Underlag för trafik- och verksamhetsbeställning

Transkript

1 /6 Anders Lennartsson AB Östgötatrafiken TSN 2015/123 Underlag för trafik- och verksamhetsbeställning I enlighet med det mellan Region Östergötland och AB Östgötatrafiken tecknade uppdragsavtalet har ÖstgötaTrafiken den 16 mars 2015 i dokumentet Treårsbudget för AB Östgötatrafiken, dnr: TSN 2015/123, översänt underlag avseende budget för den kommande treårsperioden. Dokumentet innehöll i huvudsak en ekonomisk redovisning avseende verksamheten de kommande åren och endast en mindre del av texten ägnades åt underliggande beskrivningar av planerad trafik och verksamhet under perioden. Som komplement till den ekonomiska redovisningen har ÖstgötaTrafiken tagit fram föreliggande dokument som på ett mer omfattande sätt beskriver inriktning och omfattning på den kollektivtrafik som ligger till grund för det presenterade budgetförslaget. Bakgrund I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet har Regionen genom det regionala trafikförsörjningsprogrammet redovisat behovet av kollektivtrafik och fastställt mål för den regionala kollektivtrafiken i Östergötland. Som en del i trafikförsörjningsprogrammet har Regionen även fastställt ekonomiska krav på kollektivtrafiken. Av dessa framgår att den del av kollektivtrafikens finansiering som samhällets skattemedel står för skall minskas och år 2020 uppgå till högst 50 procent. För att nå den önskade samhällsfinansieringsgraden måste den konkurrenskraftiga delen av länets kollektivtrafik öka. Längs de stråk och i de områden där många bor och verkar, och där det av dessa anledningar sker många resor, behöver kollektivtrafiken utvecklas och trafikutbudet förstärkas så att en högre andel av resorna kan ske med kollektivtrafik. Att enbart förändra trafikutbudet kommer dock inte att räcka för att samhällsfinansieringsgraden skall kunna minska till den nivå som trafikförsörjningsprogrammet anger. Ett ökat utbud och kortare restider kommer visserligen att locka fler kunder till kollektivtrafiken men för att nå målet kommer kunderna även att behöva betala ett något högre pris för sina resor. En av svårigheterna i det kommande arbetet med att sänka samhällets finansieringsgrad blir avvägningen mellan olika åtgärder så att de förändringar som genomförs sker utan att äventyra kollektivtrafikens prisvärdhet jämfört med resor med egen bil. Samtidigt som trafiken utvecklas där det finns stora resandeströmmar kommer det att krävas ett kontinuerligt arbete med effektiviseringar av den lågeffektiva trafiken. Med en fast nivå på samhällets tillskott till trafiken kommer en stor del av trafikutvecklingen att behöva finansieras genom omfördelningar av resurser inom befintlig ekonomisk ram. Som vägledning för sådant effektiviseringsarbete anges i trafikförsörjningsprogrammet att översyn skall ske i de fall kostnadstäckningsgraden för trafiken understiger 20 procent.

2 2/6 Struktur för det framtida kollektivtrafiksystemet ÖstgötaTrafiken har för den tidigare trafiknämnden och i nämndens samråd med företrädare för länets kommuner redovisat de grundläggande tankarna kring den framtida kollektivtrafikens struktur. Med hänvisning till de behov som nu påbörjad upphandling av landsbygdstrafiken påkallat, har översynsarbetet hittills till övervägande del koncentrerats till frågor som hör samman med regiontrafiken medan framtida struktur för stadstrafiken endast berörts mycket översiktligt. För regiontrafiken bedöms den framtida kollektivtrafikens struktur så förankrad, och översynsarbetet för detaljfrågor så långt kommen, att påbörjad upphandling av landsbygdstrafiken kan utformas utifrån nedan redovisad struktur. I den mån detta erfordras kommer fortsättningen på strukturarbetet att samordnas som en del i utarbetandet av underlagsmaterial inför förestående framtagande av nytt regionalt trafikförsörjningsprogram. För stadstrafiken i Linköping och Norrköping kommer översynsarbetet att behöva synkroniseras och ske som en del av det mer omfattande översynsarbete i form av trafik- eller linjenätsanalyser som beslutet om Ostlänken och med detta sammanhängande byggen av nya Resecentrum för med sig. REGIONTRAFIKEN Den framtida regiontrafiken föreslås byggas upp av fyra grundläggande byggstenar enligt bild 1 nedan. Bild 1. Regiontrafikens byggstenar Stomtrafik Med stomtrafik avses för regiontrafiken den trafik som i första hand syftar till att knyta ihop länets kommunhuvudorter med de mer centrala delarna, i detta fall Linköping och Norrköping. Inom stomtrafiken ingår Östgötapendeln som en naturlig ryggrad och det är kring tågtrafiken mycket av den övriga kollektivtrafiken i länet byggs upp. De kommunhuvudorter som inte kan trafikförsörjas med pendeltåg skall erbjudas en högkvalitativ busstrafik som i utgångsläget utformas utifrån samma planeringsförutsättningar, hög

3 3/6 turtäthet, korta restider och taktfasta tidtabeller, som gäller för tågtrafiken. Orternas variation i storlek påverkar naturligtvis även storleken på resandet och kommer därmed även till viss del att påverka trafikutbudet. Kraven på korta restider och restidskvoter som gör trafiken attraktiv i förhållande till bilresor innebär att stomtrafiken måste ges god framkomlighet, ha raka och gena linjesträckningar och med en relativt gles uppehållsbild. De hållplatser och bytespunkter som trafikeras av stomtrafiken skall vara tillgänglighetsanpassade och utformade med omtanke om kunderna och kundernas behov. På vissa regionala relationer är resandet av sådan omfattning att det förutom den grundläggande stomtrafiken kan vara motiverat med ytterligare, mer direktgående, stomtrafik. Sådan trafik är framförallt motiverad där det finns stora resandeunderlag mellan bestämda geografiskt avgränsade målpunkter. Exempel på sådan trafik är dagens linje 73 (Campuslinjen) mellan Norrköping och Linköping som i första hand utformats för att binda ihop Linköping Universitets campusområden i de båda städerna. De stora arbetsplatserna i Finspång, med Siemens i spetsen, genererar en stor inpendling där möjligheten att nyttja kollektivtrafiken kan få en avgörande roll. Direktgående linjer planeras här i första hand på relationen Linköping Finspång. Övrig trafik i stråk I de regionala stråken kompletteras den snabba stomtrafiken med en lite mer långsamgående trafik med tätare uppehållsbild. Den här typen av trafik är i första hand avsedd för resor på delsträckor även om naturligtvis ändpunktsresor kan förekomma. I stråk där resandet inte är så omfattande att det motiverar ett trafikupplägg där den snabba stomtrafiken körs under hela trafikdygnet kan den här typen av trafik under vissa delar av dagen, kvällar och helger fungera som ersättning för stomtrafiken. I mer lokala stråk, och stråk som inte har det resandeunderlag som krävs för att trafik av stomtrafiktyp är aktuell, är den här trafiken basen i trafiken. Sådana stråk kan till exempel vara relationer av närorts- eller förortskaraktär där stadstrafik inte är aktuell men där resandeunderlaget ändå är av den omfattningen av trafik av mer lokal områdeskaraktär inte är tillräcklig. Lokal trafik Den tredje byggstenen är den lokala, ofta inomkommunala trafiken. Syftet med den här trafiken är oftast att skapa möjlighet för arbets- eller studiependling från/till orter som inte ligger längs något regionalt eller lokalt stråk. Historiskt har den här typen av trafik kännetecknats av ett ofta begränsat turutbud som koncentrerats till högtrafiktiderna, att tillgänglighet prioriterats före restid och att trafiken ofta haft en mycket tät uppehållsbild. I högtrafiktid är tidtabellerna oftast anpassade till skolornas start- och sluttider. Mycket av dagens kännetecken kommer även i framtiden att finnas kvar i utformningen för den här trafiken. För de områden som inte nås av stråktrafiken kommer den lokala trafiken även framledes att vara den trafiktyp där en stor del av resbehovet utförs.

4 4/6 Samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik och en ökad satsning på trafikupplägg med strategiska bytespunkter kan dock komma att medföra att den lokala trafiken får ett ökat funktion som matartrafik till trafiken i stråken. Närtrafik Närtrafik är en trafiktyp som finns i många andra län/regioner i landet och är en trafiktyp som erbjuds i sådana områden på landsbygden där det inte finns tillgång till linjelagd kollektivtrafik. Det är även erfarenheter från de län där Närtrafik redan är införd som använts som underlag vid utformningen av Östergötlands Närtrafik. I dagens östgötska trafiksystem finns en variant av trafiktypen, kompletteringstrafik, som kommer att upphöra i samband med att Närtrafiken införs. Till skillnad från kompletteringstrafiken, som av historiska skäl kan vara lite olika utformad i länets kommuner, avses Närtrafiken ges ett likformat upplägg i samtliga kommuner. Närtrafiken syftar till att ge alla en möjlighet att åka till närmaste samhällsservice inom kommunen och i vissa fall över kommun/länsgräns. Med samhällsservice avses främst verksamheter så som bank, paketutlämning och livsmedelsaffär samt olika delar av samhällsservice. Närtrafiken är inte avsedd att lösa behovet av skol- och arbetspendlingsresor. Närtrafiken är anropsstyrd och körs bara om någon beställt resa. Beställning, som sker till ÖstgötaTrafikens beställningscentral, kan göras av alla som bor minst två kilometer från hållplats som trafikeras av den allmänna kollektivtrafiken. Samordning av resandet kan komma att ske med kunder i annan samhällsfinansierad trafik, till exempel färdtjänst, varför en viss förskjutning av önskad restid kan bli aktuell. Den som beställt en resa med Närtrafiken hämtas på hemadressen och körs till önskad Närtrafikhållplats i närmsta större tätort med kommersiell eller samhällsservice, eller till närmsta hållplats/station för den linjelagda kollektivtrafiken. Personer som bor nära länsgräns kan välja att resa till närmsta tätort i grannlänet. Resa med Närtrafiken skall påbörjas inom speciella tidsfönster. Vardagar finns sådana fönster såväl på förmiddagen som på eftermiddagen/kvällen. Exakta tider har inte fastställts men planeringen utgår i dagsläget från ett tidsfönster klockan och ett fönster klockan På lördagar och söndagar utgår planeringsarbete från ett tidsfönster klockan Priset för att resa med Närtrafiken följer ÖstgötaTrafikens ordinarie prissättning för enkelbiljetter i den ordinarie linjetrafiken. Betalning kan ske med bank- eller kreditkort. Sker resan i taxifordon kan betalning även ske kontant. Reskassa eller periodkort gäller inte.

5 5/6 Trafikförändringar som föreslås genomföras Analys av lågeffektiv trafik För trafikstart i juni 2016 sker under år 2015 upphandling av trafikentreprenörer för en del av regiontrafiken, stadstrafiken i Motala samt viss tätortstrafik i mindre kommunhuvudorter. Som ett led i förberedelserna inför denna upphandling och i arbetet med sådana effektiviseringar av den lågeffektiva trafiken som syftar till att uppnå trafikförsörjningsprogrammets krav på minskad samhällsfinansiering har ÖstgötaTrafiken genomfört särskilda analyser av en stor mängd av linjerna i den linjelagda allmänna kollektivtrafiken. De linjer som analyserats har till övervägande del handlat om lågeffektiva linjer där kostnadstäckningsgraden understiger 20 procent. Med kostnadstäckningsgrad avses här hur stor andel av de direkta kostnaderna för att utföra trafiken på linjen som finansieras av biljettintäkterna från de resor som sker på linjen. Vissa analyser har även genomförts på linjer där en särskilt hög andel av linjens totala resor består av grundskoleelevers resor till/från skolan. Anledningen till att dessa linjer tagits med i analyserna är att skolresorna inte ingår i den allmänna kollektivtrafik som Regionen ansvarar för. Grundskolelevernas resor är i stället resor som kommunerna enligt skollagen ansvarar för. Arbetet med översyn av den lågeffektiva trafiken har genomförts i enlighet med trafiknämndens riktlinjer avseende översyn av den lågeffektiva trafiken. I tillämpbara delar har även trafiknämndens beslut om allmän trafikplikt varit styrande. Den använda processen har inneburit att arbetet först inriktats på en sammanställning av fakta för linjen och med detta som grund har sedan riktlinjernas olika steg för analysarbetet genomförts. För linjerna finns dels fakta för linjen och dels förslagen till åtgärd dokumenterade i särskilt dokument för var och en av de analyserade linjerna. Exempel på linjeanalys bifogas som bilaga 1. Totalt har den typ av analyser som beskrivits ovan genomförts på drygt 50 linjer. Genomgångna linjer finns i alla länets kommuner förutom Boxholm. Förutom de linjer som nu analyserats finns ytterligare cirka 50 linjer som ligger under trafikförsörjningsprogrammets nivå på 20 procents kostnadstäckningsgrad. Analyser av dessa linjer kommer att göras inför kommande års planeringsarbete. Fortsatt arbete Som en fortsättning på analysarbetet kommer ÖstgötaTrafiken tillsammans med länets kommuner under april månad 2015 gå igenom analyserna för aktuella linjer inom berörd kommun. Effekterna av föreslagna åtgärder kommer att kunna studeras ytterligare och då speciellt hur resbehovet för de grundskoleelever som berörs av förändringarna i den allmänna kollektivtrafiken kan tillgodoses. För de kommuner som överlämnat planeringsansvaret för skolskjutstrafiken till kollektivtrafikmyndigheten har vissa sådana studier redan kunnat genomföras av ÖstgötaTrafiken.

6 6/6 För den typ av tätortstrafik, ofta benämnd servicetrafik, som framförallt bedrivs i de mindre kommunhuvudorterna men som även finns i de större städerna har linjeanalyser ännu inte genomförts. Flera av dessa linjer har mycket låg kostnadstäckningsgrad och vissa har dessutom negativ samhällsnytta varför det kan vara svårt att motivera att trafiken behålls. Mycket av resorna i trafiken utförs med seniorbiljetter och en anledning till att trots allt behålla trafiken är att trafiken bedöms bidra till att hålla nere behovet av färdtjänst. ÖstgötaTrafiken avser därför att i samband med kommundialogerna kring förändringarna i övrig trafik även diskutera förutsättningarna för ett gemensamt ansvar för servicetrafiken. Förslag till trafikförändringar I bilaga 2 redovisas per stråk och område de större trafikförändringar som föreslås genomföras under perioden Förändringarna för år 2016 anges mer i detalj såväl vad avser nerdragningar som utökningar/satsningar. I de delar av trafiken där detta är tillämpbart ryms samtliga förändringar som föreslås inom det av den tidigare trafiknämnden fattade beslutet om allmän trafikplikt för landsbygdstrafiken.

7 Bilaga 1 Linje 439 Braviken-Åby-Sandviken Beskrivning av trafiken Linje 439 är en industrilinje som trafikerar mellan Krokek och Bråvikens industriområde. Linjen trafikerar enbart en tur på morgonen och en tur på eftermiddagen under vardagar. Morgonturen startar i Getå och går ut mot Krokek innan den vänder och går förbi Kolmården till Braviken. Utbud samt tidtabell och karta nedan. Riktning M-F Lör Sön Sandviken, Krokek 1 Ingen trafik Ingen trafik Braviken 1 Ingen trafik Ingen trafik Ekonomi Kostnadstäckningen för linjen ligger på under 6 % för perioden 1 maj 2013 till och med 30 april Kostnaden per påstigande ligger mycket högt, 232 kr per resande och detta trots att den inte dimensionerar något fordon. Något som är mycket kostnadsdrivande. Resandeunderlag Under 2011 arbetade ungefär 750 stycken (se nedanstående karta) vid Bråvikens industriområde. Sedan dess har Holmen paper minskat antalet anställda med cirka 150 arbetare.

8 Bilaga 1 Nedanstående karta visar var de anställda bor längs linjens sträckning. Som kartan visar är det endast cirka 20 personer som bor i Krokek och jobbar i Bråvikens industriområde. I Åby och Jursla är antalet boende något fler, runt 40 stycken. Resandestatistiken är mycket låg för linje 439 vilket kan förklaras med ett lågt resandeunderlag i förhållande till antalet anställda vid Bråvikens industriområde. Det är även troligt att arbetstiderna varierar kraftigt beroende på tjänst och företag och att tiderna som linje 439 trafikerar inte passar för samtliga anställda. Resande I riktning mot Krokek är det i snitt endast 0,5 resenärer som kliver på bussen på hållplats Braviken och 0,4 kliver på bussen på hållplats Krusenhov. Resterande resenärer kliver på bussen på hållplatser där andra linjer trafikerar mot Krokek. Med andra ord är det väldigt få resenärer som nyttjar linjen för resor till och från Braviken. Målpunkter för linjen Utmed linjen finns inte några direkta målpunkter förutom Bråvikens industriområde.

9 Bilaga 1 Analys av åtgärder Politiska beslut Denna linje omfattas inte av några speciella politiska beslut som gör att den inte går att förändra. Betydelse för helheten i kollektivtrafiksystemet Linjens betydelse för det övriga kollektivtrafiksystemet är låg. Ingen annan trafik skulle påverkas om linjen försvann eller förändrades. Det finns inte någon koppling till övrig trafik utmed linjen eller vidare in mot Norrköping från Bråvikens industriområde. Syftet med trafiken omprioritering? Linje 439 är en ren industrilinje mellan Krokek och Bråvikens indstriområde, med syfte att skapa pendlingsmöjlighet för boende i Krokek och Jursla som arbetar i Bråvikens industriområde. Någon annan form av resor, som fritids- och skolresor, förekommer inte. Längs linjesträckningen trafikerar även andra linjer, fast då in mot Norrköpings tätort. Anpassning av utbud utifrån gjorda prioriteringar Att minska antalet avgångar är inte möjligt då linjen enbart trafikerar en tur i vardera riktningen. Att utöka antalet turer är inte motiverat med hänsyn till det låga resandeunderlaget. Omläggning av linjesträckning/anslutning till bytespunkt Den enda alternativa färdvägen som finns är E4:an. Att trafikera längs E4:an skulle innebära ett lägre resandeunderlag eftersom det inte finns några hållplatser eller boende i nära anslutning. Det är heller inte möjligt att ansluta till någon bytespunkt då den övriga trafiken till Bråvikens industriområde kommer från Norrköping tätort via Händelö. Mellan Norrköping tätort och Bråvikens industriområde finns trafik och det skulle därmed vara möjligt att resa med någon av de övriga linjerna från Krokek och sedan byta till linje 429 inne i Norrköpings tätort. Samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik Att samordna resor mellan Krokek och Bråvikens industriområde är inget alternativ då det inte finns behov av varken service- eller färdtjänstresor till berörd målpunkt. Någon skoltrafik förekommer inte heller på sträckan. Omställning helt eller delvis till anropsstyrd trafik Anropsstyrd trafik lämpar sig inte på denna linje då den har för avsikt att transportera resenärer som pendlar dagligen mellan sitt hem och sin arbetsplats. Informations-/marknadsföringinsatser för att öka resandet Utifrån de varierande arbetstiderna och det låga resandeunderlaget är det inte troligt att det skulle vara möjligt att öka resandet i någon nämnvärd omfattning genom marknadsföringsåtgärder. Det hade i så fall behövts en utökning av antalet turer, något som inte är motiverat med hänsyn till resandeunderlaget. Förslag på åtgärder Linjen läggs ner då det endast har förekommit ett fåtal resor till och från Bråvikens industriområde.

10 Bilaga 1 Effekter av föreslagna åtgärder Resenärer som önskar åka kollektivt mellan Krokek och Bråvikens industriområde hänvisas till att åka in till Norrköpings resecentrum och där byta till linje 429 för vidare resa till Bråvikens industriområde. Förkastade förslag på åtgärder Omläggning av linjesträckning Anslutning till bytespunkt Samordning mellan allmän- och särskild kollektivtrafik Anropsstyrd trafik

11 Bilaga 2 Förslag till trafikförändringar åren ÅTGÄRDER ÅR 2016 Tätortstrafik Linköping I Linköping har det under den gångna vintern varit stora problem med bussar som inte kan hålla tidtabellen samt att det i rusningstid på morgonen på ett flertal linjer varit fullsatt. Utöver rena utökningar i utbudet så har antalet bussar i stadstrafiken varit oförändrat sedan omläggningen av trafiken Tidtabellerna har under åren justerats och linjerna har fått mer körtid eftersom resandet ökat, men även för att trafiksituationen i Linköping har förvärrats med sämre framkomlighet på flera platser i staden fanns i det i det nya trafiksystemet inbyggt reglertid vid ändhållplats för att hämta tillbaka förseningar som uppstod under gång. Denna reglertid har successivt minskat från 2008 fram till idag när körtiden ökats på linjerna. Idag saknas reglertid nästan helt under rusningstid i stadstrafiken som helhet vilket gör att systemet blir oerhört känsligt för förseningar. En försening blir nästan omöjlig att hämta ifatt under rusningstid utan byggs istället ofta på under högtrafiktimmarna. För att råda bot på detta behövs ett antal bussar tillföras trafiken för att minska störningskänsligheten i systemet. Bedömningen är att fyra bussar behövs för att bygga bort problemen med förseningar. Tidpunkt för åtgärd december 2015 Linje 1 Linjen utökades från 10-minuterstafik till 7,5-minuterstrafik på morgon samt eftermiddag från och med tidtabellsskiftet i december Detta räcker inte mellan halv åtta och åtta på morgonen speciellt på sträckan mellan Vidingsjö/Ullstämma och Trädgårdstorget. Linje 1 skulle behöva minst två bussar ytterligare under morgonrusningen för att säkerställa att alla resenärer kommer med. Två av de bussar som är tänkta att minska störningskänsligheten kan användas som förstärkning på linje 1 under morgonrusningen. Linje 2 och 4 En omläggning av trafiken till och från Lambohov planeras till tidtabellskiftet i december En ny bussgata som förbinder Garnisonen med Lambohov via Djurgårdens centrum skall då stå klar. Linje 2 och 4 kommer då att börja trafikera denna väg och restiden till och från Lambohov kommer kunna kortas med minst fem minuter. Tvärförbindelse Hjulsbro-Ullstämma-Ekholmen-Vidingsjö-Universitetet-Mjärdevi En efterfrågad förbindelse från många kunder är en direktförbindelse mellan de sydöstra delarna av Linköping och Universitetet-Mjärdevi. Väljer man kollektivtrafiken idag måste man åka till centrala Linköping och byta buss för att ta sig till Mjärdevi och restiden blir lång och bra mycket längre än om man åker bil på sträckan. För att kunna erbjuda bra resmöjligheter behövs minst tre turer på morgonen samt tre turer på eftermiddagen på denna linje. Detta medför två bussar på morgonen samt en buss på eftermiddagen. Morgonturerna kan köras med de två kvarvarande bussarna som senare på dagen

12 Bilaga 2 ska användas till att minska störningskänsligheten i trafiksystemet. Tidpunkt juni/augusti En mer noggrann utredning om resbehovet för denna relation måste göras innan beslut fattas om denna linje och dess exakta linjesträckning. Utöver ovanstående så kommer kyrkogårdslinjerna 252 och 253 att förändras. Linje 252 körs till Lilla Aska griftegård och linje 253 till Landeryds kyrka. Linjerna föreslås få enbart lördagstrafik eftersom resandet idag är någon eller några få påstigande per dag. Om linjerna endast trafikeras en dag i veckan så blir det ett mer koncentrerat resande vid denna tidpunkt. Tidpunkt för åtgärd december 2015 Om inget görs Om ingen utökning av trafiken genomförs i Linköping kommer det inte vara möjligt att ta hand om alla resenärer som vill åka med. Effekten av en utebliven satsning kommer istället bli att trafiken måste minska för att trafiken ska kunna upprätthållas med en bra rättidighet. Fler bussar behövs för att kunna köra en tillförlitlig trafik och tillförs inte resurser måste turtätheten minskas på vissa linjer för att bussarna ska kunna hålla tidtabellen. Minskat utbud skulle innebära mer trängsel på bussarna och följaktligen mindre nöjda kunder som riskerar att välja andra färdmedel som i sin tur kan resultera i mer biltrafik som korkar igen gatorna ytterligare. Kollektivtrafiken måste kunna ta hand om alla som vill resa och idag är det på gränsen att så är fallet i Linköping eftersom den erbjudna produkten är så pass attraktiv. Norrköping Redan under 2015 genomförs vissa förändringar i stadstrafiken i Norrköping. Det är linje 115 som får ändrad linjesträckning via Gamla Rådstugugatan-Resecentrum-Ingelstagatan istället för via Kungsgatan-Resecentrum-Ståthögaleden. Linje 115 ersätts av en ny linje 113 mellan Söder tull och Resecentrum via Väster tull-kungsgatan-norr tull. Anledningen till förändringen är stora problem med förseningar på linje 115 på grund av framkomlighetsproblem på Kungsgatan och Ståthögaleden. För att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från Vrinnevisjukhuset föreslås en ny linje 118 mellan Resecentrum och Vrinnevisjukhuset. Linjen körs från Söder tull via Gamla Övägen direkt till Vrinnevisjukhuset och trafikerar alltså inte Vilbergen. Trafiken kommer i huvudsak att köras på morgonen i riktning till Vrinnevisjukhuset och på eftermiddagen i riktning från Vrinnevisjukhuset. Tidpunkt för förändring juni Motala I Motala föreslås inga nämnvärda förändringar förutom den regelbundna uppföljningen av trafiken som kan resultera i små justeringar. Efter senaste justeringen av linjenätet i december 2014 så har resandet ökat med över fem procent. I samband med upphandlingen ses den anropsstyrda servicelinjen över och detta kan resultera i ett något minskat utbud under Övriga tätorter Servicelinjetrafiken i Mjölby, Finspång, Åtvidaberg, Kisa samt Vadstena kommer att ses över inför start av de nya entreprenörsavtalen i juni 2016.

13 Bilaga 2 Regionala stråk I de regionala stråken sker inga stora förändringar. Trafiken kommer att genomlysas inför de stora förändringarna som sker i landsbygdstrafiken för att få klarhet i hur denna trafik påverkas. Viss omfördelning av trafik mellan långsamgående regional trafik och snabb expresstrafik inom de olika stråken kan bli aktuell under året. Detta får dock ingen större effekt på ekonomin förutom ett förhoppningsvis större resande på sikt. Viss expresstrafik med buss mellan Linköping och Norrköping på helgerna kan komma att läggas ner i samband med att Östgötapendeln ges fler och tidigare turer. Ett undantag i de regionala stråken är att trafiken mellan Vadstena och Ödeshög föreslås läggas ner. Trafiken återuppstod år 2013 efter att varit nedlagd under ett antal år. Närområdesstråk Närområdesstråken omfattar de tyngsta stråken till och från Linköping respektive Norrköping. Det största resandet sker i stråken Ljungsbro-Linköping samt Åby-Norrköping. Inga förändringar är planerade i denna trafik under år 2016, förutom anpassningar av utbudet utifrån hur resandet utvecklas. Landsbygdsområde I landsbygdstrafiken föreslås relativt stora förändringar. En genomgång av den lågeffektiva trafiken har genomförts utifrån riktlinjerna i dokumentet Riktlinjer för arbetet med översyn av den lågeffektiva trafiken inom Östgötatrafikens kollektivtrafiknät (TN ). Denna genomgång har resulterat i att ett antal linjer föreslås läggas ner och att ytterligare ett antal linjer förseslås få ett mer efterfrågestyrt utbud. I samband med den stora omläggningen på landsbygden föreslås en ny trafikform för boende på landsbygden, Närtrafik. Närtrafiken kommer att vara anropsstyrd och finnas i hela länet. Mellersta Östergötland Landsbygdsområdet omfattar främst Linköpings kommun, men även norra delen av Åtvidabergs kommun. De linjer som föreslås läggas ner är: 506 Gistad-Östra Skrukeby-Linghem 515 Linghem-Tallboda (läggs ner i augusti 2015) 529 Ljung-Ekhult-Ljungsbro 544 Älgbosätter-Sandebo-Norra Fjälla-Skeda Udde 553 Pukeberg-Visätter-Tunakorset 570 Vikingstad-Västerlösa-Björkeberg (viss trafik överförs till linje 573) Utöver nedläggningsförslagen föreslås reducerat utbud samt anpassad linjesträckning på ytterligare ett antal linjer: 552 Vikingstad-Ulrika 555 Haraldsbo-Nykil-Linköping 571 Vikingstad-Malmslätt 573 Vikingstad-Västerlösa-Ledberg-Malmslätt 574 Vikingstad-Sjögestad-Lunnevad

14 Bilaga 2 Södra Östergötland Landsbygdsområdet omfattar Valdermarsviks, Södra Åtvidabergs, Kinda, Ydre samt Ödeshögs kommun. De linjer som föreslås läggas när är: 535 delen Valdemarsvik-Falerum. Linjen behålls Falerum-Åtvidaberg 547 Rimforsa-Björkfors-Hycklinge 548 Kisa-Björkfors 580 Hycklinge-Horn-Vimmerby 670 Ödeshög-Tranås 671 Ödeshög-Gränna Västra Östergötland Landsbygdsområdet omfattar Motala, Mjölby, Vadstena samt Boxholms kommun. De linjer som föreslås läggas ner är: 619 Motala-Lemunda-Nedralid 621 Motala-Karlsby 622 Österstad-Borensberg 624 Klockrike-Borensberg 625 Klockrike-Fornåsa-Borensberg 651 Önnebo-Västra Harg-Sya-Mjölby 652 Östra Tollstad-Mantorp 666 Fornåsa-Skeppsås-Mantorp 668 Skänninge-Bjälbo-Väderstad 669 Skänninge-Hogstad-Väderstad Utöver detta föreslås anpassat utbud utifrån resandevolymen på ytterligare ett antal linjer, 628 Motala-Godegård samt 653 Mantorp-Mjölby. Avkortad linjesträckning på linje 629 mellan Motala och Askersund föreslås också, linjen kommer bara köras mellan Motala och länsgränsen (Nydalen). Östra Östergötland Landsbygdsområdet omfattar Finspångs, Norrköpings samt Söderköpings kommun De linjer som förslås läggas ner är: 418 Finspång-Mo gård 439 Sandviken-Åby-Bråvikens industriområde 445 Östra Husby-Kuddby-Häradshammar 453 Söderköping-Hösterum-S:t Anna-Lagnö 458 Norrköping-Jonstorp 485 Skärkind-Kimstad-Skärblacka-Vånga Utöver nedläggningsförslagen föreslås reducerat utbud samt anpassad linjesträckning på ytterligare ett antal linjer: 413 Finspång-Hällestad-Ljusfallshammar 417 Finspång-Lotorp-Igelfors (linjesträckning norr om Igelfors stryks) 419 Finspång-Skärblacka-Kimstad 436 Norrköping-Hults Bruk 444 Norrköping-Ljunga-Djurön

15 Bilaga Valdemarsvik-Gryt-Fyrudden 471 Östra Ryd-Västra Husby-Söderköping 483 Skärkind-Kimstad-Norrköping 486 Eksund-Norrköping Skärgårdstrafiken Skärgårdstrafiken planeras inte att förändras i någon större utsträckning under år Åren Under 2017 och 2018 fortsätter arbetet med att effektivisera den lågeffektiva trafiken. Utöver detta så behöver satsningar ske i främst Linköping för att möta den förväntade resandeökningen. Främst är det linjerna 3, 12, 13 samt 15 som idag har ett stort resande som inom några år måste tillföras ytterligare resurser för att kunna hantera resandevolymen.