Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40"

Transkript

1 Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 4,5 hp (Examination 1 HT15) 11FK40 De studenter som HT 2015 är registrerade på 11FK40 i Borås och Varberg Tentamenskod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Till tentamen bifogas ett kompendium med bilder som lånas ut och återlämnas tillsammans med detta provhäfte. Därutöver endast penna och radergummi. Totalt antal poäng på tentamen är 100 poäng. För betyg G krävs 65 poäng (65%) För betyg VG krävs 85 poäng (85%) Anvisningar: Fråga 1-3, 14, 20, 21, kan besvaras med ett fåtal meningar för att få full poäng. Fråga 4 kräver bara två ord som svar. På fråga 5 bör du skriva mer omfattande svar i sammanhållen text för full poäng. Fråga 30 krävs sex korta meningar för fullständigt svar. På fråga 36 krävs ett långt och omfattande svar med sammanhållen text enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm för att få full poäng. Till artkunskapsfrågorna (fråga 6-13, 15-19, samt 32-35) hör en bild på en organism i bifogade bildkompendium. Gör inga anteckningar i bildkompendiet. Du ska namnge organismen med dess svenska namn och svara på en följdfråga med tre alternativ i detta häfte. Du ska ringa in ETT alternativ på varje artkunskapsfråga. Du får 1 poäng för varje rätt namngiven organism och 1 poäng för varje rätt svar på följdfrågan. Om du inte anger namn på arten kan du inte få poäng på följdfrågan. Svaret på följdfrågan relateras till den art du angivit. Om du anger fel namn på arten kan du ändå få 1 poäng på följdfrågan om ditt svar stämmer på den art du angivit. Du får inga poängavdrag för fel svar. Däremot är det inte tillåtet att ringa in mer än ett alternativ på en följdfråga, du får 1 poängs avdrag varje gång du gör det. Observera att du ska besvara alla frågor i detta häfte. Gör inga anteckningar i bildkompendiet! Rättningstiden är tre veckor. Nästkommande tentamenstillfälle: Lycka till! Ansvarig lärare: Jan-Erik Svensson

2 Tänk dig följande situation: Du har nyligen fått ditt första arbete som förskollärare på en kommunal förskola. En måndagmorgon visar det sig att en av dina erfarna kollegor anmält sig sjuk och förväntas vara borta några veckor. En av kollegans uppgifter var att planera och, tillsammans med en barnskötare, genomföra torsdagförmiddagens utflykt för förskolans 4-5- åringar. Utflyktsmålet är redan bestämt; en stor gräsbevuxen äng med mycket blommor och enstaka lövträd, från ängen går en kort stig ner till havet. Mitt emot, på andra sidan av ängen, finns en trevlig skog och en liten bit inne i skogen finns en liten sjö med fisk, många småkryp och en lättåtkomlig strandkant. Förskolechefen gav dig i uppgift att ta över ansvaret för utflykten. Du fick en eftermiddag till ditt förfogande för att bege dig till och bekanta dig med utflyktsmålet. Förskolechefen gav dig fria händer men det övergripande syftet med utflykten är naturligtvis att anknyta till relevanta formuleringar i läroplanen för förskolan. Förskolechefen känner även väl till din egen kompetens, dvs. kursplanemålen i de naturvetenskapliga moment som ingick i din förskollärarutbildning. Examinationen nedan behandlar sex av 11FK40:s totalt 17 kursplanemål. Ett av de angivna kursplanemålen examineras i sin helhet medan övriga examineras delvis med hjälp av denna tentamen, delvis i andra moment i kursen. De delar av kursmålen som examineras har angivits med kursiv stil och i parentes anges vilka av frågorna som anknyter till det aktuella kursmålet. Efter genomgången kurs skall studenten kunna: redogöra för förskolans och förskollärarens uppdrag med fokus på naturvetenskap och teknik (36) redogöra för det i kursen ingående ämnesteoretiska innehållet (nästan alla frågorna) och för aktuell forskning och teorier om barns lärande och utveckling inom naturvetenskap och teknik samt visa förmåga att omsätta detta i verksamheten (1, 36) söka, planera, genomföra och förklara enkla experiment som kan användas för att utveckla barns förståelse för den egna kroppen (5, 31) redogöra för naturens kretslopp och växters och djurs beroende av varandra i det ekologiska systemet samt namnge ett urval av svenska vilda växter, svampar och djur (nästan alla frågorna) skriva en text enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda korrekt källhänvisningsteknik (36) kommunicera kursens innehåll med barn och kollegor (36)

3 Först kommer några frågor som testar din kunskap om allmänna ekologiska begrepp och biologiska processer som kan vara bra att känna till inför just den här utflykten. 1. Förklara begreppet ekosystemtjänster och ge tre exempel på ekosystemtjänster som är nödvändiga för att förskolornas verksamhet ska fungera. (5 p) 2. Vad menas med biologisk mångfald? Förklara vad begreppet betyder och ange de tre nivåer av biologisk mångfald som man kan studera i naturen. (5 p) 3. Vad är ett kretslopp? Förklara vad begreppet betyder och ge ett exempel på ett kretslopp i svensk natur. (3 p)

4 4. På ängen, i skogen, i sjön och i havet producerar de gröna växterna energirika föreningar med hjälp av fotosyntes. Många djur kan sedan utnyttja denna kemiskt bundna energi på olika sätt i en process som kallas respiration eller cellandning. Vilka två ämnen förbrukas vid växternas fotosyntes? (2 p) 5. Vid djurs och människors cellandning/respiration förbrukas bl.a. syre. Vi människor andas in luft och i inandningsluften finns syre som ursprungligen bildats genom växternas fotosyntes. Beskriv syrets väg genom människokroppen från det att det andas in genom mun/näsa tills att det förbrukats ute i kroppens celler. I din beskrivning bör du bl.a. förklara hur syret tar sig ner i lungorna, hur det tar sig in i blodkärlen i lungorna, hur det transporteras med blodet, vilka typer av blodkärl det transporteras igenom, vilka rum i hjärtat som passeras och hur det ute i kroppen passerar från blodkärl till celler. För ett komplett svar krävs åtminstone tio meningar text. Du får gärna illustrera. Om du tycker frågan verkar jobbig gör ändå ett försök att beskriva hela eller delar av syrets väg genom kroppen för här finns många poäng att vinna och du får inga minuspoäng. (8 p)

5 5 (forts).

6 Efter måndagens lunch promenerar du iväg till utflyktslokalen för att rekognosera. På ängen, finns en rastplats som skulle kunna vara samlingspunkt för utflykten. Du börjar med att se dig omkring. De arter du hittar/ser på ängen illustreras i bildkompendiet, bild Namnge dem med deras svenska namn och markera rätt svar på följdfrågorna. (1+1 poäng per artkunskapsfråga) 6. Den här arten heter Liksom alla gröna växter omvandlar denna art solljus till kemiskt bunden energi genom fotosyntes. Den bundna energin kan sedan omvandlas och användas i cellens livsnödvändiga processer genom respiration. Vad heter den speciella struktur inne i cellerna där respirationen sker? Ringa in rätt alternativ. 1. Biosfär. 2. Mitokondrie. 3. Kloroplast. 7. Den här arten heter Vad har arten använts till? Ringa in rätt alternativ. 1. Som brännvinskrydda och att färga textilier med. 2. Som taktäckning. 3. Som råvara vid textilframställning. 8. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt? Ringa in rätt alternativ. 1. Arten ingår ofta i de växtblandningar som odlas för skörd av hö. 2. Arten användes förr ofta till taktäckning i södra Sverige. 3. Artens röda blommor signalerar att den är giftig. 9. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt? Ringa in rätt alternativ 1. Arten har använts till brännvinskrydda och för att färga textilier med. 2. Arten fortplantar sig med hjälp av frön. 3. Arten fortplantar sig med hjälp av sporer.

7 10. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt? Ringa in rätt alternativ. 1. Arten ingår ofta i de växtblandningar som odlas för skörd av hö. 2. Arten användes förr ofta till taktäckning i södra Sverige. 3. Artens sporer kan framkalla allergiska reaktioner hos gräsallergiker. 11. Den här arten heter I vilket livsstadium övervintrar arten vanligen i Sverige. Ringa in rätt alternativ. 1. Arten övervintrar som larv. 2. Arten övervintrar som puppa. 3. Arten övervintrar som vuxen fjäril. 12. Det här djuret heter Vilket av följande påståenden är korrekt. Ringa in rätt alternativ. 1. Arten har stora vassa tänder och fäller små träd för att ha mat under vintern. 2. Arten är ett topp-rovdjur i näringskedjan på ängen. 3. Arten är ett däggdjur vilket bl.a. innebär att ungarna lever på mjölk från modern. 13. Det här djuret heter Vad är djurets viktigaste föda? Ringa in rätt alternativ. 1. Fågelägg. 2. Insekter. 3. Rötter och frön. 14. Du är färdig på ängen och konstaterar att den är artrik. Du funderar över tänkbara övningar som introducerar förskolebarnen till näringskedjor på ängen. Förklara vad en näringskedja är och ge ett exempel från svensk ängsmark. (3 p)

8 Du lämnar ängen och går ner till havsstranden för att se om det kan vara lämpligt att ta med barnen dit. Du vet att barn brukar tycka det är roligt med aktiviteter vid vatten samtidigt som lek i och vid vatten är riskfyllt. Några av de arter du hittade längs stigen till havet och vid havsstranden illustreras i bildkompendiet, bild På fråga ska du namnge arterna med deras svenska namn och markera rätt svar på följdfrågorna. (1+1 poäng per artkunskapsfråga) 15. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt? Ringa in rätt alternativ. 1. Arten trivs bäst i barrskogar. 2. Arten trivs på öppna, torra marker med betande djur. 3. Arten är en s.k. kvävefixerare. _ 16. Den här arten heter Arten är en social insekt och deras hanar har ett eget namn. Vad kallas hanarna? 1. Drönare. 2. Docenter. 3. Snylthumlor. _ 17. Den här arten heter. Vilket av följande påståenden är korrekt? Ringa in rätt alternativ. 1. Arten är ett jämnvarmt djur. 2. Artens viktigaste fiende är igelkotten. 3. Arten är en predator. 18. Den här arten heter. Vilket av följande påståenden är korrekt? Ringa in rätt alternativ. 1. Arten är ett växelvarmt djur. 2. Arten är eftertraktad som föda för människor. 3. Arten är ett spindeldjur.

9 19. Den här arten heter. Vilket av följande påståenden är korrekt? Ringa in rätt alternativ. 1. Själva djuret, som finns inne i skalet, är egentligen en snigel. 2. Själva djuret, som finns inne i skalet, är egentligen en mussla. 3. Arten är beroende av salthaltigt vatten och kan inte överleva någon längre tid i sötvatten. 20. Ge ett exempel på hur organismer i havet påverkas av ljus. (3 p) 21. Havet är en viktig del i vattnets kretslopp, Varför är vattnet och vattnets kretslopp så väsentligt, både för människan och för naturen som helhet? (3 p)

10 Du kommer till skogen för att se om det kan vara lämpligt att ta med barnen dit. I skogen hittar du också många arter, de illustreras i bildkompendiet bild Namnge dem med deras svenska namn och markera rätt svar på följdfrågorna. (1+1 poäng per artkunskapsfråga). Dessutom hittar du rester av ekorrars måltid, spår av hackspettar som hackat i nedfallna träd och flera myrstackar. Du hittar även stubbar efter några nyss avverkade granar, dvs. stubbar med tydliga årsringar. Du tänker att i skogen skulle man kunna försöka förklara för barnen att träd, djur och människor växer och blir äldre och större. Och för att överleva och växa behöver växter, djur och människor trivas. För oss människor innebär det att vi bl.a. måste äta mat och vi har en mängd organ i vår kropp som måste fungera. 22. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt? Ringa in rätt alternativ 1. Artens bär kan angripas av en insekt som även angriper äpplen. 2. Arten är en producent. 3. Artens virke används som råvara vid tillverkning av tändstickor. 23. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt. Ringa in rätt alternativ. 1. Arten är en nedbrytare. 2. Vissa rovfåglar använder arten för att inreda och bädda boet med. 3. Arten har visat sig innehålla cancerframkallande ämnen. 24. Den här svampen heter.. Hur förökar sig svampar? Ringa in rätt alternativ. 1. Med frön. 2. Med sporer. 3. Med lameller. 25. Den här arten heter Vilken är artens viktigaste livsmiljö? Ringa in det bästa alternativet. 1. Arten är mest vanlig i barrskogar. 2. Arten är mest vanlig i lövskogar. 3. Arten finns i alla typer av skogar samt i mossar och kärr där den omvandlas till torv.

11 26. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt. Ringa in rätt alternativ. 1. Arten tillhör den grupp svampar som kallas skivlingar. 2. Arten är en god matsvamp men den blir ofta angripen av illasmakande larver av nyckelpigor. 3. Arten har via sina rottrådar ett samarbete med trädens rötter i skogen. 27. Den här arten heter Ett av följande påståenden är rätt? Ringa in rätt alternativ. 1. Artens fröer gror bara om det finns tillräckligt med vatten. 2. Arten har förmåga till fotosyntes. 3. Arten har via sina rottrådar ett samarbete med trädens rötter i skogen. 28. Den här arten heter. Vad är artens viktigaste föda? Ringa in rätt alternativ. 1. Fågelägg. 2. Insekter och andra småkryp. 3. Frön från lövträd. 29. Det här djuret heter. Vilken är djurets funktion i naturen? Ringa in det bästa alternativ. 1. Djuret är en predator. 2. Djuret är en nedbrytare. 3. Djuret är en parasit.

12 30. Vad behöver träd och andra växter för att de ska trivas bra och för att fotosyntesen därmed ska fungera. Ange sex olika faktorer. (3 p) 31. I tabellen nedan finns till vänster en lista på organ i människans matsmältningssystem och till höger en lista på organens funktion/egenskaper. Du ska nu para ihop rätt organ med rätt egenskap/funktion. Du gör det genom att koppla ihop organ och egenskap/funktion med ett rakt streck. För att hjälpa på traven har som exempel ändtarm och dess funktion att lagra bajs kopplats samman. (5 p) Gallblåsa Tar upp vatten Lever Lagrar bajs Magsäck Tillför enzymer Spottkörtlar Producerar gallvätska Tjocktarm Gör maten sur Ändtarm Lagrar gallvätska

13 Som avslutning på rekognoseringen beger du dig till sjöstranden. Du har en håv med dig och håvar några småkryp, ser några pigga fiskar vid strandkanten och även några andra arter. Namnge arterna du såg med deras svenska namn och markera rätt svar på följdfrågorna, se bildkompendiet bild (1+1 poäng per artkunskapsfråga). 32. Den här arten heter. Arten är mycket vanlig i svenska sjöar. Vilka andra två fiskarter lever den ofta tillsammans med. 1. Abborre och makrill. 2. Abborre och gädda. 3. Abborre och torsk. 33. Den här djurgruppen heter. Dessa djur tillverkar hus av olika typer av material som de hittar på bottnen. Husen kan se olika ut beroende på vilken art inom gruppen det är? Varför tillverkas dessa hus? Ringa in rätt alternativ. 1. Huset är ett matförråd. Det byggs av material som djuret äter av. 2. Huset minskar risken för att djuret inne i huset ska bli uppätet av ett rovdjur. 3. Huset är en förskola. Djuren lägger sina ägg inne i huset och inne i varje hus kläcks och vårdas sedan en hel syskonskara. 34. Det här djuret heter. Var fortplantar sig djuret? Ringa in rätt alternativ. 1. I fuktiga lövskogar. 2. I dammar och andra typer av vattensamlingar med sötvatten. 3. På sandstränder. 35. Den här arten heter. Virke från denna art har ett speciellt användningsområde. Vilket? Ringa in rätt alternativ. 1. Råvara för tillverkning av träskor. 2. Råvara för tillverkning av verktygsskaft, t.ex. till hammare och yxor. 3. Råvara för tillverkning av tändstickor.

14 Du är färdig med rekognoseringen och konstaterar nöjt att det finns mycket att se och uppleva för förskolebarnen på ängen, vid havsstranden, i skogen och vid sjön. Samtidigt konstaterar du att du inte hinner med alla miljöerna under utflykten och du bestämmer dig för att bara besöka skogen och sjöstranden. Då räknar du med att ändå hinna med tre olika aktiviteter. När du kommer tillbaka till förskolan meddelar förskolechefen att flera föräldrar hört av sig och undrar vad barnen ska göra under utflyktsdagen. En förälder har dessutom uttryckt oro över en tidningsartikel om att getingar just nu är väldigt aktiva i det varma vädret. Hen undrar hur förskolepersonalen tänker bete sig om hens barn blir stucket av en geting och varför förskolan överhuvudtaget ska ta med barnen ut i naturen. Förskolechefen ber dig därför att skriva ner din plan för utflykten så att föräldrar och kollegor kan få ta del av den. Kollegorna har inte samma biologiska kompetens som du men de behöver också kunna svara på frågor från föräldrarna. 36. Skriv ner din plan för utflykten. Planen ska innehålla generella motiv, formulerade i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, till varför du tar med barnen ut i naturen. Du ska beskriva tre biologiska aktiviteter som du tycker är lämpliga under utflykten och du ska motivera varför du vill genomföra just dem. Två av aktiviteterna ska ni göra i skogen och en aktivitet ska ni göra vid sjöstranden. Dina förslag måste vara naturvetenskapligt korrekta och aktiviteterna måste vara relevanta för den miljö ni befinner er i. Beskriv också hur du tänker dokumentera utflykten och hur du avser att utvärdera utflykten. Avslutningsvis bör du i den skriftliga planen beskriva vad du tänker göra om ett barn skulle bli stucket av en geting. Svaret på denna uppgift bör du anpassa till målgruppen, dvs. barnens föräldrar och de av dina kollegor på förskolan som inte har samma biologiska kompetens som du. Du får (max 7 p för det faktamässiga innehållet och max 3 p för ett välformulerat svar, dvs. totalt 10 p)

15 36 (forts).

16 36 (forts).

Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40

Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40 Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 4,5 hp (Examination 1 VT15) 11FK40 11FK40, VT2015, Borås och Varberg Tentamenskod:

Läs mer

Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40

Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40 Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik, 11FK40 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 4,5 hp (Examination 1 VT16) 11FK40 11FK40, VT 2016, Borås 11FK40, VT 2016, Varberg

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:

Läs mer

Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik

Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik Förskoledidaktiska perspektiv barn, naturvetenskap och teknik Provmoment: Biologi 4,5 hp Ladokkod: 11FK40 TE10 Tentamen ges för: 11FK40 vt 18, Borås och Varberg (Examination 1) 11FK40 vt 17, Borås och

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Förskoledidaktiska aspekter Provmoment: Tillfälle 1. Lek 3HP Ladokkod: 11FK20 Tentamen ges för: Borås och Varberg 30 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017 02-23 Tid: 9.00 12.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

Institutionen för pedagogik. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Institutionen för pedagogik. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Barnet och förskolan - förskoledidaktiska aspekter Provmoment: Salstentamen 3 Ladokkod:11FK20 VT-12 Tentamen ges för: Institutionen för pedagogik 30 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-22

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 2 juni 2014 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Upptäck Sverige Lgr 11

Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Barnet i förskolan förskoledidaktiska aspekter Provmoment: TE 01 Enskild skriftlig tentamen Ladokkod:11FK20 Tentamen ges för: VT-12.

Barnet i förskolan förskoledidaktiska aspekter Provmoment: TE 01 Enskild skriftlig tentamen Ladokkod:11FK20 Tentamen ges för: VT-12. Barnet i förskolan förskoledidaktiska aspekter Provmoment: TE 01 Enskild skriftlig tentamen Ladokkod:11FK20 Tentamen ges för: VT-12 30 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-28 Tid: 09.00-12.00

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar Björne Torstenson Instruktioner Biologi / Teknik Tema Fåglar Innehåll: Välj en fågel och gör en egen A3-sida om denna/ egen powerpoint-presentation. (fakta 2 lektioner, bild ½ lektion, renskrivning 1½

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 28 oktober 2013 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2011-03-15 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare Fjärilar och andra pollinerare -ekosystemtjänster För vem: Skolår 3-6 När: augusti och september Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Spana på djurens och naturens tjänster!

Spana på djurens och naturens tjänster! Spana på djurens och naturens tjänster! Hej alla miljöspanare! Hej alla miljöspanare! Hoppas att ni har haft en härlig höst där ni lärt er mer om matens kretslopp. Kanske har ni skrivit matdagbok eller

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG FÖRSKOLA, HÅLLBAR UTVECKLING OCH LEDARSKAP 180219 Bodil Halvars (bodil.halvars@edu.uu.se) FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL Utifrån en utforskande horisont

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer