Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning

Transkript

1 Schyssta schemat Praktiska råd om schemaläggning

2 TILLHÖR: Innehåll Inledning 3 Avtalet stryr 4 Arbetstid enligt lagen 6 Arbetstidens förläggning 9 Andra lagar som påverkar 13 Inte bara schemaläggning 14 Intervju med Jessica Waenerlund, undersköterska Ta kommandot på din egen arbetsplats 17 Nya scheman när lagen ändrades 20 Intervju med Anna Maria Saastamoinen, schemansvarig Att lägga scheman 23 Hur gå vidare? 30

3 Inledning Arbetstiden är viktig. Den är själva förutsättningen för att du ska kunna sköta jobbet på ett bra sätt, att bemanningen är rätt vid rätt tidpunkt på dygnet. Självklart är arbetstiden också viktig för dig och din arbetsmiljö. Du ska ha rimliga arbetsvillkor när du jobbar och inte jobba ensam i utsatta lägen. Men schemat påverkar också dig som privatperson. Arbetstiderna sätter gränserna för hur du kan hantera din egen vardag. Därför är det viktigt att du och dina arbetskamrater är med och påverkar hur schemat läggs. Arbetstiderna ska passa både verksamheten och er som individer. Och det är ju du som kan det här. Du vet hur schemat bör läggas för att fungera bra med de arbetsuppgifter ni har. Det finns många arbetstidsmodeller att välja bland, men också flera regler att följa. Reglerna är till för att skydda dina mest grundläggande behov av vila och hälsa på längre sikt. Därför bör du känna till ramarna för hur arbetstiden får hanteras på en arbetsplats. Det finns stora risker med att avtala bort reglerna. Det centrala avtalet är en trygghet. Samtidigt är det viktigt med flexibla lösningar. Så ge reglerna en chans. Om du lär dig mer om de formella ramarna för schemaläggningen, så kan du lättare hitta de bästa lösningarna tillsammans med dina arbetskamrater. 4Nöj dig inte med att bara acceptera ett schemaförslag från arbetsgivaren. Ta upp en diskussion bland medlemmarna. 4Hur ser arbetsorganisationen ut hos er? Heltid, deltid, vikarier? 4Vad skulle ni vilja förändra? 4Hur kan ni agera för att nå dit? Smarthet är att IFRÅGASÄTTA

4 Avtalet styr Det är kollektivavtalet som styr. Så kan man sammanfatta reglerna om hur arbetstiden ska förläggas. Visst, det är en förenkling, men i praktiken räcker det med att du känner till vad kollektivavtalet säger om semester och schemaläggning inom ditt avtalsområde. Det beror på att kollektivavtalets skrivningar om arbetstiderna följer de bestämmelser som finns i Arbetstidslagen. I de flesta avtal finns en praktisk tolkning av bestämmelserna i lagen. Där står det också vilka avvikelser från lagen som Kommunal och arbetsgivaren har kommit överens om. Om just ditt kollektivavtal inte har med några regler om arbetstidsförläggningen får du söka information i Arbetstidslagen, Semesterlagen och andra lagar som påverkar schemaläggningen. Om du och dina arbetskamrater vill förändra modellen för schemaläggning på er arbetsplats är det nödvändigt att ni tillsammans går igenom vilka möjligheter som finns i de centrala avtalen för din bransch och hur det är formulerat i ett eventuellt lokalt avtal för just din arbetsplats. Är förändringarna möjliga att genomföra redan i dag? Ja, då är det bara att påbörja diskussionen med arbetsgivaren. Kommunalarna finns överallt Medlemmar i Kommunal är verksamma inom många olika områden. Därför finns det också olika avtal för olika medlemsgrupper. De olika branscherna kan ha olika överenskommelser om arbetstiden och schemaläggningen. Det stora flertalet medlemmar som arbetar i kommunerna och landstingen har t ex en veckoarbetstid på 37 timmar. Veckoarbetstiden för de medlemmarna hos privata arbetsgivare varierar. Det här är avtalsområdena inom Kommunal: 4Vård av äldre och funktionshindrade. Här arbetar cirka medlemmar. Veckoarbetstiden och semesterdagar varierar om verksamheten drivs offentligt eller privat medlemmar som arbetar som personliga assistenter och anhörigvårdare har dessutom egna avtal. Flertalet inom vård och omsorg arbetar schemabundet, men nattarbete förekommer också. Smarthet är att TA REDA PÅ VAD SOM GÄLLER 4Hälso- och sjukvårdsområdet. Här har Kommunal medlemmar med en veckoarbetstid på mellan 40 timmar och 36,33 timmar (nattjänstgöring). 4Förskolan och skolan. På förskolor och fritidshem arbetar runt medlemmar. Dessutom arbetar cirka som elevassistenter, vaktmästare, skolmåltidspersonal m fl. Framför allt är detta arbete på dagtid, men arbete på kvällar, nätter och helger förekommer också t ex för fritidsledare.

5 4Trafikområdet. Här arbetar medlemmar, de flesta som bussförare. Ett branschavtal och centrala avtal finns inom detta område. Flertalet är tecknade med privata arbetsgivare. Veckoarbetstiden varierar mellan 40 och 38,25 timmar. Delade turer är vanligt. 4Jordbruk, djur och natur. Här finns medlemmar som tidigare hörde till Svenska Lantarbetareförbundet. De arbetar med jordbruk, hästhållning, golf, m m. De flesta har 40 timmars arbetsvecka och djurens behov och verksamhetens art styr schemaläggningen. Många har delade skift och två och treskift. 7 dagarsschema är vanligt bland vissa djurskötare. 4Kyrkans område (t ex Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionsförbundet). Inom kyrkan arbetar kyrkogårdsarbetare, vaktmästare, barnskötare m fl. Veckoarbetstiden varierar mellan 38,25 och 40 timmar och flertalet anställda arbetar dagtid, ibland på helger. Vissa yrkesgrupper har även beredskap. 4Teknikområdet. Här finns runt medlemmar som arbetar utifrån många olika avtal. Vanligaste veckoarbetstiden är mellan 38,25 och 40 timmar och förläggningen av arbetstiden skiftar. Simhallar är t ex öppna både vardagar och helger. Många arbetar efter rullande schema och med flextid. 4räddningstjänsten. Runt medlemmar arbetar i utryckningstjänst. Veckoarbetstiden är 48 eller 42 timmar beroende på om de arbetar hela dygnet eller delar av det. De flesta arbetar delat dygn, där arbets tid och jour sammanvägs. DISKUTERA 4Hur ser det centrala kollektivavtalet för just din bransch? KORT OM: KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalet är en formell överenskommelse mellan arbetsgivaren och Kommunal. Där finns grunden för dina villkor i arbetslivet uttalad som en sorts lägsta nivå på hur du ska ha det på jobbet, ett skydd mot att bli utnyttjad. Kollektivavtalet är ett golv för din trygghet, dina arbetstider, din övertidsersättning, din ledighet och din lön. Kollektivavtal kan slutas på flera nivåer. I det centrala avtalet är det Kommunal som central organisation som gör upp med din arbetsgivares centrala organisation, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting eller med Församlingsförbundet för dig som jobbar i kyrkan. Facket och arbetsgivaren kan sedan förhandla fram ännu bättre villkor lokalt på din arbetsplats. Det kallas då lokalt kollektivavtal, eller lokalt avtal. Fördelen med kollektivavtal är att det gäller för alla medlemmar. Arbetsgivaren kan inte spela ut medlemmar mot varandra. Därför är det också viktigt att så många som möjligt är medlemmar i facket. 4Vad sägs om arbetstiden? 5

