Förslag till bedömningskriterier för uppsatser (kandidat, magister och civilekonom)

Transkript

1 Förslag till bedömningskriterier för uppsatser (kandidat, magister och civilekonom) Vår grupp bestående av Helgi-Valur Fridriksson och Olof Brunninge har fått uppdraget att ta fram ett förslag till bedömningskriterier för uppsatser i företagsekonomi vid HIT. Längre ned i dokumentet följer kriterier för var och en av de tre uppsatstyperna. Vi ha valt att dela in bedömningskriterierna i fem huvudkategorier: Problematisering och syfte Teori och litteratur Metod och upplägg av empirisk studie Redovisning, analys och bidrag Helhetsaspekter Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på att fastställa en lägsta nivå för betyget godkänd. För betyget godkänd ska kraven för samtliga huvudkategorier vara uppfyllda. För betyget väl godkänd ska kraven för samtliga huvudkategorier överträffas. För flertalet huvudkategorier ska de överträffas med god marginal. Utgångspunkter för förslaget De huvudsakliga utgångspunkterna för förslaget har varit examensmålen för kandidat- magister- och civilekonomexamen enligt Högskoleförordningen. Dessa redovisas i bilaga. Som inspirationskälla för formuleringen av konkreta kriterier har vi vidare utgått från HSV:s bedömningskriterier för uppsatser vid den senaste utvärderingen av ämnet företagsekonomi, samt från de bedömningskriterier som tillämpas vid några andra lärosäten. Mot bakgrund av att HSV:s senaste bedömning av uppsatser vid HB har kommit till slutsatsen att ett stort antal uppsatser har kvalitetsbrister har vi läst ett antal uppsatser som har skrivits vid HIT (IDA) de senaste terminerna. Uppsatserna har givetvis varierande kvalitet. Vi anser dock att det finns förbättringsbehov- och möjligheter speciellt inom följande områden: Uppsatserna utgår i regel från en praktisk frågeställning. En koppling av denna frågeställning till ett teoretiskt område sker ofta inte alls eller bara på ett otydligt sätt. Vi behöver säkerställa att uppsatserna vid HIT innehåller en teoretisk problematisering. Den teoretiska referensramen visar i många fall inte att författarna är förtrogna med den relevanta vetenskapliga litteraturen inom området. Ofta utgör läroböcker, osäkra Internetkällor, dagstidningar mm. snarare än publicerad forskning eller diskussions artiklar i ämnet stommen i referensramen. Mängden litteratur som har läst indikerar i många fall en låg ambitionsnivå. Vi behöver säkerställa att uppsatserna vid HIT kopplar till relevant forskning och att studenterna visar den kunskap om områdets vetenskapliga grund som examensmålen kräver. Metodkapitlet är i många fall skrivet som en minimetodbok där författarna redogör för val mellan olika upplägg (hermeneutik/positivism, induktion/deduktion/abduktion, kvantitativt/kvalitativt mm.). Mycket utrymme läggs på att förklara metoder som inte har

