Följande korta konversation mellan två tjejkompisar fanns att läsa på det sociala

Transkript

1 Sociala medier till nöje och nytta SOCIALA MEDIER TILL NÖJE OCH NYTTA MARINA GHERSETTI Följande korta konversation mellan två tjejkompisar fanns att läsa på det sociala nätverket Ask and answer våren 2014: Vad är dåligaste med sociala medier? Vad är det bästa med sociala medier? Vad ska du göra i helgen? :) 1, det sprids rykteb snabbt o de händer både hot och mobbning på typ varje sociala sida! :/ 2, Man kan hitta nya folk att vara sociala med och få ett nytt liv! :) 3, jag skall vara hemma o får se om ja drar mig ut någå nu denna helg :D 1 Den ena redogör, på en direkt fråga från den andra, för vad hon tycker om sociala medier, och för vilka planer hon har för helgen. Texten påminner om ett samtal snarare än en skriftväxling, och illustrerar väl den omedelbarhet som ofta kännetecknar meningsutbyten och umgänge i sociala medier. I all sin enkelhet sammanfattar den också tre mycket centrala aspekter av sociala medier: som en plats för kontakter och nätverkande, som en plats för informationsinhämtning och åsiktsutbyte, och som en plats för oönskad exponering och personangrepp. De två första har att göra med varför och hur människor använder sociala medier, den tredje med möjliga, i bland ofrånkomliga, konsekvenser av användning. Begreppet sociala medier syftar vanligtvis till mer än bara webbaserade nätverkstjänster, det kan också användas om bloggar, internetforum, wikier, webbplatser för videoklipp, chattprogram, IP-telefoni och webbaserade videodagböcker. 2 Dessa skiljer sig på flera sätt från traditionella massmedier, men kanske mest genom att göra det möjligt för människor att interagera via internet. Det vill säga att varje mottagare av information också själv kan producera och vidareförmedla den på samma villkor som andra. Informationsutbyte kan dessutom ske mellan ett obegränsat antal människor, samtidigt och i realtid. I forskningslitteraturen hittar man olika avgränsningar av begreppet sociala medier beroende på vetenskapsfält och forskningsfråga. I de frågor från SOM-undersökningen 2014 som ligger till grund för detta kapitel syftar begreppet uteslutande till sociala nätverk på internet, och det är också i den bemärkelsen det kommer att användas här. Kapitlet redovisar för hur svenskar uppfattar sociala medier, och för hur uppfattningarna skiljer sig mellan olika grupper. Ghersetti, Marina (2015) Sociala medier till nöje och nytta i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 511

2 Marina Ghersetti Tidigare användarstudier Under 2014 hade två tredjedelar (64 procent) av alla svenskar, och tre fjärdedelar (72 procent) av de som varit på internet, någon gång använt sociala nätverksmedier (Findahl, 2014). En klar majoritet har med andra ord hittat till de digitala mediernas mötesplatser. Att vistas och umgås i de sociala nätverken är numera den femte vanligaste formen för medieanvändning en genomsnittlig dag (47 procent), och den vanligaste aktiviteten på internet före användning av traditionella nyhetsmedier och onlinespel (Nordicom, 2014). Mest tid på sociala medier, och mer än för något annat medium, spenderar åringar (6,7 timmar/vecka) och åringar (7,6 timmar/vecka), medan de som är mellan år spenderar minst tid (1,5 timmar/vecka). På senare år har äldre generationer börjat komma ikapp ungdomarnas dominans och ökningen har varit störst bland personer som är 45 år eller äldre. De vanligaste sätten att använda sociala medier är att skriva om sig själv, chatta och kommentera andras texter, och att lägga ut foton på sig själv eller familjen (Bergström, 2010). De sociala nätverken som flest människor besökt åtminstone någon gång är Facebook (68 procent), Instagram (28 procent) och Twitter (19 procent) (Findahl, 2014). Mest populärt är Facebook som nästan varannan svensk (47 procent) besöker en vanlig dag. De flesta som är medlemmar i ett socialt nätverk är också medlemmar här. Men undantag finns, främst bland de yngsta åldersgrupperna. Unga människor tycks inte vilja dela socialt nätverk med sina föräldrar. I takt med att medelålders personer gör Facebook till sin arena, så lämnar deras barn nätverket och söker sig till alternativa digitala sajter, främst Instagram. I takt med att e-konversationer, googlande och bilddelning har blivit en del