Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning

Transkript

1 Schyssta schemat Praktiska råd om schemaläggning

2 TILLHÖR: Innehåll Inledning 3 Avtalet stryr 4 Arbetstid enligt lagen 6 Arbetstidens förläggning 9 Andra lagar som påverkar 13 Inte bara schemaläggning 14 Intervju med Jessica Waenerlund, undersköterska Ta kommandot på din egen arbetsplats 17 Nya scheman när lagen ändrades 20 Intervju med Anna Maria Saastamoinen, schemansvarig Att lägga scheman 23 Hur gå vidare? 30

3 Inledning Arbetstiden är viktig. Den är själva förutsättningen för att du ska kunna sköta jobbet på ett bra sätt, att bemanningen är rätt vid rätt tidpunkt på dygnet. Självklart är arbetstiden också viktig för dig och din arbetsmiljö. Du ska ha rimliga arbetsvillkor när du jobbar och inte jobba ensam i utsatta lägen. Men schemat påverkar också dig som privatperson. Arbetstiderna sätter gränserna för hur du kan hantera din egen vardag. Därför är det viktigt att du och dina arbetskamrater är med och påverkar hur schemat läggs. Arbetstiderna ska passa både verksamheten och er som individer. Och det är ju du som kan det här. Du vet hur schemat bör läggas för att fungera bra med de arbetsuppgifter ni har. Det finns många arbetstidsmodeller att välja bland, men också flera regler att följa. Reglerna är till för att skydda dina mest grundläggande behov av vila och hälsa på längre sikt. Därför bör du känna till ramarna för hur arbetstiden får hanteras på en arbetsplats. Det finns stora risker med att avtala bort reglerna. Det centrala avtalet är en trygghet. Samtidigt är det viktigt med flexibla lösningar. Så ge reglerna en chans. Om du lär dig mer om de formella ramarna för schemaläggningen, så kan du lättare hitta de bästa lösningarna tillsammans med dina arbetskamrater. 4Nöj dig inte med att bara acceptera ett schemaförslag från arbetsgivaren. Ta upp en diskussion bland medlemmarna. 4Hur ser arbetsorganisationen ut hos er? Heltid, deltid, vikarier? 4Vad skulle ni vilja förändra? 4Hur kan ni agera för att nå dit? Smarthet är att IFRÅGASÄTTA

4 Avtalet styr Det är kollektivavtalet som styr. Så kan man sammanfatta reglerna om hur arbetstiden ska förläggas. Visst, det är en förenkling, men i praktiken räcker det med att du känner till vad kollektivavtalet säger om semester och schemaläggning inom ditt avtalsområde. Det beror på att kollektivavtalets skrivningar om arbetstiderna följer de bestämmelser som finns i Arbetstidslagen. I de flesta avtal finns en praktisk tolkning av bestämmelserna i lagen. Där står det också vilka avvikelser från lagen som Kommunal och arbetsgivaren har kommit överens om. Om just ditt kollektivavtal inte har med några regler om arbetstidsförläggningen får du söka information i Arbetstidslagen, Semesterlagen och andra lagar som påverkar schemaläggningen. Om du och dina arbetskamrater vill förändra modellen för schemaläggning på er arbetsplats är det nödvändigt att ni tillsammans går igenom vilka möjligheter som finns i de centrala avtalen för din bransch och hur det är formulerat i ett eventuellt lokalt avtal för just din arbetsplats. Är förändringarna möjliga att genomföra redan i dag? Ja, då är det bara att påbörja diskussionen med arbetsgivaren. Kommunalarna finns överallt Medlemmar i Kommunal är verksamma inom många olika områden. Därför finns det också olika avtal för olika medlemsgrupper. De olika branscherna kan ha olika överenskommelser om arbetstiden och schemaläggningen. Det stora flertalet medlemmar som arbetar i kommunerna och landstingen har t ex en veckoarbetstid på 37 timmar. Veckoarbetstiden för de medlemmarna hos privata arbetsgivare varierar. Det här är avtalsområdena inom Kommunal: 4Vård av äldre och funktionshindrade. Här arbetar cirka medlemmar. Veckoarbetstiden och semesterdagar varierar om verksamheten drivs offentligt eller privat medlemmar som arbetar som personliga assistenter och anhörigvårdare har dessutom egna avtal. Flertalet inom vård och omsorg arbetar schemabundet, men nattarbete förekommer också. Smarthet är att TA REDA PÅ VAD SOM GÄLLER 4Hälso- och sjukvårdsområdet. Här har Kommunal medlemmar med en veckoarbetstid på mellan 40 timmar och 36,33 timmar (nattjänstgöring). 4Förskolan och skolan. På förskolor och fritidshem arbetar runt medlemmar. Dessutom arbetar cirka som elevassistenter, vaktmästare, skolmåltidspersonal m fl. Framför allt är detta arbete på dagtid, men arbete på kvällar, nätter och helger förekommer också t ex för fritidsledare.