6 Arbetstiden enligt lagen Även om det är avtalet som styr schemaläggningen på olika arbetsplatser, är det viktigt att du känner till Arbetstidslagen (ATL). Den är grunden för hur man handskas med arbetstiden och ger dig bra grundkunskaper om de olika begrepp och resonemang som man brukar använda. Lagen beskriver arbetstiden på olika sätt utifrån vad som gäller i olika situationer. Arbetstid är den tid du som anställd står till arbetsgivarens förfogande på din arbetsplats. Det är tid du arbetar eller kan börja arbeta om det behövs. Den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan för en heltidsanställd. Man kan också utgå från en fyraveckorsperiod. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden vara högst 160 timmar. I kollektivavtalet kan man göra upp om kortare eller längre arbetstid per vecka. I kollektivavtalet kan man också förhandla bort beräkningstiden på en vecka eller fyra veckor och i stället välja en annan beräkningsperiod. Övertid är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid. Övertid ska vara beordrad av arbetsgivaren. Det går med andra ord inte att bara stanna kvar ett par timmar för att du inte hann klart, om ni inte har gjort upp det i förväg. Ibland kan det krävas extra stora insatser av de anställda. Det kanske är semestertider, ett gäng ska gå på utbildning eller så har en större olycka hänt och alla resurser i vården måste sättas in. Övertid är med andra ord tillåten, men den får inte vara hur stor som helst. Lagen talar om en gräns på högst 48 timmars övertid under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, alternativt 200 timmar per kalenderår och anställd. Tanken är att övertiden inte får riskera din hälsa. Du får inte jobba så mycket att du riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka. Jourtid. Under jourtid ska du befinna dig på arbetsplatsen och stå till arbetsgivarens förfogande när din arbetsinsats behövs. I lagen sätts gränsen vid 48 timmars jourtid per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad, men det är vanligt att man har förhandlat fram andra sätt att beräkna jourtid i kollektivavtalet. Smarthet är att VARA PÅLÄST Mertid berör dig som arbetar deltid. Mertid är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid enligt anställningsavtalet. Du kan arbeta mertid när arbetsgivaren har behov av det, men bara upp till heltid. Rast och paus. Du kan ha olika sorters vila under arbetsdagen vilket också påverkar schemaläggningen. Rast är ett längre avbrott, när du har rätt att lämna din arbetsplats, t ex vid lunchen. I kollektivavtal kan man i stället reglera att man får ta ett måltidsuppehåll, som då räknas in i

7 arbetstiden. Du kan också få göra kortare pauser, för att ta en kopp kaffe. Den tiden räknas in i arbetstiden och du får då inte lämna arbetsplatsen. NATTArbeTe är egentligen förbjudet enligt Arbetstidslagen, men om det ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor som i så fall ska gälla. Som natt räknas perioden mellan klockan tio på kvällen och klockan sex på morgonen. Nattarbete har den som arbetar tre timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod. Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan. Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress. Därför är det extra viktigt hur natten schemaläggs. Den som inte är tillräckligt utvilad kan göra allvarliga felbedömningar under sitt nattpass. VILoPerIod. Alla anställda ska ha rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under dygnet, enligt Arbetstidslagen. Dessutom finns det särskilda bestämmelser om veckans sammanlagda vilotid. Vissa undantag kan göras i centrala kollektivavtal. NÖdFALLSÖVerTId. Alla händelser kan inte förutses och schemaläggas. Det kan inträffa en naturkatastrof, en brand eller en större trafikolycka som ställer helt andra krav på insatser än vad som ryms i det ordinarie schemat. Folk behöver extrainkallas, den som skulle ha gått av sitt skift får lov att fortsätta. Vid de tillfällena gäller särskilda regler om nödfallsövertid. De anställda får helt enkelt arbeta så mycket övertid som situationen kräver. Men om övertiden överstiger två dygn krävs särskilt tillstånd av Arbetsmiljöverket. DISKUTERA 4Vilken sorts arbetstid är aktuell på din arbetsplats? 4Hur påverkar det schemaläggningen? 7

8

9 Arbetstidens förläggning Arbetstidslagen gäller alla, även den som har färdiga schemasystem på datorn och även den som är nöjd med sitt nuvarande schema. Syftet är att värna en god arbetsmiljö och att se till att alla anställda får rimliga förutsättningar för att leva ett liv med god hälsa. De nivåer som anges i lagen ska ses som miniminivåer. I kollektivavtal kan man komma överens om andra nivåer och villkor, men de får som regel aldrig vara sämre än det som anges i lagen. I vissa situationer tillåts avvikelser och då ska de anställda ha rätt till särskild kompensation för de försämrade villkoren. Reglerna om hur man beräknar den sammanlagda arbetstiden, reglerna för beräkning av dygnsvila och reglerna för beräkning av nattarbete är viktiga byggstenar när ni funderar på ett nytt schemasystem. KOMMUNAL SÄGER... Arbetstidslagen är en skyddslag som ska se till att din arbetsmiljö är bra och att din hälsa inte äventyras. Det är viktigt att reglera rätten till ledighet. Vissa branscher och verksamheter kräver avvikelse från reglerna. Om de villkoren inte åsidosätter medlemmarnas hälsa kan Kommunal komma överens med arbetsgivaren om vad som då ska gälla och föra in detta i ett kollektivavtal. 10 Den sammanlagda arbetstiden Lagen beskriver hur man ska beräkna arbetstiden. Grundregeln är att ingen ska arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan, beräknat under en fyramånadersperiod. Under den perioden ska du räkna in ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, mertid och jourtid, men inte beredskapstid, annat än om du bryter den för att arbeta. Till arbetstiden hör också semestertid under perioden och eventuell sjukfrånvaro, kort sagt all tid du ska vara på jobbet. Taket på 48 timmar går inte att förhandla bort. Det gäller som veckoarbetsmått för alla. Ingen får jobba mer än så. Däremot går det att förhandla fram en annan beräkningsperiod än fyra månader. I centrala kollektivavtal kan beräkningsperioden förlängas till ett år. Veckoarbetsmåttet på 48 timmar bör inte medföra några problem ute på arbetsplatserna. OBS! Detta är ingen arbetstidsförlängning utan bara ett tak för hur mycket du får jobba per vecka. Den ordinarie arbetstiden regleras i kollektivavtalet. 13 Dygnsvila Reglerna säger att du och alla andra arbetstagare ska ha en sammanhängande dygnsvila på minst elva timmar under varje 24-timmarsperiod. Man kan få avvika från regeln om det händer något särskilt som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse. Men då ska arbetstagaren också få motsvarande kompensationsledighet i direkt anslutning till nästkommande arbetspass. Man kan göra upp om en annan kompensation i lokala kollektivavtal. Dygnsvilan får inte läggas när som helst, till exempel mitt på dagen. Den ska enligt grundregeln infalla mellan midnatt och klockan på morgonen om inte allmänhetens behov eller särskilda omständigheter kräver något annat. OM DET INTE FINNS NÅGOT AVTAL Om det inte finns något kollektivavtal mellan parterna på ditt avtalsområde är det Arbetsmiljöverket som bedömer om det är tillåtet att avvika från reglerna i Arbetstidslagen. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska se till att Arbetstidslagen och föreskrifterna som hänger ihop med lagen följs.

