoleutbildning i Inkontinens och kontinensbevarande vård. Landstinget och kommunerna i Västmanland har ett gemensamt upphandlat sortiment. 8

9 Riktlinjer, handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och för män samverkansdokument urologi samt webb-produktkatalog finns för förskrivare på Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor. Information till allmänheten finns på Hjälpmedelscentrums hemsida och på 1177.se/vårdguiden Inkontinenshjälpmedel bekostas av landstinget för personer i ordinärt boende. Särskilda boendeformer och person i ordinärt boende som är registrerad som hemsjukvårdspatient får inkontinenshjälpmedel bekostade av kommunen. Inkontinenshjälpmedel är kostnadsfria för person med funktionshinder och levereras direkt till vistelse adressen. På Hjälpmedelscentrum finns länets samordningsfunktion för inkontinensfrågor. I arbetet ingår bland annat utbildning och information till personal och allmänhet, rådgivning i inkontinensfrågor till förskrivare samt att delta i upphandling av inkontinensprodukter Hörselvårdsavdelningen Budget och ekonomiskt ansvar för hörselhjälpmedel finns på Hörselvårdsavdelningen. Landstinget är ekonomiskt ansvarig för dessa hjälpmedel även till personer i kommunens särskilda boenden. Riktlinjer och hjälpmedel finns angivna i Bok 3 Hörselvårdsavdelningen Ortopedtekniska hjälpmedel För ortopedtekniska hjälpmedel gäller att förskrivande kliniker eller familjeläkarenheter har kostnadsansvaret för förskrivet hjälpmedel. Riktlinjer och hjälpmedel finns angivna i Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Synenheten Budget och ekonomiskt ansvar för synhjälpmedel finns på Synenheten. Landstinget är ekonomiskt ansvarig för dessa hjälpmedel även till personer i kommunens särskilda boenden. Riktlinjer och hjälpmedel finns i Bok 5 Synenheten Klinikhjälpmedel Vissa hjälpmedel förskrivs, hanteras och bekostas av kliniker eftersom de är en direkt del av eller en förutsättning för en behandling knuten till en klinik. Kliniken köper in och svarar för förebyggande och avhjälpande underhåll samt förbrukningsartiklar. 3 Definition av hjälpmedel Hjälpmedel är ett ansvar för sjukvårdshuvudmännen enligt Hälso-och sjukvårdslagen. Det finns ingen generellt gällande definition av begreppet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning i lagen eller annan författning. Vad som är bidragsberättigade hjälpmedel, vem som har förskrivningsrätt och hur den ekonomiska ansvarsfördelningen för hjälpmedel mellan olika huvudmän ser ut bestäms lokalt och kan därför variera över landet. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Hjälpmedel för det dagliga livet är en av flera viktiga förutsättningar för att möjliggöra aktivitet och uppnå delaktighet. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård, behandling, habilitering och rehabilitering. Med hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso-och sjukvårdens särskilda kompetens för 9

10 bedömning, utprovning, eventuell anpassning och träning. Personer som erhållit personliga hjälpmedel ska uppleva ökat oberoende, ökad delaktighet, förbättrad hälsa eller minskat lidande. Målet med hjälpmedel är att: kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga 3.1 Personliga hjälpmedel Personliga hjälpmedel för det dagliga livet är hjälpmedel som fordras för att en person med funktionsnedsättning själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov. Hjälpmedlen möjliggör vård och behandling i hemmet relaterat till personens individuella behov. De kompenserar förlust av kroppsdel, nedsatt kroppsfunktion och nedsatt funktion under en begränsad tidsperiod. Personliga hjälpmedel är individuellt utprovade hjälpmedel som kan förskrivas efter behovsbedömning av legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal. Hjälpmedel för sport, motion och hobbyverksamhet eller till fritidsboendet ligger utanför begreppet det dagliga livet och kan därför inte erhållas som personliga hjälpmedel. Produkter som finns att köpa i öppna handeln så kallade konsumentprodukter och produkter som vanligen ingår i hemmiljön var mans produkt betecknas inte som personliga hjälpmedel utan får köpas av den enskilde, så kallat egenansvar. 