Vårdtagares beslut om behandlingsgarantin

Transkript

1 Vårdtagares beslut om behandlingsgarantin - Vårdgivarens röst

2

3 SAMMANFATTNING Vårdtagares beslut om behandlingsgarantin Vårdgivarens röst är första avrapportering av tre i projektet vårdtagares beslut om behandlingsgarantin. Syftet är att beskriva vårdgivares attityder och uppfattningar kring handläggning av behandlingsgarantin. Behandlingsgarantin innebär att beslutad behandling ska inledas inom högst 90 dagar från det att beslutet om behandling fattats. Behandlingsgarantin gäller i hela landet och omfattar all behandling inom landstingets planerade vård. I de fall som vårdgivare inte kan uppfylla vård inom 90 dagar ska vårdtagaren erbjudas annan vårdgivare. Det är vårdtagaren som fattar beslut om att acceptera en annan vårdgivare med stöd av adekvat information som ska ges av behandlande vårdgivare. Vårdtagarens beslut om behandlingsgarantin Vårdgivarens röst bygger på intervjuer med verksamhetschefer och koordinatorer från kvinnosjukvård, ortopedi, urologi och öron-näsa-halssjukvård inom sjukhusgrupperna Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU), Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), NU - sjukvården och Skaraborgs Sjukhus (SkaS). I resultatet framkommer det att vårdgivarna använder sig av strategier för tid, prioritering, kontinuitet, urval och/eller planering. Strategierna utgör grunden för vårdgivarnas förhållningssätt gentemot behandlingsgarantin. Strategierna är ofta integrerade med varandra och används samtidigt. Strategierna visar på situationer som vårdgivarna ställs inför och som kräver ställningstagande - vilket indirekt eller direkt påverkar vårdtagarna. Det innebär för Västra Götalandsregionen att när målsättningen är att vård inom 90 dagar ska säkerhetsställas, genom erbjudande av en annan vårdgivare, måste hänsyn tas till vårdgivarens strategier. Att påverka vårdtagares beslut om behandlingsgarantin görs inte enbart genom information utan genom att förstå vårdgivarnas attityd och förhållningssätt gällande tid, prioritering, kontinuitet, urval och planering.

4

5 INLEDNING Centrum för Hälso- och sjukvårdsanalys (CHSA) har av Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) i Västra Götalandsregionen fått i uppdrag, att studera anledningen till varför vårdtagare föredrar att vänta framför att acceptera vård vid något annat landsting. Vårdtagares beslut om behandlingsgarantin Vårdgivarens röst är första avrapportering av tre i detta uppdrag och syftet är att beskriva vårdgivares attityder och uppfattningar kring handläggning av vårdgarantin. Överenskommelsen om behandlingsgarantin har framförallt fattats på grundval av vårdtagarnas berättigade krav på kortare väntetid inom svensk hälso- och sjukvård, det vill säga en bättre tillgänglighet. För vårdtagaren innehåller processen olika alternativa valmöjligheter: att acceptera behandlingsgaranti, att på egen hand fritt välja vårdgivare eller stå kvar i väntan på behandling på hemmakliniken. Beslutet för att godta eller avböja ett sådant erbjudande kan tänkas vara beroende av ett stort antal faktorer. En förutsättning är dock att vårdtagaren får adekvat information från behandlande vårdgivare för att kunna fatta ett välgrundat beslut. Vårdgivarna i sin tur har till uppgift att balansera upprätthållandet av behandlingsgarantin med; uppdrag, resurser, beställningar, medicinska och politiska prioriteringar. Resurser efterfrågas i form av exempelvis personal, lokaler och beställningar som motsvarar klinikens åtagande gentemot vårdtagarna inom närområdet. Beställningar möjliggör för vårdgivaren att fokusera och genomföra ett antal eftersatta behandlingar, samtidigt som en beställning kan upplevas som en begränsning när kvoten är uppfylld. Tillfälliga neddragningar inom verksamheten som t.ex. under semestertider, kan också medföra svårigheter att upprätthålla behandlingsgarantin.

6 BEGREPPSFÖRKLARING Vårdtagare avses de vårdtagare som omfattas av behandlingsgarantin. Behandlingsgarantin inom den utökade vårdgaranti som infördes 1 november Vårdgivare som studeras i denna utvärdering är utvalda personer inom vårdprofessionen som är iblandade i vårdtagarens beslutsprocess gällande vårdgarantin för behandling (operativa ingrepp), nämligen verksamhetschefer och koordinatorer. Beställningar innebär specifika och kvantifierade uppdrag i form av operationer, som finansieras av beställarnämnder. AVGRÄNSNINGAR Vårdtagare i behov av akutkirurgi eller cancerkirurgi erbjuds oftast behandling snabbt och blir därmed aldrig aktuella att tillfrågas om att byta vårdgivare. Behandlingar av ingrepp med lägre medicinsk prioritet kan däremot hamna i en operationskö. Det är dessa vårdtagare som kan ställas inför valet att byta vårdgivare. Bakgrunden till behandlingsgarantin Staten och Landstingsförbundet har genom en överenskommelse enats om en långsiktig satsning för att förbättra kvalitet, tillgänglighet och vårdtagareinflytande i vården. En del av denna överenskommelse omfattar, från och med den 1 november 2005, införandet av en utvidgning av vårdgarantin i hela landet. Utvidgningen innebär att beslutad behandling skall inledas inom högst 90 dagar från det att beslutet om behandling fattades. Behandlingsgarantin gäller i hela landet och omfattar all behandling inom landstingets planerade vård. Efter överkommelsen har ett stort arbete påbörjats kring hur köer inom olika specialiteter organiseras. Detta arbete har bland annat fokuserat på en aktualisering av planeringslistor för olika behandlingar. Ett sådant arbete kräver tid och det finns därmed skäl att tro att detta arbete kommer att fortgå och orsaka förändringar och ovisshet för vårdtagare och vårdpersonal en tid framåt. SKL:s sammanställningen, gjord i februari 2006, visar att ca 30 % av vårdtagarna fortfarande får vänta mer än 3 månader på behandling. Av dessa är det relativt få vårdtagare som tackar ja till en vårdgarantiremiss till annat landsting (ca 5 % av dem som står i kö >3 månader). Med andra ord avböjer ca 95 % erbjudandet om vård i annat landsting än hemlandstinget. Denna siffra tyder på att många vårdtagare tycks, om de får erbjudandet om vård i annat landsting, föredra en längre väntan framför att få vård i det egna landstinget. Vårdtagares beslut Ett beslut att tacka ja till vård vid annan klinik, förutsätter att vårdtagare får information som värderas utifrån egna preferenser

7 och behov. Idealet är en information till vårdtagaren, som omfattar konsekvenser kring att byta vårdgivare, ingående information om den nya vårdgivaren och helst även uppgifter om den kommande operatören. Detta är en idealbild som kan vara mycket svår att genomföra i verkligheten. När och hur en sådan information ges kan också tänkas påverka utfallet. Till detta kommer de organisatoriska förutsättningarna och resurserna som utgör ramen för vad som är möjligt, som till exempel vilka vårdtagare erbjuds denna möjlighet? Vårdtagarens möjlighet till beslut kan därmed vara beroende av ett flertal faktorer som styrs av professionen inom hälso- och sjukvården. Att studera vårdgivares erfarenheter, uppfattning och attityder ger förståelse för den vårdprocess och organisation som vårdtagaren möter och utgör de förutsättningar som vårdtagaren måste förhålla sig till. Behandlingsgarantin i Västra Götalandsregionen Vid samtliga sjukhus i regionen pågår ett arbete med planeringslistor för att de ska vara aktuella och att vårdtagare inte ska vänta längre än 90 dagar. För att upprätthålla behandlingsgarantin har Västra Götalandsregionen satsat 120 miljoner var av 85 miljoner kommer från statsbidrag. I Västra Götalandsregionen finns Vårdslussen vars uppgift är att informera om behandlingsgarantin. Vårdslussen arbetar också med handläggning av valfrihetsärenden i vården.

8 METOD Intervjupersonerna är vårdgivare inom kvinnosjukvård, ortopedi, urologi och öron-näsa-halssjukvård vid Sahlgrenska suniversitetssjukhuset (SU), Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), NU - sjukvården och Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Genom intervjuer kartlades vårdgivarnas attityder och ställningstaganden gällande organisatoriska förutsättningar. Tre huvudområden belystes i intervjuerna 1) verksamhetens förutsättningar för att kunna erbjuda vård inom behandlingsgarantin, 2) inställningar till vårdtagares förutsättningar att acceptera behandlingsgarantin samt 3) erfarenheter av vårdtagares enskilda beslut att acceptera erbjudande om behandlingsgarantin. Intervjuer med verksamhetschefer 11 telefonintervjuer genomfördes med divisionschefer, verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer samt sektionschefer. Intervjuerna med verksamhetschefer eller motsvarande varade i ca 30 minuter och alla bandades. Exempel på frågor till verksamhetschefer var: Hur har er klinik påverkats av behandlingsgarantin? Vilka förutsättningar har kliniken för att uppfylla behandlingsgarantin? Hur hanterar kliniken de olika vårdtagargrupperna utifrån medicinska prioriteringar, indikationer och beställningar? Hur hanterar kliniken vårdtagarnas beslut? Intervjuer med koordinatorer 14 intervjuer genomfördes med koordinatorer på respektive klinik. Koordinatorerna intervjuades i cirka 45 minuter. Till koordinatorer ställdes frågor som var fokuserade kring koordinatorernas erfarenheter och handlande. Exempel på frågor var: Hur har ditt arbete förändrats efter införandet av utökande vårdgarantin? Vad händer med vårdtagare som ni inte klarar inom 90 dagar? Vilka vårdtagare tackar ja respektive nej till byte av vårdgivare? Vilka anledningar anger vårdtagaren som orsaker till sina beslut? En gruppintervju genomfördes med en verksamhetschef och en koordinator.

9 RESULTAT I resultatet framkommer fem strategier som har utgångspunkt i tid, prioritering, kontinuitet, urval och/eller planering. Strategierna utgör grunden för vårdgivarnas förhållningssätt gentemot behandlingsgarantin. Strategierna är ofta integrerade med varandra och används vid många tillfällen samtidigt (likt ett lapptäcke). Tidsstrategi Tre månadersregeln sätter fart på vården Vårdgarantin är bra för kliniker med långa köer. För oss är det bara ett stressmoment. Varför har ni inte hållit vårdgarantin, för den patienten? Då måste jag gå igenom lister och kolla varför känner mig jagad Man måste vara rättvis i kön, så att inte de som ropar mest får tid de som åberopar vårdgarantin Det är viktigt att använda prioriteringar, så att resurserna fördelas Tidsstrategin innebär att det primära målet är att ge behandling inom 90 dagar till alla vårdtagare oavsett medicinsk prioritering. Tidsstrategin kräver planering och struktur för både verksamhet och vårdtagare. Verksamhetens inriktning blir därmed att strama upp kön genom att ha korrekta indikationer för behandling och vårdtagare som är villiga till operation inom 90 dagar. Vårdtagare som får vänta en allt för lång tid (mer än sex månader) anses inte aktuella för operation och kan bli ett problem. Det kan då finnas önskemål att avföra vårdtagaren från kön och begära ny remiss. Prioriteringsstrategi Prioriteringsstrategin syftar till att upprätthålla medicinska prioriteringar som enligt vårdgivarna ska vara ledande och avgörande i besluten kring vårdtagarna. Prioriteringsstrategin diskuteras i relation till vård inom 90 dagar och möjligheterna att hänvisa vårdtagare för behandling vid annat sjukhus. Kortare kötider för samtliga vårdtagare, oberoende av medicinsk prioritering, innebär förändrade ställningstaganden för vårdgivare. Tidigare fanns möjligheten att placera vårdtagare med lågt prioriterade ingrepp i en längre kö, men behandlingsgarantin innebär att alla måste prioriteras. Detta upplevs som ett förminskat handlingsutrymme för vårdgivaren gällande prioriteringar.

10 Kontinuitetsstrategi Kontinuitetsstrategin innebär att vårdgivare framhåller behovet av att upprätthålla kontinuiteten i vårdkedjan. Kontinuiteten kan gälla dels vårdtagarens behov av att behålla behandlande läkare från utredning till eftervården och dels vårdgivarens önskan att fullfölja behandlingen tillsammans med vårdtagare. Behovet av kontinuitet gäller även mellan utredande och behandlande klinik, genom att samordnade rutiner och information, skapas säkerhet och trygghet för vårdgivare och vårdtagare. Urvalsstrategi Urvalsstrategin innebär att vårdgivaren med eller utan vårdtagarens kännedom försöker finna lämplig alternativ vårdgivare. Ett antal lämpliga vårdtagare väljs ut från operationskön, där vårdtagarens tillstånd och behov måste överensstämma med den tänkta vårdgivarens kompetens och möjligheter till att utföra behandlingar. Denna kunskap har, för det mesta, koordinatorerna tillgång till och i annat fall måste koordinatorn konsultera behandlande klinik. Urvalsstrategin måste alltid hanteras när vårdtagare skall överföras för behandling på annan klinik, eftersom det inte finns vårdgivare med förutsättningar att ta emot alla vårdtagare i operationskön. Kriterierna för urvalet blir därmed beroende av den nya vårdgivarens förutsättningar och inställning att ta emot vårdtagare. Kontakter, relation, trygghet är mycket viktigt, förutom själva tiden Det kan kännas skrämmande att bli opererad på ett sjukhus i Stockholm och sedan satt på ett tåg hem. Det finns en stor grupp gamla och sjuka som inte går att skicka Unga friska har mest nytta av behandlingsgarantin Vårdgivarna upplever ett dilemma med att vårdtagare med mera komplicerade och resurskrävande sjukdomstillstånd inte kan förmedlas till en annan vårdgivare. En konsekvens blir därmed att de mera friska vårdtagarna kommer i åtnjutande av möjligheten att få erbjudande om behandling av annan vårdgivare.

11 Planeringsstrategi Det skulle ha varit bra om man kunde ge patienten en tid för operation, direkt vid mottagningsbesöket Jag tycker att man själv skall kunna planera sitt liv, en vecka är för kort tid. Det gäller även pensionärer. Man vill planera sitt liv. Mycket handlar om respekt för andras liv Planeringsstrategin skapar möjlighet för vårdtagaren att planera för sin operation. Genom att vårdtagaren, inom behandlingsgarantin, är medveten om att operationen kommer att komma till stånd inom 90 dagar skapas bättre förutsättningar att förbereda och planera sin kommande behandling. Detta har enligt koordinatorer även visat sig i minskad återbudsfrekvens. Mest optimalt anses dock vara att vårdtagaren informeras om en exakt operationstid samtidigt som beslut om operation tas. För att detta ska vara möjligt krävs en god framförhållning gällande organisation (exempelvis operationsprogram och läkarschema) samt stor kunskap kring alla aktörer i vårdkedjan. En optimal framförhållning gällande operationstider, i dagens organisation, tycks vara mycket svår att genomföra och vanligast förekommande är att vårdtagaren får sådan information cirka två veckor innan operation. Samtidigt som vårdgarantin, på detta vis, ger vårdtagaren större möjlighet att planera sin tid har det med vårdgarantins införande blivit svårare att avböja tider och samtidigt ha sin plats kvar i operationskön. Vårdtagare som inte accepterar de tider som erbjuds kan förlora sin plats och få återkomma med ny remiss för nytt operationsbeslut.

12 DISKUSSION Vårdtagare förväntas fatta genomtänkta och välgrundade beslut om behandlingsgarantin med stöd av adekvat information, som de ska få från behandlande vårdgivare. Krav ställs också på vårdgivaren att hantera resurser, beställningar och medicinska prioriteringar i relation till behandlingsgarantin. Strategierna visar på situationer som vårdgivaren ställs inför och som kräver ställningstagande. Sådant ställningstagande skapar i sin tur förutsättningar som direkt eller indirekt kan påverka vårdtagarens beslut. Vårdtagaren tydliggörs i hälso- och sjukvårdssystemet De viktigaste möjligheterna för vårdtagaren, utifrån detta resultat, är vårdgivarnas strategier beträffande tid. Genom denna strategi synliggörs vårdtagaren inom hälso- och sjukvårdssystemet. Istället för att, som tidigare, fokusera på beställningar till grupper av patienter är nu fokus ställt på den enskilde vårdtagarens vård inom 90 dagar. Vårdtagaren blir aldrig osynlig eller försvinner i systemet, utan måste hanteras eller redovisas för uppdragsgivaren. Vårdtagaren tydliggörs därmed och blir inte längre degraderad till exempelvis en höftfraktur som ska täckas av en beställning. Öppna prioriteringar aktualiseras Med ett sådant synliggörande av alla vårdtagare i sjukvårdsystemet, oavsett medicinsk prioritering, kommer samtidigt behovet av att öppna prioriteringar diskuteras och tydliggörs. Vårdgivaren gör medicinska prioriteringar men de är inte alltid lika tydliga för vårdtagarna. I situationer när det blir svårt att upprätthålla behandlingsgarantin, anses det vara av stor betydelse att medicinska prioriteringar förblir styrande. Genom att tydliggöra de medicinska prioriteringarna för vårdtagaren skapas en förståelse varför de själva eventuellt inte kan få vård inom 90 dagar. Utan en sådan förståelse kan situationer uppstå där vårdtagarna blir otåliga och besvikna. Det kan till och med skapa situationer där vårdtagargrupper trängs undan av resursstarka grupper. Med delad förståelse för de medicinska prioriteringarna finns åtminstone en grund för att förhindra missförstånd mellan vårdtagare och vårdgivare. Vårdtagare kan planera Behandlingsgarantin innebär större förutsättningar för vårdtagaren att planera sitt liv. Vårdtagaren vet att den planerade operationen kommer att komma till stånd inom en tremånadersperiod. Detta ligger i linje med dagens samhälle, där både unga och gamla lever aktiva liv som kräver planering. Vårdgivaren behöver struktur och planering för att kunna genomföra behandlingsgarantin, vilket också till stor del genomförts i och med behandlingsgarantins införande.

13 Vårdkedjor bryts Behandlingsgarantin kan innebära att vårdkedjan bryts genom att vårdtagaren hänvisas till annan vårdgivare för behandling. Detta anses inte optimalt vare sig för vårdtagare och vårdgivare. Det krävs även extra resurser för att byta vårdigvare i form av administration, resor och omkostnader. Utifrån vårdgivarnas uttalande borde det vara bättre att hela vårdkedjan flyttas till den nya vårdgivaren. Hur en sådan förflyttning skulle administreras, är utifrån detta resultat, omöjligt att säga. En sådan förflyttning förutsätter att vårdtagaren får kännedom om vart hon/han skall vända sig för att få sin behandling genomförd redan innan beslut om operation tas. För vårdgivaren innebär det i sin tur att endast utreda och ta emot det antal vårdtagare som kan få behandling inom 90 dagar. I vårdkedjan byggs tillit, förtroende, säkerhet och kontinuitet upp mellan vårdgivare och vårdtagare. I de fall där dessa faktorer anses mest betydelsefulla av vårdtagaren, kan byte av vårdgivare kännas mycket svårt. För att kompensera dessa faktorer krävs mycket god information och kanske till och med tidigare erfarenhet att hänvisa till, för att vårdtagare skall våga och vilja bryta vårdkedjan. En enklare förklaring varför vårdtagaren skulle vara villiga att byta vårdgivare är tidsfaktorn, det vill säga att få sin operation gjord inom tre månader. Detta underlättar vårdtagarens planering och möjliggör ett snabbt åtgärdande av vårdtagarens besvär.

14 SLUTSATSER Beroende på om vårdgivaren fokuserar på tid, prioritering, kontinuitet, urval och/eller planering kommer vårdtagarens förutsättningar att variera när det gäller att acceptera en annan vårdgivare. Det innebär för Västra Götalandsregionen att när målsättningen är att vård inom 90 dagar ska säkerhetsställas genom erbjudande av annan vårdgivare måste hänsyn tas till vårdgivarens strategier. Att påverka vårdtagares beslut gällande behandlingsgarantin görs inte enbart genom massiv information utan genom att förstå vårdgivarnas attityd och förhållningssätt gällande tid, prioritering, kontinuitet, urval och/eller planering.

15 FORTSATT ARBETE I det fortsatta arbetet med Vårdtagares beslut om behandlingsgarantin ska en andra intervjustudie genomföras med vårdtagare som kommer att avrapporteras som Delrapport II: Behandlingsgarantin- Vårdtagarens röster. En avslutande rapport kommer att göras där resultaten från bägge intervjustudien sammanställs tillsammans med förslag på åtgärder och förändringar kring hanteringen av vårdtagare gällande behandlingsgarantin Behandlingsgarantin Möjligheter & Hinder.

16