10 BEREDSKAP Exempel: En person arbetar till klockan och fortsätter sedan med beredskap mellan klockan och Om hon under den beredskapen arbetar mellan klockan och ska hon ha en förlängd vila i anslutning till nästkommande arbetspass. I detta fall ska en extra vila utgå med två timmar. Villkoren för arbetstider och schemaläggning vid nattarbete måste regleras på ett tydligt sätt. Om man vill göra avvikelser från lagens regler om elva timmars sammanhängande dygnsvila under natten måste arbetsgivaren och facket komma överens om detta i ett centralt avtal eller efter godkännande av Kommunal centralt. Hur gör man vid beredskap? Många yrkesgrupper har också beredskap. Man måste inte finnas tillgänglig på jobbet, men ska vara beredd att rycka in om något inträffar. Den faktiskt arbetade tiden som bryter dygnsvilan ska enligt lagen kompenseras med motsvarande vila i direkt anslutning till nästkommande arbetspass. 13 a Nattarbete Inom Kommunals avtalsområden finns det många verksamheter som kräver nattarbete. Det gäller bland annat kollektivtrafiken, brandförsvaret och vården. Där är det en utmaning att hitta olika schemalösningar som följer lagens regler, fungerar praktiskt för verksamheten och även ger rimliga arbetsvillkor för Kommunals medlemmar. Själva definitionen av nattarbete ser ut så här: NATTARBETE Du kan tänka så här: Beräkningsperioden är fyra månader, till exempel januari till och med april. Det innebär 120 dagar. Från det räknar du bort 18 dagar, dvs 24 timmar för varje sjudagarsperiod. Då får du kvar 102 dagar under perioden. Eftersom man får jobba åtta timmar natt varje 24-timmarsperiod innebär det att du som mest får arbeta 102 dagar x 8 timmar under fyramånadersperioden. Hur många timmar man får arbeta olika nätter sägs inte, vilket kan betyda att du arbetar sex timmar ena passet och tolv timmar nästa pass, så länge du inte överskrider det totala antalet tillåtna nattimmar, det villsäga 816 timmar. Som natt räknas perioden mellan klockan och Med nattarbete menar man att en person arbetar tre timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod. Men man får inte jobba natt hur mycket som helst. I genomsnitt får nattarbetet pågå under högst åtta timmar av varje 24-timmarsperiod. För att räkna ut genomsnittet utgår man från en beräkningsperiod på fyra månader. Under den tiden räknar man semester och sjukfrånvaro som fullgjord arbetstid. Man räknar också bort 24 timmar från varje påbörjad period om sju dagar. Det betyder i praktiken att vissa skift enligt schemat kan vara längre än åtta timmar. Om nattarbetet innebär särskilda risker eller om jobbet är mycket fysiskt eller mentalt ansträngande får man inte jämna ut på det sättet. Då gäller åttatimmarsgränsen strikt. Avvikelser från detta får bara göras om det inträffar något som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse. Vad särskilda risker eller stor ansträngning betyder i praktiken kan man inte läsa ut av förarbetena till Arbetstidslagen. Det får visa sig i rättspraxis. Vilka som ska arbeta efter de striktare reglerna om högst åtta timmar natt per 24-timmarsperiod och vilka som ska jobba i genomsnitt åtta timmar per natt bestäms i en lokal förhandling. Vill du veta mer om detaljerna för just din arbetsplats kan du vända dig till sektionen. 10

11 DISKUTERA 4Bjud in någon från sektionen för att berätta om Arbetstidslagen, centrala och lokala kollektivavtal och hur reglerna påverkar arbetet och schemaläggningen hos just er. 4Hur mycket får man arbeta natt enligt de nya reglerna? 4Gör det skillnad vilket sorts nattarbete man har? Smarthet är att TA REDA PÅ MER 11

12

13 Andra lagar som påverkar Förutom Arbetstidslagen finns det andra lagar som påverkar förläggningen av arbetstiden. Det här är några av de viktigaste: Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter när det gäller arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. De ska bland annat ha lika anställnings- och arbetsvillkor, dvs lika lön, lika arbetstid, lika rätt att begära heltid. Det är naturligtvis en fråga man bör vara särskilt uppmärksam på när man lägger ut arbetstiden. Lagen tar också upp kvinnors och mäns lika rätt till utvecklingsmöjligheter på jobbet. Det gäller framför allt möjligheterna att vidareutbilda sig. I Jämställdhetslagen finns också förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att en man och en kvinna utför samma jobb men kvinnan har lägre lön. Indirekt diskriminering kan handla om att en regel på arbetet verkar vara neutral men i praktiken missgynnar det ena könet. Semesterlagen. Semesterlagen säger hur och hur länge anställda har rätt till semester. Grundregeln är att alla anställda har rätt till fem veckors semester varje år, oavsett om du är fast anställd eller vikarie, men många kollektivavtal ger bättre villkor. Semesterrätten gäller redan under första anställningsåret, fast då är den obetald. Det går att spara semesterdagar för att ta ut en längre ledighet vid ett senare tillfälle. Man får spara upp till en vecka om året under fem år, men man måste ta ut minst 20 semesterdagar per år. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket om hur semestern ska läggas ut under året. I regel räknas vardagar, men inte helgdagar som semesterdagar. För dem som arbetar helger kan det se annorlunda ut. Man kan besluta om andra semestervillkor i centrala avtal. Föräldraledighetslagen Den som är arbetstagare och förälder har rätt att vara ledig från sin anställning för att vårda sitt barn. Rätten att vara ledig gäller till dess att barnet har fyllt ett och ett halvt år. Dessutom har föräldern rätt att förkorta sin arbetstid fram till dess att barnet är åtta år. Man kan vara ledig upp till 1/4-del av sin normala arbetstid och man har rätt att själv få styra hur ledigheten ska förläggas. 13

14 Att bo så nära att hon kunde cykla till jobbet gav Jessica möjlighet att i lugn och ro kunna hämta barnen på dagis. Inte bara schemaläggning Att många har svårt att få tiden att räcka till är inget nytt. Speciellt om familjens behov krockar med arbetets krav. Särskilt utsatta är förstås småbarnsföräldrarna. Barnsjukdomar vill sällan inordna sig i schemat och tiden med familjen kanske känns alldeles för kort. För andra kan det handla om att få med de åldrande föräldrarna i livspusslet. Lite vill man kunna ge tillbaka och i perioder kanske det handlar om att ge stöd och praktisk hjälp flera gånger i veckan. För någon annan kan det viktiga vid sidan av jobbet vara att få ägna sig åt studier, frivilligt arbete eller att sjunga i kör. Schemaläggning handlar också om allt detta. Det är också ett tillfälle att se över möjligheten att gå upp till heltid för den som vill. Den tid vi arbetar ska fungera med livet i övrigt och då är det naturligtvis guld värt om du har en schemamodell som tillåter att du som anställd kan vara med och påverka arbetstidens förläggning. För Jessica Waenerlund, 35 år, är det så. Hon jobbar som undersköterska på Björkbackens äldrecentrum i Tyresö kommun. Som ensamstående med två barn på elva och sju år är möjligheten att styra arbetstiden en förutsättning för att få ihop allt. 14

