Utkast för remissdebatt i delegationen

Transkript

1 MÅLPROGRAM 2016 Aalto-universitetets studentkår Innehåll Inledning... 2 Mål för Allmänt Styrningen av studentkårens verksamhet och verksamhetssätt utvecklas långsiktigt Fokus på jämlikhet och tillgänglighet i studentkåren Studentkåren förbereder sig på flytten av ARTS Intressebevakning AUS är en aktiv intressebevakare vid utvecklingen av systemet med terminsavgifter Internationellt kompetenta studerande Smidiga och interaktiva studier Granskning av AUS utbildnings- och socialpolitiska sektor... 3 Organisationer Utveckling av föreningstjänsterna och föreningslokalerna Klarare struktur på AUS föreningsfält... 4 Campus AUS har klara mål och en påverkansplan för kommunal påverkan AUS fastighetsbestånd och användningen av fastigheterna motsvarar de verkliga behoven Konst som ett synligt element på campuset Gemensamt boende för att främja välmåendet... 5 Kultur och frivilliga Frivilligarbetets fördelar för gemenskapen och individen erkänns... 5 Motion Motionssektorn fungerar effektivt med beaktande av resurserna Varje Aalto-studerande rör på sig... 5 Kommunikation Enhetligt AUS... 6 Företagsrelationer AUS företagsrelationer når medlemskåren bättre än tidigare Den samlade kunskapen inom företagsrelationerna överförs systematiskt från år till år... 6 Utvecklingssamarbete En riktning fastställs för AUS utvecklingssamarbetsverksamhet... 6

2 Inledning Detta målprogram slår fast tyngdpunkterna i AUS verksamhet år Förutom målprogrammet utformar AYYH15 ett bakgrundsdokument med utkast till projekt som behöver genomföras för att målen i målprogrammet ska uppnås år Mål för 2016 Allmänt 1. Styrningen av studentkårens verksamhet och verksamhetssätt utvecklas långsiktigt AUS gällande strategi är i kraft åren , vilket innebär att en grundlig reformprocess måste startas nästa år. Vid sidan av studentkårens strategi uppdateras också kommunikationsstrategin och FSF förnyar samtidigt sitt policydokument. Målet är att AUS före utgången av år 2016 ska ha en tydlig vision om vad studentkåren är vilka som är studentkårens centrala styrkor och svagheter hurdan studentkårens verksamhetskultur är hur den årliga verksamhetsplaneringsprocessen leds hur och vad studentkåren kommunicerar till sina medlemmar och intressentgrupper hur studerandena ser AUS och de tjänster studentkåren erbjuder Dessutom deltar man i förnyandet av FSF:s policydokument och gör AUS röst hörd i det riksomfattande förbundet. 2. Fokus på jämlikhet och tillgänglighet i studentkåren Målet är att varje AUS-medlem ska känna sig som en jämlik medlem av gemenskapen och uppleva studentkårens och dess föreningars verksamhet som tillgänglig. Jämlikheten kan gälla till exempel kön, verksamhetsspråk, ursprung, rörelsehinder eller nykterhet. Före utgången av 2016: De centrala problempunkterna som rör jämlikhet i studentkåren är identifierade. Åtgärder för att lösa problemen har planerats och arbetet med att verkställa dem har börjat. Varje ny studerande upplever sig ha fått ett positivt mottagande och en tillräcklig inskolning i studielivets grunder. Trespråkigheten har förstärkts på huvudkontoret liksom på andra håll inom studentkåren. Tillgängligheten på campuset har förbättrats både i studentkårens och i universitetets lokaler. Evenemangsmarknadsföringen satsar på tillgänglighet och på att förklara studentkulturen på ett tillräckligt sätt. På evenemangen beaktas också deltagare som inte kan finska samt olika kulturella bakgrunder. Kortare och mer flexibla frivilliguppdrag har utvecklats. Alla studerande förstår särdragen i Aaltos frivilligkultur och frivilligverksamhetens värde. 3. Studentkåren förbereder sig på flytten av ARTS Studenterna på campuset i Arabia flyttar till Otnäs under åren 2017 och Målet är att alla verksamhetsområden inom AUS ska vara redo för studenternas flytt.

3 Intressebevakning 4. AUS är en aktiv intressebevakare när systemet med terminsavgifter utvecklas Regeringens förslag på lagstiftning som möjliggör terminsavgifter för studerande utanför EU/EES-området torde träda i kraft inom kort. Studentkåren arbetar mångsidigt för att Aalto-universitetets internationaliseringsutveckling inte ska äventyras och för att avgifternas inverkan ska följas upp kontinuerligt. I AUS och Aalto-universitetets ramavtal för 2016 ingår att AUS som studenternas intressebevakare deltar i planeringen och uppföljningen av systemet med terminsavgifter. Förverkligandet av PDCA-cykeln för kvalitetssäkring ska följas upp noggrant även inom avgiftsbelagda program. Kvalitetssäkringsprocesser som ser till att marknadsföringen av ett program motsvarar verkligheten ska utvecklas och utvecklingsförslag från studentresponsen ska tillämpas. Studentrepresentanterna deltar aktivt i de grupper som behandlar Aaltos och högskolornas terminsavgifter, samlar information och påverkar Aaltos riktlinjer. 5. Internationellt kompetenta studerande AUS mål är att varje magister som utexamineras från Aalto ska kunna verka i en internationell miljö och lär sig något av andra kulturer under sin studietid. Internationaliseringen kan ske som en del av studierna vid Aalto, genom utbytesstudier eller praktik utomlands och genom att lära känna nya kulturer i studentgemenskapen. Under 2016 påverkar AUS vart och ett av de tre delområdena genom att sprida genomförda projekt, utveckla praxis tillsammans med universitetet och genom att uppmuntra sina egna medlemssamfund att vara internationella. Internationella studerande är en väsentlig del av universitetssamfundet och integreras väl också i studentgemenskapen. 6. Smidiga och interaktiva studier Att studera vid Aalto-universitetet är smidigt, målinriktat och inspirerande. Studerandena har från första början en klar uppfattning av sin egen studieväg, hur den kan justeras och vad det är som examen förbereder dem på. Kurserna är ordnade på ett meningsfullt sätt och kommunikationen om dem är högklassig. Personalen och särskilt lärartutorerna är närvarande i planeringen av studierna och studerandena vet var de får stöd i olika situationer. Studieförmågan uppmärksammas under hela studietiden såväl från universitetets som studentkårens sida. 7. Granskning av AUS utbildnings- och socialpolitiska sektor AUS är fortfarande en ung organisation. Det är dags att göra en mellangranskning av verksamhetssätten, intressentgruppssamarbetet och verksamhetsformernas ändamålsenlighet i den utbildnings- och socialpolitiska sektorn. Resultatet blir en bättre gemensam förståelse med organisationerna inom AUS särskilt för arbetsfördelningen i den intressebevakning som riktar sig mot universitetet och för de stödtjänster AUS erbjuder. Socialpolitiken och dess delområden blir begripligare och mera praktiska för våra medlemmar. Organisationer 8. Utvecklingen av föreningstjänsterna och föreningslokalerna AUS utreder hur aktuella de tjänster som studentkåren erbjuder föreningarna är samt behovet av de nuvarande tjänsterna. Särskilt uppmärksammas principerna för hur en förening som en gång fått en

4 klubblokal får fortsätta verka i lokalen. Krävs till exempel tillräckligt aktiv användning, jämlik verksamhet eller en särskild betydelse för Aaltos studerande? Före utgången av år 2016 är målet att: Förbättra kontakten mellan föreningarna i Helsingfors och i S:t Michel Utveckla beredskapen för att flytta föreningarna på campuset i Arabia till Otnäs Slå fast tydliga kriterier för att behålla klubblokaler 9. Klarare struktur på AUS föreningsfält I AUS föreningsregister finns två föreningsförteckningar och dessutom föreningar med särställning. Organisationssektorn skapar sig en tydlig bild av behovet och betydelsen av de olika föreningstyperna. Föreningsreglementet uppdateras för att motsvara nuläget och AUS vision om föreningsfältet. Efter ändringen ska det vara så tydligt som möjligt för föreningarna vad de erbjuds och vad som krävs av dem. Campus 10. AUS har klara mål och en påverkansplan för kommunal påverkan Utöver sitt fortlöpande kommunala påverkansarbete ska AUS år 2016 förbereda sig för följande års kommunalval. År 2015 utformade huvudstadsregionens student- och studerandekårer gemensamma påverkansmål som utgör en bra grund för AUS arbete med att förtydliga sina egna mål. Detta påverkansarbete som utförs genom WSC-nätverket ska i fortsättningen vara välplanerat och utnyttjas på rätt sätt i AUS eget påverkansarbete. Målet är att AUS före utgången av år 2016 ska ha en färdig påverkansplan och centrala mål för kommunalvalet AUS fastighetsbestånd och användningen av fastigheterna motsvarar de verkliga behoven Flera stora fastighetsprojekt är i sikte inom AUS närmaste framtid. Som en del av förberedelserna för dessa projekt skapar sig studentkåren en tydlig bild av studenternas behov och hur det nuvarande fastighetsbeståndet motsvarar dem. I utredningsskedet ligger fokus främst på hurdana bostäder AUS medlemmar behöver i framtiden. På så sätt får man en klar bild av hurdana bostäder det lönar sig att bygga i framtiden och vilka objekt studentkåren i något skede kan avstå från. Samtidigt jämförs också det nuvarande beståndet av evenemangslokaler med föreningarnas behov. Från denna utgångspunkt fortsätter planeringen av nya bostadsprojekt i Otnäs. Enligt behov kan också klubbrum och service placeras i de nya fastigheterna. Under årets lopp fattas beslut om vilken som är AUS roll i det nya studentcentrumet. MÖJLIGA PROJEKT Bostäder Evenemangslokaler som hyrs ut Tjänster

