Effekter för småföretagen av det ökande kostnadsansvaret för sjukförsäkringen. Alexandra Andersson-Stråberg Anders Morin Oktober 2004

Transkript

1 Effekter för småföretagen av det ökande kostnadsansvaret för sjukförsäkringen Alexandra Andersson-Stråberg Anders Morin Oktober 2004

2 1 Förord Sjukfrånvarofrågan är den fråga som ligger högst på företagens agenda i Sverige idag. Den kraftiga ökning som skett av sjukfrånvaron sedan 1997 är oerhört kostsam, inte bara för arbetsgivarna utan för hela samhället. Nu vill regeringen och dess samarbetspartier att företagen ska betala mer i direkta kostnader för sjukfrånvaron. Förslaget innebär att om en medarbetare blir heltidssjukskriven får arbetsgivaren betala 15 procent av sjukpenningskostnaden från dag 15 till dess att personen återkommer i arbete. Det blir en kostnad som företagen har mycket liten möjlighet att påverka eftersom det är försäkringskassan som fattar beslut om heltidssjukskrivningen. Dessutom kan orsaken till sjukfrånvaron vara annan än arbetet. Men ändå ska arbetsgivaren betala. Förslaget ökar risktagandet för företagen. Ett litet företag är sårbart. Vem vågar anställa en person med en omfattande sjukfrånvaro? Men det är inte bara denna kostnad som det handlar om. Denna rapport visar att det också handlar om att vinstmarginalen och därmed i förlängningen företagets överlevandeförmåga påverkas negativt. Stefan Fölster Chefekonom Svenskt Näringsliv

3 2 Sammanfattning Regeringen avser att från och med det kommande årsskiftet öka företagens kostnadsansvar ytterligare för sjukförsäkringen. Den planerade förändringen innebär så långt känt att arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningkostnaden för de anställda som är sjukskrivna. Samtidigt ska arbetsgivarekollektivet kompenseras genom motsvarande sänkta arbetsgivareavgifter för denna så kallade medfinansiering. Syftet med det ökade kostnadsansvaret är att företagen, genom ekonomiska incitament, ska ta ett större ansvar och en mer aktiv roll för att minska sjukfrånvaron genom att förbättra arbetsmiljön. Och visst kommer förslaget att få effekter, dock inte de som var tänkta från början. Tittar man i pengar och jämför perioden innan 1 juli 2003 med den situation som väntar efter årsskiftet om förslaget går igenom, så kommer kostnaderna för företaget att öka till följd av medfinansieringen med upp till kr om man har tre personer långtidssjukskrivna på heltid under ett år. Då är ändå effekten av det så kallade högkostnadsskyddet beaktad. För att tydliggöra effekterna för småföretagen har vi har satt upp ett antal olika exempel på småföretag med samma förutsättningar angående lön (skiljer dock på lön till tjänsteman eller arbetare), omsättning per anställd och vinstmarginal. Vad händer när dessa får en eller två personer långtidssjukskrivna (en sjukfrånvaro på minst 20 procent)? En tjugoprocentig sjukfrånvaro kan låta mycket, men vi lät Statistiska Centralbyrån (SCB) titta på hur många företag i storleksklassen 1-9 anställda som kom upp i den höga sjukfrånvaron. Det visade sig att så många som företag i den privata sektorn har en sjukfrånvaro på minst 20 procent. För företagen i våra exempel innebar de ökade kostnaderna för sjukfrånvaron att vinstmarginalen sjönk markant, eller att företaget till och med gick med förlust, detta obeaktat till exempel inkörningskostnader för vikarier. Nästa fråga blir då hur många företag i denna storleksklass som har den omsättningen per anställd och den rörelsemarginal som återfinns i våra exempel, och som därför befinner sig i den absoluta riskzonen för att gå från vinst till förlust - eller få ökade förluster - om de får en framtida hög sjukfrånvaro. I våra exempel räknade vi på en omsättning per anställd om och en vinstmarginal på 3 procent. Antalet företag i Sverige (1-9 anställda) med högst en sådan omsättning per anställd och högst en rörelsemarginal enligt ovan, var drygt respektive mer än stycken. Sannolikheten att ett företag har båda dessa riskfaktorer är inte liten. Ungefär småföretag har enligt våra bedömningar sannolikt högst en sådan vinstmarginal och en sådan omsättning per anställd. De ligger därför i den absoluta riskzonen att gå från lönsamhet till förlust eller få ökade förluster - och kanske helt slås ut om de får höga framtida sjukfrånvarotal. Kommer regeringens förslag att uppnå sitt syfte? Knappast. Däremot visar vi i denna rapport en mängd andra sannolika effekter. Våra beräkningar visar att vinstmarginalerna för många småföretag kommer att minska eller utplånas och effekterna av minskade vinstmarginaler riskerar att bli att en mängd företag slås ut. Minskade vinstmarginaler innebär också att företag inte vågar göra nyinvesteringar och utveckla verksamheten. Men framför allt kommer en betydande mängd företag med all sannolikhet att undvika att nyrekrytera på grund av de ökade ekonomiska risker som detta innebär. Det gäller i särskilt stor utsträckning rekrytering av personer som tidigare haft en omfattande sjukdomshistorik (s k selektering).

4 3 En nyanställning kan på det viset innebära att man riskerar företagets framtid. Det innebär att det kommer att bli färre som kommer att vilja starta och expandera mindre företag i Sverige under dessa premisser. Detta är inte minst bekymmersamt med tanke på att nyföretagandet i Sverige har legat relativt still under den senaste tioårsperioden och är relativt lågt jämfört med övriga Europa. Frågan är varför man väljer att lägga fram ett förslag som försvårar för företag att expandera, när motsatsen ändå borde vara det som varje gott samhälle eftersträvar. För att summera har vi funnit följande effekter för småföretagen som drabbas av långa sjukskrivningar vid ett system med 15 procentig medfinansiering: 1. Kostnaderna för ett företag kan komma att öka med nästan kr om man får tre personer långtidssjukskrivna, trots att högkostnadsskyddet är beaktat. 2. Våra typföretag får en eller två personer långtidssjukskrivna och får en sjukfrånvaroökning om cirka procent. Ökningen medför att vinstmarginalen därmed kraftigt sänks eller byts till förlust, obeaktat inkörningskostnader för vikarier m m. 3. En sjukfrånvaro på procent för ett småföretag kan lätt uppkomma om en eller ett par medarbetare blir långtidssjukskrivna. För närvarande finns det personer som är sjukskrivna på ett år eller längre. Det finns företag med 1 10 anställda som har en sjukfrånvaro om minst 20 procent. 4. Det finns minst småföretag i den absoluta riskzonen att gå från lönsamhet till förlust eller få större förluster och kanske helt slås ut om de drabbas av långtidssjukskrivningar och därmed höga framtida sjukfrånvarotal. 5. Förslaget minskar viljan att anställa hos de flesta småföretag, särskilt dem i riskzonen. 6. Förslaget försvårar för personer med omfattande sjukdomshistorik att få anställning.

5 4 1. Regeringens politik för ökade ekonomiska incitament för arbetsgivarna och invändningar mot denna Regeringen avser att från och med årsskiftet 2004/2005 ytterligare öka företagens kostnadsansvar för sjukförsäkringen. Vid halvårsskiftet 2003 infördes den så kallade tredje sjuklöneveckan, innebärande att arbetsgivarna betalar sjuklön, vid anställdas sjukfrånvaro, i tre veckor i stället för som tidigare två. 1 Denna förändring infördes utan att arbetsgivarna erhöll en motsvarande sänkning av arbetsgivareavgiften. Förändringen vid kommande årsskifte innebär så långt känt att arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningkostnaden för de anställda som är sjukskrivna. Samtidigt ska arbetsgivarekollektivet kompenseras genom motsvarande sänkta arbetsgivareavgifter för denna så kallade medfinansiering. Medfinansieringen avses inte tillämpas vid deltidssjukskrivningar eller om försäkringskassan beslutar att den sjukskrivne ska erhålla så kallad rehabiliteringspenning. Samtidigt återgår sjuklöneperioden, d v s den tid som arbetsgivarna helt på egen hand finansierar ersättningen till de sjukskrivna, från tre veckor till två veckor. För att minska de ekonomiska riskerna för småföretagen avses också ett högkostnadsskydd införas. Det är utformat så att alla arbetsgivare erhåller ett generellt avdrag på kronor av medfinansieringskostnaden årligen. Dessutom finns ett tak för medfinansieringskostnaden, så att ingen arbetsgivare ska tvingas betala mer än fyra procent av lönesumman i medfinansiering. Syftet bakom förändringarna att ge arbetsgivarna ett successivt ökat kostnadsansvar för sjukförsäkringen anges vara att detta ska stimulera arbetsgivarna till en bättre arbetsmiljö, mer förebyggande åtgärder och en bättre uppföljning och stärkta rehabiliteringsinsatser vid inträffade sjukfall. Detta avses bidra till att den för närvarande mycket höga sjukfrånvaron pressas tillbaka. Det finns emellertid en rad invändningar mot detta resonemang av vilka här endast ska nämnas några: Förslagen utgår från att det är arbetsgivarna som bestämmer när en sjukskrivning ska ske. Så är inte fallet. Arbetsgivarna har, för en betydande andel av sjukfallen, inte inflytande över orsaken till dessa. De kan orsakas av omständigheter i familjesituationen, olyckor på fritiden, levnadsvanor, ärftlighet etc. Arbetsgivarnas möjligheter att bidra till rehabilitering och snar återgång till arbetet är många gånger begränsade eller obefintliga. Detta beror bl a på långa vårdköer, ofta långsam och svagt styrd ärendehantering hos försäkringskassan, att arbetsgivaren inte kan göra relevanta insatser till följd av sjukdomens art eller att arbetsgivaren, inte minst småföretag, har begränsade möjligheter att erbjuda den sjukskrivne andra arbetsuppgifter. Många företag, särskilt de mindre, har begränsade möjligheter att erbjuda deltidssysselsättning vilket innebär att regeln om att medfinansieringen inte gäller vid deltidssjukskrivningar inte blir tillämplig. Anställningsbarheten för personer som tidigare haft längre sjukskrivningar kommer att försämras. Även om det ska kunna vara möjligt att få särskild finansiering från försäkringskassan vid sådana situationer innebär den generella regeln om medfinansiering normalt ett ökat risktagande för företaget och potentiellt ökade kostnader. 1 I princip finns också en karensdag, som den sjukskrivne betalar själv.

6 5 Arbetsgivarna har redan betydande kostnader för sjukfrånvaron i form av för det första störningar i verksamheten till följd av frånvaron, för det andra inkörningskostnader för vikarier, för det tredje direkta kostnader för sjuklöneveckorna och för det fjärde kostnaden för den sjukskrivnes semesterlön och avtalsförsäkringar som finns under en del av sjukskrivningstiden. 2 Den ekonomiska risken för särskilt de mindre företagen kommer generellt sett att öka eftersom de saknar möjlighet att fördela kostnaderna för enstaka längre sjukfall på en större verksamhetsvolym. Effekten kommer att bli att många av de drabbade mindre småföretagen kommer att gå från överskott till underskott. Det finns en uppenbar risk att en betydande del av dessa kan komma att lägga ner verksamheten. Detta gäller även vid ett införande av högkostnadsskydd enligt den modell som regeringen aviserat. Denna rapport syftar till att konkret visa de ökade riskerna för småföretag till följd av den aviserade medfinansieringen från och med det kommande årsskiftet. 2. Hur stora är de direkta sjukskrivningskostnaderna och hur mycket ökar de till följd av medfinansieringen? Låt oss anta ett företag som har anställda som tjänar kr per månad inklusive semesterlön. Detta är något över en genomsnittlig svensk industriarbetarlön men är lägre eller i nivå med lönen för t ex många tjänstemän. Det är dessutom under det s k taket i sjukförsäkringen, det vill säga under 7,5 basbelopp. För inkomster ovanför taket ersätter inte den allmänna sjukförsäkringen inkomstbortfallet vid sjukdom. Vi jämför med den situation som rådde före , d v s innan förlängningen av sjuklöneperioden från två veckor till tre. Då var också ersättningsnivån från den allmänna sjukförsäkringen till den sjukskrivne 80 procent av inkomsten, vilket den avses vara efter kommande årsskifte. Före var de direkta sjukskrivningskostnaderna för en anställd (tjänsteman) som blir sjukskriven ett år med ovan angiven månadslön följande: Sjuklöneperioden kr 3 Semesterlön år kr 4 Premie till avtalsförsäkringar kr 5 Totalkostnad för en anställd sjukskriven kr 2 Egen sjukdom är semesterlönegrundande sjukfrånvaro under 180 dagar av insjuknandeåret samt 180 dagar under de två följande intjänandeåren kr x 1,486 (arbetsgivareavgift) x 80 % (ersättningsnivå) x 13 (sjuklöneperiod - karensdag) : 30 (antal dagar i månaden) 4 Semesterlönen är enligt semesterlagen 12 % av bruttolönen exklusive semesterlönen. Detta gör per månad kr. Semesterlön måste betalas i sex månader av den anställdes sjukskrivning om sjukfallets längd är 1 år. Till detta kommer lagstadgade sociala avgifter om 32,82 %. Kostnaderna för semesterlön blir sammanlagt kr. 5 Kostnaden varierar mellan olika avtalsområden. Vi har här räknat med att skyldigheten att betala avtalsförsäkringar bortfaller när en anställd varit sjuk mer än 90 dagar under en ettårsperiod. Det gör en avtalsförsäkringskostnad om kr. (Avtalsförsäkringskostnaden inom sjuklöneperioden är redan beaktad i kostnaden för den perioden.)

7 6 För varje ytterligare anställd ökade kostnaden proportionellt innebärande: 1 anställd sjukskriven kr 2 anställda sjukskrivna kr 3 anställda sjukskrivna kr Efter blir om regeringens planer genomförs - de direkta sjukskrivningskostnaderna för en anställd (tjänsteman) som blir heltidssjukskriven ett år med ovan angiven årslön följande: Sjuklöneperioden kr 6 Semesterlön år kr 6 Premie till avtalsförsäkringar kr Medfinansiering kr 7 Totalkostnaden för en anställd sjukskriven blir kr. Om företaget har två anställda sjukskrivna under ett år ökar kostnaden mer än proportionellt eftersom det allmänna avdraget inom ramen för högkostnadsskyddet är maximerat till kr per arbetsgivare. Totalkostnaden blir fr o m för: 1 anställd sjukskriven kr 2 anställda sjukskrivna kr 3 anställda sjukskrivna kr Den ökade kostnaden till följd av medfinansieringen framgår i följande tabell: 1 anställd sjukskriven 2 anställda sjukskrivna 3 anställda sjukskrivna Före kr kr kr Efter kr kr kr Ökad kostnad kr kr kr För att få en fullständig bild ska också beaktas att arbetsgivareavgiften samtidigt avses sänkas med en procentsats som för arbetsgivarekollektivet som helhet motsvarar den ökade 6 Dessa siffror gäller utan beaktande av den generella arbetsgivareavgiftssänkning som avses genomföras som kompensation för medfinansieringen. Problemet är att storleken på arbetsgivareavgiftssänkningen ännu inte bestämd, varför vi har valt att inte kalkylera in en sådan. Om man uppskattar den kommande sänkningen till 0,5 % av lönesumman skulle det innebära att kostnaden för sjuklöneperioden i exemplet minskar med drygt 40 kr, och för semesterlönen med knappt 80 kr, således helt försumbart. Det kan i sammanhanget också noteras att vi å andra sidan inte beaktat att många tjänstemän enligt avtal har en större semesterrätt än 25 dagar, vilket driver upp kostnaden för semesterlön under sjukskrivningstiden x 80 % (ersättningsnivå) x 11,53 (antal månader med medfinansiering) x 0,15 (medfinansiering) (allmänt avdrag). Om det allmänna avdraget redan har tagits i anspråk av annan sjukfrånvaro blir kostnaden för medfinansieringen kr.

8 7 kostnaden genom medfinansieringen. Storleken på sänkningen har inte angetts, men för en överslagsmässig beräkning sätts den till 0,5 procent av lönesumman. Detta innebär en månatlig kostnadsreduktion för en anställd som inte är sjukskriven på 120 kr och en minskad årlig kostnad på cirka kr. 3. Hur påverkas lönsamheten hos småföretag vid ett system med medfinansiering av att få anställda långtidssjukskrivna? Vi antar sex olika typfall. I samtliga fall drabbas företaget av att minst en person blir långtidssjukskriven i ett år. Gemensamt för fallen är också att företagen har en vinstmarginal (vinsten i förhållande till omsättningen) om 3 procent. Som visas i avsnitt 5 svarar denna vinstmarginal mot vad många företag i storleksklassen 1-9 anställda idag har. Vi antar också att omsättningen (försäljningen) per anställd är kr. I tre av fallen tänker vi oss att de anställda är tjänstemän med en månadslön om kr, inklusive semesterlön, och i tre av fallen är de arbetare med en månadslön om kr, inklusive semesterlön. Vi antar också att företaget omgående anställer en vikarie/vikarier som har en lika god intjänandeförmåga som den genomsnittligt anställde, vilket är mycket optimistiska antaganden. Eftersom vi utgår från ett företags situation efter 1 januari 2005, och hur detta företag påverkas av att få personer långtidssjukskrivna, hålls arbetsgivareavgiften oförändrad i exemplen. I fall 1-4 har företaget ingen sjukfrånvaro i utgångsläget. Fall 1-2 Förändring i lönsamheten för ett företag med tre anställda som får en av dem sjukskriven på ett år. Fall 1 - tjänstemän Fall 2 - arbetare Omsättning (försäljning) kr kr Vinstmarginal innan sjukskrivningen 3 % 3 % Vinst innan sjukskrivningen kr kr Kostnader innan sjukskrivningen kr kr Sjukskrivningskostnader kr kr 9 Vinst/förlust vid sjukskrivningen kr kr Vinstmarginal vid sjukskrivningen - 0,5 % + 0,9 % 8 Hämtat från redovisade beräkningar i avsnitt 2 avseende totalkostnaden fr o m för 1-3 medarbetare sjukskrivna. 9 Kostnaden för en arbetare långtidssjukskriven har beräknats enligt följande: Sjuklöneperiod kr x 1,392 (arbetsgivareavgift ) x 80 % ersättningsnivå x13/30 (sjuklöneperiod) = kr, semesterlön år kr/månad + lagstadgade sociala avgifter 32,82 % x 6 månader = kr, medfinansiering kr x 80 % ersättningsnivå x 11,53 (antal månader med medfinansiering) x 0,15 (medfinansiering) (allmänt avdrag) = Totalt kr. (När det gäller hantering av den framtida generella arbetsgivareavgiftssänkningen, se fotnot 6. Någon avgift för avtalsförsäkringar betalas inte efter sjuklöneperioden för arbetare. När det gäller effekter av det särskilda småföretagsstödet på kostnader för sjuklöneperioden bortses från detta, dels därför att effekten är försumbar, cirka 300 kr, dels därför att den enbart uppkommer i detta fall. I övriga fall innebär storleken på lönesumman inklusive vikarier att taket för avdraget redan är uppnått.)

9 8 Här kan alltså noteras att företaget om man har tjänstemän anställda får en förlust om nästan kr och att en negativ vinstmarginal om 0,5 % uppkommer. Om man har arbetare anställda sjunker vinsten till cirka kr och vinstmarginalen minskar med mer än 2 procentenheter. Eftersom det sannolikt finns inkörningskostnader för vikarien går företaget om man har arbetare anställda troligen också med förlust. Exemplen innebär att företaget i båda fallen får en sjukfrånvaro på 25 %. Fall 3 och 4 Förändring i lönsamheten för ett företag med sex anställda som får två av dem sjukskrivna på ett år. Fall 3 tjänstemän Fall 3 - arbetare Omsättning (försäljning) kr kr Vinstmarginal innan sjukskrivningarna 3 % 3 % Vinst innan sjukskrivningarna kr kr Kostnader innan sjukskrivningarna kr kr Sjukskrivningskostnader kr kr 10 Vinst/förlust vid sjukskrivningarna kr kr Vinstmarginal vid sjukskrivningarna - 0,9 % + 0,6 % Här kan noteras att vinstmarginalen går från att vara positiv till att bli negativ och minskar med 3,9 procentenheter, och en förlust om cirka kr uppkommer, i fallet när företaget har tjänstemän anställda. I fallet när företaget har arbetare anställda sjunker vinsten till cirka kr och vinstmarginalen minskar med 2,4 procentenheter. Eftersom det sannolikt finns inkörningskostnader för vikarierna går företaget troligen med förlust även i fallet med arbetare anställda. Exemplen innebär att företaget får en sjukfrånvaro på 25 %. När det gäller fall 5 och 6 har företaget i utgångsläget en sjukfrånvaro om fem procent av antalet anställda inklusive sjukfrånvarande och semester. Företaget har en fördelning av sjukfrånvaron på karensdag, arbetsgivareperiod och längre sjukfrånvaro som motsvarar den genomsnittliga fördelningen för alla arbetsställen med 1-5 anställda i privat sektor under Företaget har i utgångsläget fem anställda. 10 Beräknat i enlighet med fotnot 9. Kostnaderna ökar mer än proportionellt eftersom högkostnadsskyddet är förbrukat. 11 Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik för sjukfrånvaron 2003.

10 9 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Sjukfrånvaron, genomsnittlig volymfördelning på sjukfrånvaroperioden, företag 1-5 anställda Karensdagen Arbetsgivarperiod Dag Källa: Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik och egna beräkningar. Kostnaderna för den 5-procentiga sjukfrånvaron blir i detta företag kr med tjänstemän anställda och om man har arbetare anställda. 12 Hur företaget påverkas av att få en anställd, som tidigare varit frisk, långtidssjukskriven på ett år, redovisas nedan i fall 5 och 6. Fall 5 och 6 Fall 5 - tjänstemän Fall 6 - arbetare Omsättning kr kr Vinstmarginal innan långtidssjukskrivningen 3 % 3 % Vinst innan långtidssjukskrivningen kr kr Kostnader innan långtidssjukskrivningen kr kr Sjukskrivningskostn. för långtidssjukskrivningen kr kr Vinst/förlust vid långtidssjukskrivningen kr kr Vinstmarginal vid långtidssjukskrivningen ,7 % + 1,6 % 12 I det förra avsnittet redogjordes för kostnaderna för en sjukskriven som tjänar kr per månad (tjänsteman) i ett system med medfinansiering fördelat på arbetsgivareperiod (sjuklöneperiod), semesterersättning och medfinansiering. Utifrån de siffrorna kan företagets sjukskrivningskostnader under ett år beräknas, givet att sjukfrånvaron fördelar sig volymmässigt på de olika sjukskrivningsperioderna som snittföretagets. För perioden över 91 dagar har försiktigtvis antagits att 1/3 är semesterlönegrundande. Beräkningen är utförd på följande sätt. Karensdag 8 dagar (cirka) x 239 kr/dag = kr (avser semesterlön och avtalsförsäkringar) Dag dagar (cirka) x 1063 kr/dag = kr Dag dagar (cirka) x 335 kr/dag = kr Dag dagar (cirka) x 133 kr/dag = kr Avdrag högkostnadsskydd kr. Totalkostnad cirka kr. Beräkningen har utförts enligt samma principer för arbetare. 13 Hämtat från redovisade beräkningar i avsnitt 2 avseende totalkostnaden fr o m för 1-3 medarbetare med den skillnaden att kostnaden för en anställd sjukskriven blir kr högre än vad där redovisades, eftersom kr av högkostnadsskyddet - som uppgår till kr - tagits i anspråk för den 5-procentiga sjukfrånvaron (tjänstmannafallet). Också i arbetarefallet har beaktats att en väsentlig del av högkostnadsskyddet är förbrukat. 14 Vi har i detta fall antagit att företaget klarat att upprätthålla såväl omsättning som den 3-procentiga vinstmarginalen trots den 5-procentiga sjukfrånvaron. Om vi istället antagit en omsättningsminskning som motsvarar sjukfrånvaron skulle företagets omsättning blivit kr och vinstmarginalen varit lägre i utgångsläget p g a den 5-procentiga sjukfrånvaron. Effekten av att få en person långtidssjukskriven på ett år blir på detta att räkna likartad med huvudexemplet. Vinstmarginalen sjunker med drygt 2 procentenheter i

11 10 Här kan konstateras att i princip 3/4 av vinstmarginalen försvinner och vinstmarginalen blir drygt 0,5 procent i företaget med tjänstemän anställda. I fallet när företaget har arbetare anställda nästan halveras vinstmarginalen och blir något över 1,5 %. Eftersom det sannolikt är ofrånkomligt med vissa inkörningskostnader för vikarien i form av mindre försäljning försvinner sannolikt hela vinstmarginalen i exemplen och kommer att förbytas i en förlust. Exemplen innebär att företaget får en sjukfrånvaro på cirka 21 %, och en ökning av sjukfrånvaron på knappt 17 %. Det kan dessutom konstateras att kostnaden för en tillkommande långtidssjukskriven är högre än i de förra exemplen (i tjänstemannafallet kr jämfört med kr). Detta beror på att en stor del av högkostnadsskyddet är förbrukat på den sjukfrånvaro som fanns sedan tidigare i detta exempel, något som kommer att vara situationen för många företag. 4. Hur många företag kan komma att drabbas på det sätt som angivits i räkneexemplen? I vår undersökning har vi fokuserat på relativt små företag som befinner sig i riskzonen att drabbas synnerligen hårt av det ökade arbetsgivaransvaret. Frågan blir då hur många företag som verkligen har en sjukfrånvaro på minst 20 procent. Nedanstående redovisning bygger på en körning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) på arbetsställen i storleksklassen 1-10 anställda inom den privata tjänstesektorn, respektive hela den privata sektorn, med en sjukfrånvaro på minst 20 procent. Nedanstående diagram visar att antalet privata tjänsteföretag med 1-10 anställda, och en sjukfrånvaro på 20 procent, uppgick under 2003 till nästan 4500 stycken. 17 Motsvarande siffra för 25 procents sjukfrånvaro var drygt 3600 företag. För hela den privata sektorn var det nästan 5000 företag som hade en sjukfrånvaro på 20 procent (motsvaras av nästan 4 procent av alla privata företag i den här storleksklassen). Antalet företag med 25 procents sjukfrånvaro var nästan 4000 stycken. tjänstemannafallet och nästan 1,5 procentenheter i arbetarfallet. Räknat så skulle företaget göra en förlust i tjänstemannaexemplet och endast ha cirka 1 procents vinstmarginal i arbetarefallet. 15 Tjänstesektorn är här definierad som SN-koderna F-K, M-O. 16 I SCB:s undersökning redovisades antalet arbetsställen för dessa storleksklasser. Dessa har räknats om till företag med hjälp av UC Select 2004:2. 17 Sjukfrånvaron räknat som procentuell andel av det totala antalet anställda inklusive sjukfrånvarande och semester exklusive övrig frånvaro.

12 Antal företag med minst 20% sjukfrånvaro (1-10 anställda) Tjänstesektorn Den privata sektorn % sjukfrånvaro 25% sjukfrånvaro Källa: SCB 5. Slutsats I denna rapport har vi redovisat hur det kan se ut för småföretagen vid ökat kostnadsansvar för sjukförsäkringen. Trots att andelen företag med en sjukfrånvaro på minst 20 eller 25 procent inte är så hög, är det ändå en ansenlig mängd företag som kommer att drabbas hårt av medfinansieringsförslaget. Till bilden hör att längre sjukskrivningar inte är ovanliga. För närvarande finns det över personer som är sjukskrivna i mer än ett år. Den genomsnittliga vinstmarginalen för företag i den här storleksklassen ligger på drygt 4 procent. 18 Nedanstående diagram visar dock att antalet företag med en vinstmarginal på mindre än 3 procent står för nästan hälften av det totala antalet företag i den här storleksklassen ( av företag). 19 För företagen i våra exempel, där sjukfrånvaron ökade med 17 respektive 25 procent - till följd av att man fick en person långtidssjukskriven - minskade vinstmarginalen med i genomsnitt 2,6 procentenheter. Detta innebär att vinstmarginalen reducerades kraftigt eller i vissa fall försvann helt och byttes i förlust. Till detta kommer inkörningskostnader för vikarier. Givet att man har en relativt låg omsättning per anställd, och därmed en relativt liten vinst i absoluta tal, är risken att många av dessa företag slås ut. 18 UC Select 2004:2 19 UC Select 2004:2

13 12 Antal företag 1-9 anställda och deras rörelsemarginal % -15% - -11,99% -10% - -6,99% -5% - -1,99% 0% - 2,99% 3% - 4,99% 5% - 9,99% 10% - 19,99% 20% - 29,99% 30% - 49,99% 50% - Källa: UC Select 2004:2 20 I våra exempel räknades omsättningen per anställd till kronor. I företagsstorleken 1-9 anställda är det drygt företag som har en sådan omsättning per anställd. 21 Enligt ovanstående diagram med antalet företag och rörelsemarginal är det drygt företag, av cirka företag, som har en rörelsemarginal på mindre än 3 procent. Sannolikheten att ett företag har båda dessa, en omsättning per anställd under kr och en rörelsemarginal under 3 procent är, är ungefär 15 procent. Detta betyder att ungefär företag ligger i den absoluta riskzonen att gå från lönsamhet till förlust eller förstärkt förlust - och kanske helt slås ut om de får en anställd långtidssjukskriven. Som framgår av fotnot 20 är rörelsemarginalen ett lönsamhetsmått jämförbart med vinstmarginalen. Småföretag torde dock i allmänhet ha något lägre vinstmarginal än rörelsemarginal vilket gör att ännu fler företag är i riskzonen. Med all sannolikhet kommer en betydande mängd företag att undvika att nyrekrytera på grund av de ökade ekonomiska risker som detta innebär. Antal företag med en rörelsemarginal på mindre än 3 procent Antal företag med en omsättning på mindre än per anställd Antal företag med både en omsättning på mindre än per anställd och en rörelsemarginal under 3 procent företag är i den absoluta riskzonen 20 I diagrammet visas rörelsemarginalen för företag i storleksklassen 1-9 anställda. Detta då information om rörelsemarginalen för storleksklassen 1-10 inte fanns tillgänglig. Rörelsemarginal definieras som rörelseresultat (rörelseintäkter-rörelsekostnader+avskrivningar) / summa rörelseintäkter (intäkter för sålda varor och tjänster). För att få vinstmarginalen läggs finansiella intäkter till och finansiella kostnader dras ifrån. Då småföretagen i allmänhet har större finansiella kostnader, framför allt räntekostnader, än intäkter är det sannolikt än fler småföretag som har en vinstmarginal lägre än 3 procent än vad diagrammet ovan utvisar. 21 UC Select 2004:2

14 13 En minskad vinstmarginal för företagen kommer att få märkbara effekter på en mängd områden. Incitamenten att nyanställa minskar. Mindre kapital kommer också att finnas till investeringar och att utveckla verksamheten. En av de mest uppenbara risken är emellertid att vi får en allt större utslagning på arbetsmarknaden då många företag väljer att genomföra grundliga undersökningar av en persons sjukfrånvarohistoria innan en potentiell anställning (s k selektering). I stort handlar detta om ökade risker för arbetsgivarna. Med ökat arbetsgivaransvar så ökar den risk som naturligt är kopplad till nyanställning. Om man anställer en person som senare blir sjukskriven förlorar man inte enbart en värdefull medarbetare, utan dessutom drabbas man av extra oväntade kostnader, med lägre vinstmarginal och minskat utrymme för nyinvesteringar som följd. En nyanställning kan på det viset innebära att man riskerar företagets framtid. Det innebär också att det kommer att bli färre som kommer att vilja starta och expandera mindre företag i Sverige under dessa premisser. Detta är inte minst bekymmersamt med tanke på att nyföretagandet i Sverige har legat relativt still under den senaste tioårsperioden och är relativt lågt jämfört med övriga Europa. 22 Frågan är varför man väljer att lägga fram ett förslag som försvårar för företag att expandera, när motsatsen ändå borde vara det som varje gott samhälle eftersträvar. 22 Nyföretagandet i Sverige 2001 och 2002, ITPS och SCB, Global Entrepreneurship Monitor, 2003 Executive Report.