15 Framför allt är det tiden med barnen som hon vill prioritera när hon lägger in sin önskemål i den Time care-modell som man använder på Björkbacken. De veckor som jag har barnen vill jag inte jobba kvällar och helger, säger hon. Men när jag inte har barnen jobbar jag gärna mer. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv lite mer. Jessica, barnen och katten Wilma bor i en snyggt inredd 3:a intill Tyresö Centrum. Inredning är lite av en hobby för Jessica och stolarna i köket har hon klätt om själv. Björkbacken ligger bara fem minuters cykelväg från hemmet och just närheten till jobbet är extra viktig för att hela familjen ska må bra, menar hon. Tidigare jobbade jag i Västerhaninge och hade långa restider. Jag gick hemifrån kvart i sju och kom hem klockan fem. Det stora barnet fick ta jättestort ansvar och hämta och lämna sin lillasyster nästan alla dagar. Det var fruktansvärt stressigt och kändes inte bra. Men det är helt borta nu. Nu kan jag arbeta korta dagar när jag har barnen och hämta min sjuåring på fritis klockan två eller tre och gå hem och laga mat i lugn och ro. Att få lugn och ro i vardagen är viktigt för henne och så är det nu. Hon trivs jättebra på sitt nya jobb, barnen har rimliga tider och själv hinner hon med sitt stora intresse för träning och simning. Jag vill ju också försöka hinna träffa vänner, mina syskon och min mamma. Men de flesta andra är ju lediga när det är helg medan jag jobbar ganska ofta. Det trivs jag inte med. Om jag kunde få lägga ett drömschema skulle det inte finnas med helgjobb. De veckor som hon inte har barnen ser helt annorlunda ut. Dagarna på jobbet blir längre och hon hoppar gärna in om det blir ett kortare eller längre vikariat ledigt. Hon är oftast bara ledig en dag i veckan. Jessica Waenerlund arbetar 75 procent, men skulle helst vilja ha heltid för att klara ekonomin. Tillsammans med sina kolleger lämnar hon i början av varje sexveckorsperiod in önskemål om när hon vill jobba. Alla vet grundförutsättningarna, på dagtid måste de vara fyra på plats och på kvällen behövs tre. Björkbacken är ett korttidsboende för patienter som ska rehabiliteras efter hjärt/kärlsjukdom eller en stroke och har också öppet på helgerna. Det betyder att personalen i genomsnitt måste jobba varannan helg. Nattpersonalen har ett eget schema. Vi som jobbar på Björkbacken är mellan 25 och 60 år och befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv lite mer. När Jessica Waenerlund tänker på framtiden är det inte säkert att hon kommer att finnas kvar inom vården. Jag tycker att det är väldigt kul att plugga och har funderat på att läsa vidare, säger hon. Jag har inte funderat klart det är en ekonomisk fråga men jag kanske kan jobba samtidigt som jag läser på högskolan. Egentligen vill jag arbeta med personalfrågor. Om jag vore miljonär skulle jag läsa vidare. Samtidigt trivs jag jättebra som undersköterska och jag tycker att vi gör ett jättebra jobb. Vi befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. 15

16

17 Ta kommandot på din egen arbetsplats Rent formellt är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns ett fungerande schema för din arbetsplats. Men eftersom arbetstiderna är en så viktig del i din arbetsmiljö är det smart att du och dina arbetskamrater engagerar er och tar kommandot över hur arbetstiderna förläggs. Om ni är med på ett tidigt stadium har ni stora möjligheter att påverka hur tiden läggs ut. De erfarenheter ni har av vilka insatser som behövs under olika delar av dagen är ovärderlig information och hjälper arbetsgivaren och er själva att hushålla med de resurser som finns. När man diskuterar arbetstiden är det många frågor som finns i luften samtidigt. En del är viktiga på kort sikt, andra på längre sikt. Ni kanske måste lösa vikariesituationen över sommaren eller faktiskt hitta en helt ny modell för schemaläggning som en del av en omorganisation som har gett er nya arbetsuppgifter och ansvarsområden. Några frågor kan vara oerhört viktiga för dig som individ. Högst konkret kanske det handlar om att din sambo har bytt jobb och att ni måste få ihop familjepusslet på ett nytt sätt, samtidigt som du äntligen har kommit in på en kurs som du gärna vill gå. Det kan också handla om nya villkor för hela verksamheten. Politikerna i kommunen har bestämt sig för att miljöanpassa sophanteringen samtidigt som renhållningen får mandat att ta nya uppdrag från industrin. Nya bilar, nya rutter, ändrade tjänster och nya tider. Kanske är ni på väg att lägga om rutinerna helt på det äldreboende där du jobbar. Oavsett hur skälen ser ut, är det viktigt att du behåller din fackligt kloka blick när ni diskuterar förändringarna. Är syftet med förändringen klart, t ex är det frågan om en besparing? Tänker ni utvärdera förändringen efter en tid? Det här är några bra saker att tänka på i det arbetet: LÄS PÅ. Att diskutera schemaläggning kräver att du är påläst och har en tydlig idé om hur ni kan arbeta. Sätt dig in i de regler som gäller i Arbetstidslagen och framför allt det centrala kollektivavtal och eventuellt lokala avtal som gäller på din arbetsplats. Titta även på de protokollsanteckningar som följer avtalet. Vilka förändringar är möjliga att göra? Hur har andra gjort? VAR UTE I GOD TID. Tänk på att samtal och diskussioner tar tid. Du kan inte nå alla medlemmar med kort varsel och begära att de omedelbart ska ha en åsikt när det gäller schemaläggningen. Man behöver smälta förslag och tid att sätta sig in i vilka konsekvenser olika modeller kan få. Ta en grundläggande diskussion. Arbetstider och schemaläggningen påverkar väldigt tydligt alla medlemmars vardag. Samtidigt får man inte Smarthet är att VARA UTE I GOD TID 17