5 4Trafikområdet. Här arbetar medlemmar, de flesta som bussförare. Ett branschavtal och centrala avtal finns inom detta område. Flertalet är tecknade med privata arbetsgivare. Veckoarbetstiden varierar mellan 40 och 38,25 timmar. Delade turer är vanligt. 4Jordbruk, djur och natur. Här finns medlemmar som tidigare hörde till Svenska Lantarbetareförbundet. De arbetar med jordbruk, hästhållning, golf, m m. De flesta har 40 timmars arbetsvecka och djurens behov och verksamhetens art styr schemaläggningen. Många har delade skift och två och treskift. 7 dagarsschema är vanligt bland vissa djurskötare. 4Kyrkans område (t ex Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionsförbundet). Inom kyrkan arbetar kyrkogårdsarbetare, vaktmästare, barnskötare m fl. Veckoarbetstiden varierar mellan 38,25 och 40 timmar och flertalet anställda arbetar dagtid, ibland på helger. Vissa yrkesgrupper har även beredskap. 4Teknikområdet. Här finns runt medlemmar som arbetar utifrån många olika avtal. Vanligaste veckoarbetstiden är mellan 38,25 och 40 timmar och förläggningen av arbetstiden skiftar. Simhallar är t ex öppna både vardagar och helger. Många arbetar efter rullande schema och med flextid. 4räddningstjänsten. Runt medlemmar arbetar i utryckningstjänst. Veckoarbetstiden är 48 eller 42 timmar beroende på om de arbetar hela dygnet eller delar av det. De flesta arbetar delat dygn, där arbets tid och jour sammanvägs. DISKUTERA 4Hur ser det centrala kollektivavtalet för just din bransch? KORT OM: KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalet är en formell överenskommelse mellan arbetsgivaren och Kommunal. Där finns grunden för dina villkor i arbetslivet uttalad som en sorts lägsta nivå på hur du ska ha det på jobbet, ett skydd mot att bli utnyttjad. Kollektivavtalet är ett golv för din trygghet, dina arbetstider, din övertidsersättning, din ledighet och din lön. Kollektivavtal kan slutas på flera nivåer. I det centrala avtalet är det Kommunal som central organisation som gör upp med din arbetsgivares centrala organisation, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting eller med Församlingsförbundet för dig som jobbar i kyrkan. Facket och arbetsgivaren kan sedan förhandla fram ännu bättre villkor lokalt på din arbetsplats. Det kallas då lokalt kollektivavtal, eller lokalt avtal. Fördelen med kollektivavtal är att det gäller för alla medlemmar. Arbetsgivaren kan inte spela ut medlemmar mot varandra. Därför är det också viktigt att så många som möjligt är medlemmar i facket. 4Vad sägs om arbetstiden? 5

6 Arbetstiden enligt lagen Även om det är avtalet som styr schemaläggningen på olika arbetsplatser, är det viktigt att du känner till Arbetstidslagen (ATL). Den är grunden för hur man handskas med arbetstiden och ger dig bra grundkunskaper om de olika begrepp och resonemang som man brukar använda. Lagen beskriver arbetstiden på olika sätt utifrån vad som gäller i olika situationer. Arbetstid är den tid du som anställd står till arbetsgivarens förfogande på din arbetsplats. Det är tid du arbetar eller kan börja arbeta om det behövs. Den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan för en heltidsanställd. Man kan också utgå från en fyraveckorsperiod. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden vara högst 160 timmar. I kollektivavtalet kan man göra upp om kortare eller längre arbetstid per vecka. I kollektivavtalet kan man också förhandla bort beräkningstiden på en vecka eller fyra veckor och i stället välja en annan beräkningsperiod. Övertid är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid. Övertid ska vara beordrad av arbetsgivaren. Det går med andra ord inte att bara stanna kvar ett par timmar för att du inte hann klart, om ni inte har gjort upp det i förväg. Ibland kan det krävas extra stora insatser av de anställda. Det kanske är semestertider, ett gäng ska gå på utbildning eller så har en större olycka hänt och alla resurser i vården måste sättas in. Övertid är med andra ord tillåten, men den får inte vara hur stor som helst. Lagen talar om en gräns på högst 48 timmars övertid under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, alternativt 200 timmar per kalenderår och anställd. Tanken är att övertiden inte får riskera din hälsa. Du får inte jobba så mycket att du riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka. Jourtid. Under jourtid ska du befinna dig på arbetsplatsen och stå till arbetsgivarens förfogande när din arbetsinsats behövs. I lagen sätts gränsen vid 48 timmars jourtid per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad, men det är vanligt att man har förhandlat fram andra sätt att beräkna jourtid i kollektivavtalet. Smarthet är att VARA PÅLÄST Mertid berör dig som arbetar deltid. Mertid är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid enligt anställningsavtalet. Du kan arbeta mertid när arbetsgivaren har behov av det, men bara upp till heltid. Rast och paus. Du kan ha olika sorters vila under arbetsdagen vilket också påverkar schemaläggningen. Rast är ett längre avbrott, när du har rätt att lämna din arbetsplats, t ex vid lunchen. I kollektivavtal kan man i stället reglera att man får ta ett måltidsuppehåll, som då räknas in i

7 arbetstiden. Du kan också få göra kortare pauser, för att ta en kopp kaffe. Den tiden räknas in i arbetstiden och du får då inte lämna arbetsplatsen. NATTArbeTe är egentligen förbjudet enligt Arbetstidslagen, men om det ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor som i så fall ska gälla. Som natt räknas perioden mellan klockan tio på kvällen och klockan sex på morgonen. Nattarbete har den som arbetar tre timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod. Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan. Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress. Därför är det extra viktigt hur natten schemaläggs. Den som inte är tillräckligt utvilad kan göra allvarliga felbedömningar under sitt nattpass. VILoPerIod. Alla anställda ska ha rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under dygnet, enligt Arbetstidslagen. Dessutom finns det särskilda bestämmelser om veckans sammanlagda vilotid. Vissa undantag kan göras i centrala kollektivavtal. NÖdFALLSÖVerTId. Alla händelser kan inte förutses och schemaläggas. Det kan inträffa en naturkatastrof, en brand eller en större trafikolycka som ställer helt andra krav på insatser än vad som ryms i det ordinarie schemat. Folk behöver extrainkallas, den som skulle ha gått av sitt skift får lov att fortsätta. Vid de tillfällena gäller särskilda regler om nödfallsövertid. De anställda får helt enkelt arbeta så mycket övertid som situationen kräver. Men om övertiden överstiger två dygn krävs särskilt tillstånd av Arbetsmiljöverket. DISKUTERA 4Vilken sorts arbetstid är aktuell på din arbetsplats? 4Hur påverkar det schemaläggningen? 7

8

9 Arbetstidens förläggning Arbetstidslagen gäller alla, även den som har färdiga schemasystem på datorn och även den som är nöjd med sitt nuvarande schema. Syftet är att värna en god arbetsmiljö och att se till att alla anställda får rimliga förutsättningar för att leva ett liv med god hälsa. De nivåer som anges i lagen ska ses som miniminivåer. I kollektivavtal kan man komma överens om andra nivåer och villkor, men de får som regel aldrig vara sämre än det som anges i lagen. I vissa situationer tillåts avvikelser och då ska de anställda ha rätt till särskild kompensation för de försämrade villkoren. Reglerna om hur man beräknar den sammanlagda arbetstiden, reglerna för beräkning av dygnsvila och reglerna för beräkning av nattarbete är viktiga byggstenar när ni funderar på ett nytt schemasystem. KOMMUNAL SÄGER... Arbetstidslagen är en skyddslag som ska se till att din arbetsmiljö är bra och att din hälsa inte äventyras. Det är viktigt att reglera rätten till ledighet. Vissa branscher och verksamheter kräver avvikelse från reglerna. Om de villkoren inte åsidosätter medlemmarnas hälsa kan Kommunal komma överens med arbetsgivaren om vad som då ska gälla och föra in detta i ett kollektivavtal. 10 Den sammanlagda arbetstiden Lagen beskriver hur man ska beräkna arbetstiden. Grundregeln är att ingen ska arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan, beräknat under en fyramånadersperiod. Under den perioden ska du räkna in ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, mertid och jourtid, men inte beredskapstid, annat än om du bryter den för att arbeta. Till arbetstiden hör också semestertid under perioden och eventuell sjukfrånvaro, kort sagt all tid du ska vara på jobbet. Taket på 48 timmar går inte att förhandla bort. Det gäller som veckoarbetsmått för alla. Ingen får jobba mer än så. Däremot går det att förhandla fram en annan beräkningsperiod än fyra månader. I centrala kollektivavtal kan beräkningsperioden förlängas till ett år. Veckoarbetsmåttet på 48 timmar bör inte medföra några problem ute på arbetsplatserna. OBS! Detta är ingen arbetstidsförlängning utan bara ett tak för hur mycket du får jobba per vecka. Den ordinarie arbetstiden regleras i kollektivavtalet. 13 Dygnsvila Reglerna säger att du och alla andra arbetstagare ska ha en sammanhängande dygnsvila på minst elva timmar under varje 24-timmarsperiod. Man kan få avvika från regeln om det händer något särskilt som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse. Men då ska arbetstagaren också få motsvarande kompensationsledighet i direkt anslutning till nästkommande arbetspass. Man kan göra upp om en annan kompensation i lokala kollektivavtal. Dygnsvilan får inte läggas när som helst, till exempel mitt på dagen. Den ska enligt grundregeln infalla mellan midnatt och klockan på morgonen om inte allmänhetens behov eller särskilda omständigheter kräver något annat. OM DET INTE FINNS NÅGOT AVTAL Om det inte finns något kollektivavtal mellan parterna på ditt avtalsområde är det Arbetsmiljöverket som bedömer om det är tillåtet att avvika från reglerna i Arbetstidslagen. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska se till att Arbetstidslagen och föreskrifterna som hänger ihop med lagen följs.

10 BEREDSKAP Exempel: En person arbetar till klockan och fortsätter sedan med beredskap mellan klockan och Om hon under den beredskapen arbetar mellan klockan och ska hon ha en förlängd vila i anslutning till nästkommande arbetspass. I detta fall ska en extra vila utgå med två timmar. Villkoren för arbetstider och schemaläggning vid nattarbete måste regleras på ett tydligt sätt. Om man vill göra avvikelser från lagens regler om elva timmars sammanhängande dygnsvila under natten måste arbetsgivaren och facket komma överens om detta i ett centralt avtal eller efter godkännande av Kommunal centralt. Hur gör man vid beredskap? Många yrkesgrupper har också beredskap. Man måste inte finnas tillgänglig på jobbet, men ska vara beredd att rycka in om något inträffar. Den faktiskt arbetade tiden som bryter dygnsvilan ska enligt lagen kompenseras med motsvarande vila i direkt anslutning till nästkommande arbetspass. 13 a Nattarbete Inom Kommunals avtalsområden finns det många verksamheter som kräver nattarbete. Det gäller bland annat kollektivtrafiken, brandförsvaret och vården. Där är det en utmaning att hitta olika schemalösningar som följer lagens regler, fungerar praktiskt för verksamheten och även ger rimliga arbetsvillkor för Kommunals medlemmar. Själva definitionen av nattarbete ser ut så här: NATTARBETE Du kan tänka så här: Beräkningsperioden är fyra månader, till exempel januari till och med april. Det innebär 120 dagar. Från det räknar du bort 18 dagar, dvs 24 timmar för varje sjudagarsperiod. Då får du kvar 102 dagar under perioden. Eftersom man får jobba åtta timmar natt varje 24-timmarsperiod innebär det att du som mest får arbeta 102 dagar x 8 timmar under fyramånadersperioden. Hur många timmar man får arbeta olika nätter sägs inte, vilket kan betyda att du arbetar sex timmar ena passet och tolv timmar nästa pass, så länge du inte överskrider det totala antalet tillåtna nattimmar, det villsäga 816 timmar. Som natt räknas perioden mellan klockan och Med nattarbete menar man att en person arbetar tre timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod. Men man får inte jobba natt hur mycket som helst. I genomsnitt får nattarbetet pågå under högst åtta timmar av varje 24-timmarsperiod. För att räkna ut genomsnittet utgår man från en beräkningsperiod på fyra månader. Under den tiden räknar man semester och sjukfrånvaro som fullgjord arbetstid. Man räknar också bort 24 timmar från varje påbörjad period om sju dagar. Det betyder i praktiken att vissa skift enligt schemat kan vara längre än åtta timmar. Om nattarbetet innebär särskilda risker eller om jobbet är mycket fysiskt eller mentalt ansträngande får man inte jämna ut på det sättet. Då gäller åttatimmarsgränsen strikt. Avvikelser från detta får bara göras om det inträffar något som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse. Vad särskilda risker eller stor ansträngning betyder i praktiken kan man inte läsa ut av förarbetena till Arbetstidslagen. Det får visa sig i rättspraxis. Vilka som ska arbeta efter de striktare reglerna om högst åtta timmar natt per 24-timmarsperiod och vilka som ska jobba i genomsnitt åtta timmar per natt bestäms i en lokal förhandling. Vill du veta mer om detaljerna för just din arbetsplats kan du vända dig till sektionen. 10