av svenskarnas dagliga medievanor, har också forskningen uppmärksamt de sociala mediernas särart och användningsområden. Studier har fokuserat på hur de nya medierna etablerat sig och spridits bland allmänheten och på vilka som är de mest aktiva användarna (Gustafsson & Höglund 2011, Höglund 2012, Bergström 2013). Tidigare SOM-studier har också kartlagt och analyserat på vilka plattformar som människor tar del av sociala medier (Westlund 2011, 2012, 2014), hur nyheter delas i sociala medier och vilka som gör det (Wadbring & Ödmark, 2014), sociala medier som kanal för politisk aktivitet (Gustafsson & Höglund 2011), hur mycket sociala medier används för informationsinhämtning till vardags och i krissituationer (Ghersetti 2011, Ghersetti & Westlund 2013), hur mycket och vilka som använder sociala medier för onlinespel (Wadbring & Bergström 2012, Lundmark och Oscarsson, 2013) och hur sociala medier används för kommunikation i nära relationer (Jansson 2013). Relativt god kunskap finns således om vilka som använder sociala nätverk, på vilka plattformar och till vad, men mindre om varför människor använder sociala medier och hur de uppfattar dem, liksom hur olika uppfattningar om sociala medier påverkar eller påverkas av hur ofta man använder dem. 512

3 Sociala medier till nöje och nytta Frågan om varför människor använder medier, både analoga och digitala, besvaras ofta med att det beror på de olika behov som medierna kan tillfredsställa, vilka motiv som finns för mediekonsumtion, och de funktioner som medierna fyller. Både egenskaper hos den enskilde individen och hos medierna är således av betydelse. Något förenklat brukar man säga att människor använder medier till nytta och nöje, det vill säga för att skaffa sig den information de behöver om vad som pågår i samhället och världen, men också för förströelse och underhållning, interaktion och delaktighet (jfr. Wadbring, 2012). Hur enskilda individer definierar det ena i förhållande till det andra, och vilket som väger tyngst i fråga om mediekonsumtion, är emellertid olika, liksom vilka medier som bäst motsvarar specifika behov. Både svensk och internationell forskning pekar entydigt mot att sociala medier främst används för förströelse, och då i synnerhet för socialisation och social interaktion (Bergström, 2014; Smith, 2011; Johnson & Yang, 2009). Till skillnad från traditionella massmedier har internet och sociala medier tekniska egenskaper som möjliggör digital interaktion mellan individer, grupper och nätverk av personer. En central aspekt på användning av sociala medier är därför de möjligheter de erbjuder för personliga kontakter och umgänge. Ett annat mycket vanligt användningsområde för sociala medier är informationsinhämtning (Kleis Nielsen & Schröder, 2014; Johnson & Yang, 2009). Dels har nätverk som Twitter profilerat sig mot aktualitetsfrågor, och nyheter om oväntade händelser publiceras ofta där först, vanligtvis av ögonvittnen som befinner sig på plats. Exempelvis så kom den första tweeten om bomben i Oslo den 22 juli 2011 bara 23 sekunder efter explosionen, och den första om bomberna vid Boston maraton den 15 april 2013 inom 1 minut efter explosionerna. Dels har nyhetsmedierna egna konton i de sociala nätverken, och egna appar, som används för snabba nyhetsflashar och täta uppdateringar av pågående nyhetsflöden. En annan central aspekt är därför relaterad till det digra utbud av information och nyheter som de sociala medierna erbjuder. En tredje, och allt mer aktuell, aspekt på användning av sociala medier har att göra med missbruk och med frågor som rör personlig integritet. Varje användare av internet lämnar digitala spår efter sig som avslöjar privata förhållanden, vanor, livsföring och värderingar. Ett antal uppmärksammade fall av digital övervakning, näthat, nätstalking och nätbedrägerier har skapat debatt om spårbarhet i samband med exponering av integritetskänsliga persondata. En Sifo-undersökning visar att var tredje svensk 2014 utsattes för nätbedrägerier eller försökt till nätbedrägerier. 3 Endast 22 procent upplevde sig ha full kontroll över de uppgifter de lämnade i sociala medier, och bara 26 procent litade på att företagen bakom sociala nätverk skyddade integritetskänslig information. 4 Annika Bergströms SOM-studie från 2013 visar att 34 procent av de som använde sociala medier kände oro för att personliga uppgifter skulle missbrukas. Bara användning av betalkort på nätet oroade fler personer (51 procent). 513

4 Marina Ghersetti Sammantaget har en majoritet svenskar erfarenhet av sociala medier, och av att umgås och utbyta information, upplevelser och värderingar med andra via internet. De flesta har därmed också upprättat ett personligt konto där de lämnat uppgifter om kön, ålder, bostadsort, utbildning, jobb och social status. Många har för vana att besöka olika nätverk dagligen, andra gör det mer sällan. I den fortsatta redovisningen presenteras vilka uppfattningar svenskar har om sociala medier, hur dessa skiljer sig mellan olika grupper, och i förhållande till grad av användande. Uppfattningar om sociala medier I SOM-undersökningen 2014 fick respondenterna ta ställning till nio påståenden om sociala medier. Påståendena var indelade i tre kluster som vardera fokuserade på sociala medier som en plats för sociala kontakter och nätverkande, en plats för information och åsiktsutbyte och en plats för oönskad exponering och personangrepp (se tabell 1). Tabell 1 Uppfattningar om sociala medier, 2014 (procent) Helt Delvis Delvis Helt Ingen Antal riktigt riktigt felaktigt felaktigt uppfattning svar Sociala kontakter och nätverkande På sociala medier kan man hålla koll på vad andra har för sig Genom sociala medier håller man kontakt med familj och vänner Mina bekanta förväntar sig att jag använder sociala medier Information och åsiktsutbyte Man får snabba uppdateringar om viktiga nyheter Man får nyttiga råd och tips Man kan delta i intressanta och viktiga diskussioner med andra Oönskad exponering och personangrepp Man bör vara försiktig med det man lägger upp i sociala medier då det kan utnyttjas av andra Man riskerar att bli en måltavla för näthat och personliga påhopp Det är nästan omöjligt att radera något som är publicerat i sociala medier Kommentar: Frågan lyder Hur väl stämmer följande påståenden in på din uppfattning om sociala medier (Ex. Facebook, Instagram, Twitter)? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Sociala medier till nöje och nytta Högst andel instämmande svar fick sammantaget påståenden som rör risker förknippade med användning av sociala medier. Analysen visar att det finns en mycket stor medvetenhet om att man måste vara försiktigt med de uppgifter man lägger upp då de kan utnyttjas av andra. Nästan nio av tio har en uppfattning i frågan, och drygt åtta av tio (85 procent) instämmer helt eller delvis. Endast två procent tycker att påståendet är felaktigt. Två tredjedelar av alla svenskar (66 procent) instämmer (helt eller delvis) också i att man riskerar att bli en måltavla för näthat och personliga påhopp, och något fler än hälften (57 procent) i att det är nästan omöjligt att radera något som är publicerat i sociala medier. Näst vanligast är uppfattningar om sociala medier som en plats för kontakter och nätverkande. Sju av tio svenskar, (69 procent) instämmer i att man där kan hålla koll på vad andra har för sig, och sex av tio (61 procent) att man håller kontakt med familj och vänner. Minst medhåll av alla nio påståenden, 38 procent, får det om att bekantskapskretsen förväntar sig att man ska använda sociala medier. Det kan tolkas som att majoriteten fortfarande ser sociala medier som ett komplement till riktigt umgänge, och som ett ställe där de självmant har valt att delta. Minst stöd sammanlagt får påståendena som rör sociala medier som en plats för informationsinhämtning och åsiktsutbyte. Ändå anser så många som sex av tio (59 procent) det vara helt eller delvis riktigt att sociala medier tillhandahåller snabba uppdateringar om viktiga nyheter. Motsvarande andelar när det gäller påståendet att man kan delta i intressanta och viktiga diskussioner på sociala medier, och att man kan få nyttiga råd och tips, är 55 procent. Det går emellertid inte att utläsa ur svaren vilken typ av nyheter, diskussioner och tips som åsyftas. Det kan röra sig om sådana som handlar om allmänna nyheter och samhälleliga frågor, men också om sådana som relaterar till mer privata förhållanden bland familj och vänner. Tabell 1 visar också att mellan 13 och 30 perocent saknar uppfattningar om sociala medier. Det kan tolkas som att de inte känner till eller har erfarenhet av i vilken utsträckning de kan användas för nätverkande, information och/eller utgör risk för oönskad exponering och personangrepp. Sannolikt är merparten av de utan uppfattning personer som endast i liten utsträckning, eller inte alls, använder sociala medier. Olika uppfattningar hos olika grupper Tidigare forskning har visat på tydliga skillnader i medieanvändning mellan olika grupper i samhället. Olika bakgrundsfaktorer påverkar vilka medier människor tar del av, hur ofta, när och på vilka platser. Tillgång till medier spelar naturligtvis också en stor roll. Inte minst har senare års teknikutveckling påverkat såväl var och när människor tar del av medier, som hur de gör det. Laptops, smarta telefoner och surfplattor har gjort digitala och sociala medier i princip tillgängliga överallt och närsomhelst. Många människor har utvecklat nya medievanor där de utnyttjar korta tidsluckor i vardagen, t ex på bussen eller i kassakön, för snabba och återkommande uppdateringar om vad som är på gång, både inom bekantskapskretsen och på nyhetsmediernas hemsidor. 515

6 Marina Ghersetti Tabell 2 Uppfattningar om sociala medier i olika grupper, 2014 (procent) KÖN ÅLDER UTBILDNING ANVÄNDER SOCIALA MEDIER Medel- Medel Låg låg hög Hög Dag- Alla Kvinna Man Diff år år år år Diff utbildn utbildn utbildn utbildn Diff ligen Ibland Sällan Aldrig Diff Sociala kontakter och nätverk På sociala medier kan man hålla koll på vad andra har för sig Genom sociala medier håller man kontakt med familj och vänner Mina bekanta förväntar sig att jag använder sociala medier Information och åsiktsutbyte Man får snabba uppdateringar om viktiga nyheter Man kan delta i intressanta och viktiga diskussioner med andra Man får nyttiga råd och tips Oönskad exponering och personangrepp Man bör vara försiktig med det man lägger upp i sociala medier då det kan utnyttjas av andra Man riskerar att bli en måltavla för näthat och personliga påhopp Det är nästan omöjligt att radera något som är publicerat i sociala medier Kommentar: Frågan lyder Hur väl stämmer följande påståenden in på din uppfattning om sociala medier (Ex. Facebook, Instagram, Twitter)? Tabellen visar den sammanlagda procentsatsen för de som svarat Helt riktigt eller Delvis riktigt på påståendena om sociala medier. Differensen (Diff) visar skillnaden mellan yttervärdena i variabelns kategorier. Att använda sociala medier Ibland inkluderar svarsalternativen Någon gång i veckan Flera gånger i veckan, att använda Sällan inkluderar Någon gång de senaste 12 månaderna Någon gång i halvåret, Källa: Den nationella SOM-undersökningen

7 Sociala medier till nöje och nytta Den vidare analysen visar att bakgrundsvariabler som kön, ålder och utbildning har betydelse för hur människor uppfattar sociala medier. Kvinnor är överlag mer positiva än män till sociala medier både som en plats för kontakter och för informationsinhämtande. Intressant nog är skillnaderna störst i fråga om sociala medier som en plats för information och åsiktsutbyte, där i genomsnitt 10 procent fler kvinnor instämmer än män, vilka annars är större konsumenter av nyheter via internet (Andersson, 2013). Förklaringen ligger sannolikt i att kvinnor inte använder sociala medier för att ta del av traditionella nyheter, utan snarare för tips, uppdateringar och åsiktsutbyte i frågor av mer privat och personlig karaktär. Kvinnor är också i högre grad medvetna om att sociala medier är förknippade med vissa risker för integritetskränkningar, men här är skillnaderna till männen mindre (8 procentenheter). Ungdomar är sammantaget mer positiva till sociala medier än äldre, och mer medvetna om riskerna med användningen. Skillnaderna ökar i takt med stigande ålder. I genomsnitt är åtta av tio ungdomar (16 29 år) positiva till sociala medier som en plats för både sociala kontakter och nyheter medan endast fyra av tio pensionärer (65-85 år) tycker likadant. Återigen är skillnaderna mellan hur yngre och äldre bedömer social medier minst, om än fortfarande tydliga, när det gäller riskerna med att använda sociala medier. I genomsnitt är personer med låg utbildning mindre positiva än personer med högre utbildning till de sociala mediernas nätverkande och informativa funktioner, och mindre uppmärksamma på de risker som finns förknippade med användandet. Mest positiva och uppmärksamma på riskerna är de med medelhög utbildning, det vill säga unga