18 glömma bort de stora viktiga principerna som bör styra. Därför är det viktigt att ta en grundläggande diskussion på arbetsplatsen om vad som är viktigt. KONTAKTA SEKTIONEN. Schemaläggning kan vara ett knepigt ämne att få grepp om. Det är en viktig facklig fråga som mycket tydligt hänger ihop med kollektivavtalet. Därför är det bra om du och dina arbetskamrater kontaktar sektionen för att få råd om hur ni ska föra diskussionerna med arbetsgivaren på bästa sätt. På så sätt slipper ni kanske onödigt arbete och kan dra nytta av erfarenheter som andra har gjort före er. RÄKNA PLUS OCH MINUS. Schemaläggning och arbetstider är hårdvaluta när det gäller din arbetsdag och din trivsel på jobbet. Här gäller det att inte sälja ut en förmån i den gamla överenskommelsen, om ni inte får en motsvarande förmån i de nya reglerna. Ni kanske vill byta övertidsersättning mot ett generellt lönepåslag på 1200 kronor i månaden. Risken är att det påslaget inte syns i kommande löneförhandlingar. Efter några år har påslaget ätits upp. Ni närmar er successivt era kolleger på andra arbetsplatser och ligger inte längre 1200 kronor över, som tanken var. Om ni vill göra den typen av byte är det viktigt att tidsbegränsa överenskommelsen och sedan utvärdera hur det har fungerat, till exempel efter ett år eller två. 18

19 Hur PÅVerKAS ArbeTSMILJÖN? När ni tänker på schemaläggningen är det viktigt med den fackliga örnblicken. Vad betyder den modell ni skulle vilja ha utifrån olika fackliga strategier, till exempel när det gäller arbetsmiljön? Innebär det nya schemat att Lisa eller Kalle får arbeta ensam någon av helgerna? Vad betyder schemat sett utifrån patienternas säkerhet eller hur ni hanterar extra riskfyllda moment i jobbet? TÄNK LÅNGSIKTIGT. Även om ni nu är ense om en bra förläggning av arbetstiden, ska schemat fungera över längre tid. Hur påverkas bemanningen? Är de nya villkoren rimliga för en nyanställd? Är det någon som vill ta över riktigt långa helgpass i utbyte mot flera lediga dagar mitt i veckan, om ett sådant pass blir ledigt? SAMLA ArGuMeNT. När ni så småningom tar diskussionen med arbetsgivaren är det klokt att ha samlat på bra argument, gärna redovisade utifrån verksamhetens behov. Med den här modellen får vi gladare barn, nöjdare patienter, bättre ekonomi och en personal som mår bättre, eller hur ni nu ser fördelarna. SKAPA enighet. Alla tycker inte om förändringar, särskilt inte förändringar som vänder upp och ned på de rutiner man har byggt upp i sin privata värld. Men det är viktigt att ni lyckas skapa enighet när det gäller schemaläggningen. Glöm bara inte att det faktiskt är arbetsgivaren som fattar beslutet om hur schemat förläggs. beslut PÅ rätt NIVÅ. Arbetsgivaren ska alltså fatta beslutet om ny schemaläggning i samråd med facket och utifrån gällande regler i lagar och avtal. Avtal om avvikelser från reglerna ombesörjs av ombudsmannen på avdelningen. Som också tar hand om tvister för brott mot det centrala kollektivavtalet. SAMTALA OM Börja gärna med ett inledande samtal om hur schemat fungerar. 4Hur fungerar det i dag? 4Vad vill ni ändra på? 4Gör ni rätt saker vid rätt tidpunkt? 4Kommer verksamheten att ställa nya krav på bemanningen? 1

20 Schemaläggning kan vara pilligt och krångligt men det handlar om att göra det bästa för alla. Nya scheman när lagen ändrades Det nya schemat blev inte toppen, men acceptabelt, även om det leder till sämre service för de boende. Så kan man sammanfatta konsekvenserna av de nya reglerna i Arbetstidslagen för de anställda på fem gruppboenden i Kortedala utanför Göteborg. Nu måste vi jobba fler helger och valfriheten är mindre, konstaterar Anna Maria Saastamoinen, schemaansvarig på sektionen i Kortedala. Tidigare behövde vi bara jobba var tredje helg. Nu måste vi jobba tre helger av sex på mitt gruppboende Fjällbopark Det är många arbetsplatser i kommuner och landsting som har kämpat för att hinna ändra sina scheman i tid till årsskiftet 2006/2007. Gruppboendena för funktionshindrade i Kortedala hör till dem som gick i mål som det var tänkt. Från och med den första januari 2007 jobbar personalen efter de nya reglerna. Men det var inte lätt att få till det nya schemat, konstaterar Anna Maria Saastamoinen. Och trots att jag har varit med på två informationsmöten och har stor erfarenhet av schemaläggning händer det att jag gör fel. Det är hon som har varit fackets vakande öga när det gäller de nya arbetstiderna. Många scheman har passerat hennes ögon. Men hon har inte varit ensam. En särskild schemagrupp bestående av de schemaansvariga på fem gruppboenden för funktionshindrade har tillsammans försökt att få ihop de nya reglerna med de behov som de boende och verksamheten har. Och naturligtvis personalens eget behov av att få en fungerande privat vardag, trots de nya arbetstiderna. Anna Maria berättar om gruppens arbete och konsekvenserna för verksamheten tillsammans med Carina, Natalie, Cattis, Marlen och Rigmor, 20

21 som är samordningsansvarig för de olika boendena. Till en början har schemagruppen arbetat fram ett grundschema. Valfriheten har vi väntat med. Vi måste först få basschemat att fungera, säger Anna Maria. Tack vare att arbetsgivaren var ute i god tid, kom också diskussionerna i sektionen igång relativt tidigt under hösten. Arbetsgivaren har haft en schemaexpert som har åkt runt och pratat med olika arbetsplatser för att underlätta arbetet, fortsätter hon. Det är ju också arbetsgivaren som bestämmer schemat. Många tror att det är facket. Så är det alltså inte, men vi får naturligtvis ha synpunkter och lägga fram förslag. Bra scheman gör att det blir mindre gnissel på arbetsplatserna. En viktig fråga har varit hur man bestämmer brytpunkten, d v s det klockslag som man sätter för att kunna beräkna dygnsvilan. Det påverkar alla beräkningar under schemaperioden. Vi har fått pröva oss fram och har just nu hamnat i ett läge där schemat passar verksamheten, men då det är svårt för mig som fackligt förtroendevald att få in facklig tid, säger Anna- Maria. Men det löser vi. Med de nya reglerna är det också svårt att få tid för arbetsplatsträffar, säger hon. Ett förslag från arbetsgivaren är att vi ska ha ett heldagsmöte varannan månad och sedan två tvåtimmarsmöten, men det har vi inte diskuterat klart. Hur fungerade det att arbeta fram nya scheman? De olika boendena har olika verksamhet och det gällde att ta hänsyn till det när vi konstruerade deras olika scheman, säger Rigmor. Fjällängeln måste till exempel ha nattvak, medan verksamheten här på Fjällbogården har sovande jour. Det påverkar i sin tur hur många helger i månaden personalen måste jobba. Hon betonar att det är viktigt att man känner till verksamhetens behov när man lägger schemat. De andra i schemagruppen accepterar läget, men ser klara försämringar när det gäller arbetstiden, både för egen del och när det gäller verksamheten. Tidigare har vi arbetat i sexveckorsschema och haft stor frihet att lägga in våra önskemål, säger Carina. Vi har också kunnat byta med varandra. Om jag har velat och det har fungerat för de andra har jag kunnat arbeta två helger i rad för att sedan vara ledig i fyra helger. Flexibiliteten har gjort det möjligt för de anställda att till exempel gå ganska tidskrävande utbildningar och ha privata aktiviteter vid sidan av jobbet. De gamla reglerna gjorde det lättare, säger Natalie. Nu blir det betydligt krångligare och svårare med de egna önskemålen. Marlen får till exempel göra avkall på en del av sitt resande. För andra blir det mindre tid för vänner och familjen. Arbetsgivaren har haft en schemaexpert om har åkt runt och pratat med olika arbetsplatser för att underlätta arbete. Det är ju också arbetsgivaren som bestämmer schemat. Många tror att det är facket. Så är det alltså inte Men störst problem är ändå att flexibiliteten för verksamheten försvinner med de nya reglerna, menar deltagarna i schemagruppen. Det blir inte lika lätt att jobba extra ett par timmar om någon boende till exempel skadar en tand och akut måste få hjälp att ta sig till tandläkaren. Det kan förskjuta schematiderna helt och göra att man inte kan gå på sitt ordinarie schema dagen efter. Med de nya arbetstiderna kan också det också bli svårt att ordna de sociala aktiviteterna utanför gruppboendet, det som är en så viktig del i verksamheten, menar de. Arbetstiderna som gäller så här i början av året är ett försöksschema och nästa period är det dags att ta hänsyn även till de personliga önskemålen. Det blir pilligt och krångligt, men det handlar om att göra det bästa även om de nya arbetstiderna helt klart innebär försämringar, menar gruppen. Samtidigt har jag hört att en del anställda inom äldreomsorgen faktiskt har fått ett bättre schema med de nya reglerna, säger Anna Maria Saastamoinen. De kan jobba längre pass på helgerna och får en mer sammanhängande ledighet jämfört med tidigare. 21

22

23 Att lägga scheman Kortedala är ett exempel bland många på hur man har valt att styra schemaläggningen lokalt. Det gamla systemet har arbetats om så att det ska fungera med de nya reglerna i Arbetstidslagen. Det gäller naturligtvis för alla andra också. Även färdiga schemamodeller måste anpassas efter de nya reglerna. Det finns många datorprogram man kan välja bland när man ska införa en ny schemamodell. Klokt är att du och dina arbetskamrater börjar med att diskutera hur ni själva skulle vilja lägga era scheman, vad verksamheten behöver och vilka särskilda krav som arbetsgivaren har. Därefter är det dags att se efter om ni kan få hjälp av några befintliga program eller om ni kan inspireras av hur andra har arbetat. Kanske ni kan rucka på några av era krav om modellen i övrigt verkar bra. Kanske ni i stället ska be om hjälp att konstruera ett eget system. Det är viktigt att era behov lokalt styr vilken arbetstidsmodell ni väljer. Men ni måste se till att följa de grundläggande trygghetskraven som finns i centrala och lokala avtal. Om ni vill ändra de grundläggande förutsättningarna är det viktigt att arbeta tillsammans med ombudsmännen på avdelningen. Det är bara de som har rätt att sluta avtal med arbetsgivaren om nya villkor, d v s om avsteg från det centrala kollektivavtalet. Olika modeller för schemaläggning/arbetstidsmodeller Det finns många spännande sätt att lägga scheman som passar både verksamheten och anställda. Uppfinningsrikedomen är stor lokalt och det finns många etablerade schemasystem som kan användas. De olika modellerna kan rymma flera aspekter av arbetstiden, som arbetstidens längd, förläggning och sysselsättningsgraden. Gemensamt för många av modellerna är att de är flexibla både när det gäller de anställdas önskemål och när det gäller verksamhetens behov av olika bemanning vid olika tider på dygnet. De ger ofta arbetstagarna ett stort inflytande över arbetstiden och också en större chans till heltidstjänster. Fördelarna med de olika arbetstidsmodellerna är uppenbara. Förutom att de anställda får bättre inflytande, kan man se positiva effekter på arbetsmiljön och att hälsan blir bättre. Samtidigt bör man fundera på eventuella risker och problem. Från utvärderingar av olika modeller vet man att långsiktigheten och stabiliteten i verksamheten kan bli lidande. Det finns även en risk att grundbemanningen blir för låg. Det är klokt att fundera på frihetens avigsidor för enskilda arbetstagare. Å ena sidan kan man påverka när man är ledig och när man jobbar och på så sätt lättare få ihop arbetsschemat med livsschemat i övrigt. Å andra sidan kan en del uppfatta möjligheterna som otrygghet. Man vet aldrig vad som gäller och schemat ändrar sig hela tiden. Om man arbetar efter ett poängsystem, där arbetspass som är mindre attraktiva ger högre poäng, finns också risken att en del anställda arbetar mycket och länge på obekväma arbetstider. Vilket i längden kan vara stressande och ohälsosamt. Smarthet är att DISKUTERA MED FLERA 23

24 Så här fungerar några av de vanligaste modellerna. Självklart måste de anpassas efter de nya reglerna i Arbetstidslagen som gäller från och med den 1 januari En längre beskrivning av modellerna och lokala erfarenheter av att använda dem finns i Kommunals skrift Att förlägga sin tid från kommunals arbetstidspolitiska mål Heltidsarbete en rättighet deltidsarbete en möjlighet. Anställningar ska vara tillsvidareanställningar Arbetsorganisationen ska möjliggöra heltidsarbete. Arbetsvillkor, reell bemanning och arbetstyngd ska utformas så att medlemmarna kan välja att arbeta heltid. Dessutom måste fördelningen av det obetalda hemarbetet mellan män och kvinnor möjliggöra heltidsarbete Kommunal ska främja lokala arbetstidslösningar som inom ramen för trygga kollektivavtal gör det möjligt för medlemmarna att ha inflytande över sin arbetstid, dess förläggning, längd och omfattning. Läs mer i Hela tiden, som godkändes av Kommunals förbundsmöte Individuellt förlagd arbetstid Det finns många olika tekniska lösningar som gör att personalen på ett demokratiskt sätt kan få vara med och påverka sin arbetstid. Säkert har du hört talas om Time Care, Frida, Medvind och Palett. De är olika system för egenplanering av arbetstiden och har använts de senaste tio åren. Grundtanken är att året är indelat i olika schemaperioder och inför varje ny period gör personalen ett nytt schema. Ingen har förtur till något av arbetspassen utan bemanningen görs från grunden varje ny period. Ofta går det till så att de anställda skriver in sina önskemål och sedan är det en liten arbetsgrupp som ställer samman önskemålen och jämkar ihop dem. Den här sortens schemamodeller är vanligast inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Framför allt är det undersköterskor, vårdbiträden, skötare, personliga assistenter och barnsköterskor som arbetar på detta sätt. På vissa håll har man lagt in friskvård, tid för kompetensutveckling, årsarbetstider och flextider i de olika systemen. Fördelarna är många. Det visar inte minst de lokala erfarenheterna. I Kommunals redovisning av de olika modellerna är det tydligt att de arbetsplatser som har lagt upp schemat på detta sätt har fått mycket lättare att bemanna arbetspass som tidigare varit oattraktiva, som vissa nattpass (se rapporten Att förlägga sin tid ). Att själv kunna påverka sin arbetstid har också skapat stor delaktighet i verksamheten. Man ändrade rutiner så att schemaläggningen bättre passade verksamhetens behov och på så sätt blev arbetsmiljön bättre. Den stora vinsten för de anställda var också att arbetstiden lättare gick att förena med fritiden och familjens behov. Att alla jobbade med alla ledde också till en djupare gemenskap i arbetsgruppen. 24

25 För arbetsgivaren var fördelarna jämnare bemanning. Det blev lättare att täcka upp för planerad frånvaro och bevilja ledighet. Kostnaden för vikarier minskade tydligt. Nackdelen för arbetsgivaren är att själva schemaläggningen inför varje period tar tid och därmed kostar pengar, att valet av olika pass kan skapa konflikter i arbetsgruppen och att cheferna kan uppleva att de har mindre kontroll och makt över medarbetarna. Den mest kritiska punkten är ändå själva nivån för grundbemanning. Risken är att den sätts för lågt vilket leder till ett mycket stressigare arbete, där det till och med kan vara svårt att ta ut sin rast. Poängmodeller Inom hälso- och sjukvården är det också vanligt med olika poängmodeller, där arbetspassen är olika mycket värda beroende på hur attraktiva de är. Som anställd kan man till exempel välja att jobba på nätter och storhelger. På så sätt kan man tjäna mer för samma arbetad tid. Fördelarna är att de anställda kan påverka både lönen och arbetstiderna. Nackdelar kan visa sig om arbetsgivaren inte tar in ersättare om bemanningen minskar. För en del kan schemasystemet kanske bli en ekonomisk fälla med behov av hög lön, vilket leder till att man åtar sig fler oattraktiva arbetspass, upplever stress och dålig arbetsmiljö. De lokala erfarenheterna av att arbeta med olika poängmodeller skiftar och hänger bland annat ihop med hur modellen är konstruerad. Erfarenheterna av modeller som är relaterade till lön är sämre än för modeller som är relaterade till tid. Om schemamodellen knyts till lönen, blir varje arbetad timme värd olika mycket i pengar beroende på hur attraktivt arbetspasset är. Genom att arbeta på obekväma tider kan de anställda kvittera ut högre lön. 25

26 Citat ur Hela tiden om flytande tid: Avtal som innehåller så kallad flytande tid, det vill säga arbetstid som inte är schemalagd, kan innebära problem för personer som arbetar deltid. I dessa fall står personerna inte till arbetsmarknadens förfogande utan till den enskilde arbetsgivarens förfogande. Resultatet blir att dessa personer inte har rätt till ersättning från a-kassan när arbetsgivaren inte kan erbjuda önskad sysselsättningsgrad. Förändringar i sysselsättningsgraden påverkar även den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) som ligger till grund för ersättning vid sjukdom samt vid vård av barn och föräldraledighet. Den andra varianten kopplar arbetspassen till tid. Den anställde ska varje vecka samla ihop ett visst antal poäng som motsvarar sysselsättningsgraden. Ett attraktivt dagpass mitt i veckan kan då vara värt mindre tidpoäng jämfört med ett oattraktivt pass på nyårsafton. I en del fall har poängmodellen som är kopplad till tid blivit dyrare för arbetsgivaren. I ett fall uppfattade både ledning och personal att arbetstiden kapats för mycket, samtidigt som det har varit svårt att styra bemanningen. Modellen uppfattades inte ha någon effekt på vare sig rekrytering, personalomsättning eller frånvaro. Dessutom har själva bemanningen enligt arbetsgivaren tagit mycket tid och lett till konflikter i arbetsgruppen. I ett annat fall var erfarenheterna betydligt bättre. Personalen uppfattade att schemamodellen ledde till bättre framförhållning för verksamhetsplaneringen, minskade behovet av externa vikarier och gav en jämnare bemanning under hela dygnet. De lokala erfarenheterna av poängmodellen relaterad till lönen är ändå att modellen sammantaget har fler nackdelar än fördelar. Den har medfört att tid för kompetensutveckling, möten, raster och överlappningstid har minskat markant. Kontinuiteten har minskat när arbetslag har brutits upp och personalen har arbetet i nya konstellationer. Erfarenheterna av att i stället arbeta med en poängmodell som är relaterad till tid är betydligt bättre. Personalen talar om bättre inflytande och bättre arbetsmiljö. De tycker att framförhållningen i planeringen har blivit mycket bättre, att stressen har minskat och att fler är engagerade i verksamhetsplaneringen. En nackdel med att lägga schemat med hjälp av en poängmodeller är ändå att systemet tar för lång tid att administrera. Poängmodeller är framför allt vanliga bland undersköterskor och barnsköterskor. 3-3-modellen Det här är en populär arbetstidsmodell som används i både offentlig och privat verksamhet, framför allt inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det finns numera olika varianter av 3-3-modellen, som går ut på att man arbetar tre dagar och sedan är ledig tre dagar, oavsett om det är helg eller inte. Dessutom förfogar arbetsgivaren över ytterligare ett antal dagar där personalen kan schemaläggas. Denna tid kan vara olika lång på olika arbetsplatser och variera mellan 15 och 21 dagar. De extra dagarna kan till exempel användas vid korttidsfrånvaro, ökad vårdtyngd och kompetensutveckling. Ibland avviker 3-3-modellen från reglerna i det centrala avtalet. Avvikelserna finns då framförhandlade i det lokala avtalet. Det kan till exempel handla om längre schemaläggningsperioder. Överlag har modellen många fördelar. De tre lediga dagarna gör att man hinner vila ut mellan passen, vilket troligen kan leda till lägre sjukfrånvaro. Nackdelar kan vara att man arbetar fler helgpass än med ett vanligt schema och att man som anställd inte har kontroll över den flytande tiden. 26

27 För arbetsgivaren är fördelarna uppenbara. Personalen är mer nöjd och upplever att den orkar mer, sjukfrånvaron sjunker ofta och bemanningen är jämnare. Den arbetsgivare som vill kan bygga upp vikariepooler och fler i den ordinarie personalen kan rycka in vid sjukskrivningar och på helger. Nackdelen är till en början högre kostnader på grund av den kortare arbetstiden. Många som prövat 3-3-modellen lokalt har valt att göra det för att förbättra personalens hälsa, genom bättre återhämtning mellan arbetspassen. Tanken har också varit att personalens delaktighet ska öka och att bemanningen ska bli jämnare över veckans dagar. Det i sin tur ska leda till en bättre kvalitet i verksamheten. Förhoppningen har också varit att man inte ska behöva kalla in så många vikarier och att det ska vara lättare att rekrytera ny personal. 3-3-modellerna verkar ha gett bra resultat. Många anställda berättar att värk i axlar, rygg och nacke har minskat. Sömnen har blivit bättre. Det har i sin tur lett till att personalen tycker att arbetsmiljön har blivit bättre. Man orkar mer både på jobbet och fritiden och balansen mellan de båda världarna har blivit bättre. Dessutom har stressen minskat och personalen uppskattar de fasta arbetslag som blivit följden av den nya schemamodellen. Och när det behövs vikarier är det erfaren och känd personal som kommer in. För verksamheten har systemet blivit dyrare och för personalen finns det trots allt nackdelar. Man träffar inte längre alla sina arbetskamrater. Schemat leder också till att man jobbar många helger, vilket gör jobbet tungt. Det blir svårare att umgås med familjen och vänner. En annan nackdel är att deltidsanställda måste arbeta samma antal dagar som heltidare. Olika 3-3-modeller används framför allt av personalgrupper som vårdbiträden, undersköterskor, mentalskötare och barnsköterskor. 27

28 Årsarbetstid Att lägga schemat utifrån den samlade årsarbetstiden är inget nytt. Det har gjorts sedan ett tiotal år och ofta används modellen tillsammans med individuellt förlagd arbetstid, timbank och flextidsavtal. Det är inte ovanligt att man väljer att använda schematekniska planeringsprogram som Time Care, Frida och Palett. Modellen används hos både offentliga och privata arbetsgivare och går ut på att varje anställd har en timbank för året med plus- och minustid. Schemat läggs utifrån personalens önskemål och verksamhetens krav under en period i taget, d v s ett bestämt antal veckor. Med jämna mellanrum stäms vars och ens timmar av. Fördelarna är att personalen kan styra sin tid. Det finns utrymme för sammanhållen ledighet och skapar också större sammanhållning i arbetsgruppen. Lokalt har syftet varit att ge personalen ökade möjligheter att styra över sin tid och de utvärderingar som har gjorts har också visat att flexibiliteten uppskattas av personalen. Den gör det möjligt att utnyttja den arbetsfria tiden bättre och många småbarnsföräldrar anser att den förenklar till-varon. Årsarbetstidsmodellen har dessutom ofta lett till en större rotation på arbetspass och arbetsuppgifter, vilket skapar större förståelse inom personalgruppen. På så sätt höjs också kompetensen hos personalen och effektiviteten blir bättre. Timbanksmodellen Den som arbetar efter en timbanksmodell kan välja att jobba hårdare en period för att ta ut en större ledighet under en annan period. Man kan med andra ord inom en viss gräns samla på sig plus- och minustid i schemat genom att förlägga arbetstiden på olika sätt. 28

29 Nu finns det många variationer av timbanksmodellen, men de flesta har en gräns för hur stor den överskjutande och underskjutande arbetstiden får vara. Den tid som kan användas på kontot gäller ofta en begränsad del av arbetstiden och vissa varianter har också en lägsta gräns när lönen inte påverkas av ställningen på arbetstidskontot. Ofta används timbanksmodellen tillsammans med en annan arbetstidsmodell, till exempel årsarbetstid eller önskeschema av något slag. Ibland fungerar timbankskontot för att höja sysselsättningsgraden. Ett av de viktigaste motiven för timbanksmodellen har varit att man behöver kunna anpassa bemanningen efter arbetsintensiteten, att kunna kalla in eller skicka hem personal. Men också att ge personalen större inflytande över arbetstidens förläggning och sysselsättningsgrad. Erfarenheterna av hur det har fungerat i praktiken har varit blandade. På vissa håll upplever personalen mera delaktighet och de anställdas sysselsättningsgrad har kunnat ökas. På andra håll upplevs systemet som stressigt och osäkert. I Malmö önskar personalen en bättre fram förhållning så att de ska veta mer när arbetstidsmodellen ska tillämpas. På flera ställen fungerar timbanksmodellen som en vikariepool. Det har lett till att kostnaderna för vikarier, mertid och övertid delvis har sjunkit. Personalpool, interna bemanningsföretag och flexteam En del verksamheter i kommuner och landsting använder sig av personalpooler, interna bemanningsföretag och flexteam. Ofta anställs personal direkt till personalpoolen, men poolen kan också ingå som en del i ett större projekt med årsarbetstid, timbank och så vidare. Personalpoolen kan vara ett sätt att utöka arbetstiden för den som har deltid. Överlag är erfarenheterna av att jobba på detta sätt goda. Poolerna fungerar som en intern vikarieorganisation och förutsätter därför att de som ingår kan jobba inom flera verksamheter. De kan därmed delvis själva styra över arbetstiderna och variationen i arbetsuppgifter känns utvecklande, personalen har breddat sin kompetens. För verksamheten är det också bra att det är erfaren personal som kommer när det behövs en vikarie. En nackdel är ändå att det kan vara svårt att hela tiden anpassa sig till nya rutiner och att det ibland inte ges någon tid för introduktion på de nya arbetsplatser man kommer till. Till en del kan det också kännas otryggt att hela tiden byta arbetsplats, visar de praktiska erfarenheterna. DISKUTERA 4Diskutera fördelarna och nackdelarna med din nuvarande schemamodell. Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra? 4Är modellen tillräckligt flexibel? 4Finns det några andra schemamodeller, till exempel bland dem som har presenterats här, som du tror skulle fungera bättre? 2

30 Hur går vi vidare? Du har nu läst om hur man kan vara med och påverka schemaläggningen. Kanske har du och dina kolleger precis börjat diskutera arbetstiderna, kanske ni redan är mitt uppe i en förändring. Bra att läsa Hela tiden (Kommunal 2006) Att förlägga sin tid (Kommunal 2006) Tiden på jobbet (Kommunal 2006) Arbetstidslagen Arbetstiderna brukar vara en fråga som engagerar och det är inte konstigt om diskussionen dyker upp när man får en stund över, vid kaffebordet, på väg till och från jobbet, när arbetsuppgifterna tillåter en liten paus. Om ni verkligen vill förändra schemaläggningen är det viktigt att också lyfta in samtalet på arbetsplatsträffarna. Då får alla en chans att vara med och säga sin mening. Och då kan ni tillsammans lägga upp en strategi för hur ni ska gå vidare. Ni kan få hjälp av Kommunals sektion för att reda ut vad som gäller. Om diskussionen landar i att ni skulle vilja ha nya villkor i kollektivavtalet är det ombudsmannen på avdelningen som ska sköta förhandlingarna med arbetsgivaren. En sektionsföreträdare kan också sköta förhandlingarna efter delegering från avdelningen. Kanske vill ni också fördjupa kunskapen genom att se hur andra har gjort. Ta gärna chansen och lägg redan nu upp en första handlingsplan för hur ni ska arbeta vidare. Schyssta schemat, ett studiematerial från Kommunal Författare: Sara Bergqvist Månson produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet, Hemma Annonsbyrå och Jupiter Reklam FOTO: Jerker Andersson, Maskot, Matton och Scanpix Tryck: Första tryckningen, maj 2007 ISBN

31 Min handlingsplan för schemaläggning

32 Alla medlemmar vill kunna påverka sina arbetstider, men bara hälften kan göra det i dag. Därför är det viktigt att du som medlem och fackligt förtroendevald driver frågan. I den här skriften kan du läsa mer om de regler som styr schemaläggningen och vad som kan avtalas bort i lokala avtal. Du får en kort sammanfattning av vad den nya EU-anpassningen av Arbetstidslagen innebär och hur det påverkar schemat på din arbetsplats. Här får du också många goda råd om vad som är bra att tänka på när ni diskuterar nya sätt att hantera arbetstiden för att anpassa schemat enligt förändringarna i Arbetstidslagen eller om ni av något annat skäl vill lägga om schemat. ISBN Maj 2007