3.2 Grundutrustning Grundutrustning innebär att särskilda boenden, daglig verksamhet, skolor, elevhem, daghem och sjukvårdsinrättningar ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar de normala behov som finns för den verksamhet som ska bedrivas. Grundutrustning innefattar även de hjälpmedel som behövs för att personalen ska kunna utföra ett säkert arbete, exempelvis reglerbara sängar, personlyftar och arbetsstolar, så kallade arbetstekniska hjälpmedel, och regleras via Arbetsmiljölagen Grundutrustning bekostas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten. Kravet på grundutrustning ska vara uppfyllt av den som bedriver verksamheten innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. För personer i eget boende med personlig assistans, oavsett vem som är arbetsgivare för assistenterna, finns inget krav på grundutrustning utan hjälpmedlen förskrivs som personliga hjälpmedel. 10

11 4 Förskrivning av hjälpmedel 4.1 Förskrivare Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med en person med funktionsnedsättning och eventuell anhörig/närstående efter behovsbedömning väljer lämplig produkt. Förskrivare för hjälpmedel i Västmanland: leg arbetsterapeut audionom och hörselvårdskonsulent leg logoped leg läkare leg fysioterapeut leg sjuksköterska leg optiker och synpedagog vid synenhet Förskrivargrupperna är olika beroende på vilket hjälpmedelsområde och enhet hjälpmedlet tillhör. Det är sjukvårdshuvudmannen som fattar beslut om behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som efter genomgången förskrivarutbildning får förskriva hjälpmedel. Detta gäller även för privatpraktiserande sjukgymnaster och arbetsterapeuter som har vårdavtal eller samverkansavtal med avtalsenheten på landstinget och som arbetar på uppdrag av familjeläkare samt för logopeder med samverkansavtal. Förskrivningsrätten finns så länge avtal finns. Fysioterapeuter inom företagshälsovården har inte förskrivningsrätt. Ytterligare information om förskrivarutbildningarna finns i Bok 2 Hjälpmedelscentrum Del1. Behovsbedömning och förskrivning 1 av hjälpmedel är en del i ett helhetsperspektiv runt personen med funktionsnedsättning och ingår i habiliterings- och rehabiliteringsplanen. Verksamhetschef ansvar ar för att förskrivaren har kunskap om lagstiftning som reglerar förskrivning av hjälpmedel, kan tillämpa den i förskrivningsprocessen och ha kompetens inom relevant hjälpmedelsområde. Har förskrivaren inte tillräcklig kunskap är det dennes ansvar att samråda med till exempel andra inom behandlingsteamet eller personal inom hjälpmedelsverksamheten. 4.2 Förskrivningsprocessen Nedan följer en kortfattad beskrivning av Förskrivningsprocessens sju steg. Mer fakta och information finns att läsa i ; Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar-tre olika vägar till hjälpmedel, Hjälpmedelsinstitutet Bedöma behov av insatser- identifiera hälsotillstånd Identifiera hälsotillstånd Utgå från det behov av stöd (hjälpmedel) som personen med funktionshinder har Relatera behoven till andra planerade eller vidtagna åtgärder Ta reda på lokala förutsättningar 1 Förskrivet betyder ungefär samma sak som när en läkare skriver ut ett recept på ett läkemedel. Du får ett beslut som säger att du behöver ett eller flera hjälpmedel. 11

