Förslag till beslut om nytt flextidsavtal

Transkript

1 Förslag till beslut om nytt flextidsavtal Sammanfattning Arbetsgruppen har gått igenom gällande avtal och överenskommelser. Det finns brister i hur flextidsöverenskommelserna ser ut på lokal nivå. Arbetsgruppen är också kritisk till vissa nivåer i nuvarande flextidsavtal. Arbetsgruppen föreslår att avtalet omförhandlas och att en partsgemensam mall tas fram för de lokala samverkansöverenskommelserna. Detta för att förtydliga vad man faktiskt får komma överens om i de lokala överenskommelserna. Det är också bra för att behålla samma begrepp i både avtal och överenskommelser. För de nya överenskommelserna ges sedan sektionerna rekommendationer, samt information om att samtliga överenskommelser måste kvalitetsgranskas av ansvarig i förhandlingsgruppen. Bakgrund För flextid inom Stockholms stad kan man tala om tre nivåer: 1. Allmänna Bestämmelser 2. Flextidsavtalet 3. Förvaltningarnas flextidsöverenskommelser Arbetsgruppen har gått igenom flextidsavtalet och samtliga flextidsöverenskommelser i Stockholm stad. Allmänna bestämmelser sätter upp bestämmelser för flextidsarbetet, och hur avtal som rör arbetstid ska förhandlas. Allmänna bestämmelser ger i moment 14 moment 7 möjlighet för lokala parter att teckna avvikelser från den bestämmelsen. Vision Stockholm stad har tecknat ett flextidsavtal med staden sedan 2005 och är vad gäller flextid den som därför gäller. Utifrån det flextidsavtalet har sedan förvaltningarna möjlighet att göra överenskommelser inom de ramarna som ställts upp där. Avtalet är skrivet före nuvarande överenskommelse och hänvisar även till gamla Allmänna Bestämmelser (AB) men det ger i sig ingen praktisk betydelse för avtalet. I avtalet ges ramen för hur många flextimmar som maximalt får finnas på saldokonto, och de två valen som kan göras på förvaltningarna om antingen sommartid eller klämdagar/förkortad arbetstid. Det finns gränser för hur lång totalramstiden får vara. I flera lokala överenskommelser saknas normalarbetstid, samt totalram som sträcker sig över helger även för de som arbetar under 39,5 timmars arbetsvecka. När avvikelser från allmänna bestämmelser saknas är det allmänna bestämmelser som gäller. Synpunkter Även om avtalet är äldre, och hänvisar till Allmänna bestämmelser som inte längre gäller, är avtalet i sig självt på många sätt bra för att klara av otydligheter. Problemet har varit i dess

2 tillämpning på förvaltningarna och de gråzoner som avtalet har skapat. Det finns också delar av flextidsavtalet som kan ifrågasättas, men då det endast utgör golvet behöver det inte vara ett problem lokalt som kan ha bättre skrivningar. T.ex. för antalet timmar på flexsaldo. Flextidsavtalet i allmänna bestämmelserna är något annorlunda utgång än den som ges i överenskommelsen i Stockholm. I AB ges övertidsersättning först om normalarbetstid uppnåtts under den aktuella avstämningsperioden, medan det i vårt avtal enbart gäller för den aktuella dagen. I stadens avtal finns även fortfarande kvar möjlighet för i efterhand godkänd övertid. De lokala överenskommelserna har ibland ogiltiga skrivningar om övertid som inte följer det centrala avtalet. Flextid över helg regleras inte i det centrala avtalet, men är något som vi anser tveksamt om det ens är möjligt för arbetstagare vars tid är 39,5 timmes arbetstid per vecka. För de som har arbetstid förlagd till lördagar och sönder gäller annan arbetstid räknad på heltid. Flextid beräknad till helg ska därför inte finnas för de med anställning på 39,5 timmars arbetsvecka. Den långa totalramstiden skapar också en osäkerhet och det saknas bra kontroll för att arbetstidslagen följs. Den uppgiften ligger förvisso ändå på arbetsgivaren men vi anser det viktigt att möjlighet till återhämtning finns och att arbete under helgtid måste vara ett aktivt val om övertid från arbetsgivarens sida. Framförallt när det går utanför ordinarie schema. Detta och avsaknad av normalarbetstid i egentlig mening innebär att det inte är självklar struktur för när arbetsuppgifterna ska utföras. En sådan överenskommelse kan vara lämplig för vissa arbetsplatser men det bör vara så få att det då upprättas ett separat avtal för specifik lokalt kollektivavtal för denna grupp. De lokala överenskommelserna upprepar ibland olika delar av centrala avtalet, och använder ibland egna begrepp. Det är inte alltid att vokabulären är densamma vilket skapar risker för missförstånd. Ett vanligt exempel är användning av ordet avstämning/avräkning. De 100 timmarna som möjlig flextid, är en väldigt stor flextidssaldo. Det har visat sig att det på förvaltningsnivå för våra medarbetare har flextid blivit ett alternativ för övertid. Så var aldrig tanken med flex, normalarbetstiden ska räcka till för att klara sina arbetsuppgifter på. Sedan kan medarbetaren utifrån den normalarbetstid med stöd av flex välja att lägga upp arbetet på olika sätt. Arbete som inte hinns med på grund av hög arbetsbelastning ska inte jämnas ut av flextiden, och därmed bör egentligen ett maxsaldo på 50 timmar vara tillräckligt. Det finns en stor risk annars att flextiden används för att täcka arbetstoppar. Det problemet har vi fått indikationer på från flera arbetsplatser, där anställda arbetar flextid i lojalitet för att hinna med och förväntas göra det av chefer. Situationen blir att flera har flexberg som aldrig hinner med att tas ut. En 100 timmars flextidsbank är mycket svår att planera in för uttag. Att nå så stora uttag kan också innebära att ATL inte följts, och att arbetsmiljön och personalbrist inte tagits på allvar. För stora möjligheter att ha stora flexsaldo kan innebära att överbelastning på arbetet inte uppmärksammas i tid. Viktigt är dock att se till att inga medlemmar kommer i kläm när byte från 100 timmar till annan nivå görs på olika arbetsplatser.

