Civilingenjörsprogrammet

Transkript

1 Civilingenjörsprogrammet Inriktning: Teknisk fysik En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren Kvalitet och utvärdering Annika Lundmark Februari 2005

2 2

3 INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte 4 2. Undersökningsgruppen 4 Urval och svarsfrekvenser 4 Ålder och kön 4 Examen 5 3. Uppfattningar om studierna 5 Inställning till studierna några år efteråt 5 Åsikt om val av utbildningsprogram och studieort 6 Högskolelagens mål och dess uppfyllelse 6 Färdighetsträning 8 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer 10 Studentinflytande 10 Inställning till forskarutbildning 12 Tillfredsställelse med studierna 12 Vad var mindre bra eller saknades? 14 Vad var särskilt bra? Arbetsliv 15 Sysselsättning efter grundexamen 15 Nuvarande sysselsättning 16 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen 16 Nuvarande arbete 17 Nuvarande månadsinkomst Utbildningen i relation till arbetet 19 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 19 Arbetslivets krav på olika färdigheter Övriga synpunkter Sammanfattande kommentar 21 Bilaga 1: Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 22 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 28 Bilaga 3: Vilken är din nuvarande sysselsättning? 31 Bilaga 4: Övriga synpunkter 34 Bilaga 5: Enkät 37 3

4 1. Bakgrund och syfte Högskoleverket har ett regeringsuppdrag som innebär att samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina ska utvärderas inom en sexårsperiod och omfatta såväl grundsom forskarutbildning. Ämnen och program vid Uppsala universitet som ska utvärderas 2005 är litteraturvetenskap, estniska, finska, samiska, ungerska, statistik, samhällsgeografi, statskunskap, freds- och konfliktkunskap, u-landskunskap, biologi samt civilingenjörsprogrammen. Som ett stöd till de institutioner vars ämnen/program ska utvärderas har enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet genomfört en enkätundersökning riktad till före detta studenter i dessa ämnen. Enkäten finns i bilaga 5. Syftet har bland annat varit att ta reda på hur studenterna upplevde sin utbildning vid Uppsala universitet, vilka starka respektive svaga sidor de tyckte att respektive utbildning hade samt att få en uppfattning om var och med vad de arbetar några år efter avslutad utbildning. I denna sammanställning redovisas resultaten för civilingenjörsutbildningen med inriktning mot teknisk fysik. 2. Undersökningsgruppen Urval och svarsfrekvenser Enkäten skickades till alla som tagit ut en civilingenjörsexamen under perioden 1 januari 2001 t o m 31 december Totalt uppfyllde 411 personer urvalskriteriet enligt ovan. Av dessa hade 176 tagit ut en examen med inriktning mot teknisk fysik. I fyra fall returnerades enkäten p g a felaktig adress. Antalet inkomna svar avseende ovanstående inriktning är 123 stycken, vilket medför en svarsfrekvens på 72 procent. Svarsfrekvensen för kvinnor är 85 procent medan motsvarande andel för männen är 71 procent. Svarsfrekvensen kan därmed sägas vara god för båda grupperna, även om den är något bättre för gruppen kvinnor. I följande rapport redovisas svaren för de 123 personer som uppger att de läst civilingenjörsutbildningen med inriktning mot teknisk fysik. I de fall där procentsumman i redovisade tabeller inte blir 100 beror det på att avrundning till heltal har gjorts. Ålder och kön En betydligt större andel män än kvinnor ingår i svarsgruppen och den stora majoriteten av de svarande är mellan 26 och 30 år, se tabell 1 och 2 nedan. Tabell 1. Kön Antal Procent Man % Kvinna 22 18% Totalt % Tabell 2. Åldersfördelning Antal Procent 25 år eller yngre 1 1% år % år 13 11% 36 år och äldre 8 7% Totalt % 4

5 Examen Tabell 3 visar att 12 av de svarande har tagit ut fler examina än civilingenjörsexamen. Två personer har tagit ut en kandidatexamen, fyra personer har tagit ut magisterexamen och tre har tagit ut licentiatexamen. Tre personer har tagit ut andra examina, varav en har gymnasielärarexamen och två har examina som är inriktade mot ekonomi. Tabell 3. Examenstyper Antal Civilingenjörsexamen 123 Kandidatexamen 2 Magisterexamen 4 Licentiatexamen 3 Annan examen 3 Av figur 1 nedan framgår vilka terminer de svarande tagit ut examen. Figur 1 Examenstermin Antal vt 00 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 vt Uppfattningar om studierna Inställning till studierna några år efteråt Av figur 2 framgår att drygt hälften (55 procent) har samma uppfattning om värdet av utbildningen i teknisk fysik som de hade när de precis hade avslutat sin utbildning. Av dem som har ändrat uppfattning är det fler som idag är mer negativt inställda. Tre av tio är idag mer negativa och 14 procent är idag mer positivt inställda. 5

6 Figur 2. Har du ändrat uppfattning om värdet av studierna i ditt huvudämne? Ja, jag är mycket mer positiv nu 2% Ja, jag är något mer positiv nu 12% Nej, jag har inte ändrat uppfattning 55% Ja, jag är något mer negativ nu 26% Ja, jag är mycket mer negativ nu 4% 0% 20% 40% 60% Åsikt om val av utbildningsprogram och studieort De flesta (82 procent) skulle så här i efterhand åter ha valt civilingenjörsprogrammet teknisk fysik om de skulle välja utbildning idag. De som anser att de skulle ha valt en annan utbildning nämner bl a andra civilingenjörsprogram och medicin/vårdutbildning. En stark majoritet (90 procent) skulle åter välja Uppsala som förstahandsalternativ om de fick välja utbildningsort idag. Alternativa orter/universitet som nämns är Göteborg och/eller Chalmers, Stockholm och/eller KTH och Linköping. Högskolelagens mål och dess uppfyllelse I en av frågorna fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att högskolelagens mål 1 uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från Instämmer i mycket hög grad till Instämmer inte alls ombads de före detta studenterna ta ställning till hur väl utbildningen bidragit till förmågan 1. till självständigt arbete 2. till kritisk bedömning 3. att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 4. att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 5. att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser I figur 3-7 nedan redovisas svarsfördelningen för dessa frågor. Generellt kan sägas att en majoritet av de före detta studenterna instämmer i att utbildningen i mycket hög eller hög grad bidragit till respektive förmåga. Det gäller i störst utsträckning i fråga om förmågan till självständigt arbete och förmågan till att självständigt lösa problem. 1 Gällande mål enligt högskolelagen

7 Figur 3. Utbildningen har bidragit till min förmåga till självständigt arbete 60% 40% 34% 46% 20% 0% 0% Instämmer inte alls 3% 16% Instämmer i mycket hög grad Figur 4. Utbildningen har bidragit till min förmåga till kritisk bedömning 60% 40% 20% 0% 1% Instämmer inte alls 3% 22% 40% 34% Instämmer i mycket hög grad Figur 5. Utbildningen har bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 60% 40% 41% 32% 20% 0% 0% Instämmer inte alls 7% 20% Instämmer i mycket hög grad 7

8 Figur 6. Utbildningen har bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 60% 40% 27% 36% 30% 20% 0% 1% Instämmer inte alls 7% Instämmer i mycket hög grad Figur 7. Utbildningen har bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 60% 40% 40% 40% 20% 0% 0% Instämmer inte alls 6% 14% Instämmer i mycket hög grad Färdighetsträning De före detta studenterna fick också ta ställning till hur nöjda de var med den färdighetsträning de hade fått i följande moment: Muntliga presentationer Skriftliga presentationer Presentationer på engelska Förklara för icke-specialister Självständigt lösa problem Självständigt göra utredningar Argumentera och övertyga Arbeta i grupp 8

9 Av tabellerna 4-11 framgår att det finns en stor variation i fråga om tillfredsställelsen med träningen i olika färdigheter. De flesta (84 procent) är ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen i att självständigt lösa problem. Nästan lika stor andel (75 procent) är ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen i att arbeta i grupp. I fråga om träningen i att göra skriftliga presentationer är ungefär två tredjedel (66 procent) nöjda. Lägst tillfredsställelse uttrycks när det gäller att argumentera och övertyga och att förklara för icke-specialister. Tabell 4. Göra muntliga presentationer Antal Procent Mycket nöjd 8 7% Ganska nöjd 59 48% Ganska missnöjd 39 32% Mycket missnöjd 15 12% Förekom ej 1 1% Totalt % Tabell 5. Göra skriftliga presentationer Antal Procent Mycket nöjd 14 11% Ganska nöjd 67 55% Ganska missnöjd 33 27% Mycket missnöjd 8 7% Förekom ej 0 0% Totalt % Tabell 6. Göra presentationer på engelska Antal Procent Mycket nöjd 10 8% Ganska nöjd 49 40% Ganska missnöjd 37 31% Mycket missnöjd 19 16% Förekom ej 6 5% Totalt % Tabell 7. Förklara för icke-specialister Antal Procent Mycket nöjd 2 2% Ganska nöjd 28 23% Ganska missnöjd 40 33% Mycket missnöjd 15 13% Förekom ej 35 29% Totalt % Tabell 8. Självständigt lösa problem Antal Procent Mycket nöjd 50 41% Ganska nöjd 52 43% Ganska missnöjd 13 11% Mycket missnöjd 5 4% Förekom ej 1 1% Totalt % Tabell 9. Självständigt göra utredningar Antal Procent Mycket nöjd 24 20% Ganska nöjd 50 42% Ganska missnöjd 26 22% Mycket missnöjd 8 7% Förekom ej 11 9% Totalt % Tabell 10. Argumentera och övertyga Antal Procent Mycket nöjd 6 5% Ganska nöjd 31 26% Ganska missnöjd 34 28% Mycket missnöjd 22 18% Förekom ej 28 23% Totalt % Tabell 11. Arbeta i grupp Antal Procent Mycket nöjd 18 15% Ganska nöjd 72 60% Ganska missnöjd 25 21% Mycket missnöjd 5 4% Förekom ej 1 1% Totalt % 9

10 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de före detta studenterna att ta ställning till om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisnings- och arbetsformer. De hade även möjlighet att ange om de inte hade någon erfarenhet av undervisnings- eller arbetsformen. Som framgår av tabell 12 anser nästan tre fjärdedelar (72 procent) att det var lagom mycket laborationer. Ungefär två tredjedelar tycker också att det förekommit lagom mycket av självständiga arbeten och gruppövningar. Nästan lika stor andel (62 procent) anser att omfattningen av lärarledd undervisning är lagom, medan en dryg tredjedel (37 procent) tycker att det skulle kunna ha varit mindre av lärarledd undervisning. En tydlig majoritet (72 procent) av de svarande skulle ha velat se mer av studiebesök under utbildningen. Ungefär två tredjedelar skulle också ha önskat fler seminarier och mer av muntliga presentationer. Tabell 12. Bedömning av olika undervisnings- och arbetsformers nytta Mer av Lagom mycket Mindre av Har ej erfarenhet Studiebesök 72% 16% 1% 11% Seminarier 70% 23% 3% 4% Muntliga presentationer 67% 33% 1% 0% Problembaserat lärande (PBL) 50% 24% 5% 20% Skriftliga individuella PM och rapporter 34% 57% 8% 1% Grupparbeten 33% 60% 7% 0% Självständiga arbeten 28% 67% 6% 0% Gruppövningar 25% 65% 7% 3% Laborationer 15% 72% 13% 0% Lärarledd undervisning 1% 62% 37% 0% Studentinflytande Enkäten innehöll en fråga som handlade om studentinflytande. Frågan löd: I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala? Studenterna fick ta ställning till frågan med avseende på innehåll respektive arbetsformer. Figur 8 visar att drygt en femtedel (21 procent) anser att lärarna i ganska hög eller hög grad beaktade deras synpunkter om undervisningens innehåll, medan nästan hälften (44 procent) tycker att detta gällde till viss del. Nästan en femtedel (18 procent) anser att lärarna inte alls beaktade deras synpunkter och ungefär samma andel angav svaret vet ej. Av figur 9 framgår att en femtedel av de före detta studenterna bedömer att lärarna i ganska hög eller i hög grad beaktade deras synpunkter avseende arbetsformer, medan 45 procent uppger att detta gällde till viss del. Knappt en femtedel markerade alternativen inte alls respektive vet ej. 10

11 Figur 8. Beaktade synpunkter avseende - innehåll I hög grad 3% I ganska hög grad 18% Till viss del 43% Inte alls 18% Vet ej 19% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 9. Beaktade synpunkter avseende - arbetsformer I hög grad 2% I ganska hög grad 18% Till viss del 45% Inte alls 18% Vet ej 17% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Av tabell 13 nedan framgår att 17 procent tycker att de i ganska hög eller hög grad har erbjudits möjlighet att delta i utvecklingsarbetet av programmet/kurser och att 37 procent anser att de till viss del har erbjudits denna möjlighet. Nästan en tredjedel anser att denna möjlighet inte alls erbjöds. Tabell 13. I vilken utsträckning erbjöds studenterna att aktivt delta i utvecklingsarbetet av program/kurser Antal Procent I hög grad 5 4% I ganska hög grad 16 13% Till viss del 45 37% Inte alls 39 32% Vet ej 16 13% Totalt % 11

12 Inställning till forskarutbildning Mer än en tredjedel (37 procent) är redan doktorander, men ingen i gruppen har ännu disputerat. Drygt en fjärdedel (27 procent) av dem som besvarat enkäten skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen eller har sökt utan att få plats. Drygt en tredjedel av de svarande (36 procent) svarar Nej, troligtvis inte eller Nej, absolut inte på frågan om de kan tänka sig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i deras civilingenjörsexamen. Tabell 14. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din civilingenjörsutbildning? Antal Procent Ja, jag är redan doktorand 46 37% Ja, jag har varit doktorand men avbrutit 1 1% Ja, jag har sökt till forskarutbildningen men fick ingen plats 8 7% Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen 24 20% Nej, troligtvis inte 40 33% Nej, absolut inte 4 3% Totalt % Tillfredsställelse med studierna I enkäten fick studenterna ta ställning till fyra påståenden som rörde tillfredsställelsen med utbildningen ur några olika synvinklar. De svarande ombads ta ställning till påståendena på en femgradig skala från Instämmer helt och hållet till Instämmer inte alls. De aktuella påståendena var: 1. Jag trivdes mycket bra under min studietid. 2. Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram. 3. Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet. 4. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier. Av figur nedan framgår exakta svarsfördelningar för de svarandes ställningstaganden till de fyra påståendena. Som framgår av figur 10 instämmer en majoritet (85 procent) helt eller nästan helt i påståendet att de trivdes mycket bra under sin studietid. Tre fjärdedelar instämmer helt eller nästan helt i att de är nöjda med sin utbildning. Reaktionerna på det tredje och det fjärde påståendet ovan är som synes av figur 12 och 13 mer splittrad. 12

13 Figur 10. Jag trivdes mycket bra under min studietid 60% 47% 40% 38% 20% 0% 2% Instämmer inte alls 7% 6% Instämmer helt och hållet Figur 11. Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram 60% 45% 40% 30% 20% 0% 2% Instämmer inte alls 8% 16% Instämmer helt och hållet Figur 12. Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet 60% 40% 20% 22% 25% 30% 13% 11% 0% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 13

14 Figur 13. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier 60% 40% 24% 33% 28% 20% 12% 3% 0% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Vad var mindre bra eller saknades? Enkäten innehöll den öppna frågan Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Många av dem som skrivit kommentarer nämner här att utbildningen är för teoretisk och att den saknar verklighetsanknytning och kopplingar till näringslivet. Någon uttrycker det som för lite koppling till verkliga problem under studietiden. Andra efterlyser mer av praktiska tillämpningar. Några av de före detta studenterna menar att utbildningen i alltför liten grad betonat reflektion/förståelse. I de kommentarer som skrivits om vad som saknades nämns till ganska stor del detsamma som sägs under rubriken mindre bra, förutom att en del specifika kursönskemål nämns under rubriken saknades. Samtliga svar på denna fråga redovisas i bilaga 1. Vad var särskilt bra? I ytterligare en öppen fråga som löd Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Enligt många av svaren ger civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik en bred utbildning och innebär en stor frihet att välja kurser. Lärarna får också beröm i många kommentarer; det kan uttryckas som att man som student mött kompetenta, engagerade eller helt enkelt bra lärare. Vidare får olika enskilda kurser positiva omdömen. I bilaga 2 redovisas samtliga svar på den aktuella frågan. 14

15 4. Arbetsliv Sysselsättning efter grundexamen Nästan alla (98 procent) uppger att de har haft förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen. Av dessa har ett fåtal (6 procent) arbetat mer än fyra år, medan nästan tre fjärdedelar (74 procent) har förvärvsarbetat mellan två och fyra år, se tabell 15 nedan. Tabell 15. Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat? Antal Procent Nej, inte alls 2 2% Ja, under mindre än två år 23 19% Ja, mellan två och fyra år 91 74% Ja, mer än fyra år 7 6% Totalt % Av tabell 16 framgår att 11 procent uppger att de inte alls har arbetat inom det område de utbildats för, medan 63 procent hela tiden har arbetat inom sitt utbildningsområde. Tabell 16. Hur stor del av den tid som du har förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Antal Procent Inte alls 14 11% Mindre än halva tiden 12 10% Mer än halva tiden 20 16% Hela tiden 77 63% Totalt % Sammanlagt 31 personer har uppgivit att de har haft någon annan sysselsättning än förvärvsarbete under minst ett halvår. Sju svarande har studerat vidare efter grundexamen, fem har varit föräldralediga, 21 personer har varit arbetslösa och tre personer har ägnat sig åt personliga intressen. (Observera att varje person kan ha uppgett mer än en annan sysselsättning.) Svaren på frågan Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? visar att nästan hälften (45 procent) fick arbete redan innan avslutad utbildning, medan nästan en tredjedel (31 procent) fått vänta mer än en månad på sitt första arbete. Fyra personer hade vid svarstillfället ännu inte fått arbete. Se tabell 17 nedan. Tabell 17. Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? Antal Procent Fick arbete redan innan avslutad utbildning 55 45% Mindre än en månad 26 21% 1-6 månader 27 22% 7-12 månader 7 6% Mer än 12 månader 4 3% Jag har ännu inte fått arbete 4 3% Totalt % 15

16 Nuvarande sysselsättning I en öppen fråga fick de före detta studenterna beskriva sin nuvarande sysselsättning. Mer än en tredjedel (37 procent) är doktorander i olika ämnen, se tabell 14 (s 11). Åtta personer jobbar som forsknings- eller utvecklingsingenjörer och sju personer uppger att de arbetar som systemutvecklare. I bilaga 4 redovisas samtliga svar på frågan Vilken är Din nuvarande sysselsättning? Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen Av enkätsvaren framgår att 114 av de 123 personer som har besvarat enkäten är yrkesmässigt verksamma vid svarstillfället. I en av enkätfrågorna ombads de svarande att på en femgradig skala från Instämmer helt och hållet till Instämmer inte alls ta ställning till tre påståenden, nämligen: 1. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete. 2. Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter. 3. Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete. Av figur 14 framgår att drygt tre fjärdedelar instämmer helt eller nästan helt i att de är nöjda med sitt nuvarande arbete. Figur 15 visar att mer än hälften (61 procent) instämmer helt eller nästan helt i att utbildningens innehåll varit relevant i förhållande till de arbetsuppgifter man har idag. De flesta svarande anser också att de har stor användning av utbildningen i sitt nuvarande arbete genom att 60 procent instämmer helt eller nästan helt i påståendet som rör detta. Figur 14. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete 60% 40% 39% 38% 20% 4% 9% 11% 0% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 16

17 Figur 15. Utbildningens innehåll i har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter 60% 40% 36% 20% 17% 18% 25% 0% 4% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 16. Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete 60% 40% 40% 20% 14% 22% 19% 0% 4% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Nuvarande arbete Av de före detta studenterna i teknisk fysik arbetar idag knappt två tredjedelar (64 procent) i det som betecknas stora företag (över 250 anställda). Elva personer (10 procent) arbetar i företag med 0-9 anställda. Ungefär tre fjärdedelar (76 procent) av dem som är yrkesverksamma arbetar i Uppsala eller Stockholmsregionen (se tabell 18). Tabell 18. Geografisk placering av arbetsplatser för de före detta studenter som har läst teknisk fysik Antal Procent Uppsala 44 39% Stockholmsregionen 41 37% Annan ort i Sverige 21 19% Göteborgsregionen 6 5% Malmöregionen 0 0% Annan ort utomlands 0 0% Total % 17

18 De dominerande arbetsmarknadssektorerna är den privata/enskilda inom vilken 54 procent är verksamma, och den statliga där 43 procent arbetar och då företrädesvis som doktorander (se tabell 19). Tabell 19. Arbetsmarknadssektor för de före detta studenter som läst teknisk fysik Antal Procent Privat/enskild 62 54% Statlig 49 43% Eget företag 2 2% Kommunal 1 1% Landsting 0 0% Annan 0 0% Totalt % Av tabell 20 framgår att relativt många (37 procent) är verksamma vid något universitet eller någon högskola. Tolv personer (11 procent) arbetar i något programvaru-/dataföretag. Av de elva personer som har uppgett annan bransch uppger fem personer att de arbetar med energifrågor och två säger att de är konsulter. Tabell 20. Bransch Antal Procent Universitet/högskola 42 37% Programvaru-/dataföretag 12 11% Telekommunikationsindustri 9 8% Medicinsk teknik 7 6% Verkstadsindustri 7 6% Flyg-/rymdindustri 5 4% Elektronikindustri 4 4% Fordonsindustri 4 4% Medie/upplevelseindustri 2 2% Massa-/papper-/träindustri 2 2% Gymnasie-/grundskola 2 2% Kemiindustri 1 1% Bioteknik-/läkemedelsindustri 1 1% Bank-/finansiell verksamhet 1 1% Byggnadsindustri 1 1% Annan statlig verksamhet 1 1% Företagstjänster/uthyrning 1 1% Annan bransch 11 10% Total % Drygt två tredjedelar (69 procent) uppger att de har en befattning som specialist och 20 procent har angivit att de är projektansvariga/projektledare. Åtta personer (7 procent) har markerat att de är handläggare och fyra personer (4 procent) är chefer. Av de tillfrågade har nästan en femtedel (19 procent) budgetansvar eller ekonomiskt redovisningsansvar i sin nuvarande befattning. Nuvarande månadsinkomst Fördelningen av lönenivåer är ganska skiftande, vilket framgår av figur 17. Knappt en femtedel (19 procent) har en månadsinkomst på kronor eller mindre, en tredjedel har 18

19 en månadsinkomst mellan och kronor. En fjärdedel (25 procent) tjänar mer än kronor i månaden. Figur 17. Aktuell månadsinkomst kr 19% kr kr 34% kr kr 23% kr kr 16% kr kr kr kr kr kr kr kr kr - 3% 4% 1% 0% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 5. Utbildningen i relation till arbetet Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån Av figur 18 framgår att nästan två tredjedelar av de svarande (64 procent) anser att arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildningsnivå. Knappt en fjärdedel anser dock att arbetsuppgifterna är något eller alltför okvalificerade i relation till deras utbildningsnivå. Figur 18. Hur väl stämmer arbetsuppgifterna med utbildningsnivån? Alltför okvalificerade 4% Något för okvalificerade 20% Motsvarar min utbildningsnivå 64% Något för kvalificerade 11% Alltför kvalificerade 2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 19

20 Arbetslivets krav på olika färdigheter De före detta studenternas tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning har redovisats i ett tidigare avsnitt. Enkäten innehöll också en fråga om i vilken utsträckning de svarande efter sina studier har haft arbetsuppgifter som ställt krav på motsvarande färdighetsmoment. I figur 19 redovisas i vilken utsträckning de svarande anser att arbetsuppgifterna ställer krav på en viss färdighet. Av figur 19 framgår att de flesta (92 procent) menar att arbetsuppgifterna i hög grad ställer krav på att de självständigt kan lösa problem. Nästan två tredjedelar (66 procent) anser att arbetsuppgifterna i hög grad ställer krav på att göra skriftliga presentationer och drygt hälften tycker att detta gäller för muntliga presentationer och presentationer på engelska samt på att argumentera och övertyga. Figur 19. Arbetsuppgifternas krav på olika färdigheter Självständigt lösa problem 92% 7% 2% Göra skriftliga presentationer 66% 27% 7% I hög grad Göra muntliga presentationer 57% 37% 6% I viss mån Inte alls Göra presentationer på engelska 57% 30% 13% Argumentera och övertyga 52% 40% 7% Arbeta i projektgrupp 49% 39% 12% Förklara för icke-specialister 37% 46% 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6. Övriga synpunkter De före detta studenterna har också i slutet av enkäten givits möjligheter till ytterligare synpunkter på det som berörs i enkätfrågorna. Vissa svarande har skrivit relativt omfattande kommentarer, medan andra har valt att inte skriva något. En del synpunkter innebär att relativt generella både positiva och negativa omdömen av olika slag ges, medan andra synpunkter innehåller konkreta förslag till förbättringar av utbildningen. Ett exempel på det sistnämnda kan illustreras genom följande citat: alla föreläsningar och räkneexempel [borde] finnas tillgängliga på internet för utskrift i god tid innan respektive föreläsning/lektion (alternativt kompendium). Jag vet inte hur många hundra timmar av min utbildning som jag suttit som en levande skrivmaskin och försökt hinna skriva av allting från tavlan, utan någon tid att lyssna till föreläsaren eller tänka efter vad jag egentligen skriver 20

21 Bland de kommentarer som lämnats är det flera som återkommer till problemet med att utbildningen skulle kunna varit mera inriktad på att förbereda studenterna på verkligheten utanför universitetet. Samtliga övriga synpunkter som givits av de före detta studenterna i teknisk fysik, finns i bilaga Sammanfattande kommentar Sammanfattningsvis kan sägas att tre fjärdedelar av svarsgruppen instämmer helt eller nästan helt i att de är nöjda med sin civilingenjörsutbildning i teknisk fysik. En majoritet anser att högskolelagens mål har uppfyllts i mycket hög eller hög grad. En övervägande majoritet trivdes också mycket bra under sin utbildning. Vidare är de flesta nöjda med den färdighetsträning de fick i att självständigt lösa problem och att arbeta i grupp. Däremot är relativt få nöjda med färdighetsträningen i att argumentera och övertyga samt i fråga om att förklara för ickespecialister. Nästan alla har haft förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen och drygt tre fjärdedelar är nöjda med det nuvarande arbetet. Av dessa uppger nästan fyra av tio att de är doktorander. Nästan två tredjedelar bedömer att arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildningsnivå, men en fjärdedel tycker att deras arbetsuppgifter är för okvalificerade. 21

22 Bilaga 1 Bilaga 1: Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Vissa redigeringar av de öppna svaren kan vara gjorda av etiska skäl. Mindre bra: - Dålig labbhandledning. - Utbildningen, kurserna känns ibland lite väl teoretiska och saknar praktiska inslag om vad som faktiskt tillämpas ute på företagen. Exempelvis borde man försöka hålla sig à jour med de tekniker som används ute. - Att samma kurser går år efter år. Titta mer på vad marknaden efterfrågar och våga prova kurser inom dessa nya områden. - Alltför teoretiskt i vissa kurser. - Företagsekonomin. Presentationsteknik. - För lite inriktning på genuin förståelse i matematikkurserna (och i viss mån även i andra kurser). - Läste för få tillämpade kurser (mitt eget fel eftersom det fanns/finns flera av sådan karaktär). Vissa obligatoriska kurser borde ha varit valfria, t ex kvantfysik. - Få kurser med anknytning till näringslivet. - Många praktiska övningar är inte genomtänkta eller uppdaterade på väldigt länge. - Jag tycker att det ibland saknades en helhetssyn på innehållet i kurserna och utbildningen i stort. Istället var det något för mycket tonvikt på detaljer och enskildheter. - Universitetsvärlden i Uppsala är en värld för sig. Det man läser har man inte alltid nytta av i arbetslivet. Att inriktningarna är alldeles för långt ifrån den verklighet som råder ute på arbetsplatserna. - Jag tyckte att det var mindre bra att det var så mycket obligatoriska kurser. Och ville man läsa någon alternativ mat-nat-kurs så var det komplicerat att få den tillgodoräknad. - För lite tid till reflektion. För mycket teori och för lite kontakt med verkligheten (industri och samhälle). Dålig koppling mellan kurserna inom programmet. För mycket föreläsningar. - Det var inget jobb som väntade efter slutförda studier. Lite för teoretiskt, saknas koppling till arbetslivet. - Laborationer på helger och kvällar då dagis saknas till barnen. - Att man i Uppsala har så lite kontakt med företagen. Lite för mycket teoretiska utbildningar för min smak därför svaret på fråga Lite koppling till näringslivet. Dåligt fungerande alumniverksamhet. - Dialog lärare-student saknades. Lärare på obligatoriska kurser saknade ibland motivation att undervisa och blev därmed dåliga pedagoger. - Så fort man var klar och hade förstått en kurs så började nästa ofta (inte alltid) i ett nytt ämne, så jag tycker man tappade lite kunskap. - För lite praktisk kunskap där sådan hade varit möjlig att få. För låga krav, för lite obligatoriska uppgifter som är meningsfulla. - Alltför lite fokus på livet eller examen. Ingen ingenjörsanda vid Uppsala universitet! Dålig sammanhållning inom programmet, och lite koppling mellan kurserna. - Nivån på fördjupningskurserna i årskurs 4 var ibland låg. - För mycket matematik de två första åren. Borde ha varit mer blandat med fysik, så att man direkt såg tillämpbarheten i det man läste, och läst återstoden av matematiken år 3 och 4. - För lite praktik. 22

23 Bilaga 1 - Väldigt mycket undervisning i form av föreläsningar med alla ca. 100 F: are. Jag tror att många i den situationen antecknar för att senare försöka förstå innehållet. Formen inbjuder inte till frågor, dialog. - För lite koppling till verkliga problem under studietiden. Detta gör att det blir en viss omställning när man börjar förvärvsarbeta. Många problem är alltför tillrättalagda. - För många föreläsningar och för få laborationer/räkneövningstillfällen. - Borde finnas fler projektkurser. - Kurserna är väldigt teoretiska, för att kunna ha diskussioner om ämnet kanske man kan införa ett moment för att stimulera detta. - Närmare koppling till tillämpningar av det man lär sig vore önskvärt, d v s praktisk användning i industri och forskning. - Inget campus. Civ.ing. är en för bred utbildning. - Att läsa kurser tillsammans med andra studerande som får fler poäng för samma kurs. Uppsala tekniska högskola ska vara mindre uppbunden till Uppsala universitet. - Det skulle gärna få vara ännu mer träning i att skriva rapporter (text, inte labbrapporter) och att presentera resultat. - För lite kontakt med företag och verkliga världen utanför universitetet. - De flesta kurser är för lika (enbart föreläsningar och ev. labb). Kurserna är ofta för teoretiskt inriktade, d.v.s. man får ingen uppfattning om den praktiska nyttan. Vissa lärare är oengagerade och vill tydligen köra samma föreläsningar år efter år...trist! - Uppsala universitet har en väldigt dåligt uppbyggd relation och koppling till näringslivet. Måste satsa mer på att förankra utbildningen ute i näringslivet och inte bara satsa på att alla skall bli forskare. - Muntliga presentationer saknades nästa helt. För mycket rapportskrivande. - Kontinuitet! Utbildningen bestod till en viss del av kurser som byggde på varandra, men ofta var det svårt att se den röda tråden. - Man borde ha kurser i mekaniska vågrörelser och svängningar innan man hoppade in i kursen: vågrörelseläran. Kursen blev för stor för min del. - Det teoretiska innehållet kunde vara mer betonat i många kurser. - Muntlig och skriftlig kommunikation. - För många obligatoriska kurser inriktade mot arbetslivet. För få teoretiska kurser. - Avsaknad av praktiska tillämpningar. - Det var för lite praktiskt och för lite repetition och återspegling. Ofta förstod man inte varför man gjorde saker, eller i alla fall för sent. - Verklighetsförankringen, d.v.s. mer kontakt med näringslivet och praktiska tillämpningar av ämnena för att öka motivationen. - För lite projektarbete. - Många viktiga teknikområden passar ej in i Uppsala universitets kursstruktur, vilket innebär att de ej täcks in, t ex tillämpad kunskap i termodynamik, elektronik, elektricitetslära. - Tentamensfixering. - För lite ekonomi. - FEM-kursen borde ha varit obligatorisk, jag valde tyvärr bort denna. Det borde ha varit fler stora projektarbeten. - En del lärare verkade mer intresserade av att ge kurser för att dra in pengar, ej lära ut. Kunde ha mer muntlig redovisning av projektuppgifter. Svårt att få en röd tråd för hur kurser hör ihop. - Mycket teori som så här i efterhand var väldigt bra, men då insåg man inte vad det skulle vara bra för. Lite väl teoretiskt. 23

24 Bilaga 1 - Kontakten med företag och industri. - Vissa tentor/labbar där examinator ej lagt ner möda utan folk blir godkända utan att ha tillgodogjort sig materialet utan bara lärt sig standardtal/kopierat. - För stora inlämningsuppgifter, om man ville lösa dem själv utan att planka eller fuska på något vis innebar de alldeles för stor arbetsinsats. Detta gjorde att chansen att kunna ta in/ta till sig kursinnehållet minskade. - För mycket teori. - Kurserna var ofta väldigt fristående från varandra. Det var periodvis svårt att förstå den praktiska nyttan av vissa kurser. Jag tror att lärarna kan förbättra sig på den här punkten, vilket även skulle öka intresset hos studenterna. - Teori kopplad till praktiska användningsområden. För lite, inga, kunskaper i scriptprogrammering. - Föråldrade (?) undervisningsmetoder i många fall med föreläsare som kör på med korvstoppning som sen ska kastas fram på tentatillfället (och sen kan glömmas lika fort). - Stofiluniversitetet så har vi gjort sedan 50-talet... - Arbetslivserfarenhet. - Vår utbildning syftar bara till att utbilda framtida forskare. Dessutom är det för mycket ytinlärning och riktig förståelse premieras inte alls. - Laborationerna tydligare koppling till praktisk användning. Mer ekonomi. Mer projektarbete. Mer muntliga presentationer. - Stora monotona föreläsningar som inte varierats de senaste åren. Kurserna tredje, fjärde året var bättre med mindre grupper och lärare som brann för ämnet. - Signaler och system och Docs hade inte så bra kurser. - Vissa kurser var på för låg nivå (elektronik, företagsekonomi, simulering och operationsanalys... ) - Dåligt på att ta hand om nya studenter. Man känner sig som om man inte är betydelsefull på ett så stort universitet som Uppsala. Dålig lärare-elev interaktion. - Omotiverade lärare, främst doktorander som labbhandledare. Det gick ganska bra att få godkänt på en kurs utan att ha förstått det. - Korvstoppning som genomsyrade hela utbildningen. För många kurser på för lite tid gav tentastudier, inte studier för livet tyvärr. - För lite kontakt med företag i näringslivet, istället var utbildningen alldeles för inriktad mot forskning. - De gamla traditionella baskurserna (fysik, ellära, mekanik och kvantmekanik) ger aldrig någon djupare kunskap, blir bara olika sätt att tillämpa matematikkunskaperna på. - Undermålig träning i skriftlig och muntlig presentation. Förutsättningarna för att förbättra detta skulle öka väsentligt om UTH fastställde formerna för skriftlig/muntlig presentation, dvs. att samtliga tekniska/naturvetenskapliga institutioner gemensamt bestämde hur t ex labbrapporter ska utformas. Detta skulle underlätta både för studenter och lärare (labbhandledare) och med all säkerhet öka kvaliteten på inlämnade rapporter. Saknades: - Seminarier. Studiebesök. - Nya typer av tentor/examina. Skulle föredra att ha jobbat mer i projektgrupper, även om jag förstår att betygsättning måste ske individuellt. Mer hemtentor! Att lösa en uppgift på ett dygn/vecka mer motiverande! 24

25 Bilaga 1 - Kurser som är heta på marknaden. - Att lärarna hade kontakt med eleverna under föreläsningarna. Det saknades en vilja att få åhörarna att följa med i det resonemang som fördes. - Projektkurser, projekt om poäng istället för vanlig undervisning (föreläsning). - En stor avslutningsfest. Kontakt med industri. - Kontakt med näringslivet. - Samarbete mellan arbetsmarknad och universitet. - Ledarskapsutbildning. - Det skulle ha varit bra om det hade funnits minikurs för att lära sig eller få tips om hur man skriver bra CV/personligt brev etc. - Praktisk elektronikerfarenhet. - Fler möjligheter att inom programmet välja extra [kurser]. - Koppling till näringslivet. - Kurser i klassiska ingenjörsämnen t ex hållfasthetslära och reglerteknik. Dessa moment borde vara obligatoriska. - Tid att reflektera över de stora sammanhang kurserna ändå ingår i. I början av utbildningen var det ganska svårt att förstå motivet till alla de teoretiska kurserna. Först i slutet av utbildningen klarnade sammanhangen. - En tydlig koppling till de typer av arbeten man i framtiden skulle kunna tänkas ha. Från universitetets sida räknar man med att företag ska lära upp en på arbetsplatsen stort glapp! - Möjlighet att komma i kontakt med forskarvärlden. - Mer kurser med inriktning på förståelse. Alla dessa fysikkurser som jag läst var bara inriktade på att använda ekvationer, det gavs ingen tid till att med ord förklara och illustrera vad de innebar. - Kraftelektronik, mer verklighetsförankrade kurser. - Med några få undantag fick man inte någon känsla för varför man läste en speciell kurs. Hur kommer kunskapen man får i den här kursen till nytta inom forskning, industri eller i påbyggnadskurser? Inför de valfria kurserna borde man låta den som ska hålla i kursen ha 20-minuters presentation av kursen och varför man ska gå den. När man ska välja kurser inför nästa termin skulle man kunna ha en halvdag med såna presentationer vid något icke-stressigt tillfälle. - Tvärvetenskaplig projektbaserad och problemorienterad undervisning. - Den breda grundutbildningen. - Bra laborationer där mera praktiska aspekter av t ex reglerteknik behandlas. - Praktisk programmering! Projektarbete. - Mer praktisk anknytning. - Studiebesök/projekt med företag. Verklighetsanknytning. - Förbränningsmotorteknik vore en trevlig del i utbildningen. Kanske ett samarbete med KTH där man delar på kostnaderna för labbutrustning osv. men håller teorin på båda orterna. Energiteknikgrenen på tekniskfysik togs bort dumt! - Mer kontakt med näringslivet. - Mer kontakt med näringslivet i projekt och kurser. - En frontfigur som står upp för ingenjörsutbildningen med ett industrinära kontaktnät. Alla med examen ska inte forska!!! - Industrikontakter. - Datakurser. Borde haft mer C++ och FEMLAB. Även Matlab. - Praktiska kurser. - Problembaserad inlärning. Mer praktisk statistik. Mer anknytning till praktiska tillämpningar o. dyl. 25

26 Bilaga 1 - Samarbete med lokala företag. - Specialiserade kurser i slutet av utbildningen saknade engagerade lärare. - Miljön som UTH ligger i, vackra omgivningar och bra lokaler. - Information om vad studierna leder till (arbetsuppgifter). Möjlighet att få praktik på företag. Fler möjligheter till utlandsutbyten och någon samordnare som har tid och engagemang för detta. Studiebesök! (Kan inte minnas ett enda...) - Man bör satsa mindre på forskarutbildning och mer på att lära/förbereda inför jobb ute i näringslivet. - Projektarbeten. Jag saknade ett eller flera sammanhängande längre arbeten antingen i grupp eller enskilt. Som det var nu kom examensarbetet som en chock eftersom det var det första längre sammanhängande arbetet. - Saknade kurser i energilära i början av programmet. - Mer kontakt med industrin. - Tydligt mål med inriktningen tillämpad fysik anknytning med aktuell forskning. - Problemslösningsmetodik. Yrkeskoppling (anknytning till industrin, arbetslivet). - För teoretiskt, saknade verklighetsförankring. Saknades en tydlig koppling till näringslivet. I princip ingen förberedelse inför arbetslivet. - Praktik. - Övning och möjligheter att träna på att jobba i grupp och i projektform. Det var mycket egna uppgifter eller ostrukturerade 2-3 personers uppgifter. Kurser som tog upp kvalitetssäkring av mjukvara; vi fick bara lära oss att hacka. - Företagskontakter på ingenjörsnivå. - Pedagogiska föreläsare. - Praktisk anknytning till industrin. - Ingenjörsmässighet, tillämpad kunskap, Uppsala universitet är mycket (för mycket) forskarinriktat. - Mentorer. Lån av egen dator. - Ledarskapsutbildning. - Maskininriktning på Teknisk Fysik. - Verklighetsanknytning. - Möjlighet att komma ut och se vad en civilingenjör verkligen arbetade med. Hur en vardag var, inte bara det flashiga på UTNARM. - Mer grupparbeten och diskussionsseminarier. Läste även ekonomi där seminarier är en stor del av utbildningen. Seminarier tar mycket tid men ger mycket. - Arbetsmetodik (hur arbetar man i projektform). Lite om organisationsteori. - Kontakt med industrin. - Nära/öppen dialog med föreläsaren på vissa (stora) kurser. - Mer förståelsebaserad inlärning. Föreläsningar i massor med korvstoppning ersatte vettig problemlösning och givande lektioner där man istället skulle motiverats och fått en större förståelse. Dessutom saknades träning i framförallt muntlig presentation. - Kontakt med näringsliv. Mer företagsekonomi. - Översikt och sammanhang. Jag tycker inte att jag blev allmänbildad inom varken matematik, fysik eller data/beräkning. Vidare saknades insikt. För det mesta skulle man bara lära sig ett "steg-för-steg"-schema. Den vetenskapliga intuitionen övade vi heller aldrig på. Man kan säga att det mesta var gravt tillämpat. - Möjlighet att läsa energikurser (det var få som gavs under 3:an och 4:an). - Mer kontakt med företag och arbetslivsliknande situationer under utbildningens första 4 år. Alltså var examensarbetet den första kontakten med verkligheten. - Praktiska och skapande moment. - Arbetslivserfarenhet (i större omfattning). 26

27 Bilaga 1 - CAD, hållfast, produktframtagning, kvalitetskurser, management och logistik. - Starkare koppling till arbetslivet praktik, koppling i kurser och föreläsare. Projektarbete/grupparbete i högre grad, t ex projektarbete. Stresshantering och prioriteringsövningar. - Kurserna var inte baserade på arbetsmarknaden! Borde finnas mycket mer kontakt med framstående företag i branschen. - Reflektion över teknikens roll i samhället och civilingenjörens bidrag till samhällsutvecklingen. - Lite för lite näringslivskontakter i kurserna i slutet. Man skulle kunna tänka sig att institutionerna samarbetade med företag så att man t ex kunde göra projekt i industrin under utbildningen. - Arbete i projektform som genomförs tillsammans med företag. Presentera saker som inte nödvändigtvis är rätt eller fel. Detta skulle ge träning i att argumentera för eller emot. - Praktisk erfarenhet av forskaruppgifter/civilingenjörs arbetsuppgifter. - Verklighetsförankring. Jag vet fortfarande inte riktigt vad man kan jobba med som civ.ing. (inte enbart ert fel, det medges). Kontakter med företag för att få veta vad jag borde sträva mot. Förklaringar om vad alla dessa kurser skulle vara bra för. Vi gjorde kursutvärderingar, men togs det hänsyn till dem? - För lite (inga) projektdrivna kurser. Just möjligheten att aktivt själv få driva projekt var något som jag saknade. - Samarbete med företag i näringslivet. Ingen kontakt med professorer. - För lite muntlig framställning/antal större grupparbeten/projekt =. Det skrevs många labbrapporter dålig eller obefintlig återkoppling på det mesta (utom själva resultatet). - Kontakt med arbetsmarknaden (utanför universitetsvärlden). Denna brist var dock självförvållad genom val av teoretisk studiegång. 27

28 Bilaga 2 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Vissa redigeringar av de öppna svaren kan vara gjorda av etiska skäl. - Varierande. - Överlag kompetenta lärare. Bra lokaler, både vad gäller föreläsningssalar och laborationsverksamhet. Lagom stort universitet, i alla fall vad gäller tekniska högskolan. Bra möjligheter att specialisera sig i de högre årskurserna bra utbud av kurser! - Inget särskilt. Jag har fått intrycket av att utbildning vid Uppsala universitet inte står högt i kurs i arbetslivet. - Bra lärare. Bra studieplaner. Flexibelt. - Bra nivå på innehållet. - Universitetet borde skaffa någon sorts arbetsmarknadsgrupp som kan fungera som brygga mellan universitetet och arbetsmarknaden. Universitetet är ansvarslöst inför sina studenter, efter studierna känner sig studenterna vilse på marknaden och har inget stöd från universitetsvärlden. Uppsala universitet borde lära sig av Stockholm och andra stora universitet. - Bred utbildning med många ämnen. - TDB:s kurser särskilt 10p projektet sista terminen på beräkning. Närheten till övriga (icke-tek.nat.) kurser. - Kurser i muntlig framställning och i litteratursökning. - Utbudet av valbara kurser är stort inom civilingenjörsprogrammet. - Ofta engagerade lärare, bra inskolning till en början och kul kurser de två sista åren. - Det allra flesta kurserna gjorde att jag kände mig mycket engagerad. - Den bredd som finns inom Uppsala universitet. - Jag tycker att jag fick en gedigen grund i matematik och fysik som jag idag har god användning av och kan luta mig tillbaka mot. Dessutom lärde jag mig att skriva vetenskapliga rapporter, främst genom alla fullständiga labbrapporter som ingick i utbildningen. - Att det var brett och ger möjlighet för att man i framtiden fritt kan byta arbetsuppgifter. - Fast det var komplicerat så gick det att läsa andra fysikkurser från mat-nat. Och detta har jag hört inte är möjligt på vissa andra ställen. Så jag får säga då att det var bra med stort utbud av kurser. - En liten och intim högskola, bra stämning, fina lokaler, fin omgivning, bra teknologkår. - Insyn forskarvärlden. Kontakter genom boende i korridor och kurskamrater. - Det gav teoretiskt grundläggande kunskaper. - Projektkurser i slutet av utbildningen som gav tid till förståelse och fördjupning av ett block signalbehandling/reglerkurser. - Totala omfånget på kurser var bra. - Bra grundkurser och vissa kurser på C- och D-nivå var mycket bra. På C- och D- kurserna var spridningen på kvaliteten stor. - Reglertekniken. - Jag tror att det inte är något särskilt bra med Uppsala universitet. - Krävande studier, mycket teori. - Bra teoretisk grund. - Det enda bra var valfriheten och UU:s rykte. 28

29 Bilaga 2 - Jag upplevde det som om min utbildning har ett bra teoretiskt djup. Möjligheten att fp läsa mat.nat.-kurser lättillgänglighet. - Särskilt matte- och programmeringskurserna höll hög standard. - Gedigen, bred man har lärt sig att lära sig. Med det menar jag att man nu kan lösa nya problem på ett (förhållandevis) effektivt sätt. - En mycket hög svårighetsgrad. - Så här i efterhand tycker jag att det var flera bra laborationer. Kontakten med vissa lärare rätt så bra. Programmeringskurserna hyfsat bra. - Stort utbud av kurser och därigenom en bred utbildningsmöjlighet. Mycket kompetenta lärare/professorer. - Att det var svårt, och att man fick ta eget ansvar för hur resultatet på studierna blev. - Stort utbud av kurser. Bra lärare och högt tempo. - Lärarna, systemteknikgrenen (kursutbudet). Bra lokaler (efter fysiklabbarna flyttades från Fysikum). - Bredd på kursutbudet. - Givit mig en gedigen bas i modellering och problemlösning. - Det var särskilt bra att det var stort fokus på teoretiskt innehåll i kurserna. Det är denna hårda teoretiska grund som man aldrig kan tillgodogöra sig på ett enkelt sätt i arbetslivet. - Bra med mycket matematik (fast det passar ju inte alla). - Kurser inom matematik och datateknik håller hög standard. - En relativt sammanhållen bild mellan fysikkurserna och beräkningskurserna där samma problemställning dök upp. - Jag har fått mycket goda ämneskunskaper, det finns många kurser att välja mellan, lärarna är oftast bra på att förklara. - Många bra lärare! Stora valmöjligheter avseende kurser. Studentlivet. - En bred grund inom matematik och grundläggande ingenjörsvetenskap. - Friheten att välja kurser. Kopplingen mellan programmen inom civilingenjörsutbildningarna och mat.-nat. gav möjligheter till att kunna välja mellan många kurser. - Att tenta var ganska omfattande ändå (trots ovanstående kommentarer). Vid jämförelser med andra högskolor verkar Uppsala vara väl framme vad gäller den teoretiska biten. - Ämnesbredden och valfriheten. De (få) kurser som koncentrerades till verkliga (verklighetsnära) problem och lösningar. - Utvecklade en god analytisk förmåga. Lärde mig att hantera en hög arbetsbelastning. - Kurserna: Klassisk elektrodynamik. Gravitation och Kosmologi. - Hög kvalitet på utbildningen. Duktiga och kunniga lärare som alltid är villiga att ställa upp och förklara. Bra hjälp och goda möjligheter för utlandsstudier och valbara kurser. Heltäckande material (mycket) och bra spridning inom olika ämnen. - Möjligheten att inrikta sig på specialområden. - Kurserna i reglerteknik och signaler och system. Man fick praktiskt tillämpa teorierna och lärarna var mycket kunniga. - Uppsala som stad. - Friheten att välja in andra kurser i programmet. - Muntlig framställning. - Hög nivå på de mer avancerade kurserna. - Status. Kunnig personal. Stor bredd/många kurser. Stor valfrihet. Stora årskullar, möjligheter att välja studiegrupp. 29