Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: Stockholm S2003/2775/SF. Remissyttrande
|
|
- Torbjörn Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: Stockholm S2003/2775/SF Stockholm, Remissyttrande Författningsförslag med anledning av Riksförsäkringsverkets remissyttrande över promemorian Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) Föreningen Svenskt Näringsliv avstyrker bestämt att förslaget genomförs. Genomförandet av förslaget leder inte till minskad sjukfrånvaro. Förslaget kommer däremot att leda till färre nyanställningar och ökade svårigheter på arbetsmarknaden för många människor. Härtill kommer att kvaliteten på förslaget är så bristfällig att det är uppseendeväckande att det över huvud taget presenteras. Svenskt Näringsliv kan inte dra någon annan slutsats än att det enda motivet till att förslaget läggs fram är att regeringen är i desperat behov av åtgärder för att säkerställa det s.k. utgiftstaket. I dagens system betalar arbetsgivarna sammanlagt ca 170 miljarder kronor under innevarande år i inkomstersättningar vid sjukfrånvaro. Av detta belopp betalas 25 miljarder kronor direkt till arbetstagarna i form av sjuklön enligt lag eller avtal. Övriga 145 miljarder betalas i form av enhetliga premier till socialförsäkringarna och de avtalade försäkringarna. Till detta skall läggas att arbetsgivarna betalar semesterlön upp till tre år även om något arbete inte utförs. De försäkrade betalar däremot ingen försäkringspremie alls till de lagstadgade och avtalade sjukförsäkringarna. Genom förslaget vill regeringen lägga på arbetsgivarna en ytterligare självrisk på upp emot 15 miljarder kronor i sjukersättning direkt till de anställda. Denna nya självrisk är dessutom, helt i strid med försäkringsrättsliga principer, inte definierbar. Arbetsgivarnas självrisk mångfaldigas genom den föreslagna modellen. Oavsett hur mycket en arbetsgivare satsar på arbetsmiljö och arbetar med att få tillbaka sina sjuka anställda i arbete, påverkar detta inte i någon högre grad
2 sjukskrivningarna och deras längd. Dessa påverkas till stor del av andra faktorer, såsom ändrade attityder till hur sjukförsäkringen skall användas, ersättningsnivån för individen, ineffektivitet hos försäkringskassorna i form av bristande bedömningar och uppföljning samt ineffektivitet i sjukvården i form av bristande medicinskt underlag för sjukskrivning och långa köer till undersökning och behandling. Effektiviteten i sjukförsäkringen motverkas av att arbetstagarens självrisk är låg samt att arbetsgivarens kontrollmöjligheter är så gott som obefintliga. Att lägga en högre ekonomisk börda vid sjukskrivning på arbetsgivarna leder inte till målet att få tillbaka människor i arbete. Däremot innebär förslaget att företagen belastas med kostnader för sjukfrånvaro som de har mycket små möjligheter att påverka. Att lägga över ytterligare kostnadsansvar på arbetsgivarna riskerar att leda till att de på olika sätt kommer att försöka undvika den ökade ekonomiska risken genom att vara restriktiva med nyanställningar. Vissa grupper, t ex äldre och partiellt arbetsföra, drabbas speciellt hårt av detta vilket kan leda till ökad selektering på arbetsmarknaden. Det är mycket olyckligt att regeringen väljer att lägga detta förslag vid ett tillfälle då sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar. Istället behövs arbetsstimulerande åtgärder och mer dynamik på arbetsmarknaden. Den redan nu låga rörligheten på arbetsmarknaden kommer genom förslaget att drastiskt försämras. Färre nyanställningar i kombination med försämrad rörlighet leder till lägre tillväxt. Temo har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört två undersökningar om sjukfrånvaron. Den ena undersökningen riktar sig till arbetsgivare och den andra till allmänheten. Undersökningarna berör några olika frågor med anknytning till regeringens förslag om att arbetsgivarna skall betala en del av sjukpenningen för de som är sjukskrivna längre än 14 dagar. Målgrupp för undersökningen var privata företag med tio eller fler anställda. Bland allmänheten har 1000 telefonintervjuer med ett representativt urval svenskar 16 år och äldre utförts. Av de intervjuade arbetsgivarna tror 71 procent att förslaget om en förlängd sjuklöneperiod skulle göra att man inom det egna företaget blev mer försiktig att anställa personer som t ex är rökare eller har en riskfylld hobby. 81 procent tror att man skulle bli mer försiktig att anställa personer med kroniska sjukdomar. Av allmänheten tror 44 procent att regeringens förslag skulle göra det svårare för anställda att byta arbete. Bland de äldre i arbetslivet (45 till 59 år) tror en majoritet (52 %) att förslaget skulle göra det svårare att byta arbete. Kollektivavtalsbundna företag har i regel skyldighet att redan idag på grund av kollektivavtal betala kompletterande ersättningar vid sjukdom. Sådana kompletterande sjukersättningar regleras i ett stort antal avtal om allmänna anställningsvillkor för tjänstemän inom olika branscher samt i avtalen om ITP och AGS. Dessa kollektivavtal löper antingen med flera års giltighetstid utan att uppsägning är möjlig före giltighetstidens utgång, eller med långa uppsägningstider. Det faktum att förslaget utgår från olika beräkningsgrunder för försäkringskassans respektive arbetsgivarens ersättning får absurda konsekvenser för tjänstemän med lön
3 över 7,5 bb. Följden blir nämligen att den totala ersättningsnivån, inklusive sjukersättning från arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal, på löner över 7,5 bb kan bli mycket hög. I många fall kommer den att överskrida 90 % och i vissa fall t.o.m. över 100 %, vilket är fullständigt orimligt. För arbetstagare inom LO:s område med lön som understiger 7,5 bb kommer resultatet däremot att bli att ersättningen i jämförelse med dagens regler blir lägre. Sammantaget kommer skillnaden i total ersättning mellan arbetare och tjänstemän jämfört med idag att öka till tjänstemännens fördel. Konsekvenserna framgår närmare av bilaga. Regeringens förslag grundar sig på en enskild remissinstans yttrande över ett helt annat förslag, byggt på andra förutsättningar. Det åtföljs inte av några som helst motiveringar och det finns vidare ingen genomförd konsekvensanalys vare sig det gäller ekonomiska konsekvenser eller konsekvenser för små- och medelstora företag. Förslaget återspeglar över huvud taget inte regeringens ambition att förbättra företagsklimatet för dessa företag. Istället innebär ett genomförande av förslaget en oacceptabel ökning av såväl administrativ som ekonomisk börda, under förevändning att detta skulle minska sjukfrånvaron. Vidare uppfyller inte förslagen till författningsändringar de mest elementära krav som skall ställas på enkelhet och begriplighet. Med hänsyn till att förslaget, om det genomförs, kan få mycket allvarliga konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden, är det oacceptabelt att presentera det utan vederbörlig utredning, remisshantering eller lagrådsbehandling. Det är uppenbart att regeringen inte är medveten om väsentliga delar av innebörden och konsekvenserna av förslaget. Detta gäller inte minst beräkningen av högkostnadsskyddet och de ekonomiska konsekvenserna av den beräkningsgrund som föreslås för den förlängda sjuklöneperioden i förhållande till olika grupper av anställda på arbetsmarknaden. Än mer anmärkningsvärt är att storleken på sänkningen av sjukförsäkringsavgiften inte tillkännages varför det för samtliga remissinstanser är omöjligt att beräkna förslagets ekonomiska konsekvenser. Förslaget innebär en kollision med kollektivavtalen och medför att arbetsgivarna under lång tid framöver kommer att belastas av ytterligare kostnader vilka inte går att frigöra sig från förrän samtliga avtal löpt ut eller efter uppsägningstid upphört att gälla. De lagstadgade försäkringarna utgör grunden för det sociala skyddet. Parterna har sedan kompletterat detta genom kollektivavtalade tilläggsförsäkringar. Det nu framlagda förslaget innebär så genomgripande förändringar av grundförutsättningarna att de två systemen blir oförenliga. Detta innebär att Svenskt Näringsliv kan tvingas att säga upp gällande kollektivavtal. De föreslagna ändringarna i lagen (1991:1047) om sjuklön 4 Det föreslagna tillägget i kombination med 28 SjlL får till konsekvens att arbetsgivaren, som på grundval av försäkringskassans beslut blir ekonomiskt
4 ansvarig för en obegränsad tid, inte ges någon möjlighet att begära överprövning av eller på annat sätt ifrågasätta försäkringskassans beslut. Svenskt Näringsliv anser att det är oacceptabelt att den enskilde arbetsgivaren på detta sätt berövas möjligheten till överprövning av ett beslut som medför så omfattande ekonomiska konsekvenser. 7 1 st 3 Formuleringen för samma nedsättning av arbetsförmågan. uppfyller inte de krav på tydlighet som måste ställas i detta sammanhang. I synnerhet gäller detta de fall då arbetstagaren samtidigt har flera anställningar. 8 För arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön från och med den femtonde dagen finns enligt detta förslag inget krav på att arbetstagaren hos arbetsgivaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom läkarintyg. Arbetsgivaren har heller ingen möjlighet att få någon som helst information om sjukdomsorsaken. Regeringens syfte har uppgetts vara att genom ökade ekonomiska incitament förmå arbetsgivare att i större utsträckning vidta åtgärder för att få tillbaka sjukfrånvarande anställda i arbete. Detta förslag ger inte arbetsgivarna erforderliga verktyg, såsom att kunna begära läkarintyg från första dag, anvisa läkare samt att ha rätt att underlåta betala sjuklön om dessa villkor inte uppfylls. 17 a Företag med en sammanlagd lönesumma om upp till 160 prisbasbelopp skall omfattas av ett högkostnadsskydd. Väsentligt för detta skydd är vad som benämns den årliga sjuklönekvoten. De flesta sjukfall avslutas inom den nu gällande sjuklöneperioden om fjorton dagar och endast en del av dessa kommer till Riksförsäkringsverkets kännedom. Det finns därför inga uppgifter om någon total årlig sjuklönekvot. I kontakter med Riksförsäkringsverket har det faktum att det inte finns några uppgifter som kan ligga till grund för en med verkligheten överensstämmande sjuklönekvot bekräftats. Regeringen har inte heller kunnat meddela hur beräkningen av denna kvot skall gå till. Enligt uppgift från Riksförsäkringsverket skall beräkningen till en början endast grunda sig på schablonbedömningar. Sjukfrånvaron varierar stort över riket och mellan sektorer och branscher. I förhållande till offentlig sektor har det privata näringslivet i allmänhet en lägre sjukfrånvaro. Det faktum att högkostnadsskyddet vilar på en total rikskvot innebär att sektorer med betydligt högre sjukfrånvaro inbegrips i fastställandet av den totala rikskvoten. Detta leder till att skyddet för många arbetsgivare i det privata näringslivet kommer att vara dåligt. Den ekonomiska risk som arbetsgivarna åläggs är varken begränsad i tid eller i storlek. Högkostnadsskyddet föreslås dock, i motsats till sjuklönen, vara behäftat med ett övre tak avseende återbetalningsbelopp.
5 Rätten till högkostnadsskyddet skall utgå från en arbetsgivares samlade kostnader för sjuklön. Arbetsgivaren skall, som det får förstås, i samband med fastställandet av den egna kvoten, endast medräkna sådan ersättning som understiger 80 respektive 20 procent av högsta belopp för sjukpenninggrundande inkomst. Sjuklönebelopp som överstiger detta tak skall inte medräknas i den totala sjuklönekostnaden trots att de har utbetalats. Detta får, förutom en ohanterlig administrativ börda för den enskilde arbetsgivaren, som konsekvens att en arbetsgivare aldrig kan vara garanterad att få hela, eller ens någon del av sjuklönekostnaden som överstiger 75 procent av riksgenomsnittet av sjuklönekvoten återbetald. Omfattningen av skyddet kommer att variera kraftigt beroende på vilken lön de sjukfrånvarande anställda har. Arbetsgivare med hög lönenivå, t.ex. kunskapsföretag, kommer enligt denna konstruktion få ett lägre skydd än andra. Dessutom utbetalas skyddet enligt förslaget till arbetsgivaren i efterhand vilket förutom byråkratiskt krångel, kan leda till likviditetsproblem för många arbetsgivare. Svenskt Näringsliv ifrågasätter vidare om försäkringskassorna har de nödvändiga resurser som krävs för att administrera och handlägga den stora mängd ansökningar som förslaget medför. Svenskt Näringsliv avvisar bestämt konstruktionen av det föreslagna högkostnadsskyddet. Det erbjuder inte ett skydd som är tillnärmelsevis i paritet med det ekonomiska ansvar som åläggs arbetsgivarna. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 2 kap. 26 Det är anmärkningsvärt att regeringen fordrar att arbetsgivarna skall kunna ta ställning till ett förslag med mycket stora konsekvenser utan att det har försetts med de variabler som erfordras för att ha en rimlig möjlighet att räkna på de ekonomiska konsekvenser som förslaget medför. Att utelämna storleken på avgiftssänkningen i samband med remissbehandlingen av ett förslag av denna dignitet är helt oacceptabelt. Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag saknar tilltro till stabiliteten och långsiktigheten när det gäller politiska beslut rörande arbetsgivaravgifterna. Det skulle kunna vara tillräckligt att konstatera att sjukförsäkringsavgiften så sent som för drygt två månader sedan höjdes med så mycket som 2,28 procentenheter. Men företagen har många historiska skäl att misstro regeringens utfästelser i fråga om arbetsgivaravgifter, bl a följande. När lagen om sjuklön trädde i kraft 1992 sänktes sjukförsäkringsavgiften med 2,3 procentenheter för att kompensera arbetsgivarna fullt ut. Regeringen hade då först föreslagit att sänkning skulle ske med en enda procentenhet. Full kompensation skulle dock ha motsvarat en avgiftssänkning om ca 3,5 procentenheter infördes en karensdag. Samtidigt höjdes sjukförsäkringsavgiften med 0,63 procentenheter pga. att Riksdagen ansåg att besparingen skulle tillfalla statskassan och inte arbetsgivarna sänktes ersättningsnivåerna vid sjukdom till 75 procent inkl
6 sjuklönen från arbetsgivaren, men för att besparingen skulle tillfalla staten och inte arbetsgivarna höjdes samtidigt sjukförsäkringsavgiften. Under två år i mitten av 90-talet gjordes överuttag till sjukförsäkringen med i storleksordningen 20 mdr per år förlängdes sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar och sjukförsäkringsavgiften sänktes med 0,14 procentenheter. SAF:s beräkningar visade att förlängningen ökade företagens kostnader med ca 0,4 procentenheter. Samma år skedde även en omfördelning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter från sjukförsäkringen till den allmänna löneavgiften. Trots att utgifterna för sjukförsäkringen hade minskat kraftigt under en rad år skedde således ingen sammantagen sänkning av arbetsgivaravgifterna höjdes ersättningsnivån för sjuklön och sjukpenning till 80 procent. Arbetsgivarna fick, i strid med tidigare löfte, ingen kompensation för den kostnadsökning som uppkommit med anledning av den höjda sjuklönen beslöts att den nya allmänna pensionen som finansieras genom en avgift om 18,5 %, lika delar arbetsgivaravgift och egenavgift, tillfälligt under året skulle finansieras genom en höjning av arbetsgivarens avgift från 6,40 till 10,21 %. Med anledning av att regeringen inte klarat av den s.k. avgiftsväxlingen mellan arbetstagare och arbetsgivare har denna tillfälliga lösning blivit permanent. Arbetsgivaren fortsätter således att finansiera merparten av avgiften, helt i strid med överenskommelsen bakom reformen. Regeringen har vidare under en rad år använt höjningar av allmän löneavgift för att upprätthålla den sammantagna nivån på arbetsgivaravgifterna utan att behov förelegat. Mot bakgrund av ovanstående anser vi vår misstro berättigad. Stockholm som ovan FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Jan-Peter Duker Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist
Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)
Stockholm 2016-06-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.sf@regeringskansliet.se s. registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
Läs merSJUKLÖNEANSVAR Promemoria hösten 2018
SJUKLÖNEANSVAR Promemoria hösten 2018 Sida 2 av 10 Sammanfattning Två av tre företagare (64 procent) upplever sjuklöneansvaret som negativt. Två procent upplever sjuklöneansvaret som positivt. Yngre företagare
Läs merOm sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012
Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar
Läs merEn frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar
En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...
Läs merExtra pengar om du blir sjuk
Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför
Läs merTrygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut
- FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.
Läs merEttårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Renée Andersson, Löne- och välfärdsenheten 2008-02-11 20080008 ERT DATUM ER REFERENS 2007-12-21 S2007/11088/SF Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ettårsgräns för
Läs merErsättning för höga sjuklönekostnader
REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2014-05-26 2014-70 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ersättning för höga sjuklönekostnader (diarienummer S2014/3552/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merHälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (Ds 2016:8)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merSkåne Blekinge 11 och 12 november
Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag
Läs merExtra pengar om du blir sjuk
1 2009-04 Extra pengar om du blir sjuk fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: är under 65 år; har varit anställd i 90 dagar. Du kan räkna in tidigare anställningar hos privat eller
Läs merVår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter
Läs merErsättningar vid sjukdom enligt kollektivavtal
48 SJUKDOM Enligt tidigare regler kunde man få två tredjedels förtidspension. Om du har sjukersättning som bygger på ett beslut enligt dessa regler, behåller du den nivån på sjukersättningen till dess
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen
Läs merKarensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (8) Datum Diarienummer 2017-06-27 2017-0090 Er referens S2017/02900/SF Enheten för sjukförmåner Niklas Österlund niklas.osterlund@inspsf.se Karensavdrag en mer rättvis
Läs merSlutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Läs merRemissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet
2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades
Läs merFöretagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro
Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora
Läs merSammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar
Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda
Läs merFörslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd
1 Till Regeringskansliet 141202 Af-2014/596450 FK 009030-2014 Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd Med detta förslag föreslår Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att
Läs merRemissyttrande. Departementspromemoria Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16)
Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Vår referens: Alf Eckerhall/LKP Stockholm, 2004-05-17 Remissyttrande Departementspromemoria Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) Svenskt
Läs merSJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING
SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL
Läs merSrf Lönegrupps rekommendation för hantering av karensavdrag finns i detta uttalande.
Srf Lönegrupp Uttalanden (Srf LUT:1) Sammanfattning Från den 1 januari 2019 ersätts karensdagen av ett karensavdrag. I lag om sjuklön definieras karensavdraget till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning
Läs merFalun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?
Falun 27 september Socialförsäkring i förändring Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? 1 Vi stoppade Strandhälls sjukskatt! Massiva protester mot sjukskatten,
Läs merVälfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet
Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och
Läs merVarning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor
Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Många medlemmar inom kommunal sektor har fått erbjudanden om att teckna alternativa pensionslösningar. Lösningarna kan se olika ut, men är oftast
Läs merRemissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning
Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merHållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig
Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke
Läs merRemissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.
Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle
Läs merRättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz
Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får
Läs mer6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.
. 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)
Läs merÄndringar i Allmänna anställningsvillkor
Bilaga 2 SIF & CF Ändringar i Allmänna anställningsvillkor 1 Omfattning Stycke ett får följande nya lydelse Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna i Almega Tjänsteförbunden, Almega
Läs merHalmstad 1 juni. Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt?
Halmstad 1 juni Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt? 1 Sjukfrånvarons upp- och nedgång 1955-2014 35 30 25 20 15 10 5 0 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2014 Kvinnor Män Samtliga Sjukfrånvaro
Läs merRemissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång
Läs merSjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)
REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig
Läs merLO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO
Läs merFörmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension
Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet
Läs merSjuktalens utveckling - nationell och regional nivå. December, 03
Sjuktalens utveckling - nationell och regional nivå December, 03 1 Förord Sjukfrånvarofrågan står högt på såväl den politiska agendan som företagens agenda. Nästan 300.000 personer är sjukskrivna varje
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs mer36 beslut som har gjort Sverige kallare
36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var
Läs merFörsäkrad men utan ersättning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för
Läs merFrågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete
PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad
Läs merVälfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada
Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska
Läs merTIPS TILL SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Läs merRättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz
Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,
Läs merNSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs merÖstersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning
Läs merHälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)
Datum 2016-06-07 SJ Er referens S2016/02521/SF Vår referens Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se/ s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 7 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att
Läs merNytt avtal mellan ALMEGA och Sveriges Fartygs Befälsförening
Nytt avtal mellan ALMEGA och Sveriges Fartygs Befälsförening 2011-02-21/AL Den 18/2 2011 kom ALMEGA och Sveriges Fartygsbefälsförening överens om ett nytt kollektivavtal för perioden 2010-10-01 2011-12-31.
Läs merRemissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17
Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,
Läs merBestämmelser för arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge
2019-06-28 Bilaga 1 till Krislägesavtalet Bestämmelser för arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge 1 Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift,
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merFunktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-05-19 Dnr.nr: S2017/01743/SF Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Funktionsrätt Sverige
Läs merArbete efter 65 års ålder
2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merSammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merSvar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen
1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar
Läs merSRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring
SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 16 december 2002. Riksförsäkringsverket
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merArbetsgivarfrågor Nr 1, Februari 2014. 1. Avgifter enligt lag och avtalsförsäkringar 2014
Arbetsgivarfrågor Nr 1, Februari 2014 Nyheter för 2014 1. Avgifter enligt lag och avtalsförsäkringar 2014 Nedan redovisas aktuella belopp för 2014 för arbetsgivaravgifter och avgifter till pension och
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merFörsäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Läs merArbete efter 65 års ålder
2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd
Läs merDen orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Läs merBeredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2019
Wimi FK90010_009_G 1 (1) Sändlista: Regelrådet Näringslivets regelnämnd Svenskt Näringsliv ISF Skatteverket Småföretagarnas Riksförbund Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift
Läs merSystemskifte pågår 2007-12-17
2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna
Läs merRättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz
Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen
Läs merSjukförsäkringen position paper
1 Sjukförsäkringen position paper Den svenska sjukfrånvaron steg med rekordartad hastighet under 90-talet, och ohälsotalet var som högst drygt 43 dagar (I februari 2010 hade det sjunkit till 32,5 dagar).
Läs merPromemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet
PM 2008:57 RVII (Dnr 331-5275/2007) Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar
Läs merMed make/maka menas även sambo man har eller har haft gemensamma barn med, eller sambo man tidigare varit gift med.
Sida 1 (5) Du kan få ekonomisk ersättning om du anställer en person som har varit utan arbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet kallas för nystartsjobb. Vem kan jag få ersättning för? Du kan
Läs merVar finns vi? Umeå. Sundsvall Falun. Gedigen erfarenhet av och kunskap om lagoch avtalsförsäkringar. Linköping. Växjö.
http://www.finfa.se/ 1 2014-01 Försäkringsinformation Var finns vi? Umeå Sundsvall Falun Örebro Stockholm Linköping Göteborg Jönköping Gedigen erfarenhet av och kunskap om lagoch avtalsförsäkringar Malmö
Läs merRemissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet
- incitamenten SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö SN 123/2018 a.remissvarregerinqskansliet.se Victor Frost 103 33 Stockholm 2018-09-21
Läs merFöretagarpanelen Q Blekinges län
Företagarpanelen Q2 2012 s län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merPrincipöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL
2017-05-02 Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena
Läs merSaco har också EG-rättsliga invändningar mot förslaget.
2008-02-08 Rnr 93.07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (S2007/11088/SF) Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Sammanfattning Saco anser att arbetsgruppens förslag
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merLångtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11
REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det
Läs merRegeringens proposition 2009/10:120
Regeringens proposition 2009/10:120 Trygghetssystemen för företagare Prop. 2009/10:120 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 mars 2010 Maud Olofsson Åsa Torstensson (Näringsdepartementet)
Läs merDs 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk
REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk Sammanfattning Försäkringskassan anser att syftet och intentionen med förslaget är bra, men ser
Läs merREMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merBilaga 1. Mom 2:2 Medarbetaren ska fr o m åttonde sjukdagen styrka sjukfrånvaron med läkarintyg, vilket tillställs arbetsgivaren så snart som möjligt.
11 Sjuklön, sjukdrag m m har följande lydelse fr.o.m. 2019-01-01: 11 SJUKLÖN, SJUKAVDRAG M M MOM 1 Rätt till sjuklön Mom 1:1 Rätt till sjuklön föreligger för medarbetare under de första 14 kalenderdagarna
Läs merBeredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017
Diarienummer 1 (1) Sändlista: Regelrådet Näringslivets regelnämnd Svenskt Näringsliv ISF Skatteverket Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9
1(7) Socialdepartementet 2017-05-12 Mikael Dubois 070 249 32 38 Mikael.dubois@tco.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Allmänt TCO har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala
Läs mer