Svenska högskolestudenters attityder till välgörenhets Second Hand - I relation till Fast Fashion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska högskolestudenters attityder till välgörenhets Second Hand - I relation till Fast Fashion"

Transkript

1 Svenska högskolestudenters attityder till välgörenhets Second Hand - I relation till Fast Fashion Examensarbete Kandidat Företagsekonomi Andrén, Victor Kantling K, Felicia Östling, Mikaela 2020: VT2020KF06

2 Svensk titel: Svenska högskolestudenters attityder till välgörenhets Second Hand Engelsk titel: Swedish college students attitudes towards charity Second Hand Utgivningsår: 2020 Författare: Victor Andrén, Felicia Kantling Karlsson & Mikaela Östling Handledare: Niklas Sörum Abstract Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of Swedish college students' attitudes towards charity Second Hand through Fishbein's multi-attribute model. Attitudes towards Fast Fashion have also been measured in the model to enable a comparison between the two objects. This is to gain a broader knowledge of the attitudes that could motivate Swedish college students to consume Second Hand rather than newly produced. Design/Methods: The study is written based on a quantitative approach where data collection has been conducted with a survey that concerns Second Hand and Fast Fashion. This in order to have the opportunity to compare the two objects with each other in the analysis. The study aims to create an understanding of Swedish college students' attitudes, based on Guiot and Roux (2010) and Ferraro, Sands and Brace-Govan's (2016) motivational perspective, towards charity Second Hand. Two questions have been formulated to answer the purpose of the study. These concern attitudes and motivational perspectives towards the charity's second hand. The analysis is based on a theoretical framework based on Fishbein's multi-attribute model. Results: The results of the study show that Swedish college students tend to have different attitudes towards the charity Second Hand, depending on how continuously they consume fashion from the secondary market. This because of the importance of the attributes environment and unique / original that is better appreciated by the college students who continuously consume Second Hand. The students have in common that they believe that price and atmosphere in stores are the two most important elements when consuming fashion. The study discuss how well Second Hand and Fast Fashion relate to these expectations for a consumer experience. Finally this study contributes with increased understanding of Swedish college students attitudes towards charity Second Hand. However, the knowledge is limited due to a smaller selection. The study also contributes with reflections on how the industry can increase its attractiveness. In order to gain a better understanding of the students attitudes, further research with a qualitative approach is recommended. This study is written in Swedish. Keywords: Attitudes, Charity Second Hand, Multiattribute Model, Swedish College Students, Motivational Perspective, Clothing consumption I

3 Sammanfattning Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse av svenska högskolestudenters attityder till välgörenhets Second Hand genom Fishbeins multiattributsmodell. Attityder till Fast Fashion har även mätts i modellen för att möjliggöra en jämförelse mellan de två objekten. Detta för att få en bredare kunskap om de attityder som skulle kunna motivera svenska högskolestudenter att konsumera Second Hand framför nyproducerat. Design/Metod: Studien är skriven utifrån ett kvantitativt angreppssätt där datainsamlingen har genomförts med en enkätundersökning som berör Second Hand samt Fast Fashion. Detta för att ha möjlighet att ställa de två objekten emot varandra i analysen. Studien syfte är att skapa en förståelse kring hur svenska högskolestudenters attityder, utifrån Guiot och Roux (2010) samt Ferraro, Sands och Brace-Govans (2016) motivationsperspektiv, är gentemot välgörenhets Second Hand. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats. Dessa berör attityder samt motivationsperspektiv gentemot välgörenhets Second Hand. Analysen grundar sig i ett teoretiskt ramverk utifrån Fishbeins multiattributsmodell. Resultat: Studiens resultat visar på att svenska högskolestudenter tenderar att ha olika attityder gentemot välgörenhets Second Hand beroende på hur kontinuerligt de konsumerar mode från andrahandsmarknaden. Detta då betydelsen av attributen miljö och unikt/originellt värderas bättre hos högskolestudenterna som kontinuerligt konsumerar Second Hand. Gemensamt anser dem att pris och atmosfär i butik är två viktigaste beståndsdelar när de konsumerar mode. Studien diskuterar därmed hur väl Second Hand och Fast Fashion förhåller sig till dessa förväntningar för en köpupplevelse. Slutligen bidrar denna studie med en ökad förståelse för svenska högskolestudenters attityder gentemot välgörenhets Second Hand. Förståelsen är dock begränsad på grund av ett mindre urval. Studien bidrar även med reflektioner över hur branschen kan öka sin attraktivitet. För att få en mer bakomliggande förståelse för studenternas attityder rekommenderas vidare forskning med ett kvalitativt angreppssätt. Nyckelord: Attityder, Välgörenhets Second Hand, Multiattributsmodellen, Svenska högskolestudenter, Motivationsperspektiv, Klädkonsumtion II

4 Förord Denna företagsekonomiska kandidat-uppsats har vi fått tillfälle att skriva under vår sista tid på programmet Event Management. Det har gett oss tid till att reflektera över de lärdomar vi tagit del av och fått möjlighet att fördjupa oss i ett ämne som vi funnit intressant och betydelsefullt. Vi vill tacka alla fina vänner vi funnit under dessa tre år som förgyllt vår studieperiod samt vår underbara programansvarig Anders Hultén på Campus Varberg. Ni har varit ett stort stöd under uppsatsperioden. Till sist tack till vår handledare Niklas Sörum som kommit med kloka ord, guidning och intressanta reflektioner. Felicia Kantling Karlsson Victor Andrén Mikaela Östling III

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte & frågeställning Avgränsningar Begreppsdefinitioner Disposition Tidigare forskning och teoretisk referensram Motivationsperspektiv till Second Hand Tidigare forskning om motivationsperspektiv De fyra motivationsperspektiven Multiattributsmodellen Tidigare forskning om attityder och multiattributsmodellen Multiattributsmodellen i praktiken Metod Metodval Urval Respondenter Urvalsprocess Etiska övervägande Enkätundersökning Analysprocess Metodreflektion Bortfallsanalys Studiens kvalité Resultat Resultat av kvantitativ enkät Presentation av attributens betydelse Presentation av hur väl objekten uppfyller attributen Analys Analys av enkätens första del Analys enligt Fishbeins multiattributsmodell Attitydskillnader mellan respondenterna Analys i relation till tidigare forskning Diskussion och Slutsatser Diskussion Attitydernas betydelse Slutsats Vidare forskning Referenser Bilagor IV