12 Dokumentera åtgärderna i en plan eller i patientjournalen Välja alternativ väg till hjälpmedel Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Efter behovsbedömning ska förskrivaren prova ut, anpassa och välja lämpligt hjälpmedel. I valet av produkt ska personen med funktionsnedsättning så långt som det är möjligt vara delaktig. Att fungera i sin miljö och livssituationen ska vara avgörande. Genomförd behovsbedömning och lokala förutsättningar är grunden för val av hjälpmedel. Hänsyn ska även tas till lager- och bassortiment inom landstinget. Det är viktigt att förskrivaren vid val av lämplig specifik produkt även analyserar de eventuella risker som finns i samband med användandet av hjälpmedlet och informerar om dessa Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Om behov hos en person med funktionsnedsättnings inte kan tillgodoses av valt hjälpmedel inklusive eventuell anpassning av det valda hjälpmedlet kan det bli aktuellt med enspecialanpassning. En specialanpassning ska baseras på en skriftlig anvisning och produkten ska vara avsedd för en namngiven person Informera Information om hjälpmedlet och dess användning ska ges till person med funktionsnedsättning och när det är aktuellt till anhörig/närstående/personal. Informationen bör lämnas både i skriftlig och muntlig form samt vara anpassad utifrån kognitiv förmåga. Tillverkarens bruksanvisning ska alltid lämnas med hjälpmedlet. Vid genomgång av bruksanvisningen är det viktigt att informera om användningsområde utifrån tillverkarens avsedda syfte, eventuella begränsningar samt för skötsel och underhåll. Tillägg i bruksanvisningen ska göras vid specialanpassning. Förskrivaren ska också informera om lånevillkor, försäkringsskydd och återlämning Instruera och träna Förskrivaren ansvarar för att instruera personen med funktionshinder hur förskrivet hjälpmedlet ska användas och hanteras. Ibland kan det bli aktuellt med en längre träningsperiod. Viktigt är då att ange vem som har ansvar för träningen då träningen kan delegeras till annan befattningshavare än förskrivaren. När hjälpmedlet ska användas av t ex anhörig/närstående/personal ska de få motsvarande instruktion. Förskrivaren måste förvissa sig om att samtliga har förstått instruktionerna. Verksamhetschef har ansvaret för att personal/personliga assistenter har tillräcklig kunskap för de arbetsuppgifter som ska utföras. Verksamhetschefen kan komma överens med förskrivare om att utbilda personal, men detta ligger då utanför förskrivningsprocessen Följa upp och utvärdera funktion och nytta Förskrivaren ansvarar för uppföljning av förskrivet hjälpmedel. Uppföljningen syftar till att utvärdera om hjälpmedlet uppfyller tidigare uppsatta mål samt att den information och de instruktioner som tidigare lämnats uppfattas på ett korrekt sätt. Personen med funktionshinder ska upplysas om vem som har det fortsatta uppföljningsansvaret. 12

13 4.2.7 Avsluta en förskrivning Om en uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts kan ärendet avslutas. Information ska ges om vem man kan vända sig till om behoven förändras. 5 Vem kan erhålla hjälpmedel? 5.1 Bosatt i Västmanland Landstinget Västmanland och länets kommuner har ett grundläggande ansvar för hälso- och sjukvård för de personer som är folkbokförda i Västmanland. Ansvaret omfattar även hjälpmedel Hjälpmedel till barn/ungdomar Personer räknas som barn/ungdom till och med dagen innan de fyller 20 år. Det är viktigt att ta hänsyn till att barn/ungdomar har speciella behov i jämförelse med vuxna. Utifrån enskilt behov, ska det så långt det är möjligt, ges förutsättningar till utveckling i vardagen. Dubbelutrustning kan bli aktuell för barn/ungdomar. Det är ibland orealistiskt att regelbundet transportera skrymmande hjälpmedel mellan t.ex. hem och förskola, skola eller stödfamilj. Landstinget bekostar inte produkter som ett barn/ungdom normalt behöver. Det gäller t.ex. gunga, cykelkärra, pulka och andra fritids-/idrottshjälpmedel. Landstinget kan i vissa fall stå för anpassning av egenköpt produkt, dock efter bedömning av tekniker. Återställning efter anpassning bekostas inte av landstinget. 5.2 Hjälpmedel för utomlänspatient Utomlänspatient är en person som behandlas inom ett annat landsting än det där han eller hon är folkbokförd. Den som vistas i Västmanland utan att vara bosatt här och är i behov av omedelbar vård ska erbjudas detta. I vårdskyldigheten ingår att tillhandahålla hjälpmedel för akuta behov. I riksavtalet för hälso- och sjukvård (SKL) anges regelverket gällande vård i annat landsting efter remiss från hemlandstinget. Riksavtalet omfattar även hjälpmedelsförskrivning. Kontakta patientens hemlandsting före förskrivningen. Patienter från andra län som listar sig på familjeläkarenhet i Västmanland ska följa Västmanlands regelverk för hjälpmedel. Det innebär att förskrivning och uthyrning/försäljning av hjälpmedel sker enligt samma regelverk och samma rutiner som för västmanlänningar, dvs. betalningsansvaret ligger i Västmanland. Överenskommelsen mellan de tre landstingen för utomlänslistade gäller ej för patienter i särskilt boende eller inskrivna i hemsjukvård. 13