2 valts medan den faktiskt valda metoden redovisas ofullständigt. Vi behöver säkerställa att uppsatser vid HIT klart redogör för den valda metoden och att detta val motiveras och diskuteras. Ambitionsnivån på den empiriska undersökningen är ofta låg. Tre semistrukturerade intervjuer verkar vara en standard för insamling av empiriskt material. Vi anser att detta inte avspeglar det faktum att en uppsats med två författare står för ett halvårs (kandidat) respektive ett helårs (magister, civilekonom) heltidsarbete. Trovärdigheten i de uppnådda resultaten kan i många fall ifrågasättas. Vi behöver säkerställa att uppsatserna vid HIT bygger på ambitiöst genomförda empiriska undersökningar. En riktlinje för omfattningen av datainsamlingen oberoende på vilken metod som används borde vara på ca 20% av den totala tiden för uppsatsskrivandet. Analys och slutsatser lider av ofta av de nämnda bristerna i uppsatsernas övriga delar. Återkopplingen till den teoretiska referensramen är svag och författarna har problem att komma fram till väl grundade och trovärdigt motiverade av teoretiska och/eller praktiska ställningstaganden beroende på ämnesfokus Möjligheten att visa förmåga till kritisk reflektion begränsas av en otillräcklig insikt i det valda ämnet. En relativistisk grundhållning (som vi inte kritiserar i sig) används ofta som ursäkt för att undvika egna bedömningar och ställningstaganden. Kvantitativa bedömningskriterier Vi har brottats med frågan huruvida det är lämpligt att kvantifiera krav på mängden redovisad litteratur och omfattningen av datainsamlingen. Vi önskar oss en situation där alla uppsatser vid HIT bygger på en omfattande kunskap av relevant litteratur och en ambitiöst upplagd empiriskt studie. Tyvärr är vi inte där i dagsläget. Vi anser därför att det tills vidare är nödvändigt att tydligt kommunicera kvantifierade minimikrav inom dessa områden. Inom respektive ämne finns det traditioner som handledaren bör förmedla till sina studenter. Oavsett ämne (Marknadsföring, Organisation, Management eller Redovisning) är det viktigt att vi under våren specificerar inom olika inriktningar vad som kännetecknar en godkänd akademisk uppsats. Användning av litteratur Vi anser att examenskraven förutsätter en vetenskaplig förankring av alla uppsatser. En sådan förankring förutsätter bland annat att författarna är förtrogna med för ämnet relevant vetenskaplig litteratur. Vi har därför valt att ställa minimikrav på användning av vetenskapliga verk. I ämnet företagsekonomi publiceras aktuell forskning till övervägande del i form av artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Som vetenskapliga verk betraktar vi även böcker och rapporter som avser att ge ett eget vetenskapligt bidrag. Vi anser däremot att läroböcker, om de främst syftar till att sammanfatta och presentera tidigare bidrag, inte kan utgöra en tillräcklig teoretisk grund för en uppsats. Praktiskt innebär detta att uppsatser ska bygga på relevant vetenskaplig litteratur som i möjligaste mån har lästs i original (snarare än genom andra författares redovisning). I regel torde detta betyda att vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga verk som t.ex. avhandlingar, eller rapporter utgör en väsentlig del av referensramen.

3 Uppsatser inom redovisning I ämnet redovisning spelar ofta lagar, förarbeten, redovisningsrekommendationer, utkast till redovisningsrekommendationer, standarder, diskussionspapper samt kvalificerad ekonomisk och juridisk litteratur (doktrin) för tolkning av normer en central roll. och andra normer en central roll. Relevanta normer m.m. kan utgöra en viktig del i referensramen i en redovisningsuppsats och till viss del ersätta de vetenskapliga verk uppsatser inom andra områden bygger på. Även uppsatser inom redovisning förväntas dock ha en tydlig koppling till forskning inom området. Skillnader mellan olika uppsatstyper Skillnaderna mellan examensmålen för olika examina är inte fundamentala. På magister- och civilekonomnivå krävs i regel djupare och mera omfattande kunskaper än på kandidatnivå dock i regel inte fundamentalt annorlunda former av kunskap. Bedömningskriterierna kan därför hållas snarlika. Väsentliga skillnader är markerade i redovisningen nedan (gult = skillnader jämfört med kandidatnivå, rött = skillnader jämfört med kandidat- och magisternivå).

4 Kandidatuppsats Problematisering och syfte Teori och litteratur Metod och upplägg av empirisk studie Redovisning, analys och bidrag Helhetsaspekter G - Valet av problem motiveras så att dess relevans ur både professions- och forskningsperspektiv tydliggörs - Uppsatsen innehåller en teoretisk problematisering som explicit kopplar till relevant forskning (minst 7 referenser till vetenskapliga verk) - Problemdiskussionen är tydlig och mynnar ut i ett avgränsat syfte - Ett antal viktiga vetenskapliga bidrag med relevans för problemställningen har identifierats (minst 15 referenser till vetenskapliga verk) - Teorigenomgången bygger till väsentliga delar på vetenskapliga publikationer som har lästs i original - Litteraturgenomgången inkluderar nationella och internationella normer i vid bemärkelse och i den omfattning detta är relevant för problemställningen - Vald litteratur kopplas till och görs relevant för problemställningen, vid behov genom anpassning och operationalisering av begrepp - Det är tydligt vilket syfte teorigenomgången har i relation till uppsatsen som helhet - Upplägget av studien är uppenbart och kontrollerbart för läsaren. Med det menas att metodbeskrivningen skall vara så utförlig att läsaren i princip utifrån metod diskussionen skall kunna göra om undersökningen, dvs. replikera. - Valet av metod motiveras och kopplas till syftet - Kvalitetskriterier samt metodvalets för- och nackdelar diskuteras - Ambitionsnivån för datainsamling och analys motsvarar uppsatsens omfattning (datainsamlingen motsvarar minst 2 veckors heltidsarbete per författare, dvs 20% av tiden som står till förfogande för uppsatsen). - Metodavsnitt är inte att skriva en minilärobok i kunskapssyn och metodfilosifiska frågor. Genom grundlig beskrivning av den egna arbetsmetoden och genom väl motiverade egna val mellan olika alternativa ansatser, logiskt knutna till det egna synsättet och det egna problemets karaktär, visar men tydligt den egna kunskapssynen. - Det empiriska materialet avrapporteras systematiskt och tydligt - Analysen är resonerande och kopplar till uppsatsens syfte samt den teoretiska referensramen - Slutsatserna utgör motiverade ställningstaganden som presenteras tydligt och kopplas till uppsatsens syfte - Uppsatsens implikationer för professionsutövare och teori tydliggörs - Arbetet utgör en helhet där dess delar hänger ihop och följer logiskt på varandra - Författarna visar ett kritiskt förhållningssätt till egna och andras idéer - Arbetet relateras till relevanta samhälleliga, ekonomiska och etiska aspekter - Språket är korrekt och på en, för en vetenskaplig text, lämplig nivå - Layout, hantering av tabeller och figurer samt referenshantering är korrekta och konsekventa - Uppsatsen är färdigställd inom den givna tidsramen (uppsatser som färdigställs med försening kan godkännas, dock högst med betyget godkänd om inga särskilda skäl föreligger) - Val av frågeställningar, planering och genomförande av uppsatsarbetet bygger på författarnas självständiga arbete

5 Magisteruppsats Problematisering och syfte Teori och litteratur Metod och upplägg av empirisk studie Redovisning, analys och bidrag Helhetsaspekter G - Valet av problem motiveras så att dess relevans ur både professions- och forskningsperspektiv tydliggörs - Uppsatsen innehåller en teoretisk problematisering som explicit kopplar till relevant forskning (minst 10 referenser till vetenskapliga verk). Inom redovisning och juridik kan detta betyda motivering och redogörelse för att visa på att en kartläggning har gjorts i syfta att få fram relevant litteratur men att detta inte har lyckats. - Problemdiskussionen är tydlig och mynnar ut i ett avgränsat syfte - Problemställningen sätts i relation till minst ett konkret forskningsområde som i sina huvuddrag presenteras och diskuteras (minst 30 referenser till vetenskapliga verk) - Teorigenomgången bygger till väsentliga delar på vetenskapliga publikationer som har lästs i original - Litteraturgenomgången inkluderar nationella och internationella normer i vid bemärkelse i den omfattning detta är relevant för problemställningen - Vald litteratur kopplas till och görs relevant för problemställningen, vid behov genom anpassning och operationalisering av begrepp - Det är tydligt vilket syfte teorigenomgången har i relation till uppsatsen som helhet - Upplägget av studien är uppenbart och kontrollerbart för läsaren. Med det menas att metodbeskrivningen skall vara så utförlig att läsaren i princip utifrån metod diskussionen skall kunna göra om undersökningen, dvs. replikera. - Valet av metod motiveras och kopplas till syftet - Kvalitetskriterier samt metodvalets för- och nackdelar diskuteras - Ambitionsnivån för datainsamling och analys motsvarar uppsatsens omfattning (datainsamlingen motsvarar minst 4 veckors heltidsarbete per författare, dvs 20% av tiden som står till förfogande för uppsatsen) - Metodavsnitt är inte att skriva en minilärobok i kunskapssyn och metodfilosofiska frågor. Genom grundlig beskrivning av den egna arbetsmetoden och genom väl motiverade egna val mellan olika alternativa ansatser, logiskt knutna till det egna synsättet och det egna problemets karaktär, visar men tydligt den egna kunskapssynen. - Det empiriska materialet avrapporteras systematiskt och tydligt - Analysen är resonerande och kopplar till uppsatsens syfte samt den teoretiska referensramen - Slutsatserna utgör motiverade ställningstaganden som presenteras tydligt och kopplas till uppsatsens syfte - Uppsatsens implikationer för professionsutövare och teori tydliggörs - Arbetet utgör en helhet där dess delar hänger ihop och följer logiskt på varandra - Författarna visar ett kritiskt förhållningssätt till egna och andras idéer - Arbetet relateras till relevanta samhälleliga, ekonomiska och etiska aspekter - Språket är korrekt och på en, för en vetenskaplig text, lämplig nivå - Layout, hantering av tabeller och figurer samt referenshantering är korrekta och konsekventa - Uppsatsen är färdigställd inom den givna tidsramen (uppsatser som färdigställs med försening kan godkännas, dock högst med betyget godkänd om inga särskilda skäl föreligger) - Val av frågeställningar, planering och genomförande av uppsatsarbetet bygger på författarnas självständiga arbete

6 Examensarbeten på Civilekonomprogrammet Problematisering och syfte Teori och litteratur Metod och upplägg av empirisk studie Redovisning, analys och bidrag Helhetsaspekter G - Valet av problem motiveras så att dess relevans ur både professions- och forskningsperspektiv tydliggörs - Uppsatsen innehåller en teoretisk problematisering som explicit kopplar till relevant forskning (minst 10 referenser till vetenskapliga verk) - Problemdiskussionen är tydlig och mynnar ut i ett avgränsat syfte - Problemställningen sätts i relation till minst ett konkret forskningsområde som i sina huvuddrag presenteras och diskuteras (minst 30 referenser till vetenskapliga verk) - Teorigenomgången bygger till väsentliga delar på vetenskapliga publikationer som har lästs i original - Litteraturgenomgången inkluderar nationella och internationella normer i den omfattning detta är relevant för problemställningen - Vald litteratur kopplas till och görs relevant för problemställningen, vid behov genom anpassning och operationalisering av begrepp - Det är tydligt vilket syfte teorigenomgången har i relation till uppsatsen som helhet - Upplägget av studien är uppenbart och kontrollerbart för läsaren - Valet av metod motiveras och kopplas till syftet - Kvalitetskriterier samt metodvalets för- och nackdelar diskuteras - Ambitionsnivån för datainsamling och analys motsvarar uppsatsens omfattning (datainsamlingen motsvarar minst 4 veckors heltidsarbete per författare, dvs 20% av tiden som står till förfogande för uppsatsen) - Metodavsnitt är inte att skriva en minilärobok i kunskapssyn och metodfilosofiska frågor. Genom grundlig beskrivning av den egna arbetsmetoden och genom väl motiverade egna val mellan olika alternativa ansatser, logiskt knutna till det egna synsättet och det egna problemets karaktär, visar men tydligt den egna kunskapssynen. - - Det empiriska materialet avrapporteras systematiskt och tydligt - Analysen är resonerande och kopplar till uppsatsens syfte samt den teoretiska referensramen - Slutsatserna utgör motiverade ställningstaganden som presenteras tydligt och kopplas till uppsatsens syfte - Uppsatsens implikationer för professionsutövare, i synnerhet utövningen av ledarskap och teori tydliggörs. - Arbetet utgör en helhet där dess delar hänger ihop och följer logiskt på varandra - Författarna visar ett kritiskt förhållningssätt till egna och andras idéer - Arbetet relateras till relevanta samhälleliga, ekonomiska och etiska aspekter - Språket är korrekt och på en, för en vetenskaplig text, lämplig nivå - Layout, hantering av tabeller och figurer samt referenshantering är korrekta och konsekventa - Uppsatsen är färdigställd inom den givna tidsramen (uppsatser som färdigställs med försening kan godkännas, dock högst med betyget godkänd om inga särskilda skäl föreligger) - Val av frågeställningar, planering och genomförande av uppsatsarbetet bygger på författarnas självständiga arbete

7 Bilaga Examensmål VT 2012

8