Medicinsk utveckling och utmaning. Sektorsrådet Reumatologi. Boel Mörck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk utveckling och utmaning. Sektorsrådet Reumatologi. Boel Mörck"

Transkript

1 Medicinsk utveckling och utmaning Sektorsrådet Reumatologi Boel Mörck

2 1. Introduktion, utveckling av reumatologi 2. Prevention 3. Kvalitetsregister (SRQ) 4. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Centrala rekommendationer RA Centrala rekommendationer RA-rehab Centrala rekommendationer AS och PsoA 4. Implementering symposie Almedalen 5. Bemannings- kompetensbehov

3 Reumatologkliniker i VGR Fakta: 1,6M inv. 17% av Sv 300km N-S 250km V-Ö 37specialister = 2,2/100000

4 Reumatologi och inflammationssjukdomar patienter patienter

5 Ankyloserande spondylit (AS) Inflammatorisk ryggsjukdom Prevalens ca 0,25% Ca 3-4 ggr vanligare hos män än kvinnor 70% debuterar mellan 15 och 30 års ålder Ökad dödlighet ffa pga ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom Tillhör gruppen spondartriter

6 Psoriasisartrit, PsA Debut ålder år Förekomst i befolkningen 0,25 % Lika vanligt hos män och kvinnor Kan förekomma utan psoriasis Oftast ingen samvariation mellan graden av psoriasis och ledbesvären Upp till 40 % av patienter med psoriasis får även artrit

7 RA: Kvinna 50år x Nybesök: Svullnad o ömhet flera mindre leder Sjukdomskänsla, morgonstelhet Patologiska labb-parametrar Åtgärd: Kortisoninjektioner Inflammationsdämpande läkemedel Röntgen händer och fötter

8 Reumatoid artrit (RA) Kronisk inflammatorisk systemsjukdom Polyartrit där småledsengagemanget dominerar Vanlig sjukdom, prevalens ca 1,5% 2/3 är kvinnor Medelålder vid insjuknande drygt 50 år Ökad dödlighet ffa pga av ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdom samt infektioner (förkortad livslängd 5-10 år)

9 Why should we aim to prevent RA? Early treatment can induce long-lasting remission or prevention. Deforming and painful. Shortens life by 6-10 years Significant disability and social isolation. 50% unemployed after 2 years Cost to the NHS 14,000 per year Disease burden similar to many forms of cancer Therefore we should aim for prevention Professor Patrick Venables The Kennedy Institute of Rheumatology, Imperial College London, UK

10 Reumatoid Artrit

11 The natural history of RA Presymptomatic autoimmunity Undiff. arthritis Early RA Established RA 0-15years 0-2yrs 0-6m Symptom threshold Time

12 Effect of current treatment on the natural history of RA Presymptomatic autoimmunity Undiff. arthritis Early RA Established RA treated RA Symptom threshold Time

13 Något har hänt Reumatiska sjukdomar och de nya läkemedlen 1900-talet: Ett nytt läkemedel varannat decennium :talet: Guld :ttalet: Salazopyrin :talet: Kortison :talet: Anti-malariamedel :talet: Metotrexate 2000-talet: Nio nya effektiva läkemedel under första decenniet - infliximab, etanercept, adalimumab, golimumab, certilizumab (=TNFblockerare) - Anakinra (IL-1 blockerare) - CTLA4 Ig (T-cell blockad) - Anti-CD20 (B-cell eliminering) - Anti-IL6 R (Il-6 blockad) Alla är nya biologiska läkemedel mot inflammationssjukdom

14 Ca 80% av totala läkemedelskostnaden vid Reumatologi SU (till ca 15% av pat) Biologiska läkemedel Består av antikroppar eller andra proteiner specifikt riktade mot pro-inflammatoriska substanser som driver på sjukdomsutvecklingen Introducerades i slutet av 90-talet inom reumatologin Komplicerade att framställa, dyra läkemedel Årskostnad, ca SEK/patient och år

15 Antal patienter påp immuno- modulerande läkemedell Antal patienter Sammanslagning av Sahlgrenska och Mölndal Tid (år)

16 Kostnad för TNF-hämmare vid reumatisk sjukdom 2010 Cirka 1.5 miljarder kr /år i Sverige Cirka 150 miljoner kr /år i VGR (ca 10%, dvs ett gap på >100 M kr) Källa: Concise

17 Protesoperationer i VGR vid RA Antal ledplastiker hos patienter med huvuddiagnos RA, västragötalänningar Höft Knä Armbåge Axel prel

18 Antal slutenvårdsplatser avs reumatologi i Västra Götaland

19 PATIENT NULÄGET TEAMREHAB SLUTENVÅRD Enhet Antal slutenvårdsplatser/ teamrehab Spenshult SU 20 (varav 4 är 5d)/ 0 SÄS 3-4 /enstaka Ca dagar/år (ej bara RA!) NU 1-2 (5d) / enstaka SKAS 6-8 (5d) / enstaka Alingsås 0

20 Organisationskarta Verksamhetsförändring

21 Typer av forskning som bör bedrivas vid reumatologi Sahlgrenska (Avd för Reumatologi och Inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademin och Reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) Grundforskning Molekylära och cellulära mekanismer Laboratoriet Preklinisk sjukdoms inriktad forskning Studier av sjukdomsmekanismer med patientmaterial i laboratoriet Kliniska observations studier Klinisk behandlings forskning: farmakologisk eller fysikalisk Kliniska läkemedels prövningar Sjukhuset Utvecklingsoch implementerings forskning Kvalitets och registerforskning Omvårdnads forskning Viktigt att finns personer som kan forska inom flera rutor

22 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna: Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

23 Rökning och genetisk disposition Relativ risk för insjuknande i seropos RA för rökare med 0-2 kopior av SE jmf med aldrig rökare med 0-2 SE What precedes development of rheumatoid arthritis? L Klareskog, L Alfredsson, S Rantapää-Dahlqvist, E Berglin, P Stolt, L Padyukov, Ann Rheum Dis 2004;63

24 Rökning - riskfaktor för RA-noduli vid TRA Ann Rheum Dis 2006;65: B-M Nyhäll-Wåhlin, L T H Jacobsson, I F Petersson, C Turesson, the BARFOT studygroup

25 Rökning - sämre respons på MTX och/anti-tnf Anti-CCP +/- RF+/- HLADRB1/PTPN22*620 W Prednisolon +/- ARTHRITIS & RHEUMATISM, Vol. 63, No. 1, January 2011, pp 26 36, Saedis Saevarsdottir et al Sämre chans för remission utan DMARD Gäller både rökare och fd rökare

26 Tendenser i reumatologi Kraftigt ökad kunskap om sjukdomsmekanismer Omfattande forskning Ökad immunomodulatorisk behandling Tidigt i sjukdomsförloppet Ökat behov av läkare och sjuksköterskor Ökat finansieringsbehov för läkemedel Minskad slutenvård Dagvård för behandling och rehab

27 1. Introduktion, utveckling av reumatologi 2. Prevention 3. Kvalitetsregister (SRQ) 4. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Centrala rekommendationer RA Centrala rekommendationer RA-rehab Centrala rekommendationer AS och PsoA 4. Implementering symposie Almedalen 5. Bemannings- kompetensbehov

28 Guldgruvan i hälso- och sjukvården Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning Beställd av Socialdepartementet och SKL Utredare Måns Rosén Användbarhet: Räddar liv och förbättrar livskvalitet Användning inom förbättringsarbete och kliniskt arbete Uppföljning av hälso- och sjukvårdens resultat Klinisk forskning Intresse för näringslivet Utmaningar: Informationsöverföring och juridiska aspekter Organisation och stödstruktur Finansiering

29 Underlag för indikatorer för god vård Svenska Reumatologi Register, SRR SRQ - Svensk Reumatologis Kvalitetsregister ARTIS - Anti Rheumatic Treatment in Sweden: patientsäkerhet och läkemedelsuppföljning (Biologiska läkemedel)