14 5.3 Valfrihet och vårdgaranti Efter medicinsk bedömning av sjukhusläkare och beslut av verksamhetschef kan man som patient ha möjlighet att välja vård vid ett sjukhus i annat landsting eller vid ett privat sjukhus med landstingsavtal. Patienten kan få hjälpmedel från ett annat landsting enligt riksavtalets bestämmelser. En förutsättning är att hjälpmedlet finns upptaget i Hjälpmedelshandboken för Västmanland. 5.4 Utlandssvensk Utlandssvensk är en svensk medborgare som är bosatt i annat land. För att erhålla akut eller planerad vård i Sverige gäller olika bestämmelser beroende på vilket land som avses. För vidare information om vad som gäller för respektive land hänvisas till Vård av personer från andra länder ( eller Handbok för vårdavgifter. Före förskrivning av hjälpmedel till utlandssvensk ska betalningsansvaret vara klarlagt. Kontakta följande hjälpmedelsenhet för mer information, Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen, Ortopedtekniska avdelningen och Synenheten. 5.5 Utländsk medborgare Utländsk medborgare är en person som är medborgare i ett annat land och vistas i Sverige. För personer bosatta i annat EU/EES-land, konventionsländer och länder som har sjukvårdsavtal med Sverige ersätter Försäkringskassan vårdlandstingets kostnader för öppen vård, sjukhusvård, tandvård, resor i samband med vården samt hjälpmedel. Rätten till nödvändig vård innebär att besökare från andra EU-länder som innehar EU-kort, provisoriskt intyg eller Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz ska kunna vistas den avsedda tiden i Sverige utan att behöva avbryta en planerad vistelse av vårdskäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom, inklusive provtagningar och medicinska kontroller. Begreppet nödvändig vård innebär inte rätt till all vård. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Vad som är nödvändig vård utgår alltid från en medicinsk bedömning. För personer från länder med sjukvårdsavtal gäller pass och bosättningsadress eller intyg. Om inte detta kan uppfyllas får personen stå för hela kostnaden själv inklusive hjälpmedel. För ytterligare information angående vårdavgifter se Före förskrivning av hjälpmedel till utländsk medborgare ska förskrivare kontaktas. 5.6 Asylsökande, gömd eller papperslös Asylsökande ska uppvisa ett giltigt LMA-kort (Lagen om mottagande av asylsökande) vid kontakt med vården. Kortet, som utfärdas av Migrationsverket innehåller foto, namn, födelsetid samt telefon nr för kontroll av giltighet. Gömda och papperslösa har rätt till samma vård/hjälpmedel till samma avgift som asylsökande vid akut vård. 14

15 Asylsökande erhåller vård/hjälpmedel enligt följande: Asylsökande, såväl barn som vuxna, har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som folkbokförda i landstinget. Barn under 20 år erhåller avgiftsfri vård. För akut vård och vård som inte kan anstå betalar asylsökande, gömda och papperslösa enligt förordning 50 kr för läkarbesök och 25 kr för sjukvårdande behandling. För vård som inte är akut betalar asylsökande, gömda och papperslösa samma avgift som folkbokförda i landstinget, under förutsättning att man som gömd eller papperslös stadigvarande vistas i länet. Förskrivning av hjälpmedel till barn och vuxna som är asylsökande ska ske på remiss från familjeläkare eller specialistläkare. Remissen förvaras hos förskrivaren. Eventuella egenavgifter erläggs enligt de beslut som gäller i landstinget. Asyl- och Integrationshälsan administrerar kostnaderna för asylsökande i Västmanland. Före förskrivning av hjälpmedel till asylsökande ska betalningsansvaret vara klarlagt. 