Foto: Bent Christensen. Forskning à la carte. från korallrev till robotar

Transkript

1 Foto: Bent Christensen Forskning à la carte från korallrev till robotar

2

3 Beställ en föreläsning från vår digra meny 2012/13 Du som är lärare har en viktig roll i att inspirera eleverna till högre studier. I denna broschyr finner du ett smörgåsbord av gästföreläsningar som erbjuds av forskare och lärare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet. Bläddra igenom och låt dig väl smaka. Vi erbjuder allt från "Antarktis natur" och "CSI - hur funkar det?" till "Vad tänker robotar på?". Med 36 olika föreläsningar vill vi ge dina elever en inblick i många spännande naturvetenskapliga ämnen och hoppas samtidigt väcka en nyfikenhet på hur det kan vara att läsa på universitet. Målet är att steget mellan gymnasiestudier och högskolestudier en dag ska kännas naturligt att ta. Vår målgrupp är i första hand högstadie- och gymnasieklasser och föreläsningarna är kostnadsfria för skolorna. Vid längre resor för föreläsaren rekommenderar vi att skolan betalar bilersättning. Andra intresserade grupper är naturligtvis också välkomna att höra av sig, föreläsningen kostar då cirka kr/45 min. När du och dina elever har hittat något som intresserar er kontaktar du föreläsaren för att bestämma när och var föreläsningen ska äga rum. Telefonnummer och e-postadress hittar du under respektive rubrik. Vi kan inte garantera att just den föreläsare som du valt har tid, men i sådana fall finns många andra spännande föreläsningar att välja bland. Välkommen att boka en föreläsning! Eventuella uppdateringar av Forskning à la carte hittar du på: Innehåll: Biologi och geovetenskap 4 Fysik 8 Kemi 12 Matematik och data 15 Molekylärbiologi 19 För lärare 21 Umevatoriet 22 Samverka med Teknat 24

4 Biologi och geovetenskap Foto: Bent Christensen Tropiska korallrev är ett av de mest fascinerande ekosystemen på jorden.

5 Tropiska regnskogar: Djur, växter och hur de fungerar ihop Föreläsare: Bent Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , Tropiska regnskogar är de mest artrika ekosystemen vi har på jorden. Många av organismerna här är ofta väldigt märkligt formade, färggranna, giftiga, eller på annat sätt annorlunda än de djur och växter vi är vana att träffa på. Sambanden mellan djur och växter i regnskogar är ofta också mycket annorlunda än de samband vi hittar i våra skogar. Föreläsningen handlar om ekologin i tropiska regnskogar. Bent Christensen visar bilder på allt från orangutanger, giftiga ormar, stora spindlar, jättetusenfotingar, 90 meter höga träd och Sydostasiens högsta bergstoppar till olika konsekvenser av avverkningar och uppodling av tropiska områden. Bilderna är från ett antal besök till Borneo, som bitvis fortfarande har kvar orörda regnskogar. Bent genomför varje år en kurs med svenska studenter i tropisk ekologi på Borneo. Lämplig i olika varianter för gymnasiet samt hög-, mellan- och lågstadiet; längd cirka 50 min. Tropiska korallrev: Djur som har fotosyntes och andra innevånare Föreläsare: Bent Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , bent.christensen@emg.umu.se Ett av de mest fascinerande ekosystemen vi hittar på jorden är tropiska korallrev. Vad som kan vara svårt att inse när man första gången ser de rika reven med alla deras invånare är att detta är ett system där organismer som finns här får slita hårt för att kunna överleva. Revet är uppbyggt av oändligt många, små kloner av koralldjur, som alla får största delen av sin näring från symbiotiska organismer som fotosyntetiserar åt koralldjuren. På korallrev hittar vi också alla möjliga märkliga anpassningar till den ibland hårda vardagen som möter djuren här. Vi har allt från anemonfiskarnas samliv med stickiga anemoner, blinda räkors samarbete med vaksamma fiskar, rovfiskar som lurar småfiskar att rovfisken är mat och sedan äter upp småfisken, till en fisk som lever i rumpan på sjögurkor. Bent visar bilder på alla dessa organismer och diskuterar hur ekologin på korallrev fungerar. Lämplig i olika varianter för gymnasiet samt hög-, mellan- och lågstadiet; längd cirka 50 min.

6 Hållbart skogsbruk Föreläsare: Stig-Olof Holm, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , Denna föreläsning handlar om hur man genom olika skogsskötselåtgärder kan få till stånd ett antal olika mervärden. Det gäller i första hand minskade risker för utslagning av skoglig biologisk mångfald. Föreläsningen tar även upp möjligheterna att kombinera miljövård med ett ekonomiskt skogsbruk, hur risker för utsläpp av s.k. växthusgaser kan minskas, hur möjligheter till turism, friluftsliv, jakt och renskötsel samtidigt kan ökas. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 60 min. Sveriges tusenåriga blyföroreningshistoria Föreläsare: Jonatan Klaminder, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , jonatan.klaminder@emg.umu.se Trodde du att den svenska naturen blev förorenad först när vi började släppa ut föroreningar från moderna fabriker? I så fall trodde du fel. Under denna föreläsning får du höra om hur Sverige och övriga delar av norra halvklotet blev blyförorenade genom en rad händelser som startade för mer än år sedan. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 60 min. Titta in på Abisko naturvetenskapliga station Föreläsare: Peter Rosén, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Abisko naturvetenskapliga station Tel , peter.rosen@emg.umu.se På Abisko naturvetenskapliga station studerar man effekterna av klimatförändringar på framförallt fjällmiljön. Mellanstadie- och högstadieklasser erbjuds en rundvandring på forskningsstationen där eleverna till exempel får titta på vackra kiselalger i mikroskop, se hur klimatstatistik samlas in och andra andra pågående experiment. Peter Rosén ger också en översiktlig orientering om dagens klimatdebatt vid rundvandringen. Lämplig för mellan- och högstadiet, längd cirka 40 min.

7 Klimatforskning i Abisko Föreläsare: Peter Rosén, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Abisko naturvetenskapliga station Tel , peter.rosen@emg.umu.se På Abisko naturvetenskapliga station studerar man effekterna av klimatförändringar på framförallt fjällmiljön. Håller det på att bli varmare i dag? Hur har klimatet varierat under de senaste åren? Kommer Kungsleden att gå i fjällbjörkskogen i framtiden? Hur påverkar den smältande permafrosten CO2-utsläppen från våra myrar och sjöar? Det är några av frågorna som tas upp vid Peter Roséns föreläsning. Obs! Föreläsningen ges endast i Abisko eller på skolor i Kiruna-området. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40 min. Hållbar utveckling vad menas med det? Föreläsare: Stig-Olof Holm, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , stig-olof.holm@emg.umu.se Vi påverkar vår livsmiljö i ökande omfattning och ökar ständigt energi omsättningen och materialflödena från naturen genom vårt sätt att leva ökade människans globala energiomsättning i snitt med 2,7 procent per år, samtidigt som vi effektiviserade energianvändningen så att nettoökningen blev 0,7 procent per år under samma tidsperiod. Om vi ska lyckas uppnå en hållbar utveckling krävs att flertalet av energi och materialflödena planas ut, till exempel utsläpp av s.k. växthusgaser. För att det ska vara möjligt gäller det att vi lyckas anpassa vår konsumtion av varor och tjänster till graden av effektivisering av vårt nyttjande av naturen och dess resurser. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40 min. Antarktis natur Föreläsare: Rolf Zale, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , rolf.zale@emg.umu.se Rolf Zale bedriver vetenskapligt fältarbete på Antarktis. Under föreläs-ningen visar han diabilder och pratar om naturen på Antarktis. Det handlar om allt från glaciärer och inlandsisen till sälar och pingviner. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 min.

8 NYHET! Fysik Stjärnor i det magellanska molnet, fångade med hjälp av Hubbleteleskopet. Foto: NASA

9 Strålning till nytta och skada Föreläsare: Mikael Karlsson, institutionen för strålningsvetenskaper Tel , Det finns flera typer av strålning i vår miljö. En del strålning har alltid funnits där, annan strålning har vi skapat. En del strålning bara strålar på hela tiden, medan annan strålning går att stänga av när vi inte behöver den. Att strålning är farligt vet dom flesta men så är det inte alltid. Mycket strålning används också till både nytta och nöje. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 45 min. Fysikkul från vår vardag Föreläsare: Patrik Norqvist, institutionen för fysik Tel , patrik.norqvist@space.umu.se I vår vardag omges vi av till synes oförklarliga mysterier som vi bara tvingas acceptera. Många av dessa fenomen kan man dock förklara med enkla fysikresonemang. I samma anda som Sant och sånt, och Hjärnkontoret hoppas vi ge er svar på några av de saker ni, era barn eller era elever funderar över. Lämplig för gymnasiet (alla program), längd cirka min. Big Bang ett universum skapas Föreläsare: Patrik Norqvist Patrik Norqvist förklarar hur det ofantligt stora observerbara universum ser ut. Vidare beskrivs Big Bang samt hur man ur mycket enkla observationer kan räkna ut universums ålder. Slutligen beräknar vi vad som kommer att hända med universum i framtiden. Lämplig för gymnasiet (natur, åk 2-3), längd cirka min. En inblick i ett svart hål med relativistiska mopeder och ljusbangar Föreläsare: Patrik Norqvist Hur skulle vår värld se ut om ljuset bara rörde sig med 15 km/h? Vilka mystiska saker skulle då hända? Vad är ett svart hål? Hur skulle det vara att falla in i ett svart hål? Hur ser det ut runt omkring och i ett svart hål? Lämplig för gymnasiet (natur, åk 2-3), längd cirka min.

10 Fysikleksaker och supraledare Föreläsare: Patrik Norqvist och Krister Wiklund, institutionen för fysik Tel och , umu.se Många fascinerade leksaker som beter sig på ett oväntat sätt är byggda för att visa på olika fysiklagar. Efter en kortare genomgång av hur fysikleksakerna fungerar ges möjlighet för eleverna att själva leka och utforska fysikleksakerna. Vi har bland annat olika svävande föremål, en magnetkanon, en rökringsmaskin, optiska synvillor, olika snurror och en platta där man får snurra själv med hjälp av ett cykelhjul. Vidare visar vi på hur en supraledare kan sväva i luften och förklarar vad flytande kväve är. Vi visar vad man kan göra med flytande kväve, och vad som händer då man kyler ner olika saker till extremt kalla temperaturer. Lämplig främst för högstadiet (eventuellt mogna mellanstadieklasser), längd cirka 40 min. Universums mörka sida Föreläsare: Michael Bradley, institutionen för fysik Tel , michael.bradley@physics.umu.se Denna föreläsning ger en översikt över den så kallade Big Bang-modellen för universums utveckling. Senare års observationer som verkar visa att universum inte bara expanderar, utan till och med accelererar tas upp. I samband med detta behandlas begrepp som kosmologisk konstant och mörk energi. Slutligen nämns lite om den kosmiska bakgrundstrålningen och hur slutsatser om bl.a. universums geometri kan dras från observationer av dess temperaturvariationer. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 60 min. Är tidsmaskiner möjliga? Föreläsare: Michael Bradley Inom science fiction-litteraturen förekommer olika typer av tidsmaskiner. Enligt den speciella relativitetsteorin kommer en resenär efter en rundtripp med hastigheter nära ljusets att ha åldrats mindre än de som inte följde med, men teorin tillåter inte resor bakåt i tiden. Den allmänna relativitetsteorin verkar dock tillåta tidsmaskiner i princip även om de kan bli svåra att förena med andra fysikaliska lagar. Här diskuteras några olika föreslagna tidsmaskiner. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 50 min.

11 Livets informationsrevolutioner före Facebook Föreläsare: Martin Rosvall, institutionen för fysik Tel , Från första livet på jorden till dagens Facebookmänniskor har komplexiteten ökat enormt. Hur har den här komplexiteten uppkommit? I mitt föredrag ska jag berätta om en ny idé som bygger på att det naturliga urvalet har genererat ett antal stora övergångar i evolutionen, som alla involverat förändringar av hur levande system lagrar, behandlar och utbyter information. Informationsrevolutionen började redan för fyra miljarder år sedan! Lämplig för högstadiet och gymnasiet. Längd cirka 50 min. Vetenskapens landskap visualiserad Föreläsare: Martin Rosvall, institutionen för fysik Tel , martin.rosvall@physics.umu.se Vetenskapen är en dynamisk och massivt parallell mänsklig upptäcktsfärd för att förklara och förutspå den naturliga världen. Inom vetenskapen byggs nya idéer på gamla idéer. Citeringsstrukturen mellan miljontals vetenskapliga artiklar gör det möjligt att följa detta flöde av idéer och med informationsteoretiska metoder kan vi identifiera forskningsfält och hur de förändras över tiden. I mitt föredrag kommer jag att förklara matematiken bakom informationskartorna med dynamiska visualiseringar och avslöja hur vetenskapens landskap ser ut. Lämplig för högstadiet och gymnasiet. Längd cirka 50 min. Roterande rumtider i allmän relativitetsteori Föreläsare: Michael Bradley, institutionen för fysik Tel , michael.bradley@physics.umu.se I Newtons gravitationsteori är fältet utanför en roterande himlakropp oberoende av om den roterar eller ej (bortsett från den effekt som fås av att kroppen tillplattas p.g.a. rotationen). Enligt allmän relativitetsteori fås dock en helt ny effekt runt roterande kroppar: rumtiden dras som med i rotationen, så kallad frame-dragging. Denna effekt har nyligen kunnat mätas i gravitationsfältet runt jorden med experimentet Gravity Probe B. I föredraget diskuteras också lite om roterande svarta hål och under vilka förutsättningar tidsresor skulle kunna vara möjliga i roterande rumtider. Lämplig för gymnasiet sista år. Längd cirka 50 min.

12 Kemi På jakt efter framtidens läkemedel. Foto: Johan Gunséus

13 Vad gör läkemedel ute i naturen? Föreläsare: Jerker Fick, kemiska institutionen Tel , jerker.fick@chem.umu.se Forskare har de senaste åren visat att människors läkemedelsanvändning leder till att läkemedelsrester kommer ut i naturen. Man har också visat att detta har problem. I denna föreläsning beskrivs dels hur en medicin man stoppar i munnen kan hamna i Umeälven och dels vad de kan ställa till med där. Visste du till exempel att det inte är bra för gamar att ge boskap för mycket smärtlindrande läkemedel eller att p-pillerrester fortsätter att ha effekt även ute i sjöar och vattendrag? Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 min. Läkemedel - från idé till verklighet Föreläsare: Fredrik Almqvist, kemiska institutionen Tel , fredrik.almqvist@chem.umu.se Jakten på bra läkemedel och ny kunskap om svåra sjukdomar pågår ständigt runt om i världen, både på universitet och inom läkemedelsindustrin. Forskare vid Umeå universitet försöker hitta nya sätt att oskadliggöra sjukdomsframkallande bakterier. Bland annat letar i de i Norska havets djup efter nya antibiotika i organismer som lever under mycket extrema förhållanden. Extrakt från bakterier, svampar och alger studeras i jakt på molekyler med kraft att förhindra andra mikroorganismers förmåga att orsaka infektioner. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 min. DNA och genteknik Föreläsare: Lars Backman, kemiska institutionen. Tel , lars.backman@chem.umu.se Utvecklingen inom genteknik sker med rasande fart vilket leder till nya möjligheter och nya frågeställningar. Det som var fantasier i går är fullt möjligt i dag. Nu kan vi klona djur, som t ex fåret Dolly. Nästa steg blir kanske att klona människor. Men vad är egentligen genteknik? Vad kan den användas till? Vad använder vi den till i biokemisk forskning? Lämplig för gymnasiet (med baskunskap i biokemi), längd cirka min.

14 Kärleken mellan molekyler gör oss friskare Föreläsare: Anna Linusson-Jonsson, kemiska institutionen Tel , Interaktioner mellan en liten molekyl och en större molekyl som ett protein är vital för i stort sett alla biologiska system. Hos oss är detta väldigt viktigt för hur läkemedel fungerar i våra kroppar. Associationen mellan ett läkemedel och ett specifikt målprotein sker i stor utsträckning med hjälp av drivkrafter som attraktiva polära interaktioner och lipofila kontaktytor. Det kan liknas vid dragningskraften mellan två förälskade människor; attraktionskraften är så stor att man blir mer lycklig av att vara nära varandra än att vara ensam. Genom att förstå kärleken mellan små molekyler och proteiner i vår kropp kan vi dels förstå hur läkemedel påverkar ett sjukdomsförlopp och dels använda kunskapen till att forska fram nya läkemedel. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 50 min. Adenovirus ett vanligare och klurigare virus än man kan tro Föreläsare: Mikael Elofsson, kemiska institutionen Tel , mikael.elofsson@chem.umu.se Adenovirus är mycket vanliga och orsakar till exempel infektioner i ögonen och luftvägarna. Man räknar med att någonstans mellan fem och tio procent av alla luftvägsinfektioner hos barn orsakas av adenovirus. I de flesta fall läker infektionen ut men i fallet med ögoninfektionerna är processen smärtsam och i vissa fall leder den till permanent nedsättning av synen. En annan typ av problematisk infektion kan uppstå hos patienter som genomgått transplantationer och då som en del av behandlingen får läkemedel som dämpar immunförsvaret. I dessa fall leder infektionen ofta till döden. I dag finns inga läkemedel som biter på adenovirus. I vårt forskningsprogram arbetar vi med att ta fram nya substanser som kan förhindra adenovirus från orsaka infektioner. Lämplig för gymnasiet, längd cirka min.

15 Matematik och data Varför finns det "roten ur" på alla miniräknare? Foto: Ingela Hjulfors Berg

16 Roten till det onda är... Varför finns det "roten ur" på alla miniräknare? Föreläsare: Lars-Daniel Öhman, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , "Roten ur" är en vanlig knapp även på små solcellsdrivna miniräknare. Varför just roten ur, och inte någon annan matematisk operation? Vi tittar på hur miniräknaren räknar, hur marknadsförare tänker och vad som är riktigt matematik. Lämplig för gymnasiet och lärare, längd cirka 60 min (kan anpassas). Vem behöver matematik när man har datorer? Föreläsare: Lars-Daniel Öhman, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , NYHET! Beräkningsmaskiners kapacitet har ökat exponentiellt under det senaste halvseklet, och datorer spelar en allt större roll i tillämpad matematik. Betyder detta att matematikens teoretiska utveckling har hamnat i skuggan? Behöver man verkligen exakta lösningar och teoretiska resultat, när man exempelvis genom simulering eller numeriska metoder kan uppnå lösningar till sina praktiska problem med önskad precision? Lämplig för gymnasiet och lärare, kan anpassas för högstadieklasser, längd cirka 60 min (kan anpassas). Matematik bland bollar och käglor Föreläsare: Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , ake.brannstrom@math.umu.se Jonglering är en konstform som roat och underhållit människor under minst år. De senaste 100 åren har jonglering roat även många matematiker som skapat en fruktbar teori med vars hjälp nya vackra sätt att jonglera upptäckts. Förutom underhållande matematik ingår en hel del jonglering i föredraget! Lämplig för gymnasiet, längd ca min.

17 NYHET! Hemliga koder och krypton Föreläsare: Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , I mer än tvåtusen år har hemliga koder och krypton använts för att skydda viktig kommunikation. Lika länge har det funnits människor som arbetat med att knäcka koderna. I dag används kryptering och när-besläktade metoder både för att starta bilar och för att handla på internet. I föreläsningen ges såväl en historisk översikt som en beskrivning av några moderna tilllämpningar. Lämplig för gymnasiet, längd ca min. Vad tänker robotar på? Föreläsare: Erik Billing, institutionen för datavetenskap Tel , billing@cs.umu.se Robotar blir allt vanligare inom många områden. Än så länge ser vi dem inte ute på gator och torg, men de är numera en självklarhet inom industrin, militären och sjukvården. Moderna robotar blir allt duktigare på att interagera med människor och kan därför ta plats på fler och fler ställen i samhället. Frågan om vi kan bygga robotar som verkligen kan tänka och förstå så som vi människor är inte längre bara ett ämne för science fiction-filmer. För att kunna besvara denna fråga måste vi ha en mycket bättre förståelse för vad som händer i hjärnan när vi tänker. Datorer och robotar har visat sig väldigt användbara även för att förstå hjärnan och det finns i dag forskare som försöker efterlikna hjärnan när de bygger de datorprogram som ska styra framtidens robotar. Föreläsningen handlar lika mycket om neurovetenskap och psykologi som om robotik och data. Det är ett ämnesöverskridande område och ett tydligt exempel på att vi måste studera samma sak från många olika håll för att verkligen förstå. Lämplig för gymnasiet, längd ca. 45 min.

18 Vilken geometri lever vi i? Föreläsare: Anders Fällström, matematiska institutionen Tel , Matematik kan hjälpa oss att förstå kosmos, det onåbara och det mystiska. Kanske är inget mer mystiskt än hela vårt universum, men hur ser universum ut? Anders Fällström kommer under sin föreläsning att på ett lätt sätt tala om olika geometrier skilda från euklidisk geometri. Hur ser geometrin på en sfär ut? På en sadel? Vad har universum för form? Lämplig för gymnasiet, längd ca. 40 min. Fåglar, fiskar, flockar och termiter Föreläsare: Erik Billing, institutionen för datavetenskap Tel , Att programmera datorer till att lösa allehanda problem kan tyckas väldigt avlägset djur och natur, men många program är inspirerade av hur djur och insekter löst problem ute i naturen. I många fall är de lösningar vi hittar i naturen till och med mycket bättre än vad programmerare lyckats hitta på själva. Bland de djur som ofta inspirerar programmerare finner vi fåglar och fiskar, men även insekter som myror och termiter. I föreläsningen presenteras flera exempel på datorprogram som efterliknar djurs beteende. Fokus ligger på hur vi kan använda naturen för att bygga bättre datorprogram, men även på hur vi kan förstå naturen på ett nytt sätt med hjälp av avancerade datormodeller. Presentationen är visuell med mycket bilder, filmer och simuleringar. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 min. Har egoister skäl att samarbeta? Föreläsare: Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , ake.brannstrom@math.umu.se Samarbete återfinns överallt i naturen, från celler som samarbetar för att möjliggöra multicellulära organismer till vargar som jagar i flock och hos sociala insikter som bin och myror. Samarbete är även en hörnsten i mänskliga samhällen och interaktioner. I detta föredrag beskriver Åke hur samarbete kan studeras matematiskt och ger en överblick av några mekanismer som kan underlätta uppkomsten av samarbete. Lämplig för gymnasiet, längd cirka min.

19 Molekylärbiologi Foto: Johan Gunséus/Synk Inom molekylärbiologin studeras hur cellen fungerar och speciellt hur den styrs av arvsmassan, DNA.

20 Syntetisk biologi ingenjörsskap med livets byggstenar Föreläsare: Tony Karlsborn, institutionen för molekylärbiologi Tel , Syntetisk biologi är ett samlingsbegrepp för forskning som baserar sig på att skapa och tillika manipulera befintliga biologiska system för den egna nyttan. Syntetiskt biologi har potential att lösa problem inom allt från industriell tillverkning till klimathot. Att modifiera befintliga organismer eller skapa konstgjort liv väcker dock andra problem, däribland etiska. Är det okej att skapa konstgjorda organismer? Finns det fall där det kan anses acceptabelt att använda konstgjorda organismer? Lämplig för gymnasiet, längd minst cirka min. CSI hur fungerar det? Föreläsare: Tony Karlsborn, institutionen för molekylärbiologi Tel , I TV-serien CSI löser kriminalteknikerna mordgåtor med hjälp av bland annat biologiska bevis. Hur fungerar det i verkligheten? Vilka till synes osynliga spår lämnar vi efter oss och hur används dessa för att identifiera en misstänkt eller ett offer? Lämplig för gymnasiet, längd cirka min. Labb à la carte: CSI - hur fungerar det? eller Molekylärbiologi" Föreläsare: Tony Karlsborn, institutionen för molekylärbiologi, tel , tony.karlsborn@molbiol.umu.se Labb à la carte erbjuds som en fristående laboration (inklusive en kort föreläsning) eller i kombination med en längre föreläsning (eventuellt uppdelat på två tillfällen). Välj tema CSI - hur fungerar det? eller Molekylärbiologi som kan innefatta till exempel bakterier eller celler. Laborationen anpassas efter årskurs och tidstillgång, och utformas efter förfrågan. Lämplig för gymnasiet, längd minst 60 min.

21 För lärare Motivation och Lärande Föreläsare: Mikael Winberg, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Tel Är det viktigt att våra elever är motiverade? Frågan kan tyckas ha ett självklart svar men vad är egentligen motivation, finns det olika sorter, hur påverkar de i sådana fall våra elevers lärande och beteende i klassrummet - och kan vi lärare påverka elevernas motivation? Mikael Winberg presenterar sin egen och andras forskning inom området motivation och ser fram emot en diskussion om hur denna kan tillämpas inom skolan. Lämplig för lärare, längd cirka min.

22 Välkommen till Umevatoriet Foto: Erik Ågren

23 Vill du ta en närmare titt på vårt fascinerande universum? Umeå Science Centre heter Umevatoriet och finns på Umestans företagspark i hus 56. På Umevatoriet riktar vi vårt 35 cm stora teleskop mot månen, stjärnor, planeter, galaxer och nebulosor. Vi har dessutom en avdelning där du själv kan experimentera och uppleva. För skolor finns olika teman som kan anpassas efter ålder. Vårt Astromatiktema handlar om astronomi och matematik. Med hjälp av planetariet kan vi ta besökare med på resor ut i vårt solsystem och universum. Matematikutställningen heter Bagdad, här möter man matematiker från svunna tider och det finns över 100 olika spel och pyssel som handlar om matematik. Vi har även ett kemitema, förskolebarn och upp till årskurs 2 får möta kemidraken Berta, och de äldre barnen får hjälpa till att lösa ett brott med hjälp av kemi. Lär dig mer om simulering Nytt för hösten blir ett tema som handlar om simulering. Det kommer även att finnas mer av teknik på Umevatoriet. Den 28/9 är vi med på Forskafredag, den 6/10 firas Kemins dag och 13/10 Astromins dag- och natt med öppet hus kl Håll utkik på hemsidan! Umevatoriet fortsätter också samarbetet med Profilteatern som ger föreställningen Vial, där det även ingår ett besök hos oss. Vi utgår från dina frågor och diskuterar nästan vad som helst som har med naturvetenskap, teknik, astronomi och rymden att göra. Vi berättar gärna om spännande saker som finns på stjärnhimlen, jakten på utomjordiskt liv, rymdfärder till andra planeter eller om forskarnas senaste upptäckter. Speciella arrangemang eller temakvällar annonseras på vår hemsida: Öppet hus på tisdagskvällar Umevatoriet håller öppet för alla intresserade på tisdagskvällar, kl Priser Barn under 18 år 50 kr. Vuxna: 100 kr. Varje barn kan ta med sig en vuxen gratis! Övriga visningar Skolor, föreningar, företag eller andra grupper kan boka visningar vid Umevatoriet. Bokningsbara tider är: måndagar 9-12, tisdag, onsdag, torsdag 9-16 och fredag Skicka ett mejl eller ring! Kontakt E-post: info@umevatoriet.se Telefon:

24 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Under 1960-talet lades grunden till den nuvarande teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. I dag studerar cirka blivande civilingenjörer, högskoleingenjörer, naturvetare och designers på någon av våra ut bildningar. Fakulteten består av elva institutioner och det finns tre högskolor: Designhögskolan, Tekniska högskolan och Arkitekthögskolan. Forskningen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har expanderat kraftigt och är i dag etablerad och framgångsrik inom många områden, till exempel bioteknik, miljövetenskap, kemi, datavetenskap och fysik. Samverka med oss! Förutom Forskning à la carte finns det andra sätt att komma i kontakt med oss. Vi har samlat den informationen på teknisk-naturvetenskaplig fakultets hemsida. Där kan du bland annat läsa om tävlingen Teknikåttan, populärvetenskap och våra årliga fortbildningsdagar för lärare. Teknikåttan är en nationell tävling i teknik och naturvetenskap för elever i årskurs 8. Det är i dag elva universitet och högskolor som tillsammans arrangerar tävlingen. Syftet är att få fler ungdomar att bli intresserade av teknik och natur vetenskap. Teknikåttan ska också inspirera lärare till nya undervisningsmetoder. Riksfinal i Teknikåttan 2012 på Umeå universitet. Tävlingen engagerar drygt elever i årskurs 8 i hela landet. Foto: Erik Ågren

25 Foto: Mattias Pettersson Levande frågelådans expertpanel får många kluriga frågor om allt från vulkaner till kärlekens kemi. Levande frågelådan är ett evenemang för sjätteklassare. En panel av forskare inom biologi, kemi, fysik och flera andra naturvetenskapliga ämnen svarar på barnens frågor om allt mellan himmel och jord. Eleverna skickar in sina frågor i förväg, forskarna grunnar på svaren och i maj bjuds elever och lärare in till vetenskapsshow i Aula Nordica. Drygt 800 elever och deras lärare brukar fylla aulan och stämningen är alltid på topp! Fortbildningsdagar för lärare och studie- och yrkesvägledare arrangeras varje höst av teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Sveriges lantbruks-universitet i Umeå, SLU. Syftet är att förbättra kontakten mellan universitetet och gymnasie- och högstadieskolorna. Fortbildningen ska dessutom bidra till att förbättra kvaliteten på undervisningen i naturvetenskap och teknik. Konferensen arrangeras i år för 16:e året i rad!

26 Biologi och geovetenskap Fysik Kemi Matematik och data Molekylärbiologi För lärare Umevatoriet Foto: Johan Gunséus/Synk Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå Telefon