vuxna med eftergymnasiala studier men utan högskoleexamen. Till skillnad från kön och ålder, så är skillnaderna mellan de med lägst och högst utbildning störst när det gäller riskbedömningarna, vilket i huvudsak återspeglar att den förra gruppen domineras av äldre personer med grundskola eller motsvarande skolgång, och med lägre erfarenhet och kunskaper om sociala medier. Störst är dock skillnaderna i uppfattningar om sociala medier mellan de som använder dem och de som inte gör det, och skillnaderna ökar med stigande användning. I genomsnitt är de som delar uppfattningen att det är riktigt att använda sociala medier för kontakter och nätverkande tre gånger fler bland dagliga användare än bland icke-användare. Samma relation finns mellan de som använder sociala medier dagligen och aldrig i uppfattningar som rör information och åsiktsutbyte, också här är i genomsnitt tre gånger fler ofta-användare positiva än icke-användare. På sätt och vis är detta ett förväntat resultat; de som är missnöjda med ett medium använder det i lägre grad eller inte alls. Det är därför något förvånande att användare av sociala medier också i betydligt högre grad än icke-användare instämmer i de negativa konsekvenser som följer av att delta i nätverken. En del av förklaringen ligger sannolikt i att en högre andel icke-användare saknar uppfattning i frågorna, det vill säga att de inte har förutsättningar för att ta ställning till de aktuella påståendena. 517

8 Marina Ghersetti Bland dagliga användare instämmer hela 95 procent, och bland sällan-användare 90 procent, i att det man lägger upp i sociala medier kan utnyttjas av andra. Tre fjärdedelar av dagliganvändarna (75 procent) och sju av tio sällan-användarna (69 procent) anser det riktigt att man riskerar att bli en måltavla för näthat och personliga påhopp. Omkring två tredjedelar av alla användare (67 procent dagliga, 60 procent sällan) delar uppfattningen att det är nästan omöjligt att radera något som publicerats i sociala medier. Analysen visar vidare att en betydande andel, i genomsnitt fem av tio, av de som aldrig använder sociala medier också är medvetna om riskerna. Det kan naturligtvis vara en anledning till att de inte deltar i nätverken på internet. De nio påståenden om sociala medier har grupperats i tre kluster i den ovanstående redovisningen. En korrelationsanalys visar på starka och signifikanta samvariationer mellan påståendena, både inom och mellan klustren (Pearson s r varierar mellan +0,71 och +0,38, p<0,01). Starkast är sambandet mellan å ena sidan uppfattningarna att sociala medier ger snabba uppdateringar och å andra sidan att de ger nyttiga råd och tips (r= +0,71, p<0,01) och möjliggör deltagande i intressanta och viktiga diskussioner (r= +0,68, p<0,01). Också mellan uppfattningarna att sociala medier gör det möjligt att hålla koll och att de ger kontakt med familj och vänner ligger sambandet över medel (r= +0,65, p<0,01). Intressant är också att uppfattningen att sociala medier underlättar kontakter med familj och vänner i mycket stor grad samvarierar med att de ger nyttiga råd och tips (r= +0,61, p<0,01), möjliggör intressant och viktiga diskussioner (r= +0,61, p<0,01) och ger snabba uppdateringar (r= +0,61, p<0,01). Resultaten tyder på att sociala medier främst används för uppdateringar, rådfrågning och åsiktsutbyte inom bekantskapskretsen, och mindre för att hålla sig orienterad om samhällsfrågor och allmänna nyhetershändelser. En multivariat analys som väger samman varje enskild förklaringsfaktors betydelse i relation till övriga faktorer visar på några enskilda signifikanta samband (tabell 3). Utbildning har ingen självständig inverkan på hur människor uppfattar sociala medier, och inte heller kön är en bakgrundsegenskap av stor självständig betydelse. Ålder har däremot självständig inverkan på åtta av de nio påståendena. Yngre har i större grad än äldre uppfattningar om sociala medier, oberoende av kön och utbildning. Störst självständig signifikant betydelse för uppfattningar om sociala medier har emellertid användning av sociala medier. Ju större vana och erfarenhet en person har av att använda sociala nätverk på internet, desto mer benägen är hen att också ha en uppfattning om vad de kan användas till och de risker som är förknippade med att man gör det. 518