6 Låntagarens ansvar Hjälpmedel är ett lån från Landstinget Västmanland, med undantag av egenvårdsprodukter. Hjälpmedlet ska förvaras på ett betryggande sätt och får inte överlåtas till annan person. Person med funktionsnedsättning ansvarar för daglig skötsel av hjälpmedlet och att leverantörens bruksanvisning följs. Reparation och service av hjälpmedlet ska utföras enligt den information låntagaren fått vid förskrivningen av hjälpmedlet. Kostnader för reparation och underhåll ersätts inte i efterskott. Anpassningar av hjälpmedlet ska göras av behörig personal. När hjälpmedlen inte längre används ska de återlämnas väl rengjorda till berörd hjälpmedelsenhet, vårdcentral, lasarett eller till kommunens rehabiliterings enhet. Informationsblad om försäkringar och lånevillkor att lämna till låntagaren finns för förskrivare i Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor under blanketter. Förskrivaren ansvarar för att informera om lånevillkoren vid förskrivning av hjälpmedel samt att detta journalförs. Blankett Information lånevillkor, försäkring hjälpmedel ska fyllas om hjälpmedel har ett värde över kr. 6.1 Försäkring av hjälpmedel Landstinget Västmanland lånar ut hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen och Synenheten, efter förskrivning till person med funktionsnedsättning. Låntagaren bör ta kontakt med sitt försäkringsbolag så att hemförsäkringen täcker förskrivna hjälpmedel eller för att teckna en särskild försäkring. Hjälpmedel faller under lösöre i hemförsäkringen hos de flesta försäkringsbolag och försäkringen täcker då främst stöld och brand. För att täcka eventuella skador som låntagaren orsakat krävs en allrisk/drulleförsäkring. En del bolag har en speciell försäkring för elrullstolar som täcker inte bara brand och stöld, utan även ansvar, vagnskada och bärgning. 15

16 Försäkringspremien betalas av låntagaren. Om låntagaren är omyndig faller ansvaret på målsman, god man eller förvaltare. 6.2 Betalning för förstörda, borttappade eller stulna hjälpmedel Låntagaren gör anmälan till sitt försäkringsbolag. Stöld anmäls även till polisen. Kopior på anmälningar skickas till den hjälpmedelsenhet inom landstinget som ansvarar för hjälpmedlet. Låntagaren ersätter Landstinget Västmanland för hjälpmedel som skadas, tappas bort, stjäls eller som förstörs utöver normal förslitning. 6.3 Låntagaren har försäkring Landstinget Västmanland tar ut ersättning från försäkringsbolaget och ersätter låntagarens självrisk då normal aktsamhet har iakttagits. 6.4 Låntagaren har ingen försäkring eller får ingen ersättning Vid stöld ersätter låntagaren Landstinget Västmanland med hjälpmedlets restvärde dock högst 0,2 basbelopp. Vid reparation blir låntagaren ersättningsskyldig för reservdelar/utbytesdelar och arbetskostnad. 6.5 Hjälpmedel som har övergått i låntagarens ägo För hjälpmedel som har övergått i låntagarens ägo, till exempel cykel, ansvarar låntagaren helt för och ingen ersättning lämnas. 6.6 Hjälpmedel som skadas vid transport eller resa Låntagaren gör anmälan till transportbolaget för hjälpmedel som skadats vid transport till exempel vid flygresa, färdtjänst. Transportskada ersätts inte av Landstinget Västmanland. 6.7 Flytt inom länet Vid flytt inom länet skall den hjälpmedelsenhet eller förskrivare som förskrivit hjälpmedlen kontaktas för adressändring, eventuell återlämning. 6.8 Flytt till annat län/annat land Vid flytt till annat län eller till annat land skall låntagaren, innan flytt sker, kontakta den enhet som förskrivit/lånat ut hjälpmedel, för överenskommelse om hjälpmedlen får tas med. Förskrivare som får kännedom om att brukaren skall flytta till/från länet ska kontakta hjälpmedelskonsulent för vidare handläggning. Som grundprincip gäller att enkla hjälpmedel som behövs för vardagliga aktiviteter samt specialtillverkade och anpassade hjälpmedel får tas med. En ekonomisk transaktion sker oftast mellan landstingen och det avgörs i varje enskilt ärende vilka hjälpmedel som får tas med. 16

17 6.9 Montering och demontering Hjälpmedelscentrum Hjälpmedel som fordrar fast installation ska installeras av fackman. Krav på fackman vid installation gäller vid till exempel förskrivning av taklyftar och porttelefoner. Installationen bekostas av den enhet som hyr hjälpmedlet och ingår inte i hyrespriset. Hjälpmedelscentrum bekostar demontering av fast installerade hjälpmedel. Återställande efter demontering är ett egenansvar och bekostas inte av Hjälpmedelscentrum. 7 Beslut och överklagan Det finns ingen formell överklagansrätt vid avslag på begäran om visst hjälpmedel eftersom bedömning och beslut sker utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. Om en person inte är nöjd med besked som förskrivare och/eller annan befattningshavare lämnat framförs detta skriftligt till berörd verksamhetschef. Om det gäller handläggning och bemötande går det bra att kontakta Patientnämnden. Telefon E-post: patientnamnden@ltv.se Hemsida: 8 Hjälpmedel i förskola, skola och folkhögskola 8.1 Kommunens ansvar Ansvarsfördelningen gäller från förskola till högskola. Kommunen/skolans huvudman ansvarar för grundutrustning för en eller flera elever, förbrukningsmaterial, undervisningsmaterial och läromedel (pedagogiska hjälpmedel), arbetstekniska hjälpmedel samt lokalanpassning som exempelvis akustiksanering av undervisnings-lokalerna, god och bländfri belysning, kontrastmarkeringar samt hörslinga. Kommunen/skolans huvudman ansvarar även för transport av hjälpmedel vid byte av skola. Kommunen/skolans huvudman har ett utökat ansvar, det vill säga, vad behöver verksamhetens målgrupp, när det gäller grundutrustning och lokalanpassning vid specialverksamheter. Specialverksamheter är skoldaghem, särskola, särvux, grupper med olika inriktning som, allergi, Asperger, hörsel, rörelsehinder, språk, syn, tal och särskilda undervisningsgrupper. I grundutrustning ingår exempelvis Skötbord Hygienhjälpmedel till exempel stödhandtag, toalettstolsförhöjning Lyftar med standardlyftselar Funktionella stolar Höj- och sänkbara arbetsbord 17

18 En uppsättning av förstorat tangentbord, pekskärm, flexiboard och utrustning för kontaktstyrning Kognitivt stöd i form av bildstöd, kalendrar, schema och enklare tidshjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel utmärks av att de är i huvudsak kunskapsbärande, eller att de kan användas av fler elever, eller att de inte behöver omfattande individuell anpassning, eller att de utan stora svårigheter kan anpassas till andra brukare I undervisningsmaterial ingår exempelvis Pennor med olika grepp Saxar med olika grepp Linjaler, till exempel tung linjal Dator i pedagogiskt syfte Förbrukningsmaterial som punktpapper, skrivpapper med förstärkta linjer, färgpatroner 8.2 Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska är sådana hjälpmedel som behövs för att underlätta personalens arbete till exempel höj- och sänkbara skötbord, lyftar och arbetsstolar. Arbetsgivaren ansvarar för dessa hjälpmedel. Vissa av dem kan hyras eller köpas från Hjälpmedelscentrum. 8.3 Landstingets ansvar Ansvarsfördelningen gäller från förskola till högskola. Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel enligt riktlinjer i Hjälpmedelshandboken. Detta innebär att hjälpmedlet är förskrivet och utprovat till en specifik elev med funktionshinder. Landstinget ansvarar också för specialanpassningar. Kravet på grundutrustning ska vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel kan förskrivas. Personliga hjälpmedel utmärks av att de är i huvudsak kompenserande, och att de är utprovade och särskilt anpassade till brukaren, eller att de inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan, eller att de inte kan eller kommer att kunna användas av någon annan 8.4 Lånevillkor för hjälpmedel som placeras i förskola eller skola När hjälpmedel som ägs av landstinget placeras på skola eller inom barnomsorg ska hjälpmedlen förvaras på sådant sätt att riskerna för stöld, olycksfall och skadegörelse 18

19 minimeras. Om något av detta inträffar kan kommunen eller skolans huvudman bli ersättningsskyldig för reparationskostnader alternativt anskaffning av nytt hjälpmedel Folkhögskolor Statliga bidrag finns som kan användas till teknisk utrustning som elever med funktionsnedsättning behöver för att tillgodogöra sig undervisningen. För aktuell information kontakta Folkbildningsrådet, Tel Texten under punkt 8 är beslutad i Gemensamma Nämnden Hjälpmedel i daglig verksamhet 9.1 Grundutrustning Kommunen ansvarar för att viss grundutrustning finns på varje daglig verksamhet utifrån verksamhetens inriktning. Det innebär att det på den dagliga verksamheten bör finnas höjoch sänkbara gasfjäder arbetsstolar med broms, höj- och sänkbara bord, bälten, lyft med standardlyftselar, tippbräda, toalettarmstöd, dusch- och toalettstol på hjul, transportrullstol, bestick, enklare alternativa styrsätt och datorer, kognitivt stöd i form av bildstöd, kalendrar, schema och enklare tidshjälpmedel. Grundutrustningen styrs av inriktning på och målgrupp för den dagliga verksamheten, vilket innebär att det finns större krav på grundutrustning och hjälpmedel för rörelsehindrade och/eller synhandikappade om inriktningen är denna. För inriktning på synhandikappade krävs exempelvis kontrastfärger och kraftfullare datorer så att förstoringsprogram kan installeras. Utifrån inriktning och lokala rutiner kan det också vara lämpligt att för vissa hjälpmedel inom den dagliga verksamheten ange till vem/vilka de används, när och hur, gäller exempelvis för lyftselar av standardmodell. 9.2 Personförskrivna hjälpmedel Nuvarande ansvarsfördelning gäller personförskrivna hjälpmedel för personer enligt Lagen om Särskilt Stöd (LSS) i daglig verksamhet. Personkrets 1 = Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personkrets 2 = Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 = personer som till följd av andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service. 19

20 Nivåindelningen av de hjälpmedel som kommer från Hjälpmedelscentrum finns beskriven i bok 2. För syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel är landstinget alltid ekonomiskt ansvarig. Principen är att om hjälpmedlet endast kan användas av en enskild brukare så bör hjälpmedlet personförskrivas. Aktuella hjälpmedel och kriterier enligt hjälpmedelshandboken gäller. Vid anpassningar och komplettering till befintlig utrustning så förskrivs dessa, exempelvis speciella manöverkontakter och förstoringsprogram. Vid övergång från skola till daglig verksamhet ska det i en skriftlig överenskommelse framgå hur och var personens hjälpmedel ska användas. Dubbelutrustning ska undvikas, däremot kan personligt förskrivna hjälpmedel som tidigare använts i skola följa med personen över till daglig verksamhet. Transport av hjälpmedel mellan boende och daglig verksamhet ska utföras av kommunen för de hjälpmedel som brukaren behöver använda både i boendet och på daglig verksamhet. 9.3 Samverkan mellan kommunens och landstingets förskrivare Det ska finnas en nära kontakt mellan Handikappcentrums förskrivare och kommunens förskrivare. Anledningen är att aktuella personer tillhör Handikappcentrums målgrupp men vistas i kommunal daglig verksamhet och i vissa fall också bor i särskilt boende. I vissa fall kan även primärvårdens förskrivare vara involverade för personer i ordinärt boende som inte är inskrivna på Handikappcentrum. 10 Hjälpmedel i arbetet Arbetshjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats och som normalt inte behövs i det dagliga livet, bekostas av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Speciell anpassning av arbetsplatsen kan också vara aktuellt. Ansvaret för arbetshjälpmedel och/eller ombyggnad av arbetsplatsen är delat mellan arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har ansvar för arbetshjälpmedel som behövs för att kunna fortsätta en anställning medan Arbetsförmedlingen ansvarar för att personer med funktionsnedsättning kan komma ut i arbetslivet. För aktuell information kontakta Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 20