6 1. Inledning I inledningens första del presenteras motivationsperspektiv gentemot Second Hand och varför det är ett viktigt ämne att belysa. Vidare redogörs en problemdiskussion inom ämnet och argument till varför studien är relevant. I slutet presenteras syftet och frågeställningar som ligger till grund för resterande delar av studien. 1.1 Bakgrund Produktionen av kläder har sedan 1900-talets början ökat utifrån en större efterfrågan hos konsumenter vilket har bidragit till en massproduktion. Under 1950-talet hade konsumenten traditionellt sett ett mer långsiktigt och eftertänksamt synsätt där de tidigt i uppväxten lärde sig att laga och vårda sina textilier. Idag möts istället konsumenter av en större tillgänglighet av kläder. Parallellt med andra ekonomiska förutsättningar hos nuvarande konsumenter och sociala påtryckningar har det resulterat i ett problematiskt konsumtionsbeteende av en slit och släng kultur (Ekström, 2020). I en artikel av Förena Nationerna skriver dem att modebranschen är den näst mest förorenade industrin i världen och koldioxidutsläppen av klädindustrin är större än alla internationella flygningar och sjöfart tillsammans (Unctad, 2019). Trots detta fortsätter konsumtionen av kläder att öka och större förändringar måste ske (SvD 2018; Augustsson & Roos 2018). Genom att utesluta konsumtionen av nyproducerade kläder och byta det till Second Hand minskar det individuella miljöavtrycket. Konsumtionen av Second Hand-kläder är flera hundra gånger bättre för klimatet än att köpa nytt. Enligt Hjälle (2019) går det 94 t-shirts, 197 par jeans, 325 klänningar och 394 jackor från Second Hand innan dessa kommer upp i samma klimatpåverkan som ett enda nyproducerat plagg i samma kategori. Skillnaden i klimatavtryck mellan Second Hand och nyproducerade kläder visar på hur viktigt det är som konsument att ändra attityd kring nyproducerade kläder (Hjälle, 2019). Tidigare forskning har under 2000 talet visat att främsta anledningen till att personer valt att handla Second Hand är den ekonomiska- samt den etiska aspekten om att manifestera mot konsumtion. I takt med miljödebatten har konsumtion av Second Hand mode växt och blivit allt mer populär (Engberg 2019; Guiot & Roux 2010). Under 2019 ökade de fem största organisationerna 1 inom sektorn sin försäljning med 15 procent. Detta resulterade i en sammanlagd omsättning på cirka 1,5 miljarder kronor. Samtidigt finns planer på expansion genom både butik och en utökad e-handel (TT, 2019). Många konsumenter klassas som mer benägna att handla Second Hand och det har blivit mer socialt accepterat (Engberg 2019; Guiot & Roux 2010). Augustsson och Roos (2018) menar på att unga konsumenter snarare är mer villiga att ändra sitt konsumtionsmönster från nyproducerat till Second Hand-mode, än att laga och vårda sina befintliga kläder. Trots en ökad försäljning och en alltmer positiv syn på Second Hand mode anser forskare att det finns en bristande kunskap hos unga konsumenter om de miljöeffekter nyproducerade kläder har och de miljökonsekvenser som klädindustrin åsamkar (Hill & Lee, 2012). 1 Erikshjälpen, PMU, Myrorna, Röda Korset och Stadsmissionen - 1 -

7 1.2 Problemdiskussion Fast Fashion är en strategi för design, skapande och marknadsföring av kläder som betonar att modetrender snabbt och billigt finns tillgängligt för konsumenter. Denna strategi har blivit den mest välkända affärsmodellen inom modebranschen och de ständiga nyheterna på marknaden gör att konsumenterna kan konsumera mer frekvent och i större volym (Cambridge Dictonary, u.å). Företag som H&M och Zara är bland dem som är på toppen av denna modell. Fast Fashion för dock med sig ett antal problem. Dessa inkluderar miljöproblem som global uppvärmning, ozonnedbrytning samt vatten- och luftföroreningar. Dessutom har etiska frågor framkommit såsom rättvis handel, barnarbete och ojämlikhet (Ho, Hyunsook & Namhee, 2013). Trots de negativa aspekterna med Fast Fashion tenderar unga konsumenter att handla Fast Fashion-mode tre gånger i veckan och de slutar använda de billiga nyproducerade plaggen av tre huvudskäl. Dessa tre huvudskäl är lägre kvalité, ny modetrend samt att plaggen köpts för en engångshändelse (Morgan & Birtwistle, 2009). Fortsatt skriver Morgan och Birtwistle (2009) att konsumenter känner att de påverkas av media och företag till en slit och släng kultur där de uppmuntras att ersätta kläder innan produktens livscykel tar slut. De menar att det finns en osäkerhet angående konsumenters egna förmåga att konsumera hållbara kläder och att det finns en bristfällig kommunikation från media och klädföretag angående de miljökonsekvenser nyproducerat mode har. Resultat från tidigare forskning bekräftar behovet av kortfattade utbildnings- och marknadskampanjer för att öka kunskap om en hållbar konsumtion (de Lenne & Vandenbosch 2017; Hill & Lee 2012; Morgan & Birtwistle 2009). Hill och Lee (2012) menar på att unga konsumenter har låg kunskap om klädindustrins miljöpåverkan samtidigt som dem är ett stort kraftfullt konsumentsegment med en lång framtid av konsumerande framför sig. Studier på unga konsumenters attityder till Second Hand förekommer inom tidigare forskning (Gotschi, Vogel, Lindenthal, Larcher 2010; de Lenne & Vandenbosch 2017; Hill & Lee 2012; Xu, Chen, Burman, Zhao 2014). Gotschi, Vogel, Lindenthal, Larcher (2010) fokuserar sin studie på gymnasieelever och De Lenne och Vandenbosch (2017) på unga vuxna mellan åldrarna Högskolestudenter är ett segment inom unga konsumenter som är av intresse att forska vidare på inom ämnet Second Hand. Hill och Lee (2012) menar att studenter har blivit mer exponerade av hållbarhetsprinciper under deras studietid och är därmed ett urval som är givande inom ämnet. Då dessa konsumenter kommer att leva vidare för att se konsekvenserna av hållbarhetsinsatser, eller brist på dem, är deras förståelse av hållbarhetsfrågor särskilt viktiga. Försäljning av Second Hand kläder i Sverige förekommer i många olika former där välgörenhets Second Hand är en av dessa. Exempel på denna form av Second Hand är Myrorna, Emmaus och Stadsmissionen som klassificeras som välgörenhets Second Hand, där försäljningens vinst går till välgörande ändamål. Som värdestyrd organisation styrs försäljningen av skänkta varor från privatpersoner via bland annat butiker alternativt insamlingsbehållare. Myrorna uppger att deras årliga insamling uppnår ungefär 8000 ton kläder. Gemensamt för all försäljning inom andrahandsmarknaden är att de är helt beroende av den geografiska placeringen på bidragsgivarna (Myrorna, 2020). Det finns ett flertal faktorer till varför välgörenhets Second Hand inte nått ut till unga konsumenter. En faktor är utmaningen att följa nya trender som konsumenter efterfrågar. Faktorn som setts vara mest avgörande är butikernas dåliga geografiska placeringar där de ofta ligger i utkanten av staden i lokaler med låg hyra (Chattoe 2000; Horne 2000). Det kan - 2 -

8 framhävas genom att visa på butikskedjan Sue Ryders utveckling. Butikerna hade i uppstarten av verksamheten placerats på temporära icke attraktiva adresser med en tillintetsägande interiör. Verksamheten flyttade sedan till permanenta mer attraktiva platser och efter en tid kunde märket konceptualiseras. Därav kunde butikens interiör anpassas efter konceptet med en mer välanpassad och attraktiv butikslayout (Horne, 2000). En annan faktor är det sociala stigma som funnits kring välgörenhets Second Hand. De personer som befunnit sig i fattigdom under sin uppväxt tenderar att köpa nyproducerade kläder då begagnat förknippas med deras tidigare ekonomiska situation. Utöver detta finns en begränsad tanke hos konsumenter som är kopplad till det faktum att kläderna haft kontakt med den tidigare ägares kropp. Det finns således en oro över klädernas renlighet. Det framkommer att även om konsumenter gillar att röra vid produkter när de handlar, skulle de reagera negativt när andra konsumenter har berört eller provat produkterna. Det ansågs då att de upplevde ett intrång på deras personliga utrymme (Yan, Bae & Xu, 2015). Christiansen & Snepenger (2005) menar att varför välgörenhets Second Hand inte nått ut till den breda massan av konsumenter är för att butikerna prioriterar resurser på annat än marknadsföring. Fortsatt menar dem att välgörenhets Second Hand i allmänhet investerar lite på marknadsföring för att upprätthålla lägsta möjliga priser i butik samt att det då tillåter dem att öka tillgängliga resurser på servicearbetet. Roos & Larsson (2018) skriver i sin uppdragsrapport Klimatdata för textilier att textilproduktionens klimatpåverkan överskrider 90 procent av den totala klimatpåverkan, en procentsats som enbart är kopplad till inköp av nya textilvaror. Vidare menar dem att de initiativ som tas inte enbart gäller för att minska klimatpåverkan, utan att ta hänsyn till miljöpåverkan i större bild. Den enskilt största parametern vid miljöpåverkan inom klädindustrin är volymerna av konsumerad textil, vilket behöver minska. Roos & Larsson (2018) skriver att livslängden på textilier måste öka samt de kläder vi redan har i garderoben utnyttjas eller återanvändas. Slutligen menar dem att denna förändring i användningen av kläder skulle vara det mest effektiva sättet att minska klimatpåverkan (Roos & Larsson, 2018). Det finns ett gap i forskning om högskolestudenters attityder och motivationer till att konsumera begagnat (Guiot & Roux 2010; Ferraro, Sands & Brace-Govan 2016). Med en större förståelse för högskolestudenters attityder till att konsumera mode på välgörenhets Second Hand istället för nyproducerat, kan en ökad kunskap inom området slutligen möjliggöra en minskad miljöbelastning. 1.3 Syfte & frågeställning Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur svenska högskolestudenters attityder är gentemot välgörenhets Second Hand med hjälp av Fishbeins multiattributsmodell. Modellen används som ett verktyg för att visa på individers attityder gentemot olika objekt, vilket presenteras mer utförligt i kapitel två. I modellen jämförs attityderna mellan välgörenhets Second Hand och Fast Fashion. Detta för att få en bredare kunskap om de attityder som skulle kunna få svenska högskolestudenter att konsumera Second Hand framför nyproducerat. Studien skall bidra med en ökad kunskap om hur verksamheter inom välgörenhets Second Hand kan profilera sig för att skapa en större attraktivitet hos svenska högskolestudenter. Syftet besvaras av följande frågeställning: Vilka attityder har svenska högskolestudenter till välgörenhets Second Hand? Hur kan välgörenhets Second Hand förhålla sig till dessa attityder, i jämförelse mot Fast Fashion, för att möjliggöra en större attraktion hos svenska högskolestudenter till välgörenhets Second Hand? - 3 -

9 1.4 Avgränsningar Datainsamlingen för det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning och är avgränsad till svenska högskolestudenter. Vi kommer endast att undersöka Second Handkonsumtion av kläder och med en avgränsning till välgörenhets Second Hand. Avgränsningen sker då tidigare forskning visat på att denna typ av Second Hand har haft svårare att etablera sig i samhället och därmed kan anses ha en större utvecklingskurva till att nå fler konsumenter (Chattoe 2000; Horne 2000). 1.5 Begreppsdefinitioner I detta avsnitt förklaras relevanta begrepp inom ämnet för att utesluta tolkningsutrymme. Fast fashion Fast Fashion är en strategi för design, skapande och marknadsföring av kläder som betonar att modetrender snabbt och billigt finns tillgängligt för konsumenter. Enligt Cambridge Dictionary möjliggör de billiga kläderna och de ständiga nyheterna att konsumenterna kan konsumera mer frekvent och i större volym (Cambridge Dictionary, u.å). Välgörenhets Second Hand Second Hand-konsumtion innebär återanvändning av plagg som tidigare använts av en annan individ och sedan sålts vidare. Välgörenhets Second Hand innebär kedjor som ger försäljningsvinsten till välgörande ändamål (Myrorna, 2019). Exempel på dessa typer av butiker är Myrorna, Röda Korset och Emmaus. 1.6 Disposition Efter den första delen av studien presenteras kapitel två med tidigare forskning inom ämnet. Här presenteras även den teoretiska referensramen som innehåller Guiot och Roux (2010) samt Ferraro, Sands och Brace-Govans (2016) motivationsperspektiv. I kapitlet presenteras också Fishbeins (1963) multiattributsmodell. Därefter inleds tredje kapitlet som behandlar studiens metod. Avsnitt som presenteras i kapitlet är metodval, urval och studiens datainsamling. Vidare diskuteras studiens kvalité. Kapitel fyra behandlar enkätens resultat. Kapitlet belyser attributens betydelse samt hur väl Second Hand och Fast Fashion uppfyller dessa. Därefter presenteras kapitel fem; analys, där de svar som framgår i resultatet vidareutvecklas. I analysen presenteras studiens multiattributsmodell som framkommer ur föregående kapitel. Slutligen introduceras studiens sista kapitel; diskussion och slutsats vilket avslutas med förslag på vidare forskning. 2. Tidigare forskning och teoretisk referensram I följande kapitel presenteras teoretiska begrepp och teorier utifrån tidigare forskning. Centralt i kapitlet är tidigare forskning om motivation kopplat till Second Hand och Guiot och Roux s (2010) utveckling av motivationsperspektiv gentemot Second Hand. Detta för att få en bredare bild av vad som motiverar till konsumtion av Second Hand. Attributen i multiattributsmodellen som presenteras senare i studien grundas i tidigare forskning om motivationsperspektiv. Dessa motivationsperspektiv är återkommande inom forskning om Second Hand. Vidare i kapitlet presenteras tidigare forskning om attityder samt studier av Multiattributsmodellen

10 2.1 Motivationsperspektiv till Second Hand I detta avsnitt presenteras motivationsperspektiv kopplat till Second Hand och dess utveckling genom åren Tidigare forskning om motivationsperspektiv Att välja Second Hand förr hade ofta sin grund i de ekonomiska fördelarna och många låginkomsttagare nyttjade andrahandsmarknaden (Christiansen & Snepenger, 2005). I mer utvecklade länder har Second Hand länge setts som ett tillvägagångssätt för de med bristande ekonomi men har på senare år blivit mer attraktivt (Williams & Shaw, 2017). Guiot och Roux (2010) visar att det finns en allmän förändring i tanken om Second Hand. Från att förr ha sin grund i de ekonomiska fördelarna till att istället handla om jaget hos individen. Klädkonsumtion används bland annat symboliskt för att upprätthålla jaget och att orientera sig i samhället. Framförallt kan det ha stor betydelse för unga som har en strävan efter att skapa en identitet i olika situationer. Konsumtion av begagnade kläder kan ses som ett sätt att återspegla individens personliga värderingar (Ekström, 2014). I en studie av Bray, Johns och Kilburn (2011) framgår det att respondenter ser en relevans av personliga värden i att konsumera etiska produkter och att de vill göra skillnad. Motsägelser mellan retorik och handling kunde utläsas i resultatet och de etiska köpen handlade främst om att lugna sitt dåliga samvete. Således, även om respondenterna talade om en skyldighet att dra sitt strå till stacken, särskilt när prisskillnaden var liten, gav dem olika skäl till varför det var svårt att konsumera på en rent etisk grund. Individens uppfattningar om vad som var etiskt varierade också avsevärt (Bray, Johns & Kilburn, 2011). Guiot och Roux (2010) presenterar en artikel vars syfte är att finna en motivationsskala hos Second Hand konsumenter som skulle kunna användas av försäljare för att presentera Second Hand på ett effektivt sätt. De utgår från teorin om köpmotivationer av Westbrook och Black (1985) som menar att köpmotivationer kan delas upp i tre dimensioner: önskan om att införskaffa en produkt, önskan att tillgodose behov som inte är kopplade till produkten samt målet att uppnå vissa ändamål oberoende av det faktiska köpet. Genom en typologisk analys fann Guiot och Roux (2010) ett resultat som de presenterar genom en motivationsskala som representeras av fyra segment av konsumenter. Alla med olika typer av köpmotivationer. Ferraro, Sands och Brace-Govan (2016) har valt att vidareutveckla Guiot och Roux (2010) studie, men utgår istället från motivationsteorier av McGuire (1974). McGuire menar att Second Hand shopping bottnar i en individuell tillfredsställelse. Syftet med studien blev därmed att finna aktuella konsumentbeteenden och beteendemotivation, där vikten av mode anses som extra intressant. Detta då Guiot och Roux (2010) fokuserar på de ekonomiska, kritiska och nöjesmässiga motivationerna. Ferraro, Sands och Brace-Govan (2016) presenterar sitt resultat i form av fyra olika segment av konsumenter. En segmentering baserad på ekonomiska, kritiska, nöjesmässiga samt modemässiga motivationer

11 2.1.2 De fyra motivationsperspektiven I detta avsnitt tydliggörs Guiot och Roux (2010) samt Ferraro, Sands och Brace-Govans (2016) fyra motivationsperspektiv. Kritisk motivation Detta motivationsperspektiv kan delas in i tre delar; möjlighet att undvika konventionella kanaler, motverka de etiska och ekologiska problemen kring återvinning och bekämpning av avfall samt att undvika ostentation. Faktorn att undvika ostentation innebär att de som handlar utifrån ett kritisk motivationsperspektiv vill undvika skryt med sitt konsumerande, att värde inte sitter i klädesplagg. Vid kritisk motivation känner konsumenten att hen tar val som inte bidrar till det konsumtionsbeteende som existerar och som bidrar till ett sämre samhälle (Guiot & Roux 2010; Ferraro, Sands & Brace-Govan 2016). Ekonomisk motivation Med ett behov att både inhandla nya plagg till garderoben och samtidigt fynda eftersträvar många individer den ekonomiska vinningen i konsumtionen. Konsumenter motiveras av prismedvetenheten, att plagg på andrahandsmarknaden i allmänhet säljs till ett lägre pris än vid nyproduktion (Guiot & Roux, 2010). Vidare menar dem att individer som är medvetna om den ekonomiska fördelen med Second Hand konsumtion är mer benägna att återkomma med detta beteende. Den ekonomiska motivationen är således drivande i ett tidigt stadie som en motivation för ekonomiska prioriteringar (Guiot & Roux, 2010). För låginkomsttagare kan det dessutom vara ett avgörande beslut för hur resterande ekonomi kommer fördelas. Valet av Second Hand kan innebära att konsumenter får mer för pengarna än vid inköp av dyrare nyproducerade kläder (Guiot & Roux 2010; Ferraro, Sands & Brace-Govan 2016). Nöjesmässig motivation Nöjesmässig motivation, på engelska recreational motivation, innebär att individer drivs av upplevelsen av att handla Second Hand. Det kan exemplifieras när en individ fyndar, det vill säga hittar ett plagg som skapar tillfredsställelse och lycka, samt upplever en unik butiksatmosfär. Till skillnad mot kedjorna som säljer nyproducerade kläder och erbjuder vad som klassas som senaste trenden tenderar Second Hand erbjuda en mer skattjakts-liknande känsla. Det finns större chans att hitta unika och udda plagg som dessutom har förmågan att väcka en nostalgisk känsla (Guiot & Roux, 2010). Modemässig motivation Modemässig motivation är relaterat till behovet av att finna unikt och originellt mode. Genom att handla mode på Second Hand möjliggör det för människor att skapa sig en unik stil för att kunna uttrycka sig själva. När gamla trender återkommer och dessa trender syns på den nyproducerade marknaden, finns det god chans att finna unika trendiga plagg i Second Hand butiker (Guiot & Roux 2010; Ferraro, Sands & Brace-Govan 2016). 2.2 Multiattributsmodellen I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om attityder och avslutas i en förklaring av hur multiattributsmodellen fungerar i praktiken

12 2.2.1 Tidigare forskning om attityder och multiattributsmodellen Guiot och Roux (2010) skriver att en förståelse för konsumenters motivation kan leda till en större insikt i varför de väljer att konsumera Second Hand. Enligt Oroujlou och Vahedi (2011) är attityd en uppsättning av åsikter mot ett objekt, det vill säga, vad en individ anser om exempelvis miljövänlighet hos Second Hand eller Fast Fashion. Motivation är vad som driver en individ till att utföra handlingar. Anser individen att miljövänlighet är betydelsefullt kan denna individ motiveras att konsumera miljövänligt. Det kan anses att attityder därav ligger till grund för motivationer (Oroujlou & Vahedi, 2011). Anledningen till det stora intresset från forskare inom samhällsvetenskapen av mänskliga attityder är olika. Det främsta skälet och som kan ses som viktigast är att människor sannolikt kommer att bete sig i enlighet med dess attityder, vilket gör att bedömningen av attityder kan ses som nyckeln till att bedöma och förutsäga mänskligt beteende (Eckhardt & Kroenung, 2015). Enligt Ekström, Ottosson och Parment (2017) påverkar attityder konsumenters köpbeteende. En attityd kan ses som en grundläggande inställning till en viss produkt som är relativt stabil över tid. Vidare skriver dem att attityder ligger till grund för konsumenter att fatta beslut och med kunskap om konsumenters attityder har företag en stor fördel då det blir enklare att utforma marknadserbjudanden som tilltalar konsumenter. Cassidy och Bennet (2012) skriver att Second Hand på senare år har framstått som en stark modetrend vilket kan leda till nya attityder gentemot begagnade kläder. Vidare menar dem att Fast Fashion plagg konsumeras av ett stort antal konsumenter vilket leder till en avsaknad av identitet. Författarna visar i sin studies resultat att originalitet, unikhet och kvalité är de attribut som attraherar konsumenter till andrahandsmarknaden. Fortsatt skriver dem att de som konsumerar mode på Second Hand försöker undgå massan och skapa individuella identiteter för sig själva genom att bära något unikt. Second Hand mode kan också ses som en del av konsumenternas intresse för etiska kläder och miljömässig hållbarhet eftersom det betraktas som en form av återanvändning av mode (Cassidy & Bennett, 2012). Jeong Seo och Kims (2019) kvantitativa studie på högskolestudenter syftar till att undersöka konsumenters attityder till välgörenhets Second Hand med hjälp av Azjens (1991) theory of planned behaviour. Betydelsen av miljö, sparsamhet och välgörenhet påverkar konsumenters attityder till övertygelsen att köpa begagnad mode på välgörenhets Second Hand. Fortsatt skriver dem att konsumenters miljömässiga uppfattning och övertygelse om välgörenhets Second Hand är positiv. Dessa två faktorer har ett stort inflytande på konsumenternas köpintentioner. Vidare visar studien att betydelsen av pris inte har en stor påverkan på konsumenterna. De skriver att tillväxten av andrahandsmarknaden inte kommer från konsumenter med ekonomiska motiv utan från en ökad social medvetenhet om miljön och ett växande intresse för ideella arbeten. Specifikt framkommer det i studiens resultat att personer som är mer bekymrade och belysta över miljöproblem har en mer positiv inställning till att köpa modeprodukter i välgörenhets Second Hand butiker. Jeong Seo och Kims (2019) studie stödjer sambandet mellan miljömedvetenhet och positiva attityder att konsumera mode på välgörenhets Second Hand. För att skapa en större attraktivitet föreslår dem en utveckling av välgörenhets Second Hand som varumärke där dess bidrag till samhället och miljön belyses. En modell av konsumenters önskemål och behov som undersöker konsumenternas inställning till produkter och dess användning har visat sig vara speciellt användbar för företags marknadsstrategier. Denna strategi isolerar de relevanta attributen för en viss produkt och fastställer hur konsumenter reagerar på dessa attribut. Resultatet av denna process innebär en strategi som försöker ändra antingen konsumenternas uppfattning om de relevanta attributen - 7 -

13 eller själva attributens natur (Dawson & Reilly, 1983). En modell som mäter attityder är multiattributsmodellen (Fishbein, 1963). Socialpsykologerna Fishbein och Ajzen (1977) som till stor del ansvarar för utvecklingen av attitydmodellering med flera attribut, skriver att attityder representerar en sammanfattande utvärdering av psykologiska objekt fångade i dimensioner av attribut som bra-dåliga, fördelaktiga-skadliga och trevliga-obehagliga. Vidare skriver Ajzen (2001) att denna idé om attityder verkar innebära att vi endast har en attityd gentemot ett visst objekt. Detta kan dock ses som en förenklad uppfattning av attityder. När attityder förändras överskrider den nya attityden den gamla men behöver inte ersätta den gamla attityden (Ajzen, 2001). Fishbeins modell (1963) om hur attityder utvecklas har använts i stor utsträckning för att förstå hur attityder bildas och hur de kan modifieras genom att förändra övertygelser. I modellen multipliceras betydelsen av attributet för konsumenten med relevansen av attributet. Efterföljande forskning har gett ytterligare stöd för multiattributsmodellen (Ajzen, 2012). Formeln för Fishbeins modell är: Figur 1: Fishbeins (1963) formel på attitydmodellen. Ekström, Ottosson och Parment (2017) skriver i boken Konsumentbeteende - Klassiska och samtida perspektiv om hur modellen skall utläsas: I Fishbeins modell står A för konsumentens generella attityd till objektet O, bi står för styrkan i konsumentens övertygelse om objektet som har attribut i, ei står för konsumentens utvärdering av attribut i, och N står för det antal övertygelser om objektet O som finns tillgängliga när utvärderingen görs (Ekström, Ottosson & Parment 2017, s.132 ) Attityder leder nödvändigtvis inte till ett beteende, vilket bör has i åtanke. En konsument kan ha en stark positiv åsikt gentemot en produkt men det betyder inte att detta leder till köp (Ekström, Ottosson & Parment 2017 s ; Ajzen 2012). Johansson och Lalander (2018) menar på att konsumenters förflutna har en stor påverkan på beslutsfattande och uppfattningar. En konsument som har haft starka kopplingar till ett objekt genom sin uppväxt har större benägenhet att applicera samma val och attityder på sin livsstil idag (Johansson & Lalander 2018, s.80) Multiattributsmodellen i praktiken För att få en förståelse för hur modellen fungerar i praktiken exemplifieras ett fall med Second Hand och Fast Fashion nedan

14 Anta att det finns två attribut som är viktiga för en konsument, pris och kvalité. För att få reda på prisets betydelse för konsumenten får hen välja på en skala från 1-10, där 1 är inte viktigt och 10 är mycket viktigt. Låt oss anta att konsumenten väljer 4. För denne konsument är priset på en produkt, oavsett Second Hand eller Fast Fashion, inte direkt betydelsefullt. Samma tillvägagångssätt sker för attributet kvalité. Låt oss anta att konsumenten väljer 2. Därefter bedömer konsumenten hur väl attributet passar för objektet, det vill säga, hur prisvärt konsumenten anser att Second Hand samt Fashion Fast är på en skala från Låt oss säga att konsumenten svarar att hen anser att Second Hand är 8 i prisvärdhet och Fast Fashion är en 4. På samma sätt bedömer konsumenten objektens kvalité, det vill säga, hur väl håller Second Hand samt Fast Fashion bra kvalité på en skala från Låt oss säga att Second Hand då får en 3 och Fast Fashion får en 5. Då blir uträkningen likt nedan: A "#$%&' )*&' = b -./0 e -./0 + b 34*5/6é e 34*5/6é = (betydelse pris)(pris på SH) + (betydelse kvalité)(kvalité på SH) = 4(8) + 2(3)= 38 A 8*06 8*09/%& = b -./0 e -./0 + b 34*5/6é e 34*5/6é FF = (betydelse pris)(pris FF) + (betydelse kvalité)(kvalité på FF) = 4(4) + 2(5) = 26 I detta fall kan vi anta att konsumenten föredrar Second Hand och är därför mer benägen att konsumera kläder därifrån. Vi vet nu vad som krävs för att konsumenten skulle välja det ena objektet framför det andra. I studier där ett flertal konsumenter tillfrågas att delta summeras slutsumman och divideras på antalet konsumenter för att få fram ett medelvärde av attityder mot ett objekt. Om Fast Fashion är att föredra måste summan överstiga Second Hand. Enligt Dawison och Reilly (1983) finns det tre möjliga strategier för att göra den omvandlingen. Dessa är: 1. Omvandla vikten av betydelsen. Om konsumenten blir övertygad om att kvalité är viktigare än pris skulle ordningen ändras och det kan förutsägas att konsumenten väljer Fast Fashion. 2. Ändra attributbetyget. Om konsumenten kan övertalas om att Fast Fashion är prisvärt skulle ordningen kunna omvändas. 3. Lägg till ett attribut. Om konsumenten kan övertalas att ett annat attribut är viktigt, låt oss säga trendigt, och Fast Fashions möjlighet att följa trender är större än Second Hand skulle balansen kunna förändras. Genom en förståelse för högskolestudenters attityder till Second Hand ges en möjlighet att förutsäga dess avsikter att konsumera mode från Second Hand. När sammansättningen och modifieringen av attityder kan beskrivas är det möjligt att utforma kommunikationsinsatser för att förändra dessa attityder (Dawison & Reilly, 1983). 3. Metod I följande kapitel presenteras metodval, urval och studiens datainsamling. Vidare diskuteras studiens kvalité

15 3.1 Metodval För att uppfylla studiens syfte behövs insamlad data från högskolestudenter i form av dess egna individuella attityder kring välgörenhets Second Hand samt att jämföra dessa med attityder till Fast Fashion. Detta framställs genom frågor om hur de värdesätter olika attribut gentemot Second Hand och Fast Fashion. Valet av Fast Fashion som jämförande objekt bygger på de olikheter som finns i dess affärsmodell där konsumenter uppmanas till mer konsumerande av stora volymer. Fast Fashion står i kontrast till välgörenhets Second Hand och objektens miljöpåverkan skiljer sig markant. Fortsatt grundar sig valet av Fast Fashion i att unga konsumenter tenderar att köpa detta mode frekvent (Morgan & Birtwistle, 2009). Detta gör objektet relevant för studien som ämnar att undersöka svenska högskolestudenters attityder. Studien har ett deduktivt synsätt vars grund baseras i teori från motivationsperspektiven och användningen av multiattributsmodellen. En kvantitativ metoden är fördelaktig i denna studie för att få en bredare kunskap (Bryman & Bell, 2017 s.58) av svenska högskolestudenters attityder mot Second Hand. Detta för att bidra till kunskap om hur verksamheter inom välgörenhets Second Hand kan attrahera konsumenter att handla begagnat. Forskningsinstrumentet som valts i denna studie är en enkät som är ett välanvänt verktyg inom kvantitativa studier om attityder om Second Hand (Hill & Lee 2012; Liang & Xu 2018; Gotschi et al. 2010; Yan, Bae & Xu 2015). Genom att använda enkätundersökning som datainsamlingsmetod finns möjligheter till att studien får en större geografisk spridning. Enkäten möjliggör därmed insamling av data på fler än ett specifikt lärosäte (Bryman & Bell 2017; Kylén 2004; Eliasson 2018). Enkäten besvarades av 142 respondenter och ger en överblick på högskolestudenternas ålder, köpbeteende av Second Hand mode samt vilka attityder de har från den operationalisering som skapats av Guiot och Roux (2010) samt Ferraro, Sands och Brace-Govans (2016) fyra motivationsperspektiv till Second Hand. Fortsatt är en kvantitativ metod och enkät fördelaktig i denna studie då den lämpar sig i användning av multiattributsmodellen som behandlar siffror. Siffrorna representerar attityder, vilka går att rangordna. Den insamlade datan kommer senare att analyseras utifrån studiens teoretiska referensram som presenterats i kapitel två. Forskare förespråkar enkäter som forskningsinstrument för att undvika intervjuareffekt. I enkäten, till skillnad mot en personlig intervju, ställs frågan på samma sätt till varje respondent och medför mindre risk för föränderlighet. Enkäten kan anses passa respondenternas behov bättre då de kan svara när det passar dem. Vidare är enkäter fördelaktigt när frågor anses vara personliga, vilket frågorna i studiens enkät kan betraktas som. Respondenter tenderar att svara mer sanningsenligt i enkäter än i intervjuer samt att det är snabbare att analysera (Bryman & Bell 2017; Kylén 2004; Eliasson 2018) vilket är fördelaktigt för denna studies tidsintervall. 3.2 Urval I detta avsnitt diskuteras valet av svenska högskolestudenter som respondenter samt den urvalsprocess som tillämpats för att kunna besvara syftet och studiens frågeställning Respondenter Urvalet tillämpas på svenska högskolestudenter med varierande geografiska placeringar. Avgränsningen innefattar studenter på högskolor baserade i Sverige där möjlighet finns att ta CSN-lån, där bidrag är kr och lån kr i månaden (CSN, 2020). Statistiska

16 centralbyrån SCB (2020) definierar låginkomsttagare utifrån UNICEF:s riktlinjer med att de personer som har en inkomst som är 50 % lägre än medianinkomsten i landet klassas som låginkomsttagare (UNICEF 2012, s.12) var medianlönen i Sverige kr, låginkomstgränsen ligger därmed vid cirka kr (SCB, 2020). Då välgörenhets Second Hand tidigare har förknippats med låginkomsttagare kan det ses som ett mer ekonomiskt hållbart alternativ vid inköp av kläder (Yan, Bae & Xu, 2015). Högskolestudenter har således lika förutsättningar ekonomiskt och gynnas mest sannolikt av att konsumera mode inom andrahandsmarknaden. En rapport av Universitetskanslersämbetet skriver att personer med högre utbildning generellt sett har högre inkomst. I jämförelse mellan en person med endast gymnasieutbildning har en person med högskoleutbildning 16 % högre livslön (Svensson, 2019). Nuvarande högskolestudenter kommer därmed ha en högre inkomst som potentiellt sätt kan användas till konsumtion. Konsumenters efterfrågan påverkar företagens utbud, men det är företagen som har kraften att förändra (Svensk Handel, 2016). Johansson och Lalander (2018) menar att en konsument som har starka kopplingar till ett objekt under sin uppväxt har större benägenhet att applicera samma val och attityder på sin livsstil idag. Att tidigt ändra negativa attityder och uppmuntra till konsumtion av mode på Second Hand skulle kunna generera i ett fortsatt konumtionsbeteende även när inkomsten är betydligt högre än under studietiden. Det är vanligt att studier använder sig av bekvämlighetsurval på studenter, bland annat med anledning av att de har stor sannolikhet att agera på annat sätt än vad generella befolkningen gör (Bryman & Bell 2017, s.203). Hill och Lee (2012) menar på att unga konsumenter har låg kunskap om klädindustrins miljöpåverkan samtidigt som dem är ett stort kraftfullt konsumentsegment med en lång framtid av konsumerande framför sig. Vidare skriver dem att högskolestudenter är av intresse att forska på inom ämnet Second Hand då de blivit mer exponerade av hållbarhetsprinciper under deras studietid. Dessa konsumenter kommer att leva vidare för att se konsekvenserna av hållbarhetsinsatser, eller brist på dem. Därför är deras förståelse av hållbarhetsfrågor särskilt viktiga (Hill & Lee, 2012). Yan, Bae och Xu (2015) skriver att högskolestudenter är intressanta att forska på inom ämnet Second Hand då de representerar en generation av konsumenter som växt upp med återvinning och en bredare medvetenhet om miljön samt global uppvärmning. Dock som skrivet ovan menar Hill och Lee (2012) på att dessa konsumenter har låg kunskap om just klädindustrins miljöpåverkan. Sammanfattningsvis är högskolestudenter således intressanta respondenter till denna studie om välgörenhets Second Hand då de har liknande ekonomiska förutsättningar, hög utbildningsnivå och de exponeras av hållbarhetsprinciper under sin studietid. Vidare har de en lång framtid av konsumerande framför sig, bristande kunskap om klädindustrins påverkan på miljön samtidigt som de representerar en generation av konsumenter som växt upp med en större medvetenhet om miljön Urvalsprocess Storleken på urvalet av högskolestudenterna begränsades av studiens tidsram och resulterade i en insamlad data som var hanterbar för tre personer att analysera inom tidsintervallet på tio veckor. Tidsintervallet för enkäten begränsades till två veckor för att effektivisera insamlingen av data (Bryman & Bell 2017, s. 32). I studiens första urvalsprocess valdes ett systematiskt urval. Enheten som valdes ut ur urvalet var studerande på Högskolan i Borås. Gemensamt med studenterna var att alla läst kursen forskningsmetoder på kandidatnivå vårterminen 2020 och de hade alla lika stor möjlighet att

17 komma med i urvalet. Var tredje student valdes ut och totalt fick 56 studenter enkäten skickade till sig via sin skolmail. Genom denna urvalsprocess minimerades den mänskliga faktorn vid valet av respondenter (Bryman & Bell 2017, s. 191). En andra urvalsprocess applicerades på studien för att öka svarsfrekvensen och ett snöbollsurval tillämpades. Urvalet används ofta när forskare valt ut ett antal personer i önskad målgrupp men storleken på urvalet är bristande. Med hjälp av den utvalda mindre gruppen av individer föreslås sedan andra respondenter i samma efterfrågade kategori (Bryman & Bell 2017, s.412). Det bestämdes ej någon fast storlek på urvalet vilket kan innebära svårigheter att uppnå teoretisk mättnad. Tidsbegränsningen för studien försvårar det ytterligare (Bryman & Bell 2017, s. 409). Det kan anses att snöbollsurval endast är relevant för kvalitativ forskning men när studier fokuserar på relationer mellan människor eller sökandet efter samband kan snöbollsurval vara ett tillvägagångssätt som är fördelaktigt även i kvantitativa studier (Bryman & Bell 2017, s.412). Cohen och Arieli (2011) skriver att metoden kan användas i kvantitativa studier när slumpmässigt urval inte är tillräckligt. Forskare kan ha svårigheter att konstruera en urvalsram när respondenter är svårtillgängliga och då är snöbollsurval gynnsamt. Snöbollsurval genererar en unik typ av social kunskap, detta på grund av mångfald av perspektiv som samlas in av ett fenomen. Baltar och Brunet (2012) skriver att de viktigaste fördelarna med snöbollsurvalet är att den kan utöka den geografiska räckvidden. Vidare skriver dem att internet är ett effektivt verktyg för att samla in data från ett snöbollsurval. Detta då sociala nätverkssajter erbjuder forskare att överlämna enkäter snabbt, billigt och lätthanterligt, speciellt när snöbollsurvalet består av en kategori individer av samhället (Baltar & Brunet, 2012). Utifrån eget kontaktnät fanns möjligheten att nå ut till högskolestudenter som sedan i sin tur vidarebefordrade och uppmanade andra relevanta kontakter att svara på enkäten. Genom detta genererades ett resultat som är obundet till ett specifikt lärosäte och skapade en bredare geografisk bild av resultatet. Baltar och Brunet (2012) skriver att en kombination av digitalt och traditionellt snöbollsurval kan leda till en förbättrad urvalsprocess. 3.3 Etiska övervägande För att visa på en transparens inom studien presenterades dess syfte i enkätens försättsblad. Respondenterna deltog frivilligt och var medvetna om att deras svar skulle komma att ligga till grund för studiens slutsats. Undersökningen skedde anonymt och deltagarna blev informerade om detta i försättsbladet (Bryman & Bell 2017, s.141). Enkäten skapades genom Google Formulär och det har därmed varit viktigt att granska hur Google skyddar sina användare och deras innehåll. Google använder sig av ett flertal säkerhetsfunktioner som Säkerhetskontroll och Tvåstegsverifiering för att hjälpa användare med att skydda sina konton. Google granskar även sina rutiner för insamling, lagring och behandling av data. De antar också fysiska säkerhetsåtgärder med syftet att förhindra obehörig åtkomst till Googles system. De begränsar också åtkomsten av personuppgifter till de av Googles anställda och leverantörer som behöver uppgifterna från Google för att kunna hantera uppdrag. Personer med denna tillgång har strikta sekretessåtaganden enligt kontrakt, bryts detta utförs disciplinära åtgärder, alternativt uppsägningar (Google, 2020). Efter granskningen av Googles Sekretess och användarvillkor ansågs plattformen tillförlitlig

18 3.4 Enkätundersökning Data för denna studie samlades in genom en digital enkät skapad genom Google Formulär inspirerad av multiattributsmodellen (se bilaga 1). Enkäten berör både Second Hand samt Fast Fashion. Detta för att ställa respondenternas attityder gentemot objekten mot varandra. Det bör has i åtanke att enkätens frågor är formade efter Guiot och Roux (2010) samt Ferraro, Sands och Brace-Govans (2016) fyra motivationsperspektiv till Second Hand. Hade en studie gjorts enbart på Fast Fashion hade frågeformuläret sett annorlunda ut. Undersökningen skedde under en begränsad tid på två veckor för att effektivisera insamlingen av data (Bryman & Bell 2017, s.326). Enkäten publicerades 8 april 2020 och fanns tillgänglig fram till 23 april Enkäten besvarades av totalt 142 personer. För att få en välgjord utformning av enkäten efterföljdes Kyléns (2004) fyra steg i enkätkonstruktion. Första steget innefattade en prövning av enkätfrågorna av bekanta för att få en överblick av vad som behövdes förtydligas och vad som var bristande. Därefter följde en försöksversion av den slutgiltiga enkäten inklusive försättsblad där fem personer inom målgruppen fick genomföra enkäten. Genom samtal med försöksrespondenterna införskaffades information om enkätens tidsperiod och vilka frågor som behövde omformuleras. Med erfarenheterna av de föregående stegen kunde sedan en slutgiltig version av enkäten publiceras (Bryman & Bell 2017, s.266). I enkätens försättsblad fanns en kortare text som beskrev enkätens syfte. Texten förklarade även begreppen Second Hand och Fast Fashion. Detta för att begränsa tolkningsutrymmet hos respondenterna. Inga frågor i enkäten var markerade som obligatoriska vilket medförde att respondenten kunde genomför enkäten trots att respondenten inte besvarat alla enkätfrågor. Detta val gjordes då det framkom i pilotundersökningen att enkäten uppfattades som lång och tidskrävande samt att pilotrespondenterna rekommenderade att göra frågorna icke obligatoriska för att minska känslan av ett stort åtagande. Enkäten var i uppdelad i två delar. Den första delen bidrog med information om respondenterna för att kunna skapa en bild av vilka som svarat på enkäten. Här fanns bland annat frågor om födelseår, vilket lärosäte de tillhör samt hur ofta de handlar Second Hand. Viktigt att poängtera är att respondenterna varken uppgav namn, mailadress eller telefonnummer vilket gav dem anonymitet (Bryman & Bell 2017, s. 141). Den andra delen av enkäten samlade in data om respondenternas attityder gentemot välgörenhets Second Hand och Fast Fashion. För att kunna möjliggöra en mätning behövdes en operationalisering utföras. Genom operationaliseringen skapades sju olika attribut som respondenterna tordes ha attityder gentemot, exempelvis attributet pris. Varje attribut hade tre frågor kopplat till sig med samma struktur. Enkäten var uppdelad i avsnitt vilket gjorde att varje enskilt attribut med sina tre frågor visades var för sig. Detta för att respondenten inte skulle bli stressad av mängden frågor (Bryman & Bell 2017, s.241). Den första frågan handlade om respondentens egna åsikt gentemot attributet, det vill säga, vilken betydelse attributet hade vid generell konsumtion av mode. Den andra frågan om hur väl respondenten tyckte attributet var relevant inom Second Hand, exempelvis hur prisvärt Second Hand anses vara. Den tredje frågan behandlade hur väl respondenten tyckte attributet var relevant inom Fast Fashion exempelvis hur prisvärt Fast Fashion anses vara. För att svara på frågorna fick respondenten en skala från 1-10, där 1 utgjorde en låg relevans och 10 en hög relevans. Denna skala valdes då intervallet ansågs hanterbart och relevant för multiattributsmodellen

19 3.5 Analysprocess Den insamlade datan från Google Formulär där enkäten genomförts sparades ner i en.csv-fil och analyserades i Microsoft Excel. Kalkylbladets rader visade varje enskild individ medan kolumnerna symboliserade varje fråga. Cellerna i kalkylbladet innehöll svaren som respondenterna gett, det vill säga undersökningens variabler. Därefter söktes alla felvärden upp i kalkylen så att dessa kunde uteslutas från resultatet. Detta gällde både respondenter som skickat in enkäten utan att ange några svar samt de individer som inte svarat på enstaka variabler. Efter denna delprocess överfördes variablerna manuellt från del två in i en tabell i ett separat kalkylark, där de sju olika attributen hamnade under sina respektive motivationsperspektiv. De motivationer som var mest framträdande hos respondenterna kunde då utläsas. Genom tabellen presenterades resultat i form av siffervärden samt i ett diagram. Dessa presentationer visade betydelsen av de olika attributen för respondenterna för att sedan i analysen appliceras i en multiattributsmodell. Vidare kunde modellen visa på vilka attityder respondenterna hade gentemot Second Hand och Fast Fashion. 3.6 Metodreflektion I detta avsnitt diskuteras studiens bortfallsanalys samt studiens kvalité Bortfallsanalys Denna bortfallsanalys beaktar både Individbortfall, där svar saknas på samtliga frågor för en respondent samt Variabelbortfall, där variabler saknas på åtminstone någon fråga, men inte alla, för en individ (SCB, 2016). Denna studie använder sig av snöbollsurval, därav finns ingen siffra för hur många som getts möjlighet till att svara på enkäten. Totalt svarade 142 respondenter på enkäten. Utav dessa svar var 5 st individbortfall vilket ger ett bortfall på 3,5 procent. 5 svar var ej fullständiga och det variabla bortfallet blev då 3,5 procent. Det totala bortfallet blir således 7 procent. För att den insamlade datan skall anses som trovärdig kommer svarsfrekvensen behöva vara mer än 50 %, ett beslut många forskare står gemensamt bakom, menar Bryman och Bell (2017). De menar dock att ett resultat där svarsfrekvensen endast är 20 % fortfarande är användbart men att det då bör tas i beaktande och förklara vad bortfallet kan ha för konsekvenser på slutsatsen i rapporten (Bryman & Bell, 2017 s. 202). Enligt SCB (2016) kan ingen gräns sättas om vad som är ett godkänt bortfall eller inte, utan att man istället bör se till de effekter ett stort bortfall orsakar. Vidare brister svarsfrekvensen vid könsfördelningen då endast 7,5 procent av de som svarat på enkäten är män. Detta bör tas i beaktande då insamlad data överrepresenterades av kvinnor. Ytterligare relevant information om datainsamlingen är att 34,5 procent av respondenterna aldrig handlar mode på Second Hand. Hur detta påverkar resultatet är en central del av studien och kommer diskuteras under diskussion- och slutsatskapitlet Studiens kvalité I studien har en omfattande mängd källor använts för att säkerställa studiens kvalitét och därmed finns möjlighet till en hög validitet och trovärdighet (Bryman & Bell 2017, s ). Genom

20 att ha ett välformulerat metodavsnitt underlättar det vid vidare forskning av studien, vilket också underlättar studiens replikerbarhet. Detta gör att studien kan anses ha högre reliabilitet då resultatet kan bli densamma oavsett när och var undersökningen görs (Eliasson, 2018). De vetenskapliga artiklar som används i studien är peer reviewed och övriga källor som används har granskats väl med en objektiv lins. Studiens syfte och frågeställning har formats utifrån de kunskapsluckor som funnits inom tidigare forskning. Studiens valda teori har legat till grund för den metod som valts och den enkät som utformats som vänder sig till en stor anonym grupp. Det snöbollsurval som delvis använts för att nå respondenter medför en osäkerhet till resultatets trovärdighet. Detta då det inte går att säkerställa vilka personer som getts möjlighet till att svara på enkäten. Genom att be studenterna att uppge sitt lärosäte minskar risken till att någon icke studerande svarat på enkäten. Enligt Bryman och Bell (2017, s.149) utsätts denna typ av enkätundersökning för en särskilt stor risk för bortfall. Individbortfall är den typ av bortfall som anses som potentiellt störst hot, vilket vi nämner i studiens bortfallsanalys. Bortfall är ett problem för tillförlitligheten i analys och slutsatsen, men då studiens bortfall endast är 7 procent är alltså denna risk minimal (Bryman & Bell, 2017, s.150). 4. Resultat I detta kapitel presenteras enkätens resultat. Därefter kommer attributens betydelse samt hur väl Second Hand och Fast Fashion uppfyller dessa attribut att introduceras. Genom att jämföra resultatet från enkäten kan vi redogöra för vilka attribut som är viktigast för svenska högskolestudenter samt se hur väl Second Hand och Fast Fashion ställer sig mot dessa. På detta sätt kan en slutsats dras om högskolestudenters generella attityder gentemot välgörenhets Second Hand samt hur välgörenhets Second Hand förhåller sig till dessa attityder i jämförelse mot Fast Fashion. Detta för att möjliggöra en större attraktion hos svenska högskolestudenter till välgörenhets Second Hand

21 4.1 Resultat av kvantitativ enkät I detta avsnitt presenteras resultatet av den kvantitativa enkäten där de frågor som inte berör attributen presenteras. Enkäten har besvarats av 142 personer i olika åldrar. Medianen av födelseåret hos respondenterna är Den äldsta som deltog i enkäten var född 1977 och den yngsta Majoriteten av respondenterna är kvinnor, endast 7,5 procent av respondenterna är män. I enkätens resultat framkommer det att studien fått en geografisk spridning. Respondenterna studerar på högskolor i norr på Umeå Universitet i Västerbotten till söder på Malmö Universitet i Skåne. Det framkommer att 39 procent av respondenterna studerar vid Högskolan i Borås. Fortsatt visar enkätresultatet att 85 procent av respondenterna innehar både CSN-lån och bidrag samt att 60 procent har en inkomst utöver detta. Första delen av enkäten ger möjlighet till att segmentera respondenterna utifrån dess konsumentvanor av välgörenhets Second Hand mode. Figur 2: Inhandling av Second Hand Diagrammet visar att en stor del av högskolestudenterna aldrig inhandlar mode på Second Hand. Övriga block är relativt jämnt fördelat antal svar, följt av minsta blocken där studenterna svarat att de handlar cirka 1 gång i veckan samt 1 gång i månaden

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Social innovation - en potentiell möjliggörare Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

PM avseende validering av examensarbetet

PM avseende validering av examensarbetet Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Socialt arbete ledning och organisering PM avseende validering av examensarbetet Ledarens roll inom privat respektive kommunal handikappsomsorg En

Läs mer

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Forskare i projektet Eva.Gustafsson@hb.se, docent Daniel.Hjelmgren@hb.se, universitetslektor Nicklas.Salomonson@hb.se,

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning Sammanfattning IKEA vill bidra till en hållbar konsumtion genom att öka mängden textil som både återanvänds och återvinns. När det gäller textil

Läs mer

Nätverksträff Fairtrade City den 12 november, 2014

Nätverksträff Fairtrade City den 12 november, 2014 Nätverksträff Fairtrade City den 12 november, 2014 Gunne Grankvist (Gunne.Grankvist@hv.se) 2 20 minuter om; Sociala produktmärkningar Vad kännetecknar de som är mer positiva till sådana märkningar? Varför

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

- tar sitt ursprung 2008 i Skåne Nordväst

- tar sitt ursprung 2008 i Skåne Nordväst Patrik L Johansson - tar sitt ursprung 2008 i Skåne Nordväst - tar sitt ursprung 2008 i Skåne Nordväst Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga

Läs mer

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? INDENTIVE AB 1 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? Dörrar, larm, lampor, bilar, uppvärmning och

Läs mer

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis.

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis. Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat. Köttkonsumtionen i Sverige har stadigt varit ökande. Till följd av en stark efterfrågan av köttprodukter

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Diplomerad hållbarhetsstrateg

Diplomerad hållbarhetsstrateg Diplomerad hållbarhetsstrateg Diplomerad hållbarhetsstrateg Diplomutbildningen till hållbarhetsstrateg är en utbildning vid Nordiska Textilakademin Sveriges plattform för textil och mode. Kursen ger dig

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET Butiksundersökning Hållbara textilier

NATURVÅRDSVERKET Butiksundersökning Hållbara textilier NATURVÅRDSVERKET Butiksundersökning Hållbara textilier 1 UNDERSÖKNINGEN 2 3 4 SAMMANFATTNING 1 UNDERSÖKNINGEN // SAMMANFATTNING 2 3 4 INLEDNING En butiksundersökning har genomförts i form av enkätintervjuer

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Attityder till framtidens boende

Attityder till framtidens boende Attityder till framtidens boende Undersökning bland svenska folket om kommande boendeformer Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden.

Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden. Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden. Textilindustrin är den näst mest förorenande branschen i världen, bara oljeindustrin har större miljöpåverkan.

Läs mer

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management.

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management. Ekonomihögskolan BUSO35, Företagsekonomi: Hållbarhet och marknadsföringsetik, 5 högskolepoäng Business Administration: Sustainability and Marketing Ethics, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Black Friday bra eller dåligt?

Black Friday bra eller dåligt? Namn:... Klass:... Black Friday bra eller dåligt? Uppgift Du tränar på att anlägga olika perspektiv på konsumtion utifrån ett dilemma där värderingar och intressen kartläggs. Arbetsgång 1. Vet du vad Black

Läs mer

Från second hand till first hand

Från second hand till first hand Uppsala Universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Vårterminen 2012 Från second hand till first hand En undersökning av konsumentens inställning till second hand kläder Författare: Alexandra

Läs mer

Det här är Forum för miljösmart konsumtion. Örebro Emma Schütt

Det här är Forum för miljösmart konsumtion. Örebro Emma Schütt Det här är Forum för miljösmart konsumtion Örebro 181116 Emma Schütt Presentation Konsumentverket uppdrag inom området Forum för miljösmart konsumtion Fokus beteende och metoder Fokus jämställdhet Frågor

Läs mer

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Ekonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019

Ekonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019 Ekonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019 Praxisnära kunskapsutbildning -förskolebarns matematiska förståelse

Läs mer

W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C , S T O C K H O L M

W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C , S T O C K H O L M REKRYTERINGSINDEX EN RAPPORT OM NYCKEL TAL INOM IT-REKRYTERING W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C 1 1 6 2 8, S T O C K H O L M INTRODUKTION Det här är Ants Rekryteringsindex, en rapport med nyckeltal

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen Dagens agenda Kontext: Medieinvesteringarnas utveckling Om studien Prognos: Förväntad tillväxt för trycksaker Marknadschefens

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FEG301 Marknadsföring, kandidatkurs, 15 högskolepoäng Marketing, Bachelor Course, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Ämnesområde Hållbar konsumtion Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Engelsk benämning; BA-program in Global Studies

Engelsk benämning; BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng/ects Grundnivå Engelsk benämning; BA-program in Global Studies Fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Med denna föreläsning vill jag visa att konsumtion och hållbarhet till stor del står i motsats till varandra. Det största konsumtionsrelaterade

Läs mer

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende.

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Denna uppsats syfte undersöker via ett fältexperiment i en ICA-butik hur bakgrundsmusik

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr G 2018/361 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Kandidatprogrammet i Globala studier, 180 högskolepoäng BA-program in Global Studies, 180 credits Programkod: S1GLS 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet Praktikrapport Praktikplats Avdelning Handledare Sveriges Television Publik- och Utbudsanalys Tomas Lindhé Publik och utbudsanalys, PoU, på SVT svarar mot olika ledningsfunktioner i organisationen gällande

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast

Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast Vår medvetenhet om det miljöhot som plast utgör ökar allt mer i samhället. Forskare har lyckats ta fram trämaterial som

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2011-05-27 Dnr Varumärket Piteå Förslag till beslut Kommunstyrelsen tackar för redovisning av resultat från undersökning kring varumärket Piteå och hur resultatet

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer