Riktlinjer för lärares arbetstidsplanering vid akademin för hälsa, vård och välfärd.

Transkript

1 Fastställda av akademichefen den Riktlinjer för lärares arbetstidsplanering vid akademin för hälsa, vård och välfärd. 1. Allmänt Dessa riktlinjer är ett förtydligande av hur det lokala arbetstidsavtalet för lärare vid Mälardalens högskola ska tillämpas vid akademin för hälsa, vård och välfärd HVV under läsåret 08/09. Ett av målen är att finna former för arbetstidsplanering som ger arbetstillfredssällelse och möjlighet till egen utveckling för individen, bidrar till hög kvalitet i akademins verksamhet och samtidigt ger säkert underlag för genomförande av akademins uppdrag inom tillgänglig resursram. Enligt arbetstidsavtalet gäller att årsarbetstiden för en lärare som arbetar heltid är 1700 timmar för lärare som är 40 år eller äldre, 1732 för lärare som fyllt 30 och 1756 för lärare som är yngre än 30 år om läraren tar ut all sin semester under året. Tas inte hela semestern ut ökar årsarbetstiden med 8 timmar per icke uttagen semesterdag och tas mer än årets semester ut (t.ex. uttag av sparad semester) minskar årsarbetstiden på motsvarande sätt. På samma sätt minskar arbetstiden vid sjukdom, tjänstledighet etc. Vid deltid reduceras dessa siffror proportionellt. Den individuella arbetsplanen görs upp i samråd mellan läraren och ansvarig avdelningschef och fastställs av ansvarig avdelningschef. Arbetsplanen ska omfatta lärarens hela årsarbetstid, även om innehållet i t.ex. professors forskningstid diskuteras mellan professor och akademichef. För att alla ska få en så bra arbetssituation som möjligt är det viktigt att den enskilde läraren deltar aktivt och konstruktivt i diskussionerna om arbetsplanen. En aspekt som är särskilt viktig att beakta är antalet kurser en lärare är engagerad i samtidigt. Arbetsplanerna löper läsårsvis. Utgångspunkten för planering av undervisning vid HVV är att lärarna besitter en pedagogisk kompetens att organisera utbildningen på bästa sätt och välja undervisningsformer och lämpliga former för kunskapskontroll. Arbetsplanen är en preliminär plan som förändras under läsåret beroende på ett antal möjliga händelser (som sjukdom, uppdragsutbildningar, inställda kurser etc). Uppföljning ska göras mellan lärare och avdelningschef för avstämning av bland annat över/undertid, semesteruttag och kompetensutvecklingsplan. Uppföljning sker i oktober-november samt under vårterminen i samband med utvecklings/planeringssamtalen. 1

2 2. Arbetstidsplanering 2.1 Resurser för undervisning För att genomföra en kurs ges i normalfallet följande tidsresurser För en kurs på 7,5 högskolepoäng med studenter ges vilket för en kurs på 7,5 hp med studenter motsvarar 130 persontimmar 140 persontimmar F ör kurser med färre än 20 studenter förs särskilda diskussioner om rimligt tidsåtgång. En lathund för översiktlig beräkning av antal timmar per kurs beroende på antal högskolepoäng och studenter finns i bilaga 1. I den för kursen disponibla tiden ingår för- och efterarbete samt examination. I den disponibla tiden ingår även verksamhet i anknytning till verksamhetsförlagd utbildning. För kursansvar avsätts en tidsresurs motsvarande 2,5 timmar per hp (för en kurs på 7,5 hp ges då 20 timmar för kursansvar). I kursansvaret ingår bl.a. ansvar för att kursens lärartid håller sig inom planeringsramarna, inklusive externa lärare, schemaläggning, kursplanearbete och studiehandledning. Övriga särskilda insatser i kursen, som t.ex. externt deltagande i examination, gästföreläsningar mm ska rymmas inom den tid som är avsatt för kursen. För handledning och examination av examensarbete/sjävständigt arbete beräknas 25 timmar per arbete omfattande 15 högskolepoäng, varav 18 timmar till handledning och 7 för examination Resurser för särskilda undervisningsinsatser Vid diskussioner om hur tidsresursen för kursen ska användas eller vid en enstaka insats av en lärare bör diskussion föras om hur mycket förberedelse/efterarbete en insats kräver. En undervisningstimme kan beräknas motsvara 2 4 persontimmar Resor i samband med undervisning För resor i samband med undervisning beräknas uppskattad faktisk tidåtgång om resan från utgångsorten till kliniken/utbildningsplatsen är längre än 20 km (dvs även resor mellan Västerås och Eskilstuna). Detta innebär att tidsåtgången vid dessa resor räknas in i arbetstiden. 2.2 Personlig kompetensutveckling I en lärares tjänstgöring ska tid för personlig kompetensutveckling omfattande minst 10% av årsarbetstiden planeras in under förutsättning att det finns en plan med tydliga mål för kompetensutvecklingen (se utförliga riktlinjer i bilaga 3). För att få disponera tid för kompetensutveckling ska det finnas en kompetensutvecklingsplan. Denna görs i samråd med ansvarig avdelningschef och ska ha ett klart samband med utvecklingen av arbetet 2

