Splitvision 6 april 2011

Transkript

1 Splitvision 6 april 2011 Deltagare: Johan Klavins Hultsfred Thomas Hall Mönsterås Magnus Engvall Reaktor Per Svensson Kalmarsunds Gymnasieförbund Caroline Elneus Torsås Anna Skedebäck Högsby Camilla Kallenberg Nybro Peter Milton AV-Media Johan Engdahl AV-Media Sammanfattning: Politiker, revisorer och skolchefer har i olika sammanhang framfört att Splivision-nätverkandet är viktigt. Viktigt att vi återkopplar till skolledningar/chefer om vad som händer i Splitvision. Vi informerade vad vi hört från skolchefsmöte. Den bild vi fått är att IKT är ett lågprioriterat område på lärarutbildningen vid LNU. Per Gerevall är inbjuden till skolchefsträff för att informera och diskutera med länets skolchefer i slutet på maj månad. Vi tittade gemensamt på en kortversion av Bertram Stenlund Fridells föreläsning om Lärande i en värld av Wikis, Twitter och Creative Commons. Föreläsningen var i formen ett ITpedagogiskt café. Bertram är en av en av dem som finns på goda exempellistan från Ung kommunikation. Vill kommunerna ha hjälp med att få pedagogiska caféer eller föreläsningar på hemmaplan så hjälper AVM gärna till. Filmen var en bra diskussionsstarter. Du kan läsa mer om diskussionerna längre fram i anteckningarna. En längre version på Youtube kan du finna under filmer på Nybro kommun är på gång att köra igång en treårig kompetensutveckling där ämneskompetens ska gå hand i hand med ikt-kompetens. Fyra dagar per år i tre år = tolv dagar totalt är vikta för fortbildningen. Kompetensutvecklingen kommer att ske från förskola till gymnasiet. Vi delade i gruppen tankar och erfarenheter kring detta. Magnus Engwall berättade om en utbildning som han lett för alla rektorer i Kalmar kommun om: Skolutveckling med estetiska lärprocesser för ökad måluppfyllelse. Även en liknande utbildning har skett i Mörbylånga kommun. Ytterligare en dag är på gång i Oskarshamn. Den 18 maj kommer Splitvision att möta länets IT-chefer. Vårt huvudsyfte blir att visa vad som står i läroplanerna om ikt och vad vi behöver för att kunna genomföra en modern utbildning.

2 Vad är på gång i skolsverige: 1-1, nya krav i skola 2011 och innovativa lärare. Hur skapas flexibla men effektiva it-lärmiljöer som har mobilitet, programflexibilitet och funktionalitet. Ska man ha en verktygsfinnare som hjälper till att skapa möjligheter? Den lilla kommunen har inte så många personer som kan supporta kring ikt? Vilka krav kommer ställas på it-servicen framöver? Viktigt att det bli en bra kommunikation mellan it-teknikerna och lärarna, detta är beroende av bra organisation. Thomas och Camilla lyfter skola 2011 (ni kan ju ta Lennart Axelsson presentation och film till hjälp: Vi tyckte även att det kan vara bra att ha några ikt-pedagogiska exempel att utgå ifrån. Peter och Johan har grunnat fram tre förslag: Jonas Karlsson Sköld, Bertram Stenlund Fridell och Sabbi Corneteg. De har alla intressanta och rätt breda ingångar fast olika erfarenheter, ämnen och grundkunskaper inom IKT. Vad säger ni som lyssnat på dem? Vilka av oss vill och kan vara med den 18 maj och träffa IT-cheferna? Dagen avslutades med en föreläsning av Lennart Axelsson se: Anteckningar från dagens diskussioner Först såg vi en inspelad kortversion av det pedagogiska caféet med Bertram Stenlund Fridell om Lärande i en värld av Wikis, Twitter och Creative Commons En diskussion om filmen. Är det bra att inte alla lärare är med på ikt-tåget? Bra att någon går i fronten och testar vad som funkar, vilket kanske underlättar för andra som gör liknande. Han lär av misstagen och reflekterar och gör sedan om. Bra att visa att man kan misslyckas och sedan lyckas. Viktigt att sprida så att flera lärare blir sugna samtidigt blir det en signal om att det är viktigt. Fantastiskt att man använder molnet, tillgängligheten och möjligheterna till kollaborativt lärande ökar. En synpunkt är att det är viktigt att arbetet är förankrat hos rektor och arbetslag och arbetet genomförs mot uppsatta mål. Alla lärare behöver inte jobba med samma saker. Vem bestämmer vilka program som ska användas? Viktigt att man får jobba med det som passar för ändamålet. Har vi råd att inte använda it för måluppfyllelsen? Det finns ju minst två mål ämnesmål och digitala kompetensmål. Föreläsningen skapade engagemang och diskussioner som inte ville avta. Den kommunikativa kommunen - Karlshamn - är ett projekt. Påtagligt var att man funderade på vad man ska göra för att kunna lämna den låsta itmiljön med tunna klienter. Detta kom från Gymnasieförbundet och grundskolan.

3 Temaintegrerad ikt-fortbildning från förskola till gymnasiet på gång i Nybro Ämneskompetens ska gå hand i hand med itkompetens - en treårig plan Fyra dagar per år i tre år = tolv dagar totalt är vikta för fortbildningen Ny förvaltningschef och ny läroplan som förutsätter en större medvetenhet kring it och måluppfyllelse. PIM ska genomföras (ej med examination) snabbt som bara den...(?) Vi börjar en ny fortbildningscykel på tre år framåt. Ikt ska vävas/färgas in i all fortbildning som ska genomföras. Rektorer är numera intresserade. Utbildning för rektorer är viktig. Man måste få lärarna att förstå varför. Vem är då man? Är det rektorerna? Magnus från reaktor taldes senare under mötet om rektorsutbildningar kring medieanvändning/skapande i skolan Nuläget vad gäller ikt-användning Man använder det väldigt lite i klassrummen. Ingen större entusiasm. Några springer före så andra hinner inte med. Väldigt stor spridning i kunskap kring it-användning bland de 450 berörda pedagogerna. Hur ska vi färga in ikt på förskolan och alla ska hänga med? Anna Klerfelt är ett tips: mms://stream.skolverket.se/film/itfp/annaklerfelt2010.wmv Hur gör man på de andra skolformerna? Hur når vi lärarnas nyfikenhet att lära nytt? Hur får vi de lärare som inte är så intresserade, trots genomgång av Itis etcetera, att vilja lära nytt för att driva pedagogiken vidare? Pedagogiska caféer som erfarenhetsutbyten kan vara en metod... Förhållningssättet måste förändras till att vilja och förstå att ikt är en bra och nödvändig väg. Är lärarutbildningen påkopplad? De har en forskande del. Lärarutbildarna är inte de som tar lärarna med storm! En idé kan vara att kanske istället erbjuda lärarutbildare möjligheten att köpa in sig i fortbildningen och vara med och lära tillsammans med lärarna på fältet. Det skulle kunna bli ett mer fruktbart möte.. Hur kan man använda Reaktor och AVM i detta? Reaktor kan komma ut och prata om berättandet, kopplingen till Lgr 11 och bedömning.

4 AVM kan komma ut och genomföra workshops. Vilken ikt-verkstad ska man ha? Om man gör en film - vad är det för lärande man får då? Om man gör - vad är det för lärande man får då? Learing Study kan vara ett sätt och troligen kan det funka bra på F. LS bygger på forskandet. Fortsatta samarbetsdiskussioner kommer med berörda. Magnus berättar om utbildning för alla rektorer i Kalmar kommun om Skolutveckling med estetiska lärprocesser för ökad måluppfyllelse Se bilaga:1 Det kommer att bli en liknande dag i Oskarshamn. Se program (som jag skannar in eller får som fil av Magnus) Det är viktigt att förändra/anpassa organisationen som ger längre arbetspass som t ex förmiddagar eller eftermiddagar. Detta gav dessutom fördelen att man som lärare fick längre sammanhängande tid för planering. Det viktigaste med workshop är att inte grotta ner sig i det tekniska utan att förstå vad som sker i processen med estetiska läroprocesser. Lunch Vi informerade vad vi hört från skolchefsmöte. Den bild vi fått är att IKT är ett lågprioriterat område på lärarutbildningen vid LNU. Hur det ut på lärarutbildningen med ikt. Per Gerevall är inbjuden att informera och diskutera med länets skolchefer i slutet på maj månad. It-chefsmötet 18 maj Återkoppla till förra mötet.

5 Splitvision har en viktig uppgift att konkret visa på vad man behöver för att använda ikt på ett bra sätt. Artiklar Computer Sweden om låsta datorer - hur har vi det hos oss. Om beställarkompetensen är låg hos skolan hur gör vi då för att itenheten ska förstå vad skolan behöver i teknik. Sätta eleven i centrum och utgå från det. Styrdokumenten ska styra vilket gör att vi lyfter fram detta. Vi måste påvisa vad som står i läroplanerna om ikt och vad vi behöver för att kunna genomföra en modern utbildning. Ljud och bild är problem för de som har tunna klienter. Dialogen och skolfrågorna är viktiga att det kommer fram. Visa på konkreta exempel kan vara en bra sak att visa och diskutera. Vi, utvecklingsledarna, bör det vara som beställer av itenheten vad som ska finnas i datorerna. PIM bör vara en del av basen. Det är inte itchefernas uppgift att förstå vilka programvaror som ska vara installerade i datorerna. Karlstads kommun har tagit fram vad som krävs om man vill jobba med film och ljud. Den lilla kommunen har inte så många personer som kan supporta kring ikt. Tala ikt och skola är viktigt för att få upp förståelsen för varandras områden och på vilket sätt vi är beroende av varandra. Viktigt att det bli en bra kommunikation mellan IT -teknikena och lärarna. Mål att jobba mot: Trådlösa nätverk, lärarna ska kunna ha möjlighet att installera vilka program som helst, administratörsrättigheter ipod + apparna Prizmo och I speak: fotografera texten och få den uppläst genom ipoden. Projekt (försöksverksamhet) i Kalmar kommun tillsammans med högskolan. IT-chefsmötet 18 maj: Hur ser våra verksamheter ut? Vad har vi för behov? Låsta datorer. Trådlöst nät.

6 Kalmar kommun och Mönsterås kommun har ett system där man har möjligheter att använda sin dator obegränsat av begränsningar. I Kalmar gäller detta från mars i år. ipads - Johan i Hultsfred säger att högstadiet vill göra en test med ipad som ett komplement till bärbar dator. Trådlöst - Hultsfred håller på att bygga ut, det finns inte överallt än. Grundskolorna ska ha det framöver. Kalmar håller på och bygger ut, skolorna betalar själva. Vid tangentbordet Peter och Johan