Medicinsk utveckling och utmaning. Sektorsrådet Reumatologi. Boel Mörck
|
|
- Ann-Christin Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medicinsk utveckling och utmaning Sektorsrådet Reumatologi Boel Mörck
2 1. Introduktion, utveckling av reumatologi 2. Prevention 3. Kvalitetsregister (SRQ) 4. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Centrala rekommendationer RA Centrala rekommendationer RA-rehab Centrala rekommendationer AS och PsoA 4. Implementering symposie Almedalen 5. Bemannings- kompetensbehov
3 Reumatologkliniker i VGR Fakta: 1,6M inv. 17% av Sv 300km N-S 250km V-Ö 37specialister = 2,2/100000
4 Reumatologi och inflammationssjukdomar patienter patienter
5 Ankyloserande spondylit (AS) Inflammatorisk ryggsjukdom Prevalens ca 0,25% Ca 3-4 ggr vanligare hos män än kvinnor 70% debuterar mellan 15 och 30 års ålder Ökad dödlighet ffa pga ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom Tillhör gruppen spondartriter
6 Psoriasisartrit, PsA Debut ålder år Förekomst i befolkningen 0,25 % Lika vanligt hos män och kvinnor Kan förekomma utan psoriasis Oftast ingen samvariation mellan graden av psoriasis och ledbesvären Upp till 40 % av patienter med psoriasis får även artrit
7 RA: Kvinna 50år x Nybesök: Svullnad o ömhet flera mindre leder Sjukdomskänsla, morgonstelhet Patologiska labb-parametrar Åtgärd: Kortisoninjektioner Inflammationsdämpande läkemedel Röntgen händer och fötter
8 Reumatoid artrit (RA) Kronisk inflammatorisk systemsjukdom Polyartrit där småledsengagemanget dominerar Vanlig sjukdom, prevalens ca 1,5% 2/3 är kvinnor Medelålder vid insjuknande drygt 50 år Ökad dödlighet ffa pga av ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdom samt infektioner (förkortad livslängd 5-10 år)
9 Why should we aim to prevent RA? Early treatment can induce long-lasting remission or prevention. Deforming and painful. Shortens life by 6-10 years Significant disability and social isolation. 50% unemployed after 2 years Cost to the NHS 14,000 per year Disease burden similar to many forms of cancer Therefore we should aim for prevention Professor Patrick Venables The Kennedy Institute of Rheumatology, Imperial College London, UK
10 Reumatoid Artrit
11 The natural history of RA Presymptomatic autoimmunity Undiff. arthritis Early RA Established RA 0-15years 0-2yrs 0-6m Symptom threshold Time
12 Effect of current treatment on the natural history of RA Presymptomatic autoimmunity Undiff. arthritis Early RA Established RA treated RA Symptom threshold Time
13 Något har hänt Reumatiska sjukdomar och de nya läkemedlen 1900-talet: Ett nytt läkemedel varannat decennium :talet: Guld :ttalet: Salazopyrin :talet: Kortison :talet: Anti-malariamedel :talet: Metotrexate 2000-talet: Nio nya effektiva läkemedel under första decenniet - infliximab, etanercept, adalimumab, golimumab, certilizumab (=TNFblockerare) - Anakinra (IL-1 blockerare) - CTLA4 Ig (T-cell blockad) - Anti-CD20 (B-cell eliminering) - Anti-IL6 R (Il-6 blockad) Alla är nya biologiska läkemedel mot inflammationssjukdom
14 Ca 80% av totala läkemedelskostnaden vid Reumatologi SU (till ca 15% av pat) Biologiska läkemedel Består av antikroppar eller andra proteiner specifikt riktade mot pro-inflammatoriska substanser som driver på sjukdomsutvecklingen Introducerades i slutet av 90-talet inom reumatologin Komplicerade att framställa, dyra läkemedel Årskostnad, ca SEK/patient och år
15 Antal patienter påp immuno- modulerande läkemedell Antal patienter Sammanslagning av Sahlgrenska och Mölndal Tid (år)
16 Kostnad för TNF-hämmare vid reumatisk sjukdom 2010 Cirka 1.5 miljarder kr /år i Sverige Cirka 150 miljoner kr /år i VGR (ca 10%, dvs ett gap på >100 M kr) Källa: Concise
17 Protesoperationer i VGR vid RA Antal ledplastiker hos patienter med huvuddiagnos RA, västragötalänningar Höft Knä Armbåge Axel prel
18 Antal slutenvårdsplatser avs reumatologi i Västra Götaland
19 PATIENT NULÄGET TEAMREHAB SLUTENVÅRD Enhet Antal slutenvårdsplatser/ teamrehab Spenshult SU 20 (varav 4 är 5d)/ 0 SÄS 3-4 /enstaka Ca dagar/år (ej bara RA!) NU 1-2 (5d) / enstaka SKAS 6-8 (5d) / enstaka Alingsås 0
20 Organisationskarta Verksamhetsförändring
21 Typer av forskning som bör bedrivas vid reumatologi Sahlgrenska (Avd för Reumatologi och Inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademin och Reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) Grundforskning Molekylära och cellulära mekanismer Laboratoriet Preklinisk sjukdoms inriktad forskning Studier av sjukdomsmekanismer med patientmaterial i laboratoriet Kliniska observations studier Klinisk behandlings forskning: farmakologisk eller fysikalisk Kliniska läkemedels prövningar Sjukhuset Utvecklingsoch implementerings forskning Kvalitets och registerforskning Omvårdnads forskning Viktigt att finns personer som kan forska inom flera rutor
22 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna: Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor
23 Rökning och genetisk disposition Relativ risk för insjuknande i seropos RA för rökare med 0-2 kopior av SE jmf med aldrig rökare med 0-2 SE What precedes development of rheumatoid arthritis? L Klareskog, L Alfredsson, S Rantapää-Dahlqvist, E Berglin, P Stolt, L Padyukov, Ann Rheum Dis 2004;63
24 Rökning - riskfaktor för RA-noduli vid TRA Ann Rheum Dis 2006;65: B-M Nyhäll-Wåhlin, L T H Jacobsson, I F Petersson, C Turesson, the BARFOT studygroup
25 Rökning - sämre respons på MTX och/anti-tnf Anti-CCP +/- RF+/- HLADRB1/PTPN22*620 W Prednisolon +/- ARTHRITIS & RHEUMATISM, Vol. 63, No. 1, January 2011, pp 26 36, Saedis Saevarsdottir et al Sämre chans för remission utan DMARD Gäller både rökare och fd rökare
26 Tendenser i reumatologi Kraftigt ökad kunskap om sjukdomsmekanismer Omfattande forskning Ökad immunomodulatorisk behandling Tidigt i sjukdomsförloppet Ökat behov av läkare och sjuksköterskor Ökat finansieringsbehov för läkemedel Minskad slutenvård Dagvård för behandling och rehab
27 1. Introduktion, utveckling av reumatologi 2. Prevention 3. Kvalitetsregister (SRQ) 4. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Centrala rekommendationer RA Centrala rekommendationer RA-rehab Centrala rekommendationer AS och PsoA 4. Implementering symposie Almedalen 5. Bemannings- kompetensbehov
28 Guldgruvan i hälso- och sjukvården Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning Beställd av Socialdepartementet och SKL Utredare Måns Rosén Användbarhet: Räddar liv och förbättrar livskvalitet Användning inom förbättringsarbete och kliniskt arbete Uppföljning av hälso- och sjukvårdens resultat Klinisk forskning Intresse för näringslivet Utmaningar: Informationsöverföring och juridiska aspekter Organisation och stödstruktur Finansiering
29 Underlag för indikatorer för god vård Svenska Reumatologi Register, SRR SRQ - Svensk Reumatologis Kvalitetsregister ARTIS - Anti Rheumatic Treatment in Sweden: patientsäkerhet och läkemedelsuppföljning (Biologiska läkemedel)