3 vid akademin och akademins behov av kompetens. Planen kan/bör sträcka sig över en längre period än ett år. 2.3 Forskning/forskarutbildning Forskning och forskarutbildning kan ingå i anställningen i de fall medel för detta finns. I vissa fall kan även tiden för kompetensutveckling användas för forskning/forskarutbildning (se Bilaga 3) 2.4 Utvecklingsarbete Tid för utvecklingsarbete kan avsättas i arbetsplanen. Med utvecklingsarbete avses deltagande i planerade och tidsbegränsade projekt som är av vikt och intresse för akademins och/eller MDHs verksamhet (t.ex. pedagogiska utvecklingsprojekt, utveckling av nya kurser etc). Tid för utvecklingsarbete kan avsättas för att utarbeta en helt ny kurs (kursplan, studiehandledning m.m.). Ett riktmärke bör vara 40 timmar för en kurs på 7,5 högskolepoäng. Normalt ingår inläsnings- och förberedelsetid i den tidsresurs som avsätts för en kurs. Om en kurs är helt ny för läraren och kräver inläsning av ett helt nytt område kan emellertid detta också generera kompetensutvecklingstid och avräknas mot tiden för kompetensutveckling. 2.5 Allmänt akademiarbete En lärare vid HVV förväntas hålla sig informerad om HVV:s och MDH:s utveckling och aktuella frågor som rör högskolan samt aktivt delta i akademins verksamhet. 10 procent av årsarbetstiden avsätts därför för allmänt akademiarbete. Allmänt akademiarbete innefattar deltagande i akademins gemensamma arbete och möten och de möten som berör lärarens arbetsgrupper och arbetsuppgifter. 2.6 Övriga uppdrag Tid avsätts även för uppdrag som ledamot i nämnder, styrelser etc. vid MDH eller externt om tid för dessa uppdrag givits eller godkänts av akademiledningen. Tid avsätts i enlighet med beräknad tidsåtgång (se bilaga 2) 3

4 Bilaga 1 Beräkningsvärden av antal timmar per kurs beroende om antal poäng och studenter. Vid färre än 20 stundeter vid ett kurstillfälle förs särskilda diskussioner om tidsåtgång. Antal högskolepoäng Max antal studenter 1,5 7, Kursansvar 2,

5 Bilaga 2: Planeringstal för tidsåtgång per läsår för Fakultetsnämnden Lärarförslagsnämnden HVVs kursplanegrupp HVVs samverkansgrupp Branschråd Jämställhetsarbete 170 timmar 170 timmar 40 timmar 30 timmar 20 timmar 160 timmar sammanlagt för hela HVV Övriga grupper och andra uppdrag, t.ex. miljösamordnare, skyddsombud mm avsätts tid efter överenskommelse med avdelningschefen. 5

6 Bilaga 3 Riktlinjer för personlig kompetensutvecklings samt forskning/forskarutbildning Enligt det lokala arbetstidsavtalet skall lärare vid MDH beredas möjlighet till kompetensutveckling i en omfattning som motsvarar minst 10 % av årsarbetstiden. Utöver detta kan i mån av tillgängliga resurser särskild tid för forskning och forskarutbildning avsättas. Detta är den grundregel som tillämpas vid HVV. Om läraren är tjänstledig på del av sin anställning, arbetar deltid eller har externfinansierade uppdrag av större omfattning beräknas tiden för kompetensutveckling på den återstående årsarbetstiden. Vid HVV gäller i övrigt följande policy för beräkning, planering och uppföljning av lärares tid för kompetensutveckling/forskning. Planering och uppföljning av tiden för kompetensutveckling ska ske i samband med de planeringssamtal som lärare och respektive avdelningschef genomför. En kompetensutvecklingsplan ska upprättas där mål, arbetssätt, beräknad tidsåtgång och redovisningsformer anges. Kompetensutvecklingen kan till exempel handla om fördjupning eller breddning av lärarens ämneskompetens, utveckling av den pedagogiska kompetensen (t ex högskolepedagogisk utbildning), deltagande i internationellt utbyte etc. Den planerade kompetensutvecklingen ska vara relaterad till framtida behov inom HVV och utformas i samråd mellan lärare och respektive avdelningschef. För disputerade lärare kan tiden för kompetensutveckling även användas för aktiviteter som syftar till att utveckla och fördjupa forsknings- och ämneskompetensen som ett led i post-doc-meritering. Att leda eller medverka aktivt i forskningsprojekt, skriva forskningsansökningar eller arbeta med vetenskapliga publikationer kan till exempel räknas hit. Även om tiden för kompetensutveckling normalt ska vara 10 % av årsarbetstiden kan den utökas om behov föreligger. Beslut om detta fattas av avdelningschef. Om beslutet gäller disputerade lärares planer ska forskningsledaren på HVV delta i beslutet. Tiden kan också ackumuleras för att möjliggöra en mer samlad och tidskrävande kompetensutveckling under en kortare period. Disputerade lärare och docenter som handleder doktorander, medverkar i HVV:s forskarutbildning, eller deltar i uppbyggandet av HVV:s forskningsmiljöer och/eller har särskilda uppdrag som exempelvis ämnesföreträdare ska ges särskild tid för detta 6

7 utöver de 10 % som kompetensutvecklingstiden anger. Beslut om detta fattas av avdelningschefen i samråd med forskningsledaren. Utvecklingsarbete med syfte att ta fram nya kurser eller deltagande i utvecklingsprojekt av annat slag ska normalt inte betraktas som kompetensutvecklingstid utan tilldelas tid efter uppskattad tidsåtgång. I vissa fall (till exempel utveckling av nya kurser på engelska eller kurser som är IKT-baserade) kan det emellertid handla om att både avsätta tid för kompetensutveckling och för utvecklingsarbete. Externa uppdrag som är arvoderade (t ex opponentskap, sakkunniguppdrag, kommittéuppdrag) ersätts inte med tid från HVV. Inte heller ersätts uppdrag i ideella föreningar eller frivilligorganisationer såvida uppdraget inte uttryckligen innebär att HVV eller MDH representeras i organisationen. Beslut om sådan representation ska fattas av akademichefen. 7

8 Kompetensutvecklingsplan vid HVV I dialog mellan lärare och avdelningschef utformas en plan för din kompetensutveckling. Planen skall ha ett klart samband med utvecklingen av arbetet vid akademin och ingår som en del i den årliga arbetstidsplaneringen. Kompetensutvecklingsplanen kan förändras i samråd med avdelningschef. Uppföljning av kompetensutvecklingsplanen kan göras kontinuerligt eller vid planerings-/utvecklingssamtal. Beskriv kortfattat hur du planerar din kompetensutveckling under kommande läsår. Använd frågorna nedan som stöd för din beskrivning. Spara dokumentet i Word. Skriv ditt svar direkt i dokumentet och e-posta det tillbaka till respektive avdelningschef senast den 31/5. Inom vilket område vill du kompetensutveckla dig och varför? (med område avses t ex ämnesområden, pedagogik och undervisningsmetoder, språk och internationalisering, jämlikhetsfrågor, nya krav som ställs på lärare, kompetens för uppdrag på institutionen) 8

9 Vilka mål vill du uppnå? Hur ska kompetensutvecklingen genomföras? (t ex egna litteraturstudier, hospitering, auskultationer, kurser, personliga kontakter, studiebesök, vistelse vid annat lärosäte) Vilken tidsåtgång beräknar du och när? Hur ska du redovisa din kompetensutveckling? (t ex feedback, rapport, redovisning i arbetslag, material) 9

10 Kostnader utöver tidsåtgång? Övrigt: Fastställd den Undertecknad av Lämnas in senast den 31/5. 10