11 DISKUTERA 4Bjud in någon från sektionen för att berätta om Arbetstidslagen, centrala och lokala kollektivavtal och hur reglerna påverkar arbetet och schemaläggningen hos just er. 4Hur mycket får man arbeta natt enligt de nya reglerna? 4Gör det skillnad vilket sorts nattarbete man har? Smarthet är att TA REDA PÅ MER 11

12

13 Andra lagar som påverkar Förutom Arbetstidslagen finns det andra lagar som påverkar förläggningen av arbetstiden. Det här är några av de viktigaste: Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter när det gäller arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. De ska bland annat ha lika anställnings- och arbetsvillkor, dvs lika lön, lika arbetstid, lika rätt att begära heltid. Det är naturligtvis en fråga man bör vara särskilt uppmärksam på när man lägger ut arbetstiden. Lagen tar också upp kvinnors och mäns lika rätt till utvecklingsmöjligheter på jobbet. Det gäller framför allt möjligheterna att vidareutbilda sig. I Jämställdhetslagen finns också förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att en man och en kvinna utför samma jobb men kvinnan har lägre lön. Indirekt diskriminering kan handla om att en regel på arbetet verkar vara neutral men i praktiken missgynnar det ena könet. Semesterlagen. Semesterlagen säger hur och hur länge anställda har rätt till semester. Grundregeln är att alla anställda har rätt till fem veckors semester varje år, oavsett om du är fast anställd eller vikarie, men många kollektivavtal ger bättre villkor. Semesterrätten gäller redan under första anställningsåret, fast då är den obetald. Det går att spara semesterdagar för att ta ut en längre ledighet vid ett senare tillfälle. Man får spara upp till en vecka om året under fem år, men man måste ta ut minst 20 semesterdagar per år. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket om hur semestern ska läggas ut under året. I regel räknas vardagar, men inte helgdagar som semesterdagar. För dem som arbetar helger kan det se annorlunda ut. Man kan besluta om andra semestervillkor i centrala avtal. Föräldraledighetslagen Den som är arbetstagare och förälder har rätt att vara ledig från sin anställning för att vårda sitt barn. Rätten att vara ledig gäller till dess att barnet har fyllt ett och ett halvt år. Dessutom har föräldern rätt att förkorta sin arbetstid fram till dess att barnet är åtta år. Man kan vara ledig upp till 1/4-del av sin normala arbetstid och man har rätt att själv få styra hur ledigheten ska förläggas. 13

14 Att bo så nära att hon kunde cykla till jobbet gav Jessica möjlighet att i lugn och ro kunna hämta barnen på dagis. Inte bara schemaläggning Att många har svårt att få tiden att räcka till är inget nytt. Speciellt om familjens behov krockar med arbetets krav. Särskilt utsatta är förstås småbarnsföräldrarna. Barnsjukdomar vill sällan inordna sig i schemat och tiden med familjen kanske känns alldeles för kort. För andra kan det handla om att få med de åldrande föräldrarna i livspusslet. Lite vill man kunna ge tillbaka och i perioder kanske det handlar om att ge stöd och praktisk hjälp flera gånger i veckan. För någon annan kan det viktiga vid sidan av jobbet vara att få ägna sig åt studier, frivilligt arbete eller att sjunga i kör. Schemaläggning handlar också om allt detta. Det är också ett tillfälle att se över möjligheten att gå upp till heltid för den som vill. Den tid vi arbetar ska fungera med livet i övrigt och då är det naturligtvis guld värt om du har en schemamodell som tillåter att du som anställd kan vara med och påverka arbetstidens förläggning. För Jessica Waenerlund, 35 år, är det så. Hon jobbar som undersköterska på Björkbackens äldrecentrum i Tyresö kommun. Som ensamstående med två barn på elva och sju år är möjligheten att styra arbetstiden en förutsättning för att få ihop allt. 14

15 Framför allt är det tiden med barnen som hon vill prioritera när hon lägger in sin önskemål i den Time care-modell som man använder på Björkbacken. De veckor som jag har barnen vill jag inte jobba kvällar och helger, säger hon. Men när jag inte har barnen jobbar jag gärna mer. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv lite mer. Jessica, barnen och katten Wilma bor i en snyggt inredd 3:a intill Tyresö Centrum. Inredning är lite av en hobby för Jessica och stolarna i köket har hon klätt om själv. Björkbacken ligger bara fem minuters cykelväg från hemmet och just närheten till jobbet är extra viktig för att hela familjen ska må bra, menar hon. Tidigare jobbade jag i Västerhaninge och hade långa restider. Jag gick hemifrån kvart i sju och kom hem klockan fem. Det stora barnet fick ta jättestort ansvar och hämta och lämna sin lillasyster nästan alla dagar. Det var fruktansvärt stressigt och kändes inte bra. Men det är helt borta nu. Nu kan jag arbeta korta dagar när jag har barnen och hämta min sjuåring på fritis klockan två eller tre och gå hem och laga mat i lugn och ro. Att få lugn och ro i vardagen är viktigt för henne och så är det nu. Hon trivs jättebra på sitt nya jobb, barnen har rimliga tider och själv hinner hon med sitt stora intresse för träning och simning. Jag vill ju också försöka hinna träffa vänner, mina syskon och min mamma. Men de flesta andra är ju lediga när det är helg medan jag jobbar ganska ofta. Det trivs jag inte med. Om jag kunde få lägga ett drömschema skulle det inte finnas med helgjobb. De veckor som hon inte har barnen ser helt annorlunda ut. Dagarna på jobbet blir längre och hon hoppar gärna in om det blir ett kortare eller längre vikariat ledigt. Hon är oftast bara ledig en dag i veckan. Jessica Waenerlund arbetar 75 procent, men skulle helst vilja ha heltid för att klara ekonomin. Tillsammans med sina kolleger lämnar hon i början av varje sexveckorsperiod in önskemål om när hon vill jobba. Alla vet grundförutsättningarna, på dagtid måste de vara fyra på plats och på kvällen behövs tre. Björkbacken är ett korttidsboende för patienter som ska rehabiliteras efter hjärt/kärlsjukdom eller en stroke och har också öppet på helgerna. Det betyder att personalen i genomsnitt måste jobba varannan helg. Nattpersonalen har ett eget schema. Vi som jobbar på Björkbacken är mellan 25 och 60 år och befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv lite mer. När Jessica Waenerlund tänker på framtiden är det inte säkert att hon kommer att finnas kvar inom vården. Jag tycker att det är väldigt kul att plugga och har funderat på att läsa vidare, säger hon. Jag har inte funderat klart det är en ekonomisk fråga men jag kanske kan jobba samtidigt som jag läser på högskolan. Egentligen vill jag arbeta med personalfrågor. Om jag vore miljonär skulle jag läsa vidare. Samtidigt trivs jag jättebra som undersköterska och jag tycker att vi gör ett jättebra jobb. Vi befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. 15

16

17 Ta kommandot på din egen arbetsplats Rent formellt är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns ett fungerande schema för din arbetsplats. Men eftersom arbetstiderna är en så viktig del i din arbetsmiljö är det smart att du och dina arbetskamrater engagerar er och tar kommandot över hur arbetstiderna förläggs. Om ni är med på ett tidigt stadium har ni stora möjligheter att påverka hur tiden läggs ut. De erfarenheter ni har av vilka insatser som behövs under olika delar av dagen är ovärderlig information och hjälper arbetsgivaren och er själva att hushålla med de resurser som finns. När man diskuterar arbetstiden är det många frågor som finns i luften samtidigt. En del är viktiga på kort sikt, andra på längre sikt. Ni kanske måste lösa vikariesituationen över sommaren eller faktiskt hitta en helt ny modell för schemaläggning som en del av en omorganisation som har gett er nya arbetsuppgifter och ansvarsområden. Några frågor kan vara oerhört viktiga för dig som individ. Högst konkret kanske det handlar om att din sambo har bytt jobb och att ni måste få ihop familjepusslet på ett nytt sätt, samtidigt som du äntligen har kommit in på en kurs som du gärna vill gå. Det kan också handla om nya villkor för hela verksamheten. Politikerna i kommunen har bestämt sig för att miljöanpassa sophanteringen samtidigt som renhållningen får mandat att ta nya uppdrag från industrin. Nya bilar, nya rutter, ändrade tjänster och nya tider. Kanske är ni på väg att lägga om rutinerna helt på det äldreboende där du jobbar. Oavsett hur skälen ser ut, är det viktigt att du behåller din fackligt kloka blick när ni diskuterar förändringarna. Är syftet med förändringen klart, t ex är det frågan om en besparing? Tänker ni utvärdera förändringen efter en tid? Det här är några bra saker att tänka på i det arbetet: LÄS PÅ. Att diskutera schemaläggning kräver att du är påläst och har en tydlig idé om hur ni kan arbeta. Sätt dig in i de regler som gäller i Arbetstidslagen och framför allt det centrala kollektivavtal och eventuellt lokala avtal som gäller på din arbetsplats. Titta även på de protokollsanteckningar som följer avtalet. Vilka förändringar är möjliga att göra? Hur har andra gjort? VAR UTE I GOD TID. Tänk på att samtal och diskussioner tar tid. Du kan inte nå alla medlemmar med kort varsel och begära att de omedelbart ska ha en åsikt när det gäller schemaläggningen. Man behöver smälta förslag och tid att sätta sig in i vilka konsekvenser olika modeller kan få. Ta en grundläggande diskussion. Arbetstider och schemaläggningen påverkar väldigt tydligt alla medlemmars vardag. Samtidigt får man inte Smarthet är att VARA UTE I GOD TID 17

18 glömma bort de stora viktiga principerna som bör styra. Därför är det viktigt att ta en grundläggande diskussion på arbetsplatsen om vad som är viktigt. KONTAKTA SEKTIONEN. Schemaläggning kan vara ett knepigt ämne att få grepp om. Det är en viktig facklig fråga som mycket tydligt hänger ihop med kollektivavtalet. Därför är det bra om du och dina arbetskamrater kontaktar sektionen för att få råd om hur ni ska föra diskussionerna med arbetsgivaren på bästa sätt. På så sätt slipper ni kanske onödigt arbete och kan dra nytta av erfarenheter som andra har gjort före er. RÄKNA PLUS OCH MINUS. Schemaläggning och arbetstider är hårdvaluta när det gäller din arbetsdag och din trivsel på jobbet. Här gäller det att inte sälja ut en förmån i den gamla överenskommelsen, om ni inte får en motsvarande förmån i de nya reglerna. Ni kanske vill byta övertidsersättning mot ett generellt lönepåslag på 1200 kronor i månaden. Risken är att det påslaget inte syns i kommande löneförhandlingar. Efter några år har påslaget ätits upp. Ni närmar er successivt era kolleger på andra arbetsplatser och ligger inte längre 1200 kronor över, som tanken var. Om ni vill göra den typen av byte är det viktigt att tidsbegränsa överenskommelsen och sedan utvärdera hur det har fungerat, till exempel efter ett år eller två. 18

19 Hur PÅVerKAS ArbeTSMILJÖN? När ni tänker på schemaläggningen är det viktigt med den fackliga örnblicken. Vad betyder den modell ni skulle vilja ha utifrån olika fackliga strategier, till exempel när det gäller arbetsmiljön? Innebär det nya schemat att Lisa eller Kalle får arbeta ensam någon av helgerna? Vad betyder schemat sett utifrån patienternas säkerhet eller hur ni hanterar extra riskfyllda moment i jobbet? TÄNK LÅNGSIKTIGT. Även om ni nu är ense om en bra förläggning av arbetstiden, ska schemat fungera över längre tid. Hur påverkas bemanningen? Är de nya villkoren rimliga för en nyanställd? Är det någon som vill ta över riktigt långa helgpass i utbyte mot flera lediga dagar mitt i veckan, om ett sådant pass blir ledigt? SAMLA ArGuMeNT. När ni så småningom tar diskussionen med arbetsgivaren är det klokt att ha samlat på bra argument, gärna redovisade utifrån verksamhetens behov. Med den här modellen får vi gladare barn, nöjdare patienter, bättre ekonomi och en personal som mår bättre, eller hur ni nu ser fördelarna. SKAPA enighet. Alla tycker inte om förändringar, särskilt inte förändringar som vänder upp och ned på de rutiner man har byggt upp i sin privata värld. Men det är viktigt att ni lyckas skapa enighet när det gäller schemaläggningen. Glöm bara inte att det faktiskt är arbetsgivaren som fattar beslutet om hur schemat förläggs. beslut PÅ rätt NIVÅ. Arbetsgivaren ska alltså fatta beslutet om ny schemaläggning i samråd med facket och utifrån gällande regler i lagar och avtal. Avtal om avvikelser från reglerna ombesörjs av ombudsmannen på avdelningen. Som också tar hand om tvister för brott mot det centrala kollektivavtalet. SAMTALA OM Börja gärna med ett inledande samtal om hur schemat fungerar. 4Hur fungerar det i dag? 4Vad vill ni ändra på? 4Gör ni rätt saker vid rätt tidpunkt? 4Kommer verksamheten att ställa nya krav på bemanningen? 1

20 Schemaläggning kan vara pilligt och krångligt men det handlar om att göra det bästa för alla. Nya scheman när lagen ändrades Det nya schemat blev inte toppen, men acceptabelt, även om det leder till sämre service för de boende. Så kan man sammanfatta konsekvenserna av de nya reglerna i Arbetstidslagen för de anställda på fem gruppboenden i Kortedala utanför Göteborg. Nu måste vi jobba fler helger och valfriheten är mindre, konstaterar Anna Maria Saastamoinen, schemaansvarig på sektionen i Kortedala. Tidigare behövde vi bara jobba var tredje helg. Nu måste vi jobba tre helger av sex på mitt gruppboende Fjällbopark Det är många arbetsplatser i kommuner och landsting som har kämpat för att hinna ändra sina scheman i tid till årsskiftet 2006/2007. Gruppboendena för funktionshindrade i Kortedala hör till dem som gick i mål som det var tänkt. Från och med den första januari 2007 jobbar personalen efter de nya reglerna. Men det var inte lätt att få till det nya schemat, konstaterar Anna Maria Saastamoinen. Och trots att jag har varit med på två informationsmöten och har stor erfarenhet av schemaläggning händer det att jag gör fel. Det är hon som har varit fackets vakande öga när det gäller de nya arbetstiderna. Många scheman har passerat hennes ögon. Men hon har inte varit ensam. En särskild schemagrupp bestående av de schemaansvariga på fem gruppboenden för funktionshindrade har tillsammans försökt att få ihop de nya reglerna med de behov som de boende och verksamheten har. Och naturligtvis personalens eget behov av att få en fungerande privat vardag, trots de nya arbetstiderna. Anna Maria berättar om gruppens arbete och konsekvenserna för verksamheten tillsammans med Carina, Natalie, Cattis, Marlen och Rigmor, 20