3 Det finns även problem med vad en avstämning och avräkning är, och när den ska göras. På vissa förvaltningar finns inga fasta datum för när de ska vara gjorda. En avstämning innebär att tid över flextidssaldot förfaller och det är därför viktigt för oss att veta när avstämningarna är för att planera flextidsuttag och ha tid för utjämning av för högt uttag. Registrering av flextid har också en tendens att vara ospecificerat och vissa förvaltningar låter medarbetarna själva sköta registreringen utan att ange hur det ska göras. Ytterligare ett problem finns med långa totalramar som enligt centralavtalet kan sträcka sig över 16 timmar innebär att en chef och en anställd omedvetet kan bryta mot arbetstidslagen genom att inte ha möjlighet till 11 timmars dygnsvila. Arbetsgruppen föreslår istället att rekommendera ombuden om en totalram på 13 timmar i de lokala överenskommelserna, men föreslår ändå inte att centrala avtalet kan ha en vidare bestämmelse. För vilka som omfattas av avtalet behöver detta också granskas mer noggrant i flextidsöverenskommelser. Ibland finns utskrivna adresser, vid tillfällen där medarbetare kan befinna sig på olika adresser vid olika tillfällen. Då finns inte heller nya medarbetare med när nya adresser görs. Ibland är det också otydligt vilka specifika medarbetare som inte ingår i överenskommelsen när man väljer att plocka bort vissa funktioner som receptionister. På några avtal ges liknande personal eller andra typer av mer obestämda beskrivningar. Även detta har visat sig ge svårtolkade konsekvenser. Utifrån detta resonemang föreslår vi att avdelningen får i uppdrag att omförhandla flextidsavtalet med Stockholm stad och där ta fram en bilaga med en ny partgemensam mall för de lokala överenskommelserna. En bilaga till vilka delar de lokala parterna kan göra överenskommelse Vi föreslår också att sektionerna får i uppdrag att verka enligt rekommendationerna för nya överenskommelser samt att nya överenskommelser skickas för kvalitetsgranskning hos ansvarig i förhandlingsgruppen. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår avdelningsstyrelen: Att avdelningsstyrelsen antar denna skrivelse och föreslår repskapet följande: Att ge avdelningsstyrelsen i uppdrag att förhandla om revidering av flextidsavtalet med utgångspunkt från gamla avtalet men med synpunkter som framkommer i denna skrivelse. Att i avtalet även ha en mall för huvudöverenskommelserna på förvaltningarna ska se ut. Mallen tas fram med utgångspunkt från de skrivningar som finns i detta förslag. Att för det nya avtaletverka för maximalt 50 timmars plus-saldo. Att i övergången också betänka och ha med lösning för de med mer timmar på plussaldo än vad nya överenskommelsen tillåter.

4 Att för det nya avtalet verka för att arbetsgivaren ska stå för flextidsregistrering och att detta också ska ingå i lokala överenskommelsen. Att för alla nya flextidsöverenskommelser verka för att totalramen inte sträcker sig över 13 timmar Att för alla nya flextidsöverenskommelser skickas till ansvarig i förhandlingsgruppen för kvalitetsgranskning innan överenskommelserna undertecknas Att för alla nya flextidsöverenskommelser inte ha flextid under helg för personal med 39,5 timmars arbetsvecka räknat på heltid Att för alla nya flextidsöverenskommelser verka för att en översyn över medarbetarens flextid görs ytterligare en gång per år utan att det innebär avstämning i avtalets mening.

5 Bilaga (exempel på hur en överenskommelse kan se ut, som bilaga till flextidsavtalet) Överenskommelse om flexibel arbetstid i enlighet med avtal 2016 om flextid i Stockholms stad I enlighet med Flextidsavtalet har Exempelförvaltningen följande lokala överenskommelse. Denna överenskommelse gäller Samtliga som arbetar med 39,5 timmars arbetstid inom Exempelförvaltningen Förvaltningen tillämpar Sommartid enligt avtalet Normalarbetstiden beräknat på heltid är Måndagar till Torsdagar 0800 till 1650 Fredagar 0800 till 1615 Med 45 minuters lunch Fast tid utgörs av följande tider Måndag Fredag och till Minst en halvtimmes lunch ska tas ut för den som arbetar 5 timmar av en hel arbetsdag. Totalramen utgörs av Måndag Fredag Flextid utgörs av Måndag till fredag 6-9, och 14 till 21 Flextidssaldo utgörs av 40 timmar plus 10 timmar minus Avstämning ska göras en gånger per år under följande period med närmaste chef Under september månad En kontroll görs därutöver i årsskiftet December/Januari vilket enbart är en uppföljning och inte en avstämning i avtalets mening. Arbetstid registreras i systemet Särskild excellfil som tillhandahålls av HR