30 Svensk Reumatologis kvalitetsregister kvalitet, säkerhet, effektivitet och stöd till klinisk forskning Alla reumatologmottagningar i landet deltar patienter är med, 51 olika diagnoser 60% av alla patienter med RA 87% av alla patienter med RA som står på TNF-hämmare besök/år då det lokala beslutsstödet används besök samlade i det nationella registret
31 Sektorsrådet satsar Kurser till läkare och övriga nyckelpersoner för att öka täckningsgrad och datakvalitet Inkluderar sedan maj 2010 samtliga artrit pat. på DMARD Läkare (10%) med VGR-övergripande ansvar Koordinator (80%) med VGR övergripande ansvar
32 Antal inkluderade patienter i SRQ/år Alla diagnoser n=6219 data tom 2010 /CD
33 ABSTRAKT till Riksstämman 2011 Behandling med biologiska läkemedel hos patienter med reumatoid artrit i Västra Götalandsregionen Sammanfattning 14,4% av alla patienter med RA som behandlas inom specialistvården i VGR har pågående biologisk behandling. Patients ålder men ej kön har betydelse för om sådan behandling erhålls. Användningen av biologiska läkemedel varierar mellan sjukhus i VGR Patientens sjukdomsduration har betydelse för om förstahandsalternativet infliximab används.
34 Vården är ej jämlik och kunskapsbaserad inom och utom VGR Huvudorsaker: 1. Variation i klinisk praxis? 2. Fragmenterad finansiell styrning? 3. För få specialister? Källa: IMS Health
35 Nuläge i VGR: Det finns ett Gap avseende modern biologisk läkemedelsbehandling -mellan evidens och användning av nationella riktlinjer -mellan resultat och mål i Öppna Jämförelser -mellan VGR och övriga universitetsregioner -mellan behov och tillgång till reumatologspecialister -mellan kravet på dokumentation i register och ITsystem som stödjer arbetet
36 Biologiska läkemedel: andel pågående behandlingar per invånare över 18 år, länsvis (Gotland har < invånare).
37 Öppna jämförelser av hälso och sjukvården 2008 Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen, jämförelser av kvalitet och effektivitet inom den svenska hälso och sjukvården.
38 Stora regionala skillnader i behandling med biologiska läkemedel vid RA i Sverige
39 Öppna jämförelser reumatologi i VGR jämfört med riket Biologiska läkemedel vid RA antal/ Är VGR Riket Linjär (VGR) Linjär (Riket) Källa: Strategiska läkemedelsrådets årsrapport
40 Försäljning av biologiska läkemedel per 1000 inv uppdelat i landsting
41 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsen VGR Kunskapseminarium 17dec Klart jan 2012
42 Centrala rekommendationer RA Diagnostik: - Analys av antikroppar mot CCP och/eller RF Läkemedelsbehandling: - vid tidig RA - vid otillräcklig effekt av metotrexat - vid otillräcklig effekt av metotrexat och TNF-hämmare Rehabilitering: - Struktur för rehab (dagvård, slutenvård, utlandsvård)
43 NULÄGET Teamrehab utomlands Patienter med flera olika reumatiska diagnoser kan ansöka om att få teamrehab utomlands 22-25% av patienterna har RA (jan-okt-10) Motsvarar ett 50-tal patienter från regionen
44 Kostnad för rehabilitering 2010 (3 veckor) Slutenvård i Sverige : kr / patient I varmt klimat : kr / patient (Det högsta priset är för patienter med stort behov av insatser) Teamrehab dagvård 3 veckor: 2500x15d= kr/ patient Uppgifter från remitteringssekretariatet
45 Centrala rekommendation: Läkemedelsbehandling vid AS Rekommendation vid ankyloserande spondylit och otillräcklig effekt av NSAIDläkemedel Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare (prioritet 3).
46 Centrala rekommendation: Läkemedelsbehandling vid PsoA Rekommendation vid otillräcklig effekt av NSAID-läkemedel, kortisoninjektioner och sjukdomsmodifierande läkemedel Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare vid psoriasisartrit med hög inflammatorisk aktivitet (prioritet 3)
47 1. Introduktion, utveckling av reumatologi 2. Prevention 3. Kvalitetsregister (SRQ) 4. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Centrala rekommendationer RA Centrala rekommendationer RA-rehab Centrala rekommendationer AS och PsoA 4. Implementering symposie Almedalen 5. Bemannings- kompetensbehov
48 Guld till reumatiskt sjuka!? Symposie Almedalen 2011 Gapet mellan dagens vårdresurser och de nya riktlinjernas krav är utmanande. Hur ska Socialstyrelsens nya riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar införas i landsting och regioner - så att vi får en jämlik och god vård för alla reumatiskt sjuka i Sverige? Moderator: Eva Nilsson Bågenholm, Nationell äldresamordnare Paneldeltagare: Lars Klareskog, professor reumatologi Karolinska Institutet Mats Eriksson, regionråd, ordförande sjukvårdsdelegationen SKL Olivia Wigzell, departementsråd Socialdepartementet Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet
49 TNF-hämmare i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar TNF-hämmare rekommenderas vid tidig RA med ogynnsam prognos (prio 2)*, samt vid ofullständig effekt av konventionell behandling vid RA (prio 2) och ankyloserande spondylit (AS) eller psoriasisartrit (PsoA) (prio 3) 1 Hälsoekonomiska studier visar måttlig (RA) respektive måttlig till hög (AS/PsoA) kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår 1 Ökningen av läkemedelskostnaderna pga behandling enligt dessa rekommendationer skattas till 800 miljoner kr per år 2 Även om den kostnadsökande effekten av de nya riktlinjerna förväntas bli omfattande, bedömer Socialstyrelsen att vinsterna för patienter och samhället överväger 2 *Skala 1-10, 1=högst prioritering 1 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version. Socialstyrelsen 2 Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. Maj Socialstyrelsen
50 Minskning av sjukskrivning efter insättning av TNF-hämmare (RA) Data från MORSE projektet och SSATG registret 365 pat varav 299 kvinnor Sjukdomsduration median 55 mån (23-125) år Olofsson et al. Ann Rheum Dis dec 2010
51 Effekten av TNF-hämmare på sjukskrivning vid AS Data från MORSE projektet och SSATG registret 139, 78% män, år Lång sjukdomsduration och högre ålder var kopplat till högre risk för sjukpensionering Start TNF-hämmare Abstract (OP0026), EULAR Kristensen et al
52 Behov av reumatologspecialister i Sverige Nuläge Mål Totalt SRFs enkät 2011
53 Ökade kostnader för att uppfylla SoS riktlinjer avseende RA/AS/PsA Läkemedel Reumatologspecialister Special sjuksköterskor 800 milj kr milj kr 45 milj kr Diagnostik?
54 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: RA, AS, PsA Implementering i VGR: Lillemor Bergman Anna Lindhé Katarina Almehed Tomas Bremell Helena Forsblad d Elia
55 Vad krävs för att kunna genomföra SoS riktlinjer i VGR? 1. Kraftig satsning på läkemedel Tidig insättning på TNF-hämmare: 14 milj kr TNF-hämmare (eller annat biologiskt läkemedel) vid svikt på mtx eller svikt på mtx+tnf-hämmare: milj kr TNF-hämmare vid AS och PsA: 82 milj kr Totalt: Mkr 2. Kraftig satsning på fler läkare (3,6/100000) och specialsjuksköterskor (1/100000) 3. Satsning på modern reuma-rehabilitering 4. Ökad tillgänglighet till MR 5. Utvidgat samarbete med primärvård för tidig diagnostik (kommunikativa konsulter, ökad immunologisk provtagning och MR)
56 Konsekvenser av genomförandet i VGR- rehabilitering POLIKLINISK REHAB ENSKILD ÖKAR NÅGOT PATIENT MED REHAB BEHOV? TEAMREHAB DAGVÅRD ÖKAR NÅGOT? TEAMREHAB SLUTENVÅRD MINSKAR TEAMREHAB NÅGOT UTOMLANDS, FoU. Ej skalenliga pilar
57 Kompetensbehov reumatologi 1/ inv för länssjukvård 1/ inv för regionsjukvård Heltider Behov VGR = 50 heltidsspecialister Genomsnittlig tjänstgöring 70% Faktiskt behov = 70 specialister Motsvarar 4.6 spec/ inv. med 70% tj-göring
58 Reumatologbehov i VGR Specialister** ST-läkare 2010 Behov* SU NU SKAS SÄS A-sås Totalt * beräknat på 70% tjänstgöring ** av nuvarande specialister beräknas 7 pens till 2016 Utbildningsbehov: Ytterligare 22 ST-läkare
59 Vem ansvarar för vad? Nationellt ansvar - VAD ska göras Evidensbaserade riktlinjer Regionalt ansvar - Införandeplan Tillskapa resurser för jämlik och kunskapsbaserad vård VC ansvar - Genomförande Kostnadseffektiv och säker läkemedelsanvändning Tillgänglighet Förbättra och underlätta registrering i nationella kvalitetsregister Skapa evidens genom kliniska läkemedelsprövningar och prövarinitierade studier (FoU) Utbilda fler reumatologspecialister (U)
60 1 Nå rikssnittet 2 Nå toppen Utmaningen i VGR: En 3-stegsraket 3 Nya riktlinjer 2012 Dags att satsa!
Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar
Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar Tomas Bremell Mats Dehlin Reumatologen Sahlgrenska Ospecifika Anti-reum: Guld, Salazopurin,
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna
carina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling
Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling Department of Rheumatology, Karolinska University Hospital Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Kronisk
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI
TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI Disposition Vilka läkemedel talar vi om? Vad menar vi
Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
SpA-SRQ Förbättringsprojekt
SpA-SRQ Förbättringsprojekt Ulf Lindström, Västra Götalandsregionen Tor Olofsson, Södra regionen Ilia Qirjazo, Sydöstra regionen Sara Wedrén, Stockholmsregionen Tomas Husmark, Uppsala-Örebroregionen Helena
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor
Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)
Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Förslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
KOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar
1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2013-01-04 RS 2633-2012 Bo Hallin Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar 2013-2014 Sammanfattning Socialstyrelsen har fastställt nationella riktlinjer för rörelseorganens
Reumatologi. Inflammatoriska sjukdomar. Rörelseapparaten. Inre organ. Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge
Reumatologi Inflammatoriska sjukdomar Rörelseapparaten Inre organ Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge Fall 29-årig rökande kvinna Ledvärk och svullnad i fingrarnas småleder sedan några
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva?
Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva? Johan Askling Patientområde Reuma Hud Gastro, Tema Infektion och Inflammation, Karolinska
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010
Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 IMS Health Rapport, October 2010 IMS Health är världens ledande leverantör av förskrivningsstatistik,
Läkemedel - trender och utmaningar
Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?
B Porto betalt När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? Enbrel (etanercept),, F, ATC-kod: LO04AB01 injektionsvätska i förfylld spruta, pulver och vätska till injektion i styrkorna: 10 mg, 25
Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis
IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Frågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
System för kunskapsstyrning
System för kunskapsstyrning Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen Anders Carlqvist Nationellt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges
Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Hälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation
Indikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra?
Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016
Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten
Nationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION
Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen K BKI/ 1 00 Politisk viljeinriktning Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen
Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet
Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) 3. DIAGNOS OCH BEHANDLING 3.1 Vilka blodprover behöver man ta? Då man ställer diagnosen kan, utöver undersökning av leder och
BESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-19 Vår beteckning 3743/2011 SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en genomgång
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Antagen av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor
Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Implementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?
Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:
Anna 51 år PP-ENB-SWE-0211 Detta formulär är inte utformat för, och får inte användas till, att rapportera biverkningar avseende produkter från Pfizer. Om du har för avsikt att göra en biverkningsrapportering,
HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis