REKO i nyländska stads- och landsbygdsområden. Vilka produkter säljs och hur långt färdas maten?
|
|
- Jonas Lundberg
- för 3 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REKO i nyländska stads- och landsbygdsområden. Vilka produkter säljs och hur långt färdas maten? Ulrika Dahlberg Serie R: Rapporter
2 Ulrika Dahlberg REKO i nyländska stads- och landsbygdsområden. Vilka produkter säljs och hur långt färdas maten? Utgivare: Yrkeshögskolan Novia, Wolffskavägen 33, Vasa, Finland Yrkeshögskolan Novia, Ulrika Dahlberg Publikation och produktion, serie R, Rapporter 3/2021 ISBN (Online) ISSN CC BY 4.0
3 Innehåll 1. Vad är REKO? Projektet Lantbruk REKO-ringar och indelning Undersökningens syfte och metoder Producenter och utbud Avstånd mellan producent och försäljningspunkt Utvecklingsmöjligheter för REKO i Nyland Sammanfattning...12 Källor:...13 Bilagor...15 Rapporten är gjord inom projektet Lantbruk 2.0, som finansieras av Svenska kulturfonden.
4 1. Vad är REKO? REKO är en avtalsmodell mellan lokala matproducenter och konsumenter. Namnet är en förkortning av orden rejäl konsumtion (Aitoja Makuja 2017). REKO-utdelningar koordineras ofta via Facebookgrupper, där producenterna annonserar de produkter de har till salu och konsumenterna gör beställningar genom att kommentera inläggen. Producenter och konsumenter träffas sedan på överenskommen tid och plats. Det kostar ingenting att bli medlem i REKO och administrationen av Facebookgrupperna sköts av frivilliga. REKO-modellen har inspirerats av det franska andelsjordbruket, där konsumenterna köper en andel av produktionen redan på förhand. Grundidén är att främja etisk, rättvis och hållbar produktion och direkt kontakt mellan konsumenter och producenter. Denna typ av alternativt matnätverk kan också tolkas som medborgaraktivism och som en motreaktion till det industrialiserade livsmedelssystemet (Suvanto 2020). I Finland startades REKO vintern 2013 i Österbotten av ekobonden Thomas Snellman. Modellen har sedan spridits till olika delar av landet och till andra länder. Till en början tilläts endast försäljning av lokalproducerad mat och lantbruksprodukter, men på många håll har reglerna blivit friare, beroende på administratörerna. En generell regel är att återförsäljning inte är tillåtet (Westerlund 2019). 2. Projektet Lantbruk 2.0 REKO-uppföljningen i Nyland har gjorts inom projektet Lantbruk 2.0 vid Yrkeshögskolan Novia, Institutionen för bioekonomi. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden med medel ur Henrik Nysténs testamentsfond. Projektets syfte är att synliggöra hållbart jordbruk och entreprenörskap i Nyland och att presentera lantbruket som ett framtidsyrke. Att främja konsumtionen av hållbart producerad närmat är därmed ett centralt tema. Lantbruk 2.0 samarbetar med utbildningen inom bioekonomi och med nyländska gårdar och lantbruksaktörer. Projektet ordnar seminarier, workshops och kurser om odling, direktförsäljning och cirkulär ekonomi. Mer information hittas på hemsidan: novia.fi/lantbruk REKO-ringar och indelning Under år 2020 har Lantbruk 2.0 följt med 21 nyländska REKO-ringar för att kartlägga produktutbud, priser, produktionsmetoder samt avstånd mellan producenter och utdelningsplatser. REKO-ringarna delades in enligt en områdesklassifikation av Finlands miljöcentral (Suomen ympäristökeskus 2020) i inre stadsområde, yttre stadsområde, kransområde kring staden, lokala centra på landsbygden och stadsnära landsbygd (Figur 1). Kärnlandsbygd och glesbygd föll bort som kategorier, eftersom inga rekoringar hittades på dessa områden. Sammanlagt hade rekoringarna medlemmar i augusti 2020 (se bilaga 1).
5 Figur 1. Rekoringarna som var med i projektets uppföljning. 4. Undersökningens syfte och metoder Syftet med undersökningen var att kartlägga produktutbudet i REKO-ringarna under olika tidpunkter på året och att få reda på eventuella luckor i utbudet. Alla livsmedel som såldes i de 21 utvalda REKO-ringarna i augusti 2020, november 2020 och april 2021 dokumenterades och kategoriserades. Förutom livsmedel såldes också bland annat hudvårdsprodukter, garn och fårskinn, men de produkterna togs inte med i den här undersökningen. Livsmedlen delades upp i följande kategorier: 1. Grönsaker och frukt 2. Kött och korv 3. Spannmål 4. Ägg 5. Bär 6. Drycker (ej alkoholhaltiga) 7. Sylt, sås, puré, inlagda produkter, honung 8. Fisk och skaldjur 9. Färdigmat, halvfabrikat, mjölkprodukter 10. Naturprodukter, svamp, kryddor, olja 11. Frukt 12. Övrigt Med naturprodukter avses bland annat vildörter och björksav. I kategorin övrigt finns till exempel kaffe och choklad. I undersökningen räknas försäljningstillfällen av olika produkter. Eftersom samma producenter är med i flera olika REKO-ringar, kommer samma producent och samma produkter med i materialet flera gånger under en månad. Resultaten som benämns som försäljningstillfällen måste alltså tolkas som en volym av försäljning och inte som enskilda producenter.