30 Svensk Reumatologis kvalitetsregister kvalitet, säkerhet, effektivitet och stöd till klinisk forskning Alla reumatologmottagningar i landet deltar patienter är med, 51 olika diagnoser 60% av alla patienter med RA 87% av alla patienter med RA som står på TNF-hämmare besök/år då det lokala beslutsstödet används besök samlade i det nationella registret

31 Sektorsrådet satsar Kurser till läkare och övriga nyckelpersoner för att öka täckningsgrad och datakvalitet Inkluderar sedan maj 2010 samtliga artrit pat. på DMARD Läkare (10%) med VGR-övergripande ansvar Koordinator (80%) med VGR övergripande ansvar

32 Antal inkluderade patienter i SRQ/år Alla diagnoser n=6219 data tom 2010 /CD

33 ABSTRAKT till Riksstämman 2011 Behandling med biologiska läkemedel hos patienter med reumatoid artrit i Västra Götalandsregionen Sammanfattning 14,4% av alla patienter med RA som behandlas inom specialistvården i VGR har pågående biologisk behandling. Patients ålder men ej kön har betydelse för om sådan behandling erhålls. Användningen av biologiska läkemedel varierar mellan sjukhus i VGR Patientens sjukdomsduration har betydelse för om förstahandsalternativet infliximab används.

34 Vården är ej jämlik och kunskapsbaserad inom och utom VGR Huvudorsaker: 1. Variation i klinisk praxis? 2. Fragmenterad finansiell styrning? 3. För få specialister? Källa: IMS Health

35 Nuläge i VGR: Det finns ett Gap avseende modern biologisk läkemedelsbehandling -mellan evidens och användning av nationella riktlinjer -mellan resultat och mål i Öppna Jämförelser -mellan VGR och övriga universitetsregioner -mellan behov och tillgång till reumatologspecialister -mellan kravet på dokumentation i register och ITsystem som stödjer arbetet

36 Biologiska läkemedel: andel pågående behandlingar per invånare över 18 år, länsvis (Gotland har < invånare).

37 Öppna jämförelser av hälso och sjukvården 2008 Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen, jämförelser av kvalitet och effektivitet inom den svenska hälso och sjukvården.

38 Stora regionala skillnader i behandling med biologiska läkemedel vid RA i Sverige

39 Öppna jämförelser reumatologi i VGR jämfört med riket Biologiska läkemedel vid RA antal/ Är VGR Riket Linjär (VGR) Linjär (Riket) Källa: Strategiska läkemedelsrådets årsrapport

40 Försäljning av biologiska läkemedel per 1000 inv uppdelat i landsting

41 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsen VGR Kunskapseminarium 17dec Klart jan 2012

42 Centrala rekommendationer RA Diagnostik: - Analys av antikroppar mot CCP och/eller RF Läkemedelsbehandling: - vid tidig RA - vid otillräcklig effekt av metotrexat - vid otillräcklig effekt av metotrexat och TNF-hämmare Rehabilitering: - Struktur för rehab (dagvård, slutenvård, utlandsvård)

43 NULÄGET Teamrehab utomlands Patienter med flera olika reumatiska diagnoser kan ansöka om att få teamrehab utomlands 22-25% av patienterna har RA (jan-okt-10) Motsvarar ett 50-tal patienter från regionen

44 Kostnad för rehabilitering 2010 (3 veckor) Slutenvård i Sverige : kr / patient I varmt klimat : kr / patient (Det högsta priset är för patienter med stort behov av insatser) Teamrehab dagvård 3 veckor: 2500x15d= kr/ patient Uppgifter från remitteringssekretariatet

45 Centrala rekommendation: Läkemedelsbehandling vid AS Rekommendation vid ankyloserande spondylit och otillräcklig effekt av NSAIDläkemedel Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare (prioritet 3).