5 Utredning Fastighetsstrategi Lokalutredning Utredning gjord år 2015 Förverkligande Bostäderna i Otnäs Studentcentrumet Kiosk i Teknologbyn 12. Konst som ett synligt element på campuset I samarbete med universitetet försöker man skapa platser för konstnärlig verksamhet och konstnärligt uttryck på campuset. För samma verksamhet ska man ändå kunna erbjuda möjligheter också i studentkårens egna lokaler. Med hjälp av konsten kan olika platser i Otnäs göras mera karakteristiska och trivsamma, och studenternas känsla av äganderätt till dessa platser kan förstärkas. Bland annat studentboendenas gemensamma utrymmen, evenemangslokaler som hyrs ut och till exempel vissa ytterväggar som kan målas erbjuder möjligheter till detta. AUS bjuder åtminstone på materialet och platsen för konstverket. 13. Gemensamt boende för att främja välmåendet Boendet utgör en viktig del av studenternas välbefinnande. Boendesektorns fokusområde är främjandet av gemensamt boende särskilt i studentrum. Invånarna ges mer beslutsmakt i ärenden som rör bostaden och på så sätt främjas profileringen av bostadsobjekten. Bostadssökningen tillsammans med kompisar vidareutvecklas. Eventuella möjligheter är till exempel att utveckla ansökningssystemet eller att bygga om små studentrum till kollektivbostäder för tre personer. Kultur och frivilliga 14. Frivilligarbetets fördelar för gemenskapen och individen erkänns Frivillig förenings- och evenemangsverksamhet är en viktig del av studenternas vardag. Frivilligarbetet har flera positiva effekter för individen. Bland annat skapar det sociala kontakter, förbättrar studieförmågan på olika sätt och ger nya färdigheter som traditionell undervisning i kursform inte kan förmedla. För gemenskapen är det frivilliga arbetet ovärderligt. Det möjliggör otaliga verksamheter som är nödvändiga för studierna och studentkulturen, till exempel ämnesföreningarnas högskolepolitiska påverkansarbete, phuxfostran och förvaltningens studentrepresentation. Motion 15. Motionssektorn fungerar effektivt med beaktande av resurserna Inom AUS är motionssektorn ett uppdrag som både anställda och styrelseansvariga sköter vid sidan av det huvudsakliga uppdraget eller portföljen. Sektorns frivilliga är också aktiva i de sektioner som i huvudsak sysslar med kulturverksamhet. Användningen av sektorns personresurser vid sidan av övriga uppgifter bör beslutas långsiktigt till exempel när det gäller OLL-påverkan. 16. Varje Aalto-studerande rör på sig Endast 31 procent av högskolestuderandena rör på sig tillräckligt med tanke på sin hälsa (Korkeakoululiikunnan barometri 2013). Trots att situationen bland universitetsstuderande i genomsnitt är bättre finns en grupp studerande i vår medlemskår som rör på sig mycket litet, om alls. Motion är utmärkt förebyggande vård och motionsmängden bör ökas för att trygga välmåendet och den nuvarande och kommande arbetsförmågan.

6 Kommunikation 17. Enhetligt AUS Under loppet av året förtydligas AUS grafiska profil. Under årens lopp har varje AD satt sitt eget avtryck på den visuella profilen. De särdrag som blivit typiska för AUS visuella profil samlas till en lös grafisk anvisning som stöd särskilt för AD:ns arbete. Kontorets dagliga arbete underlättas genom att enhetliga kuvert, dokumentmallar och presentationer samlas på ett lättillgängligt ställe. Företagsrelationer 18. AUS företagsrelationer når medlemskåren bättre än tidigare Målet med företagsrelationerna är att skapa mervärde för både medlemskåren och samarbetspartnerna och att sammanföra dem. Då verksamheten etablerats är det dags att rikta uppmärksamheten på att utveckla företagsrelationerna på ett så högklassigt sätt som möjligt. Företagsvärlden och arbetslivet kommer närmare studerandena vid Aalto genom evenemang och effektiv, målmedveten kommunikation. 19. Den samlade kunskapen inom företagsrelationerna överförs systematiskt från år till år AUS arbetar målmedvetet med företagsrelationer, varvid informationsöverföringen från år till år spelar en viktig roll. Sektorn för företagsrelationer utvecklar och utnyttjar systematiskt en plattform som möjliggör överföring och insamling av kunskap på ett centralt ställe när det gäller samarbetspartnerskap, kontaktuppgifter och företag som kontaktats. Utvecklingssamarbete 20. En riktning fastställs för AUS utvecklingssamarbetsverksamhet Hittills har AUS verksamhet inom utvecklingssamarbetet i huvudsak bestått av temaveckan för utvecklingssamarbete, som finansierats av FSF. År 2016 granskas FSF:s anslag för utvecklingssamarbete och eventuella nedskärningar torde även reflekteras i AUS temavecka. Målet är att AUS före utgången av 2016 har skapat sig en uppfattning om hurdant utvecklingssamarbete som förekommer vid Aalto-universitetet och på vilket sätt AUS deltar hur AUS i sin verksamhet lyfter fram frågor som rör globalt ansvar vad AUS gör för att globalt ansvar ska ingå i varje magistersutbildning hurdant samarbetet är med FSF, övriga studentkårer och utvecklingsaktörer