6 Alla producenter samlades i en lista och fick ett eget producentnummer. I listan definierades även huvudkategori för produkterna producenten sålde. Detta gjordes för att se fördelningen mellan olika produktionsinriktningar hos producenterna. Om två produktkategorier ansågs vara lika viktiga, fick producenten två likvärdiga kategorier. Avstånd mellan försäljare och REKO-ring samt varje REKO-ringens medlemsantal registrerades i augusti Avståndet mättes genom att mata in REKO-utdelningens adress och producentens adress i Googles karttjänst (maps.google.com) och anteckna avståndet enligt den snabbaste rutten med bil. Om den exakta adressen inte fanns tillgänglig, användes producentens hemort som produktionsplats. 5. Producenter och utbud Produktkategorier per producent Sammanlagt 258 producenter sålde produkter under någon av de tre månaderna då utbudet följdes upp. Alla var inte med varje månad. När den huvudsakliga kategorin för de sålda produkterna definierades per producent (Fig. 2), visade det sig att de två största kategorierna var grönsaker och färdigmat (17%). Kött var den tredje största kategorin (16%), följt av spannmål och bär (11 %). Spannmålskategorin innefattar bröd, bullar, mjöl, flingor, pasta och mysli. Figur 2. Producenterna indelade enligt produktkategori. *Med naturprodukter avses bl.a. vildörter och björksav. Försäljning kategorivis förekommer säsongsvariation? När försäljningstillfällen i augusti och november 2020 samt april 2021 jämförs, förekommer en viss säsongsvariation i andelen sålda produkter per kategori. Den största variationen syns i
7 grönsakskategorin. I augusti var andelen grönsaker störst (729 försäljningstillfällen med olika typer av grönsaker). I november var andelen mindre (385 tillfällen) och i april minst (167 tillfällen). Största delen av bärförsäljningen skedde också av naturliga orsaker på sensommaren, men en del frysta bär förekom även i november och april. De förädlade bärprodukterna som sylt och saft finns medräknade i samma kategori som inlagda produkter. Köttutbudet var minst i augusti, men varierade inte lika kraftigt under året som grönsaksutbudet. Äggförsäljningen var av de tre jämförda månaderna störst i augusti, men varierade inte heller mycket. Variationerna kan bero på djurens betesgång, djurhållarnas odlings- och skördearbeten och hönsens mindre aktiva värpande vintertid. I kategorin färdigmat ingår både maträtter, pastejer, piroger och ostkakor, men även mjölkprodukter som ost och glass. Kategorin omfattar också keto-produkter, dvs. produkter med låg kolhydrathalt, utan spannmål. Eftersom producenterna av färdigmat enligt egen observation oftast inte använder lokala råvaror, är den kategorin inte lika bunden till säsong och försäljningen i de olika månaderna kan bättre jämföras med varandra. I augusti 2020 registrerades 191 försäljningstillfällen med färdigmat. I november 2020 var försäljningstillfällena 224 och i april 2021 var de 265. Från den första till den tredje uppföljningen har det alltså skett en ökning i utbudet av färdigmat på 38,74 %. En möjlig förklaring är att restriktionerna som satts på restaurangerna under pandemitiden har fått restaurangägare och kockar att söka sig till alternativa försäljningskanaler som REKO. Figur 3. Medelantalet försäljningstillfällen (med standardavvikelse) för färdigmat, kött och ägg i augusti 2020, november 2020 och april Avstånd mellan producent och försäljningspunkt Avståndet mellan producent och REKO-försäljningsplats var i augusti 2020 i medeltal 66 km. Även om REKO-ringarna som undersöktes hade sina utdelningar i Nyland, var inte alla producenter som deltog nyländska. En del kom från Egentliga Finland och Satakunta och några från Päijänne- Tavastland, Egentliga Tavastland, Österbotten, Kymmenedalen och Birkaland. Avståndet till producenten var större i stadsområden än på landsbygden (Figur 4). Resultatet ter sig naturligt, eftersom det är svårare att odla och föda upp djur i stadsområde. Även andra faktorer,