46 Centrala rekommendation: Läkemedelsbehandling vid PsoA Rekommendation vid otillräcklig effekt av NSAID-läkemedel, kortisoninjektioner och sjukdomsmodifierande läkemedel Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare vid psoriasisartrit med hög inflammatorisk aktivitet (prioritet 3)

47 1. Introduktion, utveckling av reumatologi 2. Prevention 3. Kvalitetsregister (SRQ) 4. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Centrala rekommendationer RA Centrala rekommendationer RA-rehab Centrala rekommendationer AS och PsoA 4. Implementering symposie Almedalen 5. Bemannings- kompetensbehov

48 Guld till reumatiskt sjuka!? Symposie Almedalen 2011 Gapet mellan dagens vårdresurser och de nya riktlinjernas krav är utmanande. Hur ska Socialstyrelsens nya riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar införas i landsting och regioner - så att vi får en jämlik och god vård för alla reumatiskt sjuka i Sverige? Moderator: Eva Nilsson Bågenholm, Nationell äldresamordnare Paneldeltagare: Lars Klareskog, professor reumatologi Karolinska Institutet Mats Eriksson, regionråd, ordförande sjukvårdsdelegationen SKL Olivia Wigzell, departementsråd Socialdepartementet Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet

49 TNF-hämmare i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar TNF-hämmare rekommenderas vid tidig RA med ogynnsam prognos (prio 2)*, samt vid ofullständig effekt av konventionell behandling vid RA (prio 2) och ankyloserande spondylit (AS) eller psoriasisartrit (PsoA) (prio 3) 1 Hälsoekonomiska studier visar måttlig (RA) respektive måttlig till hög (AS/PsoA) kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår 1 Ökningen av läkemedelskostnaderna pga behandling enligt dessa rekommendationer skattas till 800 miljoner kr per år 2 Även om den kostnadsökande effekten av de nya riktlinjerna förväntas bli omfattande, bedömer Socialstyrelsen att vinsterna för patienter och samhället överväger 2 *Skala 1-10, 1=högst prioritering 1 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version. Socialstyrelsen 2 Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. Maj Socialstyrelsen

50 Minskning av sjukskrivning efter insättning av TNF-hämmare (RA) Data från MORSE projektet och SSATG registret 365 pat varav 299 kvinnor Sjukdomsduration median 55 mån (23-125) år Olofsson et al. Ann Rheum Dis dec 2010

51 Effekten av TNF-hämmare på sjukskrivning vid AS Data från MORSE projektet och SSATG registret 139, 78% män, år Lång sjukdomsduration och högre ålder var kopplat till högre risk för sjukpensionering Start TNF-hämmare Abstract (OP0026), EULAR Kristensen et al

52 Behov av reumatologspecialister i Sverige Nuläge Mål Totalt SRFs enkät 2011

53 Ökade kostnader för att uppfylla SoS riktlinjer avseende RA/AS/PsA Läkemedel Reumatologspecialister Special sjuksköterskor 800 milj kr milj kr 45 milj kr Diagnostik?

54 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Implementering i VGR: Lillemor Bergman Anna Lindhé Katarina Almehed Tomas Bremell Helena Forsblad d Elia

55 Vad krävs för att kunna genomföra SoS riktlinjer i VGR? 1. Kraftig satsning på läkemedel Tidig insättning på TNF-hämmare: 14 milj kr TNF-hämmare (eller annat biologiskt läkemedel) vid svikt på mtx eller svikt på mtx+tnf-hämmare: milj kr TNF-hämmare vid AS och PsA: 82 milj kr Totalt: Mkr 2. Kraftig satsning på fler läkare (3,6/100000) och specialsjuksköterskor (1/100000) 3. Satsning på modern reuma-rehabilitering 4. Ökad tillgänglighet till MR 5. Utvidgat samarbete med primärvård för tidig diagnostik (kommunikativa konsulter, ökad immunologisk provtagning och MR)

56 Konsekvenser av genomförandet i VGR- rehabilitering POLIKLINISK REHAB ENSKILD ÖKAR NÅGOT PATIENT MED REHAB BEHOV? TEAMREHAB DAGVÅRD ÖKAR NÅGOT? TEAMREHAB SLUTENVÅRD MINSKAR TEAMREHAB NÅGOT UTOMLANDS, FoU. Ej skalenliga pilar

57 Kompetensbehov reumatologi 1/ inv för länssjukvård 1/ inv för regionsjukvård Heltider Behov VGR = 50 heltidsspecialister Genomsnittlig tjänstgöring 70% Faktiskt behov = 70 specialister Motsvarar 4.6 spec/ inv. med 70% tj-göring

58 Reumatologbehov i VGR Specialister** ST-läkare 2010 Behov* SU NU SKAS SÄS A-sås Totalt * beräknat på 70% tjänstgöring ** av nuvarande specialister beräknas 7 pens till 2016 Utbildningsbehov: Ytterligare 22 ST-läkare

59 Vem ansvarar för vad? Nationellt ansvar - VAD ska göras Evidensbaserade riktlinjer Regionalt ansvar - Införandeplan Tillskapa resurser för jämlik och kunskapsbaserad vård VC ansvar - Genomförande Kostnadseffektiv och säker läkemedelsanvändning Tillgänglighet Förbättra och underlätta registrering i nationella kvalitetsregister Skapa evidens genom kliniska läkemedelsprövningar och prövarinitierade studier (FoU) Utbilda fler reumatologspecialister (U)

60 1 Nå rikssnittet 2 Nå toppen Utmaningen i VGR: En 3-stegsraket 3 Nya riktlinjer 2012 Dags att satsa!

Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar

Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar Tomas Bremell Mats Dehlin Reumatologen Sahlgrenska Ospecifika Anti-reum: Guld, Salazopurin,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna

Läs mer

carina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling

Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling Department of Rheumatology, Karolinska University Hospital Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Kronisk

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx

Läs mer

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI Disposition Vilka läkemedel talar vi om? Vad menar vi

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING

Läs mer

SpA-SRQ Förbättringsprojekt

SpA-SRQ Förbättringsprojekt SpA-SRQ Förbättringsprojekt Ulf Lindström, Västra Götalandsregionen Tor Olofsson, Södra regionen Ilia Qirjazo, Sydöstra regionen Sara Wedrén, Stockholmsregionen Tomas Husmark, Uppsala-Örebroregionen Helena

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor

Läs mer

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429 Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse

Läs mer

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Förslag till Intressepolitiskt program

Förslag till Intressepolitiskt program 12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar

Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2013-01-04 RS 2633-2012 Bo Hallin Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar 2013-2014 Sammanfattning Socialstyrelsen har fastställt nationella riktlinjer för rörelseorganens

Läs mer

Reumatologi. Inflammatoriska sjukdomar. Rörelseapparaten. Inre organ. Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge

Reumatologi. Inflammatoriska sjukdomar. Rörelseapparaten. Inre organ. Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge Reumatologi Inflammatoriska sjukdomar Rörelseapparaten Inre organ Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge Fall 29-årig rökande kvinna Ledvärk och svullnad i fingrarnas småleder sedan några

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva?

Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva? Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva? Johan Askling Patientområde Reuma Hud Gastro, Tema Infektion och Inflammation, Karolinska

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010 Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 IMS Health Rapport, October 2010 IMS Health är världens ledande leverantör av förskrivningsstatistik,

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? B Porto betalt När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? Enbrel (etanercept),, F, ATC-kod: LO04AB01 injektionsvätska i förfylld spruta, pulver och vätska till injektion i styrkorna: 10 mg, 25

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

System för kunskapsstyrning

System för kunskapsstyrning System för kunskapsstyrning Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen Anders Carlqvist Nationellt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges

Läs mer

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra?

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016 Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad

Läs mer

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden

Läs mer

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen K BKI/ 1 00 Politisk viljeinriktning Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet

Läs mer

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) 3. DIAGNOS OCH BEHANDLING 3.1 Vilka blodprover behöver man ta? Då man ställer diagnosen kan, utöver undersökning av leder och

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-19 Vår beteckning 3743/2011 SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en genomgång

Läs mer

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Antagen av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här: Anna 51 år PP-ENB-SWE-0211 Detta formulär är inte utformat för, och får inte användas till, att rapportera biverkningar avseende produkter från Pfizer. Om du har för avsikt att göra en biverkningsrapportering,

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer