Uppföljning av huvudämne Innovationer i kontrakt och upphandling Svar på frågor

Transkript

1 Lars Forstén Uppföljning av huvudämne Innovationer i kontrakt och upphandling Svar på frågor

2 Del-hovedemne Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet

3 Spørgsmål 8l alle 1. Hvad kan man gøre for at få oförstörende testmetoder på færdige slidlag. Hvad vi end gør så fortsætter vi med at bore 2. Hvordan kan vi få de nordiske bygherrer til at samarbejde når det gælder nye testmetoder 3. Virksomhederne bliver nordiske. Funktionskontrakter er forskellige i de nordiske lande. Hvordan kan man lave mere ensartede kontrakter 4. Hvordan kan det være, at entreprenørerne i Norden er gode til at arbejde på tværs af landegrænserne, mens det kniber for de nordiske vejmyndigheder at finde fælles fodslag. 5. Hvorfor ikke ændre strategien fra mange innovationsprojekter til i stedet at udføre færre, men større innovationsprojekter og få dem gjort færdige (Trådt i bund). 6. Hvorfor ikke undlade at lave innovationsprojekter på kommunalt niveau, og i stedet satse på kontraktformer baseret på samarbejde til fremme af win-win situationer. 7. Hvordan løser man problemerne med begrænsede bevillinger, der desuden varierer meget fra år til år, og hvordan kan man binde politikerne til faste bevillinger år efter år. 8. Hur man kan framställa eller presentera innovation eller utvecklingen som sker / har hänt?

4 Uppföljning av huvudämne Till Finland ställdes inga direkta frågor! De allmänna frågorna upplevde vi som diffusa, svåra och kanske delvis alltför allmänna! Dessutom skulle alla svara på frågorna: A. Ge exempel på lyckade och mindre lyckade kontrakt och avtal. (Vad var bra? Vad kunde förbättras?) B. Innovationer. Hur får vi fram mera innovationer och utveckling? Exempel på lyckade innovationer. 4

5 Fråga 1 1. Hvad kan man gøre for at få oförstörende testmetoder på færdige slidlag. Hvad vi end gør så fortsætter vi med at bore. I Finland använder vi i stor utsträckning både PTM-mätbil (RST) och beläggningsradar. Dessa används i stora investeringsjobb och i entreprenader som görs åt NTM-distrikten (Vägdistrikten). För beläggningsradarmätningar bör några borrprov tas för kalibrering. Dessa oförstörande metoder används inte på kommunsidan, där det tas mycket borrprov ännu! I mindre utsträckning har - Värmekamera (i försöksstadiet) - DOR (på utgående!) - PDM (mest för täta beläggningar) använts. Mest potential på kommunsektorn! 5

6 Fråga 1 1. Hvad kan man gøre for at få oförstörende testmetoder på færdige slidlag. Hvad vi end gør så fortsætter vi med at bore. Vad kan vi göra? Varför använder vi inte? Branschen är konservativ! Vårt regelverk föreskriver huvudsakligen borrprov! Regelverken borde revideras angående detta. Beställarna (i synnerhet kommunsektorn) känner inte till de nya metoderna. De litar inte på de nya metoderna. Branschens upplysningsverksamhet och marknadsföring!? Man kunde utveckla metoderna: - så att de bättre lämpar sig för mindre objekt - så att inte borrkärnor behövs för kalibrering Nytänkande! Utveckling av metoderna! (Avvikelse och homogenitet i stället för hålrum?) 6

7 Fråga 2 Hvordan kan vi få de nordiske bygherrer til at samarbejde når det gælder nye testmetoder Det behövs klara resultat angående hur nya metoder lämpar sig för olika ändamål. Hur skall man prova och evaluera nya metoder. Gemensam praxis? Vi använder vissa metoder på olika sätt eller använder olika mätkriterier (t.ex. Mätbilar). Nordiskt eller Europeiskt samarbete!. Med mera samarbete kunde man eventuellt samordna mätmetoder och godkännandekriterier. Det behövs mera samarbete! Det gäller att finna de rätta människorna, som kan samarbeta och ha som sin gemensamma målsättning att samstämma metoderna! 7

8 Fråga 3 Virksomhederne bliver nordiske. Funktionskontrakter er forskellige i de nordiske lande. Hvordan kan man lave mere ensartede kontrakter? Entreprenörena har blivit allt mera nordiska! Entreprenaderna är nationella och kommer att förbli så. Våra regelverk och entreprenadformer är olika. Funktionskontrakt och -krav. Vi har olika tolkningar på funktionalitet också inom olika nationella upphandlingar. Olika funktionskrav kan ställas. Kan vi finna mera entydighet i begreppet funktionalitet och inom terminologin? Om någon upphandlings- eller entreprenadform visar sig vara bra, kunde man tro att informationen sprider sig snabbt! Informationsutbyte behövs! Långa projekt innebär att den slutliga informationen får först då avtalstiden är slut. 8

9 Fråga 4 Hvordan kan det være, at entreprenørerne i Norden er gode til at arbejde på tværs af landegrænserne, mens det kniber for de nordiske vejmyndigheder at finde fælles fodslag. Kanske entreprenörer är mera flexibla än de konservativa beställarna! (?) Det är kanske inte realistiskt (eller klokt) att tro på gränsöverskridande entreprenader. En viss sammanlikning av entreprenadformer och krav kan vara rekommendabel. Vi har trots allt olika förhållanden, kravställningar (regelverk), språk, kultur, problem och budjetförutsättningar i de olika nordiska länderna. Det gör det mycket svårt att förenhetliga våra upphandlingar och krav. Kanske viljan saknas! Styrningen av beläggningsunderhållet är olika det påverkar upphandlingsmodellerna. Enhetlig terminologi var redan svår att ta fram (GNA). Terminologin är inte enhetlig ännu. En nogrann utredning om de olika ländernas avtalsformer, entreprenadstyper och krav skulle kunna påvisa vad man kunde förenhetliga. En sådan utredning skulle vara ett stort arbete! 9

10 Fråga 5 Hvorfor ikke ændre strategien fra mange innovationsprojekter til i stedet at udføre færre, men større innovationsprojekter og få dem gjort færdige (Trådt i bund)? Frågan känns flummig och något irrelevant för Finland! Finland har väl satsat på stora innovationsprojekt och nya upphandlingar! (se finsk huvudrapport 2014!). De stora mångåriga kontrakten kommer till sin ända inom sin tid då fås resultaten. I de mindre funktionella kontrakten har man fått erfarenheter (finns beskrivna i Finland nationella rapport 2014). I flere av dessa kontrakt har man fått motstridiga erfarenheter I många fall har man konstaterat att upphandlingen kunde ha varit mera lyckad om man gjort smärre förändringar i avtalstexten och kraven. I dessa fall är frågan kanske berättigad. Man har i flera fall inte förnyat avtalsmodellen med de eventuella förbättringar (förändringar) man konstaterde att kunde ha gjorts. 10

11 Fråga 6 Hvorfor ikke undlade at lave innovationsprojekter på kommunalt niveau, og i stedet satse på kontraktformer baseret på samarbejde til fremme af win-win situationer. Frågan känns flummig och något otydlig för Finland! Terminologi? Innovationsprojekt? Kommuner kan väl också tillåtas ha innovationsprojekt (funtionskrav??). Kanske det t.o.m. Är önskvärt att kommuner prövar funktion och innovation! De flesta kommuner saknar dock den beställarkunskap, som behövs för innovationsprojekt. (Bara de 10 största kommuner har kunskap!) Det är troligt att partnerskap eller samarbetsavtal kan lämpa sig väl för kommuner. Partnerskap kan för kommuner eventuellt vara bättre än innovationsprojekt. 11

12 Fråga 7 Hvordan løser man problemerne med begrænsede bevillinger, der desuden varierer meget fra år til år, og hvordan kan man binde politikerne til faste bevillinger år efter år? Att binda politikerna (regeringen) är nästan omöjligt! Statens finans- och budjetpolitik gör det omöjligt! Visserligen gör branschföreningen försök, som kunde få politikerna att förbinda sig till fleråriga vägbudjeter. (Riksdagsval våren 2015). Det lyckas delvis för stora väginvesteringar, men att binda vägunderhållet (t.ex. Index) har varit omöjligt. Man försöker också få öronmärkning till vägunderhåll på bränsleprisen (1-2 cnt/ l). Till en del har man försökt kringgå detta finasieringsproblem genom att ingå långa mångåriga avtal (t.ex serviceavtal se finsk huvudrapport 2014), där finansiering av underhållet ingår. Finansministeriet vill inte i dessa dåliga tider binda resurser i dessa projekt, trots att de långvariga entreprenaderna ofta varit lönsamma för beställaren och trots att vägarna i dessa projekt varit bra. 12

13 Fråga 8 Hur man kan framställa eller presentera innovation eller utvecklingen som sker / har hänt? En del av innovationerna, som görs inom ramen av de olika nya entreprenad- och avtalsformerna, kan vara firmaspecifika innovationer. Man bör tillåta att firmorna äger rättigheterna till sina innovationer. Dessa innovationer kan bara beskrivas på allmän nivå En stor del av innovationerna, som görs, är inte produkt- eller metodutveckling! Mest innovationer görs inom planering, upphandling, resursering och optimering av olika beläggningsåtgärder! Att presentera innovationer och utveckling sker genom allmän information och samarbete mellan partners. Partner i projektet presenterar resultat, som berör dem själva, med beaktande av eventuell sekretessbelagd hemlig information som hör till den andra parten. 13

14 Exempel på bra och mindre bra försök Upphandling och avtal Goda erfarenheter: I Finlands huvudrapport 2014 säger vi att följande upphandlingsformer upplevs som de bästa inom Trafikverkets upphandlingar: - Serviceavtal, långa (ca 15 år) - Partneringavtal (ca. 5 år) - Beläggningsentreprenader (1-3 år) (traditionella) Det behövs en mix av olika entreprenadtyper. I kommunerna är de traditionella entreprenaderna mest använda, men partneringavtal kunde också vara möjliga 14

15 Exempel på bra och mindre bra försök Upphandling och avtal Mindre bra försök / Utmaningar: Serviceavtal, partneringavtal och alliansmodeller bör vara tillräckligt stora, annars binder de för mycket personalresursser. En stor utmaning är att våga pröva på nya modeller och avtal. I en situation med nedskärningar och omstruktureringar har mod saknats för att fortsätta med olika upphandlingsförsök och avtalsmodeller. Detta trots att många försök varit ekonomiskt fördelaktiga lösningar. Flera av de prövade upphandlingsmodellerna kunde ha varit lyckade om mindre justeringar skulle ha gjorts! (Se Finlands huvudrapport) 15

16 Innovationer i de nya upphandlingarna Se Finlands huvudrapport 2014: Bättre planering (inom serviceavtal och partneringavtal) har gett: - tidsmässig optimering - kostnadsoptimering - optimerade beläggningsåtgärder Inom serviceavtal och partneringavtal har man kunnat: - enklare göra innovativa försök (gäller mest ovannämnda åtgärder) - utnyttja kunnande och personalresursser bättre Innovationerna har inte gett - nya massa- eller beläggningstyper - nya tekniska metoder 16