Naturligt hög arbetslöshet? - om sambandet mellan politik och jämviktsarbetslöshet

Transkript

1 Naturligt hög arbetslöshet? - om sambandet mellan politik och jämviktsarbetslöshet Göran Zettergren Chefsekonom, TCO

2 IMF/ILO: The Challenges of Growth, Employment and Social Cohesion Discussion paper, October 2010 Expansionary fiscal/monetary policy Long-term / structural unemployment Wage moderation Subsidized employment Unemployment benefits Employment protection

3 Arbetslösheten i Sverige

4 Den nationalekonomiska standardmodellen Arbetslösheten bestäms av reallönen Jämviktsarbetslöshet bestäms av lönedrivande strukturella faktorer: Arbetslöshetsersättning Skattekil Anställningsskydd Organisationsgrad Lönebildning Efterfrågan, investeringar, kapitalstock, priser har ingen betydelse för jämviktsarbetslösheten

5 Ersättningsgrad och sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad Potentiell sysselsättningsgrad Ersättningsgrad

6 En särskild teori för skandinaver? CESifo Working Paper No Why do Scandinavians Work? Abstract Recent debates have suggested that taxation is very detrimental to labour force participation and employment. However, some countries - notably the Scandinavian - stand out as contradictions to this view since they have managed to sustain high labour force participation rate despite high tax rates and a generous social safety net. This either refutes the standard incentive argument or leave the Scandinavian countries as a puzzle. This paper argues that both the standard view and the Scandinavian experience can be reconciled when taking into account both the pecuniary and non-pecuniary incentives build into the social safety net. The social safety net in the Scandinavian countries is at the same time both generous and employment conditioned. It is shown that these conditionalities can make high labour force participation consistent with a high marginal effective taxation of labour, and that it on the margin lowers the marginal costs of public funds. Such employment conditionalities make it possible to achieve distributional objectives without jeopardizing the incentive structure. JEL-Code: J01. Keywords: tax incentives, labour supply, activation. Torben M. Andersen School of Economics and Management Aarhus University Denmark tandersen@econ.au.dk

7 Persistens / hysteresis Tillfälliga störningar ger upphov till varaktiga effekter på arbetslösheten Oljeprischocker Penningpolitik Långtidsarbetslösa blir strukturellt arbetslösa Den arbetslöse förlorar yrkeskompetens Den arbetslöse förlorar motivation att söka jobb Arbetsgivarna väljer bort sämre sökande Sysselsatta driver upp lönen så att arbetslösa inte får jobb (insider / outsider)

8 Jobbannons i USA (Sony Ericsson)

9 Arbetsgivares inställning till att nyanställa olika kategorier av arbetssökande Yngre än 30 år Utlandsfödda inom Europa Utlandsfödda utom Europa Småbarnspappor Småbarnsmammor Äldre än 55 år Långtidsarbetslösa Sjukskrivna från annat arbete Negativa / mycket negativa Positiva / mycket positiva

10 Ball s indikator för jämviktsarbetslösheten Lönedrivande strukturella faktorer: Höjd a-kassa > Minskat arbetsutbud > Stigande löner (inflation) > Ökad arbetslöshet Persistens: Efterfrågestörning (penningpolitisk åtstramning) > Fallande löner (inflation) > Ökad arbetslöshet

11 Arbetslöshet och inflation Arbetslöshet Inflation (KPI)

12 Penningpolitiken Fast växelkurs Den sista devalveringen Avregleringar av kredit- och valutamarknader Ingen stabiliseringspolitik Inflationsmål Växelkursen Penningpolitikens effekter Resursutnyttjandet Inflationstrycket

13 Riksbankens världsbild 1994 Penningpolitiken hade (på sin höjd) bara kortsiktiga effekter på BNP och arbetslöshet Förväntad penningpolitik påverkade bara inflationen Arbetslöshet orsakades av för hög reallön pga. av stela priser och löner Varaktig arbetslöshet orsakas av strukturella problem på arbetsmarknaden

14 Nominell och real växelkurs Nominell effektiv växelkurs (TCW) Real effektiv växelkurs (TCW)

15 Monetary Conditions Index Räntans och växelkursens effekt på efterfrågan Ur Inflationsrapporten, oktober 1994

16 Produktionsgapet (HP-filter) Ur Inflationsrapporten, oktober 1994

17 Riksbankens inflationsprognoser jan-94 jul-94 dec-94 jun-95 dec-95 jun-96 dec-96 jun-97 dec-97 jun-98 dec-98 jun-99 dec-99 jun-00 dec-00

18 Hushållens inflationsförväntningar och inflationen (KPI / KPIF) Inflationsförväntningar (HIP) KPIF KPI

19 Riksbankens styrränta

20 Lämplig penningpolitik Taylor-regler 20 Reporänta 15 Rodebusch Mankiw Taylor

21 Riksbankens bedömning av effekten av en räntehöjning (RAMSES-modellen) 1 p.e. räntehöjning under ett kvartal ger 0,44 p.e. lägre tillväxt 2-3 kvartal senare (PPR 07:1) 1 p.e. högre ränta under ett år ger 0,63 p.e. lägre BNP samma år. 1995: reporäntan 8,5% 8,5 * 0, 63 = 5,4 5,4% lägre BNP 1995 (1,2% 1999)

22 Var lönerna för höga? Lägre löner riskerar att förvärra djupa lågkonjunkturer. Arbetskostnadsandelen föll 10 p.e Trots det steg arbetslösheten fram till steg arbetskostnadsandel nästan lika mycket. Trots det halverades arbetslösheten Styrräntan halverades 1996.

23 Arbetskostnadsandel, reporänta och arbetslöshet Löneandel Reporänta Arbetslöshet

24 Varför gick det så fel? Den penningpolitiska strategin från 1982 Bristande erfarenhet av rörlig växelkurs Nationalekonomiska teorier En nedgång utan motstycke i historien

25 Lärdomar av 90-talskrisen Penningpolitiken har betydande reala effekter. En längre tids stram penningpolitik får bestående effekter på arbetslösheten. Det svenska utanförskapet skapades av en missriktad penningpolitik på 80- och 90-talet. En bättre utformad penningpolitik kan bidra till att varaktigt minska arbetslösheten.

26 Den europeiska krisen Global finanskris med ursprung i USA. Dålig reglering / övervakning av finanssektorn. För svaga offentliga finanser. Efterfrågedynamik i eurozonen Lågkonjunktur i Tyskland Överhettning i Irland / Spanien Intressant utveckling av jämviktsarbetslösheten i eurozonen

27 OECD:s uppskattningar av jämviktsarbetslösheten (2010) Denmark Finland 2 Ireland Italy Netherlands Spain Sweden

28 TCO föreslår Inflationsmålet kompletteras med ett sysselsättningsmål Preciserat av Riksbanken Utvärderat av finansutskottet och allmänheten