8 som konsumenternas intressen och producenternas relationer till olika orter, kan tänkas påverka vilka producenter som söker sig till vilken REKO-ring. Figur 4. Medelavstånd med standardavvikelse (km) mellan producent och REKO-ring områdesvis i augusti Viljan att stöda de lokala producenterna är aningen högre på landsbygden och glesbygden än i städer (Barman-Geust 2019, 63). Det är möjligt att närproducerat definieras bredare i Helsingfors, och omfattar hela Nyland och även områden utanför Nyland, medan närproducerat på en mindre ort innebär att det kommer från samma eller bredvidliggande ort. Andra aspekter, som produktionsmetod och produktens egenskaper, kan väga tyngre än produktionsort i vissa fall. För producenterna har REKO-ringarna i städerna den fördelen att de har fler medlemmar, en större kundkrets med större köpkraft, och därmed kan det vara värt att ta sig till dem med sina produkter även en längre väg. En del producenter sålde inte produkter i sina närmaste REKO-ringar, utan i inre och yttre stadsområde lite längre från produktionsplatsen. Många producenter deltar i flera än en utdelning. Enligt en riktgivande analys bland REKO-försäljare i hela landet, kör en producent i medeltal till 5,2 utdelningar per månad och deltar i verksamheten i 4,2 REKO-ringar (Luomala 2020). Eftersom REKO-utdelningar på samma område ofta ordnas samma dag efter varandra, är det möjligt för producenterna att delta i flera utdelningar på samma resa. När avstånden analyseras enligt produktkategorier, visar det sig att kött och drycker färdas en jämförelsevis lång väg på ca 100 km i medeltal till stadsområden, medan fisken har en lång väg till landsbygdsområden. Enligt egna observationer beror detta på att försäljare från andra delar av landet kommer till huvudstadsregionen med produkter som kött och saft. Förutom saft innefattar
9 dryckeskategorin bland annat den fermenterade drycken kombucha och bubblande dryck av bär. I augusti besöktes REKO-ringarna av fyra fiskare. En av dem kom från Österbotten och sålde fisk endast i landsbygdsområden, vilket påverkar medelavståndet på lokala centra på landsbygden och stadsnära landsbygd. Alla medelavstånd produkt- och områdesvis syns i bilaga Utvecklingsmöjligheter för REKO i Nyland Färdigmat av lokala ingredienser En klar utvecklingsmöjlighet för den färdiga maten på REKO är att den skulle bestå så långt som möjligt av lokala ingredienser från små producenter. En grönsaksförsäljare på REKO kunde till exempel leverera grönsaker till en företagare som gör vårrullar av dem. För tillfället är det få av försäljarna av färdigmat som uppger i sina annonser varifrån råvarorna kommer. Undantaget utgörs av vissa grönsaksproducenter som tillverkar färdigmat av sina egna råvaror eller en glassproducent vars glass är gjord på naturbetesmjölk från egna kor. Att råvarorna är av känt ursprung och kommer från lokala, hållbart producerande företag är något som stöder REKO:s grundidé (Suvanto 2020). Både primärproducenter och restaurang- och cateringföretagare kunde dra nytta av trenden om den färdiga maten gjordes säsongsbaserat på lokala råvaror. Kretsen av kunder som vill handla lokalt finns redan där. Avståndet - bara en siffra? REKO speglar en brytning i vårt livsmedelssystem, när medvetenheten om att jordens resurser är begränsade ökar och livsmedelssystemen utvecklas mot att bli horisontella och nätverksbaserade, samtidigt som ny teknologi underlättar informationsflödet och distributionen. Hur närproducerad mat ska definieras är diffust och tolkningsbart. Ibland räknas allt som är inhemskt som närproducerat, medan det i andra fall definieras som mat som är producerad inom det egna landskapet (Viitaharju et al. 2020). Det väsentliga är trots allt att produktion och eventuell förädling sker nära varandra, produkten har en identitet, att kedjan är transparent och att miljö och hållbar utveckling tas i hänsyn i produktionen. En produkt som fyller dessa krav och som dessutom är ovanlig på REKO, kan vara lönsam att transportera en längre sträcka och kan hitta sin plats i systemet. Att avståndet mellan producent och REKO-ring i vissa fall är över 100 km, vilket är kort i ett globalt perspektiv, och behöver inte vara ett problem, om producenten följer REKO:s principer om rättvis, etisk och hållbar produktion och berättar öppet om sin verksamhet (Aitoja Makuja 2017). För att skapa en lokal identitet och en relation mellan producenter och konsumenter har det i vilket fall som helst betydelse att maten är producerad inom det egna landskapet. Administratörer och producenter De tre grupperna alternativt aktörer som behövs för att REKO ska fungera är administratörer, producenter och konsumenter. REKO-grupperna administreras av frivilliga, oftast 2 3 personer per grupp. Deras uppgifter är att övervaka vad som säljs, vem som säljer, informera om utdelningstillfällen och att se till att verksamheten följer REKO:s riktlinjer om försäljning utan mellanhänder samt etisk och hållbar produktion (Aitoja Makuja 2017). En utmaning för REKO är att verksamheten är beroende av frivilligarbete och eventuella projekt som stöd. Samtidigt är det en styrka och stor fördel att det inte finns mellanhänder som tar betalt för sin insats. Administratörerna är en viktig resurs för utvecklingen av närmatsförsäljningen.
10 I projektet REKO Jämt Här i Jämtland och Härjedalen i Sverige, har REKO-ringar med framgång startats upp i varje kommun där de inte funnits från tidigare (Svenska Hushållningssällskapet 2019). Projektet har främst jobbat med att kontakta producenter och övertala dem att pröva på REKOförsäljning. Aktiviteter som projektet gjort tillsammans med producenterna är att starta upp diskussionsgrupper och studiecirklar där deltagarna tillsammans kan lära sig mer om ämnen som livsmedelslagstiftning, stresshantering och annonsering. Ökat samarbete mellan producenterna underlättade bland annat sambeställning av papperskassar för packning av varorna. Producenterna har även organiserat sig för att transportera produkter gemensamt, så att alla kan träffas på en utdelningspunkt och sedan åka till olika ställen med både egna och andras produkter. Arrangemangen sparar tid och transportkostnader (REKO jämt här projektledare Stina Dahlquist, personlig kommunikation ). Enligt en rapport av Vaara et al önskar små och medelstora företag inom livsmedelsbranschen i Finland mer samarbete och stöd för den egna orken, att genomföra miljöåtgärder och att ta i bruk digitala kommunikationskanaler. I Nyland har det uppstått samarbetsnätverk mellan REKOproducenter. Bland annat transporteras produkter tillsammans till utdelningar, enligt egna observationer från Facebookgrupper och utdelningstillfällen. Det finns sannolikt utrymme för ännu mer samarbete och organisering producenter mellan. För att locka nya producenter till REKO, kan infotillfällen och utbildning om direktförsäljning och alternativa nätverk vara nyttiga. En del utbildning inom direktförsäljning av livsmedel på svenska i Finland finns på yrkesskolornas och yrkeshögskolornas öppna utbud. Olika projekt och organisationer jobbar med att ordna infotillfällen, mediakampanjer, evenemang och seminarier, men utbudet kunde med fördel utökas. Hur hålla kvar konsumenterna? Tidigare undersökningar (Barman- Geust 2019, 42-44; Öman 2017) visade att det är det viktigt för REKO-konsumenterna att maten smakar gott, är inhemsk och närproducerad. Främsta orsaken till att handla på REKO är att stöda livsmedelsproducenterna och -förädlarna i närsamhället. Att lokala producenter fortsätter besöka REKO regelbundet med sina högklassiga livsmedel, är avgörande för att konsumenterna ska hållas kvar. Enligt Amy Lam (2020) är orsaker till att konsumenter slutar handla på REKO den extra resan konsumenten måste göra för att komma till utdelningen, besväret att göra och komma ihåg beställningar och att stå och köa på utdelningsplatsen i dåligt väder. Även om konsumenten har kvar sin ideologi och vilja att stöda lokala producenter, är det enklare och mindre tidskrävande att handla allt i ett storköp. I Jämtland, Sverige, har man underlättat uträttandet av andra ärenden genom att förhandla med bibliotek om öppethållningstider samtidigt som REKO-utdelning ordnas och att ordna julgransförsäljning på samma plats och tid (REKO jämt här projektledare Stina Dahlquist, personlig kommunikation ) och motsvarande jobb görs också av administratörer i Nyland. Handlandet behöver alltså vara så enkelt som möjligt för konsumenten, och det är en fördel om det går att uträtta andra ärenden på samma gång. Andra digitala plattformar är de en möjlighet? Andra digitala plattformar än Facebook för REKO har diskuterats och testats, men ingen har slagit igenom i Finland. Problematiskt med Facebook är både allmänt kända etiska aspekter med användarnas dataskydd och integritet och att algoritmerna förstärker användarnas beteende. Om en