9 Sociala medier till nöje och nytta Tabell 3 Uppfattningar om medier i olika grupper (logistisk regression) Det är nästan Man bör vara Genom Man kan omöjligt att Man riskerar försiktig med På sociala Mina bekanta sociala medier delta i Man får radera något att bli en det man lägger medier kan förväntar håller man intressanta snabba som är måltavla för upp i sociala man hålla koll sig att jag kontakt Man får och viktiga uppdateringar publicerat näthat och medier då det på vad andra använder med familj nyttiga diskussioner om viktiga i sociala personliga kan utnyttjas har för sig sociala medier och vänner råd och tips med andra nyheter medier påhopp av andra Kön 0,06 0,06 0,15 0,23** 0,14 0,18 0,15 022** 0,32** Ålder 0,56*** 0,35*** 0,18*** 0,10 0,38*** 0,29*** 0,28*** 0,28*** 0,26*** Utbildning , Användning av sociala medier 0,71*** 0,59*** 0,71*** 0,71*** 0,61*** 0,70*** 0,27*** 0,21*** 0,71*** Kommentar: Frågan lyder Hur väl stämmer följande påståenden in på din uppfatttning om sociala medier (Ex. Fabebook, Instagram, Twitter)? Svarsalternativen var Helt riktigt, Delvis riktigt, Delvis felaktigt, Helt felaktigt och Ingen uppfattning. I analysen har standardiserade betavärden använts. * *=signifikant på 0,05 nivån, ** *= signifikant på p<0,01nivån. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

10 Marina Ghersetti Nöje framför nytta Att regelbunden och ofta återkommande användning av sociala medier påverkar i vilken grad en person också tycker något om dem är knappast ett oväntat resultat av analysen. Erfarenhet och vana är två faktorer som påverkar medieattityder av alla slag, också när det gäller digitala medier på internet. Ju mer man vet och kan om en företeelse, desto mer sannolikt att man också bildar sig en uppfattning. Det är heller inte oväntat att ofta-användare är mer positiva till de funktioner som sociala medier erbjuder än sällan-användare. De som är missnöjda nyttjar sannolikt sociala medier i mindre grad. Det är däremot överraskande att de som oftast använder sociala medier, också i högre utsträckning är medvetna om de risker som är förknippade med användandet. Uppfattningar om att man bör vara försiktig med vad man lägger upp i nätverken, att det är nästan omöjligt att radera uppgifter, och att man riskerar att bli en måltavla för näthat och personliga påhopp är mycket förekommande bland alla användare, och mest bland dagliga användare. Sannolikt reflekterar den höga medvetenheten de nyheter och debatter om näthat och nätbedrägerier som till stor del präglat rapporteringen om internet under 2014, vilket styrks av att även aldrig-användare i hög grad känner till denna typ problem. Att riskerna inte skrämmer bort användarna kan ha flera förklaringar. En är att de underskattar mängden persondata som de lämnat på internet (Joinson 2001), en annan att de tror att det bara är andra som drabbas (Weinstein & Klein, 1995). En tredje anledning kan vara att de vidtagit åtgärder för att skydda sina personliga uppgifter och data (Taddei & Contenta, 2013), och en fjärde att fördelarna med att använda sociala medier överväger de risker som finns (Youn, 2011). Analysen visar också att sociala medier i större utsträckning används till nöje än till nytta. Den vanligaste uppfattningen är att de lämpar sig för sociala kontakter och nätverkande, framför allt för att hålla koll på vad andra gör, och för kontakter med familj och vänner. Men många tycker också att de är en plats för information och åsiktsutbyte, särskilt för snabba uppdateringar om viktiga nyheter. Intressant nog tyder analysen här på att det inte i första hand rör sig om nyhetsinhämtande som rör samhällsfrågor av allmänt intresse, utan snarar uppdateringar, diskussioner, tips och råd i den privata sfären, till exempel från bekantskapskretsen. Man kan inte utesluta att resultatet beror på bristande precision i mätningarna: de påståenden som respondenterna tog ställning till specificerade inte vilken typ av nyheter som avsågs. Men det kan heller inte utesluta att de flesta svenskar (än så länge) inte uppfattar sociala nätverk som nyhetsmedier i traditionell mening, och att sociala medier ännu inte konkurrerar med press, radio och tv om nyhetskonsumenterna, även om de konkurrerar om den tid som svenskarna sammanlagt lägger på mediekonsumtion. 520

11 Sociala medier till nöje och nytta Noter 1 nedladdat sociala-medier, nedladdat Nedladdat Special Eurobarometer 359 (2011): Attitudes on Data Protection and Electronic Identity in the European Union. Brussels: European Commission. eu/public_opinion/archives/ebs/ebs 359_en.pdf. Nedladdat Referenser Andersson, Ulrika (2013): Attityder till nyheter på nät och papper. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red), Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2010): Personligt och privat i sociala medier. I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2013): Internetanvändningens kontexter. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red), Vägskäl. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2014): Personlig integritet på nätet. I Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red), Mittfåra och marginal. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Findahl, Olle (2014): Svenskarna och internet. Stockholm:.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ghersetti, Marina (2011): Val av nyhetskanal när kriser inträffar. I Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red), Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Ghersetti, Marina & Westlund, Oscar (2013): Medieanvändningens vägskäl vid kris och till vardags. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red), Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Gustafsson, Nils & Höglund, Lars (2011): Sociala medier och politiskt engagemang. I Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red), Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Höglund, Lars (2012): Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet. I Annika Bergström, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red), I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Jansson, André (2013): Kommunikationsformer i nära relationer. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red), Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 521

12 Marina Ghersetti Johnson, Philip R & Yang, Sung-Un (2009). Uses and gratifications of Twitter: An Examination of User Motives and Satisfaction of Twitter Use. Paper presnterat på The Annual Convention of the Association for Education in Journalism and Mass Communication, Boston, Massachusetts. Joinson, Adam N (2001): Self-disclosure in computer-mediated communication: The role of self-awareness and visual anonymity. European Journal of Social Psychology, 13, Kleis Nielsen, R., & Schröder, K. C. (2014). The Relative Importance of Social Media för Accessing, Finding, and Engaging with News. Digital Journalism. doi: DOI: / Masullo Chen, Gina (2011). Tweet this: A uses and gratifications perspective on how active Twitter use gratifies a need to connect with others. Computers in Human Behavior, 27, Nordicom (2014): Mediebarometer Medienotiser, nr 1/2014. Göteborg: Nordicom-Sverige vid Göteborgs universitet. Smith, Aron (2011): Why Americans use social media. Pew Research Internet Project, Taddei, Stefano & Contenta, Bastiania (2013): Privacy, trust and control: Which relationships with online self-disclosure? Computers in Human Behavior, 29, Wadbring, Ingela (2012): Medierna och den svårfångade publiken. I Lars Nord & Jesper Strömbäck (red), Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. Wadbring, Ingela & Ödmark, Sara (2014): Delad glädje är dubbel glädje? I Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red), Mittfåra och marginal. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Weinstein, Neil D. & Klein, Willam M. (1995): Resistance of personal Risk Perceptions to Deabsing Interventions. I Health Psychology, 14(2): Westlund, Oscar (2011): Ständigt uppkopplad och uppdaterad. I Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red), Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Westlund, Oscar (2012): Användning av mobilen för information och kommunikation. I Annika Bergström, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red), I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Westlund, Oscar (2014): Mognande mobil multimedia. I Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red), Mittfåra och marginal. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Youn, Seounmi (2009): Determinants of Online Privacy Concern and Its Influence on Privacy Protection Behaviors Among Young Adolescents. The Journal of Consumer Affairs, 43(3),