11 konsument inte är aktiv på REKO under en tid, slutar Facebook visa REKO-relaterat material i flödet, vilket leder till en ond cirkel med ännu mindre aktivitet (Lam 2020). En alternativ digital kanal för försäljning av närproducerad mat är FoodHub - producenternas gemensamma nätbutik som är aktiv i huvudstadsregionen (Nylands mat 2021). På FoodHub hämtas de beställda varorna från en utdelningspunkt där antingen administratörerna delar ut beställningarna eller dörren öppnas med en kod på mobilen. Det är i slutändan inte så viktigt att träffa producenten varje gång man handlar mat, enligt förfrågningar som gjorts bland konsumenterna, säger Rikard Korkman (personlig kommunikation ) som varit med om att starta upp Nylands FoodHub. Detta kan kompletteras med evenemang på gårdar under sommartid. I Nyland erbjuder FoodHuben också möjligheten att reservera varor på förhand eller att göra kontrakt med odlarna om att köpa en andel av produktionen. Priserna med producentens andel, FoodHubens andel och skatter visas öppet på hemsidan där matbeställningarna görs (Nylands mat 2021). Konceptet med FoodHub visade sig inte lämpligt för producenter som redan hade fungerande försäljning för så gott som alla sina produkter. För dem som ännu saknade ytterliga försäljningskanaler gav det en ypperlig möjlighet till extra försäljning utan att behöva satsa på egen nätbutik. (Projektansvarig för Närmat Kimitoön Stella Törnroth, personlig kommunikation ) REKO och FoodHub kan tänkas komplettera varandra. En konsument som inte hinner åka till REKO på utsatt tidpunkt, kan beställa och hämta varorna flexibelt via FoodHub. Den som gärna vill träffa producenten personligen och känna av gemenskapen på utdelningstillfällena kan söka sig till REKO. Konsumenter kan tänkas använda sig av båda systemen enligt situation. På REKO Åland, med utdelningar i Mariehamn och Godby, sköts beställningar även via applikationen Local Food Nodes (2021). Applikationen kommer från Sverige och är där i användning i stora delar av landet. Orsaken till att administratörerna på REKO Åland ville ha en ny beställningskanal för REKOprodukter, är att de upplevt att allt fler lämnar Facebook och allt färre ungdomar ansluter sig. Det har fungerat bra att få med speciellt nya producenter i Local Food Nodes, och applikationens upprätthållare har gett god och personlig service åt användarna. Antalet beställare kan inte ännu jämföras med Facebook, men det kan ändras i framtiden om Facebook tappar fler medlemmar, speciellt bland medvetna konsumenter (administratör för Local Food Nodes Åland Emelie Christenbrunn, personlig kommunikation ) REKO är en av många försäljningskanaler för producenterna, tillsammans med gårdsbutiker, torg och andelsjordbruk och försäljning till delikatesshandel, grossist eller dagligvaruhandel. Andelsjordbruk innebär att konsumenten köper en andel av skörden eller produktionen på förhand och delar på så sätt riskerna med producenten (Kumppanuusmaatalous 2021). En gård som bedriver andelsjordbruk kan sälja sin överskottsproduktion via REKO. En producent som säljer produkter till delikatessaffärer kan använda REKO för att testa nya produkter, medan REKO för andra är den huvudsakliga försäljningskanalen och de kan försörja sig på småskaligt jordbruk tack vare det (Ehrnström-Fuentes, Jauho & Jallinoja 2019). REKO:s styrkor ligger i dess flexibilitet, att det är inkluderande och inte exkluderande och att det engagerar och för samman producenter, konsumenter och administratörer. Det kommer högst sannolikt att finnas kvar som en form av direktförsäljning även i framtiden.
12 8. Sammanfattning De största produktkategorierna bland försäljarna på REKO är grönsaker, färdigmat, kött, spannmål och bär. En naturlig säsongsvariation syns i REKO-ringarna, speciellt när det gäller grönsaker och bär. Konsumenterna behöver enkla lösningar för att fortsätta handla på REKO. Färska, lokala råvaror är det som lockar mest, men också färdiga matportioner intresserar konsumenterna. Även den färdiga maten kunde med fördel vara gjord av lokala säsongsråvaror. Administratörerna har med det frivilligarbete de gör, en stor roll i att driva utvecklingen. Samarbete och produktutveckling mellan lokala producenter är en möjlighet för Nyland. Medelavståndet mellan producent och REKO-utdelning är 66 km. Med specialprodukter som passar in i REKO:s koncept lönar det sig för producenten att komma längre väg. Facebook är den vanligaste kanalen för att koordinera REKO-utdelningar. Nya digitala plattformar för närproducerad mat kan komplettera och stöda REKO:s verksamhet.
13 Källor: Aitoja Makuja, Direkt från producent till konsument utan mellanhänder! Tillgängligt på Hämtad Barman-Geust, H., Från jord till bord utan mellanhänder: En empirisk undersökning om rekoringarnas konsumenter i Finland. Åbo: Avhandling pro gradu i sociologi. Åbo Akademi, Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. Ehrnström-Fuentes, M., Jauho, M. & Jallinoja, P., Perceptions and experiences of sustainability among producers in the REKO alternative food network in Finland. Sosiologia, vol. 56, no. 4, Kumppanuusmaatalous Ruokaa yhdessä ja kestävästi. Tillgänglig på: Hämtad Lam, A., Looking beyond individual behaviour: a social practice theory approach to understanding consumer drop out in REKO. Ås: Master s thesis, Faculty of Biosceiences, Norwegian University of Life Sciences. Lehtonen, S., Pro Luomun tuore toiminnanjohtaja: Tasainen kasvu parempi kuin kysyntäräjähdys. Maaseudun Tulevaisuus , s.7. Local Food Nodes, Your open source platform for peoples driven local food markets and CSA. Tillgänglig på: Hämtad Luomala, A., REKO-tuottajakyselyn tulokset. Kevät Pientuottajat yhteistyössä markkinoille hanke. Tillgänglig på: Hämtad Suomen ympäristökeskus, Kaupunki-maaseutuluokitus Tillgänligt på: FI/Elinymparisto_ja_kaavoitus/Yhdyskuntarakenne/Tietoa_yhdyskuntarakenteesta/Kaupunkimaaseu tu_luokitus/kartat_ja_tilastot. Hämtad Suvanto, H., Askel kohti asiakaslähtöisyyttä Etelä-Pohjanmaan REKOissa. Ruralialehti 1/2020, s. 16. Svenska Hushållningssällskapet, REKO Jämt Här. Tillgänglig på: Hämtad Nylands mat, Local FoodHub. Tillgänglig på: Hämtad Vaara E., Väisänen K., Tunkkari-Eskelinen M., Järvinen S. & Pölkki L., Elintarvikealan pkyritysten toimintaympäristö Jyväskylä: Jyväskylän ammattikorkeakoulu. Tillgänglig på: e72-dab5-ee25-90e5-93be6ca1b9c5/elintarvikealan_toimintaymparisto_2020.pdf?t= Hämtad Viitaharju L., Kujala S., Hakala O. & Trogen A., Lähiruoka puheissa ja teoissa julkiskeittiöiden lähiruoan käytön muutos vuosien 2013 ja 2019 välillä. Helsingfors: Ruralia-institutet, Helsingfors universitet. Westerlund, B., Rekoringarna, torgen och Slow Food festivalen. I Smaka på Västnyland. Raseborg: Slow Food Västnyland rf.
14 Öman, A., Producenter och konsumenter inom REKO i Närpes och Kristinestad. Raseborg: Examensarbete för agrologexamen (YH). Yrkeshögskolan Novia, Enheten för naturbruk och miljö.
15 Bilagor Bilaga 1. Valda REKO-ringar och medlemsantal Bilaga 2. Medelavstånd mellan producent och REKO-ring enligt produktkategori och område. Röda siffror markerar avstånd över 100 km och gröna siffror avstånd under 30 km.
16 Yrkeshögskolan Novia har ca 4000 studerande och personalstyrkan uppgår till ca 390 personer. Novia är den största svenskspråkiga yrkeshögskolan i Finland som har examensinriktad ungdoms- och vuxenutbildning, utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen samt fortbildning och specialiseringsutbildning. Novia har utbildningsverksamhet i Vasa, Jakobstad, Raseborg och Åbo. Yrkeshögskolan Novia är en internationell yrkeshögskola, via samarbetsavtal utomlands och internationalisering på hemmaplan. Novias styrka ligger i närvaron och nätverket i hela Svenskfinland. Novia representerar med sitt breda utbildningsutbud de flesta samhällssektorer. Det är få organisationer som kan uppvisa en sådan kompetensmässig och geografisk täckning. Högklassiga och moderna utbildningsprogram ger studerande en bra plattform för sina framtida yrkeskarriärer. Yrkeshögskolan Novia Rektorat Wolffskavägen Vasa, Finland Tfn +358 (0) (växel), Antagningsservice Wolffskavägen Vasa antagningsservice@novia.fi admissions@novia.fi Yrkeshögskolan Novia upprätthåller en publikations- och produktionsserie för att sprida information och kunskap om verksamheten såväl regionalt, nationellt som internationellt. Publikations- och produktionsserien är indelad i sex kategorier: R - Rapporter P - Produktioner A - Artiklar L - Läromedel S - Studerandes arbete RS - Reseskildring Läs våra senaste publikationer på ISSN ISBN (Online)
REKO-ring Partille. Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad,
REKO-ring Partille Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad, johan@orneblad.se, 073 9756381 REKO = Relationsmat! I REKO-ringen skapas relationer mellan de som föder upp och odlar
KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland
KUSTENS MAT 2016-2019 Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland (2016-2017), Åland och Nyland HANTVERKSMÄSSIG LIVSMEDELSFÖRÄDLING FINSKA MÄSTERSKAPEN I MATHANTVERK Ann-Louise
Yrkeshögskoleutbildning 2014
Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2014 Yrkeshögskolestuderande Antalet studerande i yrkeshögskolor 138 700 Enligt Statistikcentralen uppgick antalet yrkeshögskolestuderande till 138 700 år 2014.
Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017
Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning
Uppdaterad Eko i Finland 2018
Uppdaterad 2.5.2019. Eko i Finland 2018 Innehåll 2. Innehåll 3. Ekobranschens utveckling 4. Ekogårdar 5. Trädgårdsproduktion 6. Växtproduktion 7. Husdjursgårdar 8. Husdjursproduktion 9. Ekologisk insamling
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14
Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem
Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3
Matens möjligheter Ålands potential i omvärlden Lennart Wikström Lantbrukets Affärer Mariehamn 1 mars 2019 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 3 Hållbarhet planeten sätter gränsen Rockström et al 2019-03-01 Tejarps
Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik
Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Denna lathund är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Lathunden kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.
MATHANTVERK I FINLAND
MATHANTVERK I FINLAND Mathantverk syftar på att en förädlad livsmedelsprodukt är gjord för hand och med metoder som kräver så lite tillsatsämnen som möjligt. Mathantverk består till så stor del som möjligt
14.1 Övergripande åtaganden
Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering
Information om livsmedelsindustrin och utbildning
Information om livsmedelsindustrin och utbildning Finlands Livsmedelsindustriförbund rf 2012 Livsmedelsindustrin Utvecklar och tillverkar mat för konsumenter och storhushåll Satsar hela tiden på att utveckla
Yrkeshögskoleutbildning 2013
Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2013 Yrkeshögskoleexamina Antalet yrkeshögskoleexamina ökade ytterligare Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik för år 2013 avlades 24 800 examina vid yrkeshögskolor,
Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.
14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra
Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li
Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan
Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,
ÖPPNA FINSKA MÄSTERSKAP I MATHANTVERK YRKESHÖGSKOLAN NOVIA. MÅNDAG kl kl Kl. 9.
ÖPPNA FINSKA MÄSTERSKAP I MATHANTVERK 10-13.10.2016 YRKESHÖGSKOLAN NOVIA MÅNDAG 10.10.2016 kl. 15-20 Yrkeshögskolan Novia, Raseborgsvägen 9, 10600 Ekenäs, Get-together kl. 19-21, Restaurant Atrium, Yrkeshögskolan
Kommunikationsmaterial:
Kommunikationsmaterial: Ladda ner eller beställ på. Materialet finns att ladda ner som tryckbara pdf:er med skärmärken, jpgs (300 dpi) eller som vektoriserade eps-filer (skalbara storleksmässigt). Har
Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki
Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen 30.8.2018 Vierailukeskus Joki Vad handlar det om? En bestående handlingsmodell för partnerverksamhet mellan Åbo stad, högskolorna,
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Vuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Vad berättar livsmedelsförpackningen?
Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra
Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!
Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina
Nyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Sveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring
Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s
Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK
CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK Denna checklista är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Checklistan kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.
Hushållens konsumtion 2016
Inkomst och konsumption 2018 Hushållens konsumtion 2016 Avståndet till tjänster Hälften av hushållen har mindre än två kilometer till hälsostationen Hälften av hushållen i Fastlandsfinland har mindre än
ÖPPNA FINSKA MÄSTERSKAP I MATHANTVERK YRKESHÖGSKOLAN NOVIA. MÅNDAG kl kl Kl. 9.
ÖPPNA FINSKA MÄSTERSKAP I MATHANTVERK 10-13.10.2016 YRKESHÖGSKOLAN NOVIA MÅNDAG 10.10.2016 kl. 15-20 Yrkeshögskolan Novia, Raseborgsvägen 9, 10600 Ekenäs, Get-together kl. 19-21, Restaurant Atrium, Yrkeshögskolan
PM från Närmat-seminariet 28.4.2011, Jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors, sammankallat av Svenska temagruppen.
PM från Närmat-seminariet 28.4.2011, Jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors, sammankallat av Svenska temagruppen. Närvarande: Aitokari Mia, ÖNs byar, SveT Backa Peter, SveT Brenner Lena, Ålands
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden
Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8
Nya och nedlagda företag
Företag 2011 Nya och nedlagda företag Nyetableringarna av företag ökar fortfarande medan nedläggningarna minskar Enligt Statistikcentralen antalet nya företag ökade med 1,4 procent under fjärde kvartalet
Hur lång väg kvar till målen för 2020?
Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Nya och nedlagda företag
Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.
Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på. Materialet finns att ladda ner som tryckbara pdf:er med skärmärken, jpgs (300 dpi) eller som vektoriserade eps-filer (skalbara storleksmässigt).
Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig
Framtiden är serverad Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig Livsmedelsindustrin Tillverkar ett omfattande urval av allt ifrån råvaror till produkter som underlättar matlagningen samt färdiga
Guide: Så använder du märket i butik, direktreklam och print
Guide: Så använder du märket i butik, direktreklam och print Här är en enkel guide för hur du använder ursprungsmärkningarna Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige i butik, direktreklam
Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård
Nya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande
Vad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Sveriges livsmedelsexport 2005
Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor
Orkla Matbarometer Sverige 2016
Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070
Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019
9.5.2018 Ålands Landsbygdscentrum Verksamhetsplan 2019 Verksamhetsidé Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden. Mission Att utveckla en livskraftig landsbygd på Åland. Affärsidé Att koordinera
STORKÖK PRODUKTKATALOG. Dr o g a Ko l i n sk a
STORKÖK PRODUKTKATALOG Dr o g a Ko l i n sk a Välkommen till Plivit Trade Plivit Trade AB är Sveriges ledande grossist för livsmedelsprodukter från Sydeuropa! Vårt starka och kompletta utbud av fler än
Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2017
30.1.2017 Landsbygdsutveckling Ålands Landsbygdscentrum Verksamhetsplan 2017 Landsbygdsutveckling Verksamhetsidé Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden. Mission Att utveckla en livskraftig
God mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Lansering av www.matvarden.se!
Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan
Regionalräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen
Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen Köttgårdens ekonomi och ledning Vasa 15.12.2016 Peter Österman SLF (peter.osterman@slf.fi) Innehåll Vad är trender? Megatrender Livsmedelstrender
Bondens Torg historia och framtid
Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,
Mitt liv som mathantverkare. Margot Wikström YH Novia, Ekenäs
Mitt liv som mathantverkare Margot Wikström 4.10.2017 YH Novia, Ekenäs Vad är mathantverk? Mathantverk skapar unika produkter med rik smak, hög kvalitet och tydlig identitet. Dessa tillverkas av i huvudsak
Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.
SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.
Kvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg
Kvalité på livsmedel i de offentliga köken Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Funnits på Livsmedelsverket sedan 2011 Regeringsuppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson
Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras
Välkommen! Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras affär. Vår vision Där mat och dryck serveras
Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City
Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar
Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå
Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå I december 2007 behandlade kommunfullmäktige i Skellefteå en motion angående rättvis handel. Därefter har uppdrag utförts på olika platser i kommunorganisationen
KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
MATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg
MATENS VÄG Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg Gör uppgifterna som anknyter till matens väg. Uppgifterna
Regionalräkenskaper 2011
Nationalräkenskaper 2013 Regionalräkenskaper 2011 Östra Finlands bruttonationalprodukt per invånare ökade mest av storområdena När man ser till storområdesnivå ökade bruttonationalproduktens volym per
TOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Välkommen!
2017-02-16 Välkommen! Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras affär. Vår vision Där mat och dryck
Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland
Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland 1. Minst antibiotika i världen 1. Minst antibiotika i världen Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem. De
Kompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår!
Livsmedel i Halland En kreativ process pågår! En bred uppslutning av representanter från livsmedelskedjan har varit med att sätta igång ett handlingsprogram för livsmedel i Halland. Det du kan titta på
En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Inkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, juni Övernattningar turister ökade med 9 procent i juni I inkvarteringsanläggningarna i Finland bokfördes 516 000 övernattningsdygn turister, vilket
Webbinarium 30 augusti 2018
Webbinarium 30 augusti 2018 Lokal mat och offentlig upphandling Teori, praktik, utmaningar och möjligheter Eva Edin, Monica Sihlén, Team livsmedel Livsmedel@uhmynd.se Upphandlingsmyndigheten Agenda Offentlig
Ekologisk livsmedelsmarknad
Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden
Svenskmärkning AB
Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda
ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Projektet Skriv Till
Projektet Skriv Till 2007-2008 Gudstjänstkampanj våren 2008 Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Catariina Salo Projektsekreterare Projektet Skriv Till Malax oktober 2008 Tryckt i 100 exemplar Finns även
Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Pekka Kultti
En Finsk familjeföretag som utvecklar, producerar, säljer och marknadsför en bred portfölj spannmålsprodukter för professionella användare och konsumenter. 29.11.2017 Helsingin Mylly Ab milstolpar Grundat
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Vörå Nora Backlund
Vörå 8.11.2017 Nora Backlund PROJEKTET: Vilka är förutsättningarna för att förverkliga cirkulär ekonomi i den österbottniska jordbruksbranschen? Bildkälla: www.sysav.se CIRKULÄR EKONOMI: Material och sidoströmmar
Inkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3
Handlingsplan
Handlingsplan 2019-2021 Regional livsmedelsstrategi Rapport 2014:XX Titel: Regional Livsmedelsstrategi Utgiven av: Länsstyrelsen Utgivningsår: 2018 Handläggare: Karin Larsson Foto: Diarienr: Rapportnr:
Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID PRESSMEDDELANDE 2018-12-05 Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad Intresset för lokalproducerad mat innebär spännande affärsmöjligheter för entreprenörer.
Miljömåltider i Göteborgs Stad
Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,
Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång?
I broschyren tar man upp de mest väsentliga stegmärkena för att börja med tillverkning och försäljning av livsmedel. Du får hjälp med alla frågor från Äkta smak-medlemmen i ditt område samt livsmedelstillsynsmyndigheten
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens