3.6 Sprit skulle jag ha och jag skaffade mig det på det allra lastbaraste sättet s. 44

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3.6 Sprit skulle jag ha och jag skaffade mig det på det allra lastbaraste sättet s. 44"

Transkript

1 Innehållsförteckning Förord s Inledning s Syfte och frågeställning s Teori s Metod och källor s Forskningsläge s Rummet s Utifrånperspektivet s Inifrånperspektivet s Disposition s Historisk bakgrund s Prostitutionen som begrepp s Malmö i reglementeringens tid s Begränsningen i det offentliga rummet, lagstiftningen och profitörerna s Prostitution som konsekvens av industrialiseringen och det växande Malmö s Överheten och underordningen, den prostituerade som offer eller subjekt s Den prostituerade talar s Signe Kronberg s Uppväxten och familjesituationen s Ungdomsåren s Lösdriveri och tvångsarbete s Fängelsemiljön och biografin s Sprit skulle jag ha och jag skaffade mig det på det allra lastbaraste sättet s Djävulen i flaskan s Motmakt, kontroll och övervakning s Hon är antagligen imbecill rösterna utifrån s Där björkarna susa s Avslutning, resultat och sammanfattning s Käll- och litteraturförteckning s. 67 2

2 Förord En god vän till mig kom i vår gemensamma ungdom i så kallat dåligt sällskap och började använda droger. För att finansiera sitt heroinberoende var hon under en del år prostituerad, hon erbjöd män sexuella tjänster mot kontant betalning. Min vän höll aldrig denna sida av livet hemlig trots att hon visste att det väckte både förtvivlan och avsky hos mig. Otaliga gånger diskuterade vi prostitutionen som samhälleligt problem och fenomen, männens roll som sexköpare och bestraffare och andra kvinnors fördömande och distanserande. Det var öppna och respektfulla samtal. Slutligen lyckades min vän få bukt med sitt beroende, slutade missbruka och därmed även med prostitutionen. Lyckan blev dock inte långvarig. Hon blev svårt sjuk och dog sommaren Under det sista årets sjukhusvård upplevde jag hur hon, på grund av sitt förflutna, behandlades annorlunda än övriga patienter. Även i 2000-talet är kvinnor med förflutet i missbruk och prostitution en anomali, en avvikelse från det normala. Jag tillägnar därför min vän denna uppsats. Emellertid hade hon under vår mer än tjugoåriga vänskap fått mig så pass intresserad av prostitutionen att jag, när det var dags att skriva C-uppsats, redan hade ämnet klart för mig. Eftersom jag dessutom är mycket intresserad av Malmös historia fann jag att det gick att länka ihop dessa ämnen. Stort tack till olika personer som har underlättat mitt arbete med denna uppsats. Anna Jansdotter, forskare i Lund som skänkte mig sin avhandling Ansikte mot ansikte, gav mig flera värdefulla tips och visade mig ingången till Signe Kronberg. Dessutom hade hon den oerhörda vänligheten att ställa ytterligare material till mitt förfogande. För all denna generositet tackar jag varmt! Torgny Fransson på stadsarkivet i Helsingborg har bistått med värdefull och intressant information. AD Jörgen Bergkvist har gjort uppsatsens omslag utifrån en bild på Signe som jag fann i en låda på Lunds landsarkiv. 1 Stort tack till er båda! Malmö Stadsarkiv har utan knot skickat skilsmässodomar, bouppteckningar och andra dokument och dessutom låtit mig kopiera ur olika akter till reducerat pris. Jag svänger chevalereskt med baskern och tackar ödmjukt. Niklas Hertzman på DigiArkiv hade vänligheten att maila över transkriberade och digitaliserade filer av de besiktigade kvinnorna i Malmö. Därmed besparade han mig ett hästarbete och bör därför tackas särskilt, dessa uppgifter är normalt sett behäftade med kostnad. Tack Niklas! Jouni Saarinen på Riksarkivet har haft vänligheten att kopiera och sända över notiser beträffande Signe i tidningen Polisunderrättelser vilket underlättat i forskningen. Tack naturligtvis också till min handledare, Fredrik Nilsson. 1 Landskrona tvångsarbetsanstalts arkiv, E5A: 1, Lunds landsarkiv 3

3 1. Inledning Prostituerade kvinnor i Malmö under det sena och tidiga 1900-talet var, precis som idag, en marginaliserad grupp. Deras liv var kringskurna och de hade inskränkta rättigheter jämfört med andra invånare. De prostituerade hade mycket emot sig. De var kvinnor, vilket innebar att de saknade politiska och medborgerliga rättigheter, de var av ekonomisk underklass och var dessutom bespottade inte bara av överklassen utan även av den framväxande arbetarrörelsen. Respektabla kvinnor såg på dem med avsky. De sågs som ett samhälleligt problem som visserligen ägde rätt att finnas till för männens bästa, men som inte skulle synas till. För att klara ett sådant liv var de tvungna att skapa överlevnadsstrategier. Inte sällan var deras leverne kombinerat med riklig användning av alkohol. Statistiskt sett levde de inte heller lika länge som andra kvinnor som inte var prostituerade. 2 Det är inte helt långsökt att gissa på att alkoholen var en av dessa strategier likväl som det i sig kunde ha varit en direkt anledning till prostitutionen. Signe Kronberg som jag skriver om i denna uppsats vistades på olika alkoholistanstalter och var hemfallen drickerska sedan tidiga tonår. 1.1 Syfte och frågeställning Hora för dig, Per Persson! Är jag en hora så är du en lika stor horbock. Vad sa du te mej förr i världen? När du kom hem te mej mä riksdalern i ena handen och kuken i den annra! 3 Prostitution är ett samhälleligt fenomen som förekommit i alla tider och i alla kulturer och som omfattat både kvinnor och män som köpare och säljare av en vara - kroppen. Mitt undersökningsområde är medvetet avgränsat genom att jag förlägger denna studie till Malmö och att jag preciserar den inom ramen för kvinnlig, heterosexuell prostitution. Jag kommer inte heller att fokusera på männen, könsköparna. Inte heller väljer jag att ställa begreppet klass i centrum eftersom det är så tydligt att de prostituerade kom från den lägre klassen. Här skulle man kunna plädera för att klass skapas just med hjälp av den prostituerade och att klass därför borde vara i centrum. Det har jag emellertid valt bort, men kan bli en intressant twist i en kommande uppsats. Mitt syfte med uppsatsen är att skildra och synliggöra en prostituerad kvinnas liv i Malmö under en föränderlig tid och ur olika perspektiv, inifrån- såväl som utifrånperspektivet. Jag har valt att följa den prostituerade kvinnan Signe Kronbergs liv, i princip från vaggan till graven och ger därmed röst åt en 2 Lundquist, Den disciplinerade dubbelmoralen, Göteborg 1982, s Ulrika i Västergöhl till kyrkvärden Per Persson; Moberg, Utvandrarna, Stockholm 1968, s

4 kvinna ur en marginaliserad grupp som synbart sällan själv får komma till tals. Vidare låter jag läsaren lyssna till de röster som talar om henne. Hurdant låter det talet och varför är det intressant? Inifrånperspektivet är i synnerhet intressant för att det säger oss en del om normaliteten, om makt och hur den utövas och om motstånd. Utifrånperspektivet ger oss en förklaring till hur myndigheter kunde agera och ger oss svar på några av frågeställningarna. Signe befann sig inspärrad, dömd till tvångsarbete för lösdriveri eller intagen på alkoholistanstalt för sina missbruksproblem, under sammanlagt mer än tolv år av sitt liv. Bara under de fem första åren av sitt första äktenskap hittar vi henne inte i fångrullorna eller i polisens register. Jag vill lägga fram en bild av hur läkare, myndigheter och poliser med anledning av detta talade om och såg på Signe och vilken terminologi man använde. Genom att undersöka talet om Signe kan vi förstå hur ett problem definieras med utgångspunkt i elitens kulturella normer och behov. Med utgångspunkt i Signes egen berättelse kan vi se hur hon förstår och talar om sig själv i relation till myndigheternas berättelse. För att vi skall förstå Signe och hennes agerande lämnar jag en utförlig bakomliggande beskrivning till hur den reglementerade prostitutionen ser ut i Malmö under den aktuella tiden. I uppsatsen vill jag också ge en bakgrund till hur staden Malmö förändrades under perioden, från småstad till sjudande industristad med explosiv befolkningsökning och vad den förändringen, både socialhistoriskt och strukturellt, förde med sig över tid. Detta har också betydelse för hur Signes liv kom att gestalta sig. De frågeställningar som jag har valt att använda mig av är: 1. Rörande Signe Kronberg a) Hur såg Signes sociala och ekonomiska bakgrund ut och varför hamnade hon i prostitution? b) Hur kom hennes liv att gestalta sig och vilken roll spelade Signes utanförskap? c) Offentlig eller privat, vilken rätt hade Signe att leva som hon själv önskade och hur såg samhället på Signes leverne? d) Vilka strategier använde Signe sig av i sin kontakt med myndigheter? 5

5 1.2 Teori För att förstå och få ett grepp om utanförskapet, det offentliga och det privata inom ramen för Signe Kronbergs liv som prostituerad måste jag få kännedom om de olika begreppen offentlig och privat. I detta avsnitt ger jag en kort redogörelse för hur teorin kan användas med dessa begrepp. Detta leder fram till en diskussion som bygger på Hannah Arendts teoretiska utgångspunkter. Det finns ingen möjlighet för oss att veta hur 1800-talets och det tidiga talets prostituerade såg på sig själva eller sitt offentliga värv och därmed kan det vara svårt att göra en beskrivning av dem som en etnisk grupp. Av efterlämnat material att döma är det lättare att veta hur myndigheterna såg på dem. Vad vi kan anta är att de prostituerade formade sig en motidentitet av den identitet myndigheterna tillskrev dem. Utpekade av dem som skulle formera normen i samhället till en speciell identitet, den prostituerades, kunde de konstruera en motidentitet där de, för att klara sig i tillvaron, kände till makthavarnas uttrycksformer och sätt att verka. Inbegripet i den motstrukturen finns flera former av strategier, både alkohol och tigande är strategier som jag pekar på i texten om Signe. För att sociala strukturer i ett samhälle skall kunna upprätthållas måste de ha något annat att förhålla sig till. Birgitta Svensson har visat hur ordningen visserligen förstör ett socialt system, men också är en av byggstenarna. 4 De utanförståendes normer avviker från de vedertagna normerna men bidrar också till att utöka dem. Den synbara frihet de prostituerade i viss mån hade beror, liksom i fallet med tattarna, på att de inte har någon heder att förlora gentemot det normativa samhället. Detta kan exemplifieras genom synen på prostituerade som en grupp människor som företrädare för det svenska folkhemmet inte accepterade. För att göra dem till en oönskad, stigmatiserad grupp som måste antingen räddas eller disciplineras behövdes således en samling experter som gjorde moraliska distinktioner och skapade opinion. I mötet med maktens strategier skapas tattaridentiteten, menar Svensson 5 och en liknande distinktion kan man tillskriva de prostituerade. Hannah Arendt ( ) var en tyskfödd filosof av judisk börd som flydde, först till Paris och sedan till USA där hon blev professor, efter nazisternas maktövertagande i Tyskland Hon hade studerat filosofi i Heidelberg och märkt av sin uppväxt intresserat sig särskilt för nazismen som hon ansåg förverkligades i totalitarismen, ett centralt samlat maktsystem som inte tog hänsyn till mänskliga rättigheter. För att totalitarismen skall fungera, menar Arendt, förutsätter det en byråkrati som gör att det personliga ansvaret som individen 4 Svensson, Bortom all ära och redlighet, Lund 1993, s Svensson, s. 48 6

6 alltid har kan förpassas till glömska. Detta exemplifierade hon i boken Den banala ondskan som handlade om en av nazitysklands frontmän, Adolf Eichmann som Arendt beskrev som en aktör tillbliven av just denna byråkrati. Hon beskrev honom snarare som en hängiven byråkrat än som en aktiv nazist vilket gjorde boken väldigt diskutabel. 6 Hannah Arendt skriver i sin bok Människans villkor om tillblivelsen av det sociala 7. Om vi ska förstå varför prostitutionen definierades som ett problem måste gränsen mellan det offentliga och privata bli föremål för en diskussion. Vi måste se den prostituerade 1800-talskvinnan utifrån hennes egen värld och inte med våra, av 2000-talet färgade, glasögon. För att jag skall begripa prostitutionens roll i dåtidens samhälle måste jag komma till en djupare förståelse om hur samhället såg ut, vilka roller aktörerna hade och vem som satte gränserna. Redan på 1600-talet började de politiska tänkarna tala om staten som en instans som skulle ha monopol på makt och våld och därmed härska genom skräckregemente. De politiska ordningsbegreppen som tillkom över tid uppfördes nu endast genom staten och inte som tidigare i varje enskild by eller landskap. Nu förde man ut hushållets inre från hemmets lugna och mörka vrå till offentlighetens ljus. Därmed förändrades olika begrepp i den enskildes liv. För nutidsmänniskan är det privata en intimitetens sfär, något som vid tiden för min studie var delvis okänt. 8 Arendt visar att det privata är ett intimitetens område som inte var känd för människorna förrän just på 1800-talet. Det sociala uppkom, menar hon, då det privata hushållet hade blivit en sak för offentligheten. Dessförinnan hade den privata sfären bildat den sfär där man föddes, levde och dog nu upphörde detta att vara just privat och började bli en offentlig angelägenhet, det gemensamma skilde sig på så vis från det privata. 9 Arendt menar att det sociala inte är det offentliga. Det sociala stiger tvärtom fram när gränsen mellan privat och offentligt inte längre finns. Det sociala är de privata mellanhavandena, familjen och hushållet, breddat till att gälla samhället. För Arendt är det offentliga samtalet och politik, vetenskap och religion något som samtidigt sammansmälter och skiljer sig åt. Prostitutionen som tidigare hade existerat men inte varit föremål för myndigheternas agerande hamnade nu i offentlighetens ljus. Det offentliga rummet, menar Arendt, gör att människor träffas och interagerar. Det sociala i den samvaron gör att människorna måste tydliggöra sig själva för att särskilja sin identitet. Här kan vi tydligt se olika grupper av människor som tydliggjordes i staden; arbetare, myndighetspersoner, sökord: Hannah Arendt 7 Arendt, Människans villkor, Eslöv 1988, s Arendt, s Arendt, s

7 prostituerade. Det sociala rummet skulle då bli en förmedlande instans där människor interagerade trots olika social bakgrund. Arendt diskuterar hur man redan under antiken hyllade det offentliga. Om man, i likhet med slaven, inte hade tillträde till livets offentliga sida så var man i samhällets ögon heller ingen människa. Den prostituerade, som inte heller hade möjlighet att delta i offentligheten men som ändå paradoxalt nog var en offentlig kvinna - var alltså en anomali. Arendt poängterar de oerhörda svårigheter det förde med sig att definiera skillnaderna mellan offentlighet och den privata sfären, mellan stadens och hushållets olika sfärer och de olika distinktioner som förekommer mellan det stora och det lilla livet. Arbetets privata karaktär började luckras upp på 1800-talet. Arbetarklassen började nämnas under seklets slut och först nu började kvinnor finnas såsom anställda i det offentliga livet. De få kvinnor som tidigare funnits i offentligheten hade alltså varit i huvudsak prostituerade eller månglerskor. Samhällets kontroll har, på gott och ont, genomsyrat de två senaste århundradena. Arendt konstaterar vidare i sin tanke om beteendets lagar att i takt med att populationen i ett samhälle ökar blir också tonen mot dem som avviker eller uppträder annorlunda mer skärpt. Denna teori har satt sin prägel på mitt arbete med denna uppsats och har varit applicerbar på dess helhet. I min egen analys tänker jag använda mig av Arendts teori för att förklara synen på de prostituerade och samhället omkring dem. Hennes teori kommer att hjälpa till med att förklara den prostituerade som en offentlig kvinna och samtidigt som något som inte skulle finnas i det sociala livet, offentligheten. Denna motsättning kan tyckas komplex men måste förstås för att man skall kunna analysera prostitutionen och Signe Kronberg som en social och offentlig företeelse. Bortom all ära och redlighet är Birgitta Svenssons avhandling om tattarnas spel med rättvisan. Boken skildrar tattarnas strategier att använda mot dem som hade makten i samhället och även deras motstånd mot att inlemmas i statsapparaten, vilket tog sig olika uttryck. Tattarnas utanförskap handlade inte bara om förtryck från samhällets sida eller maktutövning. För att maktutövningen skall finnas måste det finnas en motmakt. Att samtycka om de vedertagna normerna i samhället är långtifrån självklart för den som är underordnad. 10 Svensson har visat hur tattarna strategiskt begagnade sig av det tal som är tillåtet men även av tigandet som ett sätt att vara taktisk 11 vilket också går att applicera på Signe Kronbergs agerande i olika frågor. 10 Svensson, s Svensson, s

8 Det bör poängteras att Bortom all ära och redlighet kan appliceras på såväl utifrånperspektivet som inifrånperspektivet eftersom den speglar tattarna och deras agerande från båda dessa håll. Detta tema använder jag mig av då jag visar hur myndigheter, läkare och anonyma personer har sett på Signe och hur deras röster har vägt tungt för att få henne institutionsplacerad. Även här är det överheten som tecknar sin bild av Signe och analyserar henne utifrån. 1.3 Metod och källor Tidsmässigt har jag översiktligt studerat tiden för den reglementerade prostitutionen i Malmö, men materialet rörande Signe Kronberg sträcker sig fram till hennes död Rebecka Lennartsson talar om det folkliga vetandet som en empirisk form av vetande som inte visar sig på samma sätt som en strikt vetenskaplig diskurs. 12 Istället bygger detta vetande på en direktkontakt med bevarade brev, dagböcker och ytterligare dokument av privat prägel. Rörande min uppsats så har alla dokument som har med Signe Kronberg att göra en klar koppling till detta folkliga vetande. Hennes egen text, bevarade små lappar från anonyma människor som ville få bort henne ur offentligheten, journaler i olika nämnder och anstalters arkiv alla kan de ses som en del av det folkliga vetandet som är viktig för helhetsbilden av Signe. Vidare har jag, som jag nedan beskriver i forskningsläget, satt mig in i den vetenskapliga litteratur som avhandlar kvinnlig prostitution i Sverige under reglementeringen. Anna Jansdotter, Yvonne Svanström, Tommie Lundquist, Tomas Söderblom och Jonas Frykman har med sina intressanta vetenskapliga avhandlingar alla bidragit till min förståelse av den prostituerade oavsett om man väljer att se henne som objekt eller subjekt. Sven-Axels Månssons tankar om mannens föreställningar och fantasier som en grund för prostitution har också varit mig behjälplig i mitt arbete. Det digra uppslagsverket Malmö stads historia har hjälpt mig att förstå och tolka bilden av Malmö under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I en c-uppsats från Malmö högskola 2006 har Malin McGlinn skrivit om prostitutionen och kurhusen vilken också givit mig idéer till min forskning. Tolkning av kvarlevorna får ske med viss varsamhet. Signes egen text måste ses i ljuset av var hon skrev den, domarnas högtravande byråkratsvenska måste också studeras utifrån den tid då de kom till. 12 Lennartsson, Malaria urbana, Stockholm 2001, s. 29 9

9 Olika metoder har tillämpats i arbetet med denna uppsats. Dels har jag använt mig av en kvantitativ metod i insamlandet av geografiska och sociala fakta kring de vid Detektiva polisen inskrivna kvinnorna och dels en kvalitativ textanalys av Signes efterlämnade skrift. Eftersom texten i min uppsats är både tolkande och beskrivande kan den också anses vara både hermeneutisk och en tjock beskrivning. Hermeneutik är en vetenskaplig metod vilken kortfattat kan förklaras som ett försök till tolkning, ett sätt att framställa historien genom att försöka sätta sig in i hur människor tänkt och förstått sin värld. Men var går gränsen mellan hermeneutisk förståelse och övertolkning? Hur pass hämmad är min förståelse av den position jag själv har? Hur skall jag tolka Signe och hennes värld? Med källornas hjälp försöker jag att nå fram till djupare mening och förståelse. Jag har tolkat kvarlevor som rapporter, domar, protokoll och läkarutlåtanden samt kyrkböcker, och min ambition är att ge en heltäckande bild av Signe och därmed öka förståelsen för prostitution. En tjock beskrivning är en term för en vetenskaplig framställning som är både tolkande och beskrivande. Clifford Geertz som var den kulturantropolog som ofta använde sig av termen menade att man kan förklara den som en tolkning genom sammanhang. 13 Som vid all sorts tolkning är källkritiken viktig. Inom ramen för min metoddiskussion har jag valt att dela upp uppsatsen i två centrala block med tre underliggande teman. Dels skildrar jag den reglementerade prostitutionen i Malmö ur ett historiskt perspektiv och förklarar gällande lagstiftning och regler för den besiktningsskyldiga prostituerade, allt för att förstå Signe och hennes bakgrund. Jag diskuterar industrialiseringen som en väg till kvinnors prostitution eftersom arbetsmöjligheterna på landet blir färre och ett stort proletariat drivs in till staden där de ges förmenta möjligheter till arbete inom industrin. Inom ramen för detta första avsnitt har jag valt att titta på det rumsliga, gatan som offentlig plats och hur det kunde se ut där. I det andra avsnittet använder jag mig av två underliggande teman, utifrånperspektivet samt inifrånperspektivet. Hur talade samtiden om Signe och hur talade hon om sig själv? Vidare låter jag den prostituerade kvinnan själv komma till tals i det att jag har kartlagt Signe Kronbergs liv från vaggan till graven. Signe var en av de prostituerade som inte skrevs in, vare sig i Detektiva polisens liggare över prostituerade eller vid besiktningsbyrån, där de prostituerades eventuella veneriska sjukdomar kontrollerades, men som ändå vid ett flertal tillfällen straffades för prostitution med hjälp av lösdriverilagen och som kämpade mot sitt alkoholmissbruk under hela livet. I de flesta fall hör vi, när vi läser om prostitutionen 13 Anteckningar från Historia med kulturanalys 21-40, Kulturanalytisk metodik , föreläsare Martin Kjellgren, Malmö Högskola 10

10 under den oscarianska eran, bara rösterna utifrån. Statliga utredningar, lagtexter, polisförhör och domar är samtliga författade av män med makt. De prostituerade kvinnorna lämnade oftast inte några egna alster till eftervärlden. Det är de som skapade och efterhöll den sociala kontrollen av henne som lämnat sina vittnesmål. Jag redovisar i kapitel 3 excerperade utdrag ur en text skriven av Signe Kronberg, såvitt jag vet inte tidigare använd i forskningssammanhang. Härigenom får vi tillgång till både hennes eget språk, den prostituerades röst och via andra dokument rösten från dem som ville utöva vitt skilda former av social kontroll över henne. Min ambition är att komma Signe in på livet, att försöka se hennes strategier för överlevnad och att dessutom visa hur andra såg på henne och talade om henne. Det sistnämnda är inte minst intressant som en koppling till teoridelen, om det offentliga och det privata samt motmakt. Med hjälp av dessa ovan nämnda skärvor, både materialet och metoden har jag försökt att skapa en helhetsbild av Signe. Det bör nämnas att Signe egentligen hette något annat. Sekretesslagen gäller 70 år bakåt i tiden och Signe dog Hennes omfattande dossier i Malmö Stads Nykterhetsnämnds arkiv som finns på Malmö Stadsarkiv har jag alltså fått forska i med ett särskilt förordnande. Förordnandet gör gällande att jag inte får röja sekretessen och av detta skäl har jag valt att fingera namnet. 1.4 Forskningsläge Prostitution är ett flitigt omdebatterat ämne, både förr och nu närmar sig människor könsköpet med skräckblandad förtjusning. Många har skrivit om den, i såväl debattartiklar, avhandlingar som skönlitteratur och poesi, men få har låtit kvinnornas röst höras över ropen om reglementering och besiktning. Med hjälp av tidigare forskning skall tre, för uppsatsen viktiga, tema presenteras utförligare. De teman det gäller är rummet, utifrånperspektivet samt inifrånperspektivet Rummet Anna Jansdotter skildrar mötet mellan en prostituerad och en diakonissa i avhandlingen Ansikte mot ansikte. En unik brevväxling gör att den prostituerade och hennes räddare hörs ur ett inifrånperspektiv. Anna diskuterar även räddningsarbetet utifrån både räddarens och den räddades perspektiv. Hon undersöker om filantropin, en verksamhet som sprang ur tanken om att oegennyttigt hjälpa människor i nöd, bottnade i ett klassperspektiv där överklassen skulle disciplinera de prostituerade, en maktutövning eller om den berodde på innerlig omtanke. 11

11 Disciplineringen knyter jag an till i uppsatsen rörande alkoholistanstalternas disciplineringsprojekt vars uppgift var att återanpassa de marginaliserade grupperna till dominerande begrepp om vad som var rätt och fel i folkhemmet. På räddningshemmen skulle de fallna kvinnorna upprättas och återanpassas till ett hederligt arbete och allra helst bli religiöst omvända. En central tanke hos Jansdotter är intressanta begrepp som rumsligheten och hur filantroperna vidgade den privata sfären på bekostnad av den offentliga. I den samtida debatten fanns en föreställning om att de prostituerade var offentliga kvinnor och att anständiga kvinnor hörde till den privata sfären. Nu anmodades räddningskvinnorna att lämna denna trygga sfär för att ge sig ut i den offentliga där de, inom ramen för sitt arbete, skulle rädda de prostituerade. Här, menar Jansdotter, uppstod ett nytt möte. 14 Malaria urbana är etnologen Rebecka Lennartssons avhandling som bygger på en prostituerad kvinnas dagbok kring förra sekelskiftet. Gemensamt med Jansdotters avhandling tar handlingen plats i Stockholm bland dess besiktningsbyråer. Vi får följa byråflickan Anna Johannesdotter i hennes väg genom den moderna staden där nyordningar och samhällsomstörtningar gör att prostitutionen ses som en sanitär åtgärd. Lennartsson resonerar också kring och tar avstamp i en diskussion kring det rumsliga prostitutionen som ett fenomen som skall vara osynligt och offentligheten i skörlevnaden. Tommie Lundquist, vars avhandling presenteras nedan, skildrar också det offentliga gaturummet kring de prostituerade och har Malmö som en av de städer han utförligt beskriver. Jansdotter, Lennartson och Lundquist pekar på rumsligheten från olika håll och deras gemensamma bild framställer hur det rumsliga uppfattades av såväl de prostituerade som myndigheterna under reglementeringens tid. Min diskussion om rumsligheten rör först och främst den geografiska jag visar hur det offentliga rummet såg ut för de prostituerade kvinnorna men också hur Signe som en offentlig kvinna agerar i det offentliga rummet. De prostituerade kvinnorna marginaliserades inte bara socialt utan även rumsligt. 14 Jansdotter, Ansikte mot ansikte, Stockholm 2004, s

12 1.4.2 Utifrånperspektivet Offentliga kvinnor är Yvonne Svanströms svenska version av avhandlingen Policing public women, men sträcker sig 38 år längre fram i tiden. Svanström har använt sig av kvarlevor som prostitutionsbyråns arkivmaterial, polisrapporter och riksdagsprotokoll när hon diskuterar myndigheternas kontrollapparat visavi de prostituerade kvinnorna. Studierna bygger på övervakningen och kontrollen av kvinnorna och den kommunalt styrda prostitutionen. Svanström låter den andre, den som måste förhålla sig till den prostituerade genom att ställa sig i ett motsatsförhållande till henne, tala om de prostituerade kvinnorna och bygger sin analys utifrån ett sådant material, det är överhetens röster utifrån som hörs. Svanström analyserar läkarkårens ansvar och deras medicinska expertis som inte kunde ifrågasättas. Den förhärskande könsmaktsordningen, ett genussystem som antog att män ansågs behöva prostitutionen på grund av den stora sexualdrift de ansågs besitta, analyseras i boken. Jag använder Svanström som ett verktyg för att ta mig an överhetens kontroll av de prostituerade kvinnorna och för att diskutera de begränsningar som fanns i kvinnornas rörelsefrihet. Reglementeringen diskuteras också utförligt hos Svanström och har varit värdefull för min uppsats vad det gäller att förstå myndigheternas och framför allt läkarnas inställning till besiktningarna, kontrollerna som utfördes på de prostituerade för att upptäcka könssjukdomar men även för att förstå samtidens mentalitet och de röster som hördes utifrån. Etnologen Jonas Frykman har i Horan i bondesamhället diskuterat landsbygdshorans roll som den andra och den funktion en hora fyller för samhällets struktur. Han pekar på den sociala kontrollen på 1800-talets landsbygd och visar hur kvinnorna som begick hor blev paria för ett helt samhälle medan männens värld var oförändrad. Frykmans analys har hjälpt mig att definiera horan och den prostituerade och varit betydelsefull eftersom den visar hur man talade om horor och prostituerade på landsbygden, Signe kom ju ifrån en lantlig bakgrund Inifrånperspektivet Tommie Lundquist har i Den disciplinerade dubbelmoralen gjort en framför allt kvantitativ studie av den reglementerade prostitutionen i riket som helhet men även med nedslag i olika städer, bland andra Malmö. Reglementeringen, som byggde på att myndigheterna besiktigade och noga bokförde de prostituerade var inget unikt för Sverige, snarare inspirerades man av länder som England och Frankrike, men även många andra länder i Europa tillämpade denna praxis. 13

13 Lundquist utgår ifrån samhället i förvandling och de stora omvälvande sociala reformer som bland annat revolutionerade jordbruket och beskriver reglementeringen från det att den uppkom tills den slutliga avvecklingen vid tiden för första världskrigets slut. Avhandlingen har givit mig nyttiga fakta och insikter framför allt för att den givit mig en bild av den lokala prostitutionen i Malmö. Lundquist driver en linje som menar att det inte går att se ett samband mellan prostitution i Malmö och hög arbetslöshet bland kvinnor under reglementeringen. Lundquists linje kontrasterar mot de fakta rörande fabriks- och industriarbeten för kvinnor som jag presenterar längre fram. Kritik kan riktas mot just denna del av hans forskning som inte bygger på vetenskap utan på lösa antaganden, vilket jag påvisar i avsnittet 2:4. Tomas Söderblom har disputerat på avhandlingen Horan och batongen. Boken förklarar sig vara en det lilla livets historia och fokuserar främst på tiden mellan de båda världskrigen, en tid då reglementeringen var över men då min huvudperson, Signe Kronberg, var aktiv som prostituerad. Han har inriktat sig på livet på Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och utifrån dokument och efterlämnade brev skildrat olika prostituerade kvinnors liv på anstalten och de strategier de använde sig av då de omfattades av lösdriverilagen. Söderblom driver tesen att många kvinnor gjorde ett fritt val när de blev prostituerade och att det inte var ett resultat av dålig ekonomi eller missbruk. Söderblom drar dessa slutsatser efter att ha intervjuat en tidigare prostituerad som kommer till tals i boken. Bristen med Söderbloms forskning, som jag ser det, är att han väljer att inte problematisera sin enda informants historia utan med hull och hår accepterar hennes berättelse om att prostitutionen var ett fritt val som hon dessutom fann nöje i. Några artiklar om prostitutionens och alkoholistvårdens historia skrivna av Elisabeth Elgán och Jenny Björkman har givit mig ingångar till olika passager i min uppsats. Vidare har jag läst Att finnas utan att synas som är en c-uppsats av Malin McGlinn. I uppsatsen diskuterar hon huvudsakligen kurhusmaterial från Malmö men även något hon kallar för den manliga lustens paradox som pekar på det oförenliga i att det var män som besökte prostituerade och män som straffade och dömde samma kvinnor. Inifrånperspektivet har jag också som tema i min uppsats, vi får läsa Signe Kronbergs egen biografi och se hur det kontrasterar mot materialet jag presenterar som visar utifrånperspektivet. Med utgångspunkt i denna litteratur skall jag ta avstamp i frågorna om det privata och det offentliga, vad som var individen Signe Kronbergs eget lilla liv och vad som inom ramen för det var befogat från myndigheterna att kontrollera. 14

14 1.4.4 Disposition I kapitel 2 skall jag beskriva och diskutera den historiska bakgrunden för prostituerade i Malmö. Här diskuteras prostitutionen som begrepp och tecknas en bild av reglementeringen och den begränsning i det offentliga rummet som gjorde de prostituerade kvinnorna kringskurna. Jag resonerar kring centrala begrepp om den prostituerade som subjekt eller offer och argumenterar för att den växande staden, industrialiseringen och reformerna inom jordbruket var en bidragande orsak till prostitutionens omfång i Malmö. 2. Historisk bakgrund I följande avsnitt skall jag bena upp hur prostitutionen och reglerna och begränsningarna kring den såg ut i slutet av och början av 1900-talet. Malmö är basen eftersom det är den stad dit Signe flyttade i början av 1900-talet och där hon sedan bodde fram till sin död 1959 med undantag för sin fängelsetid som hon oftast tillbringade på annan ort. För att Signes agerande ska förstås behöver vi rikta ljuskäglan mot samhället så som det såg ut under föreskriven tid och hur staden som hon kom till förändrades i takt med industrialiseringen. 2.1 Prostitutionen som begrepp Samhällsdebattören Frida Stéenhoff skrev: Man har aldrig hört talas om någon kvinna som övergivit en briljant situation för att bli prostituerad. 15 Den briljanta situationen som Stéenhoff talade om var naturligtvis den goda ekonomiska situationen och som vi skall se kommer i stort sett alla de prostituerade i Malmö som var inskrivna vid besiktningsbyrån från dåliga ekonomiska förhållanden. Men först skall vi definiera begreppet - vem var den prostituerade som man så gärna ville kontrollera och skilja från det offentliga livet? Vilka var det som varje vecka skulle bli besiktigade på prostitutionsbyrån och, som vi skall se nedan, bara fick bo på vissa gator i Malmö. Vilken identitet tillskrevs den prostituerade kvinnan? Adjektivet prostituerad har historiskt använts sedan 1875 och har innebörden att den prostituerade bjuder sin kropp till sexuella tjänster, mot betalning. 16 Terminologin kring prostitutionen kan sägas vara ett tecken för tiden de uppstod i. Under 1800-talets senare del pekade man på kvinnan som bäraren av det onda och som med sin kropp lockade till 15 Elgán, Prostitutionens vålnad, SOU 1997:113, Stockholm 1997, s Nationalencyklopedin online:

15 skörlevnad och sexuell mystik. Prostitutionen var ett hot mot samhället genom sitt sätt att underminera ordning, ett viktigt begrepp i det oscarianska Sverige. 17 Men synen på den prostituerade var motsägelsefull. I en biologisk essentialism föreställdes män av naturen ha starkare könsdrifter och ett större behov än kvinnor av sexuell tillfredsställelse och av den anledningen fanns en uppfattning om att prostitutionen därmed svarade mot ett biologiskt behov. Den prostituerade var alltså inte bara en usel skörleverska utan också en social institution som även ordningsmakten flitigt utnyttjade. 18 Det anmärkningsvärda i kommande diskussion är att det var män som nyttjade den prostituerade och män som stiftade och efterföljde de lagar som straffade de prostituerade. En intressant paradox. Rebecka Lennartsson visar hur påståendet om prostitution som världens äldsta yrke legitimerar handeln med kvinnors kroppar. 19 Om man omhuldar påståendet om att prostitutionen alltid funnits är det naturligt att i förlängningen påstå att den för evigt kommer att finnas. Lennartsson visar också att beteckningen är kulturellt konstruerad och har som enda avsikt att skilja ut en grupp individer med utgångspunkterna klass och kön. Så långt prostitution. Att vara hora däremot, betyder vanligen inte att kvinnan är prostituerad även om det naturligtvis på landsbygden fanns byhoror, utan att kvinnan haft utomäktenskapliga förbindelser, begått hor. Om båda parterna var gifta på varsitt håll kallades deras umgänge för dubbelt hor, var en av parterna gift gjorde de sig skyldiga till enkelt hor. Ifall de båda kontrahenterna var ogifta kallades deras sexuella aktiviteter lönskaläge. Den som man misstänkte hade förbindelser med en gift man förtjänade också epitetet hora. Vid 1800-talets slut var ett av tio barn på landsbygden födda utanför äktenskapet, utomäktenskapliga barn eller horungar. I staden var siffrorna högre. Frykman visar att det var troligt att en kvinna som födde barn utom äktenskapet skulle få fler utomäktenskapliga barn. 20 Bengta Lundberg, mor till Signe Kronberg som en del av denna uppsats kommer att kretsa kring, var alltså per definition hora eftersom hon var ogift mor. Hon fick tre utomäktenskapliga barn med två olika män som inte var kända eller åtminstone inte angavs som fader. Således ansågs hon precis som andra mödrar med utomäktenskapliga barn som en samhällsfara i det dåtida agrara samhället. 21 Kanske fick hon, som seden föreskrev, bära horluva ett plagg som kommunicerade osedlighet och visade de respektabla vem hon var 17 Lennartsson, s Söderblom, Thomas, Horan och batongen, Stockholm 1992, s Lennartsson, s Frykman, Horan i bondesamhället, Helsingborg 1996, s Frykman, s

16 och hur osedlighetens ansikte såg ut. Den viktigaste statusförändringen för en kvinna vid denna tid var nämligen övergången från ogift till gift. Samhället kommunicerade med de starka klädsymbolerna att horan är den andra, den som inte är respektabel och inte passar in. Henne skall man passa sig för, hon är den som kan sätta skävern 22 på små barn resonerade man. Vem är det då som sätter dessa gränser och implementerar desamma i folkets medvetande? Jag skall i denna undersökning peka på de olika röster som hörs i debatten, visa vem det är som talar och peka på vad vederbörande säger. För att kunna förhålla mig till Signe och talet om henne måste jag sätta mig in i hela den bakomliggande kontexten om den prostituerade som en del av det svenska samhället, en del som behövdes för att man skulle kunna särskilja den respektabla från den icke respektabla. 2.2 Malmö i reglementeringens tid På Malmö Stadsarkiv kan man studera Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor Denna förteckning över lösaktiga och prostituerade kvinnor började föras just sagda år eftersom man då genomförde en stor omorganisation av polisväsendet i Malmö. 23 Man tillsatte en polismästare, Philip Wester, som blev chef för hela stadens polisbetjäning och delade in polisstyrkan i två avdelningar, en detektiv och en ordningsavdelning. Det var den detektiva avdelningens uppgift att spåra upp och gripa de prostituerade. Till sin hjälp hade man då liggaren där man noterade olika hårda data om kvinnorna, men även uppgifter om utseende och öknamn, allt i syfte att poliserna skulle kunna identifiera de prostituerade på deras nattliga patrulleringar i staden. I samband med detta aktualiserades frågan om besiktning av de prostituerade kvinnorna. I enlighet med Westers önskan startade man så en besiktningsbyrå. Wester menade att besiktningen kunde anförtros någon av stadsläkarna eller att någon annan läkare kunde anställas enkom för denna syssla att besiktiga de prostituerade kvinnorna. Sedan 1500-talet hade de veneriska sjukdomarna ökat i omfattning. 24 Den epidemiska syfilisen kom till Malmö efter 1492 som en konsekvens av att européer tagit smittan med sig hem från Amerika. 25 Efterhand blev detta ett stort samhällsproblem. Istället för att helt förbjuda prostitutionen valde man så en gyllene medelväg, reglementeringen. Denna innebar att det fanns en överhet, staten, som övervakade, besiktigade och registrerade de prostituerade kvinnorna. Rörelsen låg 22 Engelska sjukan 23 Lundqvist, s Lundqvist, s Föreläsning med stadsantikvarie Anders Reisnert, Malmö högskola

17 i tiden och i Sverige blev man inspirerad av reglementering som redan förekom i flera andra europeiska länder, bland annat Frankrike och England. I Stockholm infördes reglementeringen Parallellt med detta system fanns en lagstiftning som sade att sexuellt umgänge utanför äktenskapet inte var tillåtet. Först 1864 togs denna lag ur bruk. Reglementeringen varade i Malmö mellan 1874 och då den avskaffades och en ny lag, lex veneris, togs i bruk. Förste stadsläkaren August Falck var den som uppdrogs att effektuera besiktningen. Falck, som själv bodde i grannskapet tillsammans med fru, åtta barn, fyra pigor och en kusk 27, antog uppgiften att organisera besiktningsbyrån och att tillsätta en läkare för densamma och därutöver ha logistisk kontroll över byrån. Initialt låg besiktningsbyrån i ett rum i rådhuset på Stortorget. Hit skulle nu de prostituerade komma en gång i veckan för att genomgå en gynekologisk läkarkontroll. Det räckte med att en kvinna misstänktes vara veneriskt smittad för att hon skulle kunna gripas eller övervakas av polisen, hon blev också tvungen att bevisa att hon hade en utkomst att leva av, att hon inte var prostituerad. De kvinnor som var ålagda att besiktigas skulle en gång per vecka låta undersöka sig av en läkare i besiktningslokalen. Detta var avgiftsfritt under förutsättning att man gjorde det om lördagarna kl: Ville man vara mer diskret med sina förehavanden kunde man bli besiktigad i läkarens bostad mot en avgift av två kronor. Därest kvinnan inte frivilligt dök upp till dessa besiktningar blev hon hämtad av polis flyttade besiktningsbyråns lokaler till kurhuset på Jakob Nilsgatan. Sex år senare flyttade besiktningsbyrån återigen, denna gång till Baltzargatan. Om läkarna konstaterade att kvinnorna bar på venerisk smitta fördes de genast till kurhuset för vård. Yvonne Svanström beskriver hur dessa besiktningar var rena folknöjet för den breda massan i Stockholm. 28 Stora horder av människor vallfärdade till de olika platser där de prostituerade kom för att besiktiga sig och mötte dem med glåp- och okvädingsord. Det är inte orimligt att tro att detsamma skedde i Malmö. Stortorget var då, mer än nu, ett brusande nav i Malmö. Här bedrevs det handel i stor utsträckning, här passerade i stor omfattning de många resande som kom från centralstationen och skulle bo på något av de berömda hotellen. Kring Stortorget bodde också det förnäma borgerskapet gjorde man en ny rockad, en poliskammare inrättades, med polismästaren som ordförande. I hans uppgifter ingick att se till att de veneriska sjukdomarna hölls i schack. Då man försökte få kontroll över de veneriska sjukdomarna var det alltså de prostituerade kvinnorna som i 26 Lundquist, 1982, s Sveriges befolkning Svanström, Offentliga kvinnor, Finland, s

18 huvudsak ansågs vara smittspridare och det var dem man valde att kontrollera. Lagen var en tydlig klasslag. Men det fanns inte bara fina gator och esplanader i staden, där borgerskapet skulle promenera. Utanför kanalerna fanns arbetarförstäder. Lugnet började bebyggas redan på 1850-talet som arbetarbostäder till de anställda vid Kockums mekaniska verkstäder och inte långt senare kom Kirseberg. Även Möllevången uppstod i början av 1900-talet. Staden sjöd av liv från fabriker och industrier och det var här som arbetarrörelsens vagga låg. Fackföreningar och agitation började förekomma och August Palm höll ett berömt tal med titeln Vad vilja socialisterna på hotell Stockholm Tidningen Arbetets dynamiske chefredaktör Axel Danielsson gav sin egen bild av hur Malmö såg ut vid den här tiden och tecknar därmed en bakgrundsmiljö till en den stadsbild som Signe snart kommer att vistas i. Kanalen, som med sin halvcirkel, liknande två av havet utsända armar, skiljer förstäderna från gamla staden, röres upp av vågsvallet och sprider åt alla håll en tjock vidrig lukt av alla industrins upplösta avskräden, blandade om varandra. Vattnet är svart och tranglänsande, men efter hand som fabrikerna börja utsöndra sitt slamvatten uppstå olikfärgade fläckar kring kloaktrummornas mynningar, och var och en av dessa fläckar luktar på sitt sätt, till dess den flyter ihop med de andra. Här spyr fabriker av alla slag ut sin orenlighet, väverier, spinnerier, verkstäder, kritbruk, slakterier, oljeslagerier, tvättstugor och garverier, fabriker som lämna i annan form choklad, karameller, margarin, makaroner, korv, senap, blanksmörja, ättika, tändstickor, cigarrer, bläck, guano, tvål och parfymer. Själva bouqueten på det hela skänka rännstenarna, vars innehåll långsamt rinner utmed bankarna. Så bildas stadens atmosfär. 29 På Hotell Phoenix i Gasverksgatan var det dans och maskerad men även politiska möten. August Palm fick nu agitera på detta hotell eftersom han hade blivit nekad att åter tala på Hotell Stockholm. Till dessa olika tillställningar ägde emellertid inte prostituerade tillträde. Ett ödets ironi var det alltså att Hotell Phoenix sedermera kom att läggas ner och att Frälsningsarmén 1907 tog över som möteslokal. Då försvann också restriktionerna mot prostituerade på stället, snarare blev de väl sedda gäster eftersom de kunde användas som objekt i arméns räddningsarbete. 29 Danielsson, Axel, 1894, Skånska vattentornsällskapet 19

19 2.3 Begränsningen i det offentliga rummet, lagstiftningen och profitörerna 30 Man ropade från bord till bord, svor och larmade. Samtalen rörde sig mest om världsliga ting, om kor och svin och väderleksutsikter, om priset på flickor i Humlegatan. 31 I Fritiof Nilsson Piratens mustiga skildring av ett smörgåsbord på Hotell Horn anges en faktisk adress för de prostituerade, Humlegatan. Belägen lite avskilt bakom de finare fastigheterna på Östergatan var detta en av de gator där de prostituerade hade rätt att bo. Den huvudsakliga prostitutionen tilldrog sig på adresser i östra Malmö, runt Caroli kyrka. 32 Adresser som Grönegatan, Snapperupsgatan, Stora Kvarngatan och Södra Promenaden var förutom nämnda Humlegatan tillhåll för de prostituerade. Ofta hyrde kvinnorna rum hos en fastighetsägare och det var inte ovanligt att flera prostituerade bodde tillsammans. Då kringboende och grannar klagade till polisen över den skörlevnad som bedrevs gjorde polisen en förteckning över fastigheter i Malmö där prostituerade brukade bo. Av fastighetsägarna visade sig hälften vara kvinnor 33 vilket innebär att såväl män som kvinnor profiterade på de prostituerade. I flera domar vid Malmö rådstuverätts andra avdelning framgår hur fastighetsägarna ockrade på de prostituerade genom att ta ut höga hyror för de rum de hyrde ut. En del hyrde ut rum per natt eller per timma vilket gav stora inkomster. Tommie Lundqvist visar hur hyror på mellan tre eller fem kronor per dag inte var någon ovanlighet, hyror som motsvarade två dagsinkomster för en arbetare. 34 En folkligt förankrad kod var ordet cigarrbutik som frekvent målades på hus där det förekom 30 Annons ur Malmö Allehanda Nilsson Piraten, Bock i örtagård, Stockholm 1981, s Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor , Malmö Stadsarkiv 33 Lundqvist, s Lundqvist, s

20 kvinnorna. 35 Att vara prostituerad i reglementeringens Malmö innebar inte att kvinnan åtnjöt prostitution. Cigarrbodarna var i själva verket förtäckta bordeller och hade ingenting med tobaksvaror att göra. Från och med år 1896 var endast Humlegatan och Snapperupsgatan tillåtna att bo i för de prostituerade kvinnorna. De som profiterade var i allmänhet husägarna som mot hög hyra hyrde ut rum till de prostituerade. Som prostituerad var man en offentlig kvinna. Till detta kan läggas tankarna om prostitutionskontrakt i den offentliga sfären som i den privata sfären motsvarades av äktenskapskontrakt. Detta, menar Yvonne Svanström, fastställer att kvinnors kroppar är underordnade mannens och att han har rätt till sexuellt umgänge med någon stor frihet. Den publika sfären blev starkt begränsad. Om den prostituerade kvinnan bytte bostad eller reste ut ur staden skulle detta anmälas till detektiva polisen. När hon återvände skulle även detta rapporteras. 36 Dessutom var vissa gator, platser och sfärer förbjudna för kvinnorna att vistas i. Det offentliga rummet var, som vi skall se, starkt begränsat. De större hotellen i staden ägde de prostituerade inte tillträde till, liksom de bästa platserna på Stora teatern vid Gustav Adolfs torg. Restaurationsområdet i Kungsparken var också förbjuden mark jämväl Stortorget, Gustav Adolfs torg, Södergatan, Adelgatan, Norra Vallgatan och en del mindre centrala gator efter klockan 17 på kvällen. Efter klockan 22 fick kvinnorna överhuvudtaget inte vistas på gator, torg eller offentliga platser. Om någon kvinna underlät att anmäla sig enligt vad som ovan berättats hade polisen rätt att gripa henne enligt Lagen angående lösdrifvares behandling den 12 juni Det var då möjligt att döma henne till tvångsarbete. Detta visar på att de prostituerade kvinnornas rörelsefrihet blev mycket begränsad. De populära promenadstråken och huvudgatorna var förbehållna de respektabla medborgarna och de prostituerade skulle överhuvudtaget inte beblandas med dessa. Ett ytterligare bevis på att de prostituerade var marginaliserade var att poliskammaren bestämde att de endast fick bo vid vissa gator samt i förstadsområdena. Problem uppstod när fabriksarbeterskor som arbetat sena skift skulle återvända till sin bostad och greps av polis som förment prostituerade. 37 Lösdriverilagen innebar att det var förbjudet att inte ha någon anställning eller utkomst. Enligt lagens första paragraf skulle följande betraktas såsom lösdrivare: 35 Svanström, s Lundqvist, s Elgán, s

21 [ ]behandlas var och en, som sysslolös stryker omkring från ort till annan utan medel till uppehälle och utan att söka arbete, äfvensom den, hvilken eljest, utan att ega medel till sitt uppehälle, underlåter att efter förmåga söka ärligen försörja sig och tillika för ett sådant lefnadssätt, att våda deraf uppstår för allmän ordning eller sedlighet. 38 Laga påföljd blev anhållan, häktning, varning och tvångsarbete. Kvinnor som blev gripna med stöd av denna lag hamnade ofta på spinnhus. Man internerade lösdriverskor ända fram till Innan lagen trädde i kraft sorterade lösdriveriet under försvarslöshetsstadgan. Denna hade funnits i flera hundra år och haft en disciplinerande och uppbygglig uppgift eftersom dess uppgift var att bestraffa människor som av olika anledningar inte kunde försörja sig själva. En kvinna som var inskriven vid besiktningsbyrån hade att följa reglementeringens förordningar vilka hon vid första besöket fick med sig i ett litet häfte. Bröt hon mot dessa regler tillämpades lösdriverilagen. Det kunde röra sig om att kvinnan uppträtt förargelseväckande eller stört grannar eller andra personer med sitt liderliga leverne. Det kunde också röra sig om att de särskilda prostitutionspoliserna observerade kvinnor som strök ute nattetid eller som befann sig på gator där de inte hade rätt att vistas. Både tiden och rummet bidrog alltså till att identifiera avvikare. Fylleri var en annan anledning till reprimand från polismyndighetens sida. Bröt en prostituerad mot dessa förordningar kallades hon upp till polisens kontor och fick en varning för lösdriveri. Efter några varningar blev det straff- eller tvångsarbete. Reglementeringen och lösdriverilagen omfamnade länge varandra broderligt och var varandras komplement. Då reglementeringen upphörde riskerade alla prostituerade kvinnor att bli fängslade med stöd av sagda lag. Lösdriverilagen innebar att den straffade kunde dömas till tvångsarbete från en månad upp till tre år. Tidningen Polisunderrättelser var ett organ i detta kontrollsystem. Varje kvinna som hade blivit varnad eller dömd för lösdriveri publicerades i denna tidning som kom ut varje vecka och sändes till alla polisstationer i riket. 40 Detta hindrade lösdrivarna att fly från ort till ort, med tidningens hjälp kunde de i så fall identifieras omgående. Signe Kronberg omnämndes i Polisunderrättelser inte mindre än femton gånger. Hon varnades och straffades års lag om lösdrivares behandling 39 Söderblom, s Söderblom, s

22 med hjälp av lösdriverilagen och blev därför under ett stort antal år begränsad som aktör i det offentliga rummet. 2.4 Prostitution som konsekvens av industrialiseringen och det växande Malmö Jag har en hypotes om att det var skiftenas benägenhet att spränga byarna som gjorde att många kvinnor drogs in till städerna. Här drogs de av olika anledningar, främst ekonomiska, in i prostitutionen. Därför antar jag att man kan knyta prostitutionen till jordbruksreformerna och den ökande industrialiseringen. Jag tolkar det som att kvinnorna överlag inte ingick i prostitutionen av fri vilja. Inre eller yttre tvång fick dem att, som en sista utväg, betrakta sin kropp som en vara som kunde köpas för pengar, vilket jag kommer att argumentera för i uppsatsen. Under 1800-talet genomgick Sverige en genomgripande förändring, från bondetill industrisamhälle bodde endast 9,8 % av alla svenska invånare i städer medan det 1870 rörde sig om 13 %. 41 Den snabba befolkningsökningen på landsbygden gjorde att alla inte kunde få arbete inom jordbruket. De stora jordbruksrationaliseringarna, skiftena, gav också ett överskott på lantarbetare som kunde välja på olika utvägar. Att bli torpare eller senare statare innebar att man fick lön i form av naturatillgångar och inte som i lönearbetet i reda penningar. Många valde att emigrera och åter andra sökte sin tillflykt till städerna. Malmö var en av de städer vars utveckling var explosionsartad. Från att ha haft en befolkning på 6723 personer år 1820 hade staden år invånare fanns det invånare i staden, och år Invånarantalet ökade lavinartat. Människor lämnade landsbygden för att få arbete i staden. Inte alla bjöds arbetsmöjligheten och många kvinnor, menar jag, hade då inget annat alternativ än prostitution för att tjäna till sitt uppehälle. Tommie Lundqvist har en annan uppfattning. Han menar att det inte går att hitta ett positivt samband mellan prostitutionens omfattning och arbetslösheten bland kvinnor. Genom att peka på de ökande arbetstillfällena som uppstår när en mängd fabriker etableras i Malmö vid denna tid ger han exempel som Malmö Chokolad och Konfektyrfabrik och fabriken Skandinavien. Han argumenterar sålunda mot att arbetslösheten var den nämnare som drev ut kvinnorna i prostitution. Antalet fabriksarbetare år 1895 i Malmö var Det är en intressant siffra som Lundqvist lämnar, dessvärre visar 41 Malmö Stads historia, band 3, Malmö, 1981, s Malmö Stads historia, band 3, s Lundqvist, s

23 han inte hur arbetstillfällena fördelade sig mellan män och kvinnor. Det är vaga påståenden som görs och som inte alltid är kontrollerbara. Ett antagande som: Genom en stark inflyttning till Malmö under den aktuella perioden bör arbetstillfällena inom hem och hushåll ha ökat. 44 anser jag saknar vetenskaplig tyngd, i synnerhet eftersom ingen referens är lämnad. Lundqvist anser vidare, med stöd av ovanstående, att många nya arbetstillfällen skapades för kvinnor under 1890-talet. Dock redovisar han inte hur många av fabriksarbetarna som verkligen var kvinnor. Vad man inte får glömma är att männen alltid hade företräde till fabriksjobben arbetade tre fjärdedelar av de kvinnor som var sysselsatta utanför jordbruket som tjänarinnor i en familj och inte på fabrikerna. Man fick gå femtio år framåt i tiden, till 1920, för att se en förändring. Då arbetade tre fjärdedelar inom industri eller service och kommunikation. 45 En annan intressant faktor är att Malmö Yllefabrik, mer känd som Doffeln vilken var Skandinaviens största yllefabrik brann ner Fabriken återuppbyggdes så småningom men ett stort antal arbeten försvann då fabriken brann ned. Magistraten i Malmö hade också en annan uppfattning än den Lundqvist presenterar. Nu anförde folkökning härrör huvudsakligen från inflyttningen från andra orter. De flesta hitflyttade tillhör arbetarklassen och deras arbetskraft utgör deras enda förmögenhet. 46 Magistraten konstaterar vidare att befolkningsökningen ingalunda kunde tillskrivas en tilltagande välmåga bland dem som bodde i staden utan snarare en följd av att de lägre klasserna gärna ingick äktenskap utan att kunna försörja den familj som därav blev konsekvensen. På annat håll än hos Lundquist fick jag således söka statistik över kvinnor inom industrin i Malmö. Den visade sig finnas tillgänglig; 1872 fanns det 709 kvinnor som arbetade inom industrin i Malmö. Allra flest, 250 stycken, arbetade inom tobaksindustrin. Därnäst var det bomullsspinnerier som lockade flest kvinnor. Det totala antalet fabriksarbetare vid denna tid 44 Lundqvist, s Elgán, s Malmö Stads historia, bd 3, s

24 var Dessa siffror gör det enkelt att fastställa att kvinnorna vid tiden 1872 utgjorde en tredjedel av de anställda vid stadens industrier. Av stadens cirka invånare arbetade alltså endast 709 kvinnor på fabrik vilket kontrasterar mot Lundquists tolkning. De allra flesta fabrikerna var små, endast sex stycken hade över etthundra arbetare. 48 I Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor kan man sammanställa antalet prostituerade som var inskrivna vid besiktningsbyrån mellan Lundqvist antar att de inskrivna kvinnorna utgjorde en minoritet av det totala antalet prostituerade. Han menar att ett stort antal kvinnor ur de lägre klasserna prostituerade sig sporadiskt. Prostitutionen skulle utgöra en binäring för ett stort antal fabriksarbeterskor. Här menar jag att Lundqvist gör en logisk kullerbytta. Han menar å ena sidan att det stora antalet fabriker gjorde att i princip alla som ville fick arbete och att man därför inte kan skönja prostitutionen i industrialiseringens spår. 49 Å andra sidan visar det sig att fabriksarbeterskorna skulle ha haft prostitutionen som binäring. Detta måste ju tyda på att kvinnornas löner var alldeles för låga för att kunna leva på och att det därmed inte gick att försörja sig som fabriksarbeterska. Lundqvist menar att arbetslöshetsstatistik för den aktuella perioden inte finns samt att en modern framställning av stadens ekonomiska historia saknas. Även om det inte finns en arbetslöshetsstatistik så finns det å andra sidan en arbetsstatistik. I en tabell över antalet industriarbetare i Malmö framgår att 10, 5 % av folkmängden, eller personer var industriarbetare Tio år senare är det 9,7 % som arbetar inom industrin är det 13 % och 1900 har siffran stigit till 18,4 %. Björn Horgby visar att fängelseprästen på tvångsarbetsanstalten i Norrköping, där Signe flera gånger vistades, anser att fabriksarbetet är en inkörsport till prostitution. Det i stora fabriker bedrifna industriella arbetet, som är egendomligt för den nyare tiden, har faktiskt fört med sig, att våra kvinnor mera än förr och tidigare än förr lära sig röka, supa och leva i otukt.. Och så sjunker hon steg för steg ner till deras ståndpunkt som helt eller delvis öfva skörlefnad som yrke Malmö Stads historia, bd 4, Malmö 1985, s Malmö Stads historia, bd 4, s Lundqvist, s Horgby, Björn: Ett spinnhus blir riksanstalt. Norrköpings fängelse under 200 år, Norrköping 1990, s

25 Horgby har studerat kvinnorna som var intagna på anstalten 1908 och funnit att nästan alla kom från arbetarhem och att flertalet var utomäktenskapliga, födda utom äktenskapet. Ett annat alternativ till industri- eller fabriksarbetet för kvinnor var att ta tjänst som piga eller hembiträde i en borgarfamilj. Som Rebecka Lennartsson visar var hembiträdesyrket hårt och slitsamt, lönen var låg och arbetstiden var oreglerad. Man fick betalt huvudsakligen i kost och logi och några kronor varje månad och arbetstiden kunde sträcka sig upp till sjutton timmar per dag. Enligt samtida beräkningar låg lönen långt under existensminum. 51 Tomas Söderblom citerar en prostituerad kvinna som angående hembiträdesyrket krasst konstaterar: Man fick arbeta från morgon till kväll och man fick knappt se ljuset 52 Jag har gjort en kvantitativ analys av de 345 kvinnorna som finns registrerade i Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor av kvinnorna är födda i Malmö. Några få 54 kom från större städer. I övrigt kom resterande 199 kvinnor från mindre socknar och församlingar på landsbygden, några från Tyskland och Danmark. I några fall visar det sig att både mor och dotter är inskrivna vid besiktningsbyrån, i några fall också systrar. 55 Analysen visar klart att majoriteten av de i Malmö inskrivna prostituerade kvinnorna kom från landsbygden. Då jag även granskat de prostituerades fäders yrken, ingen av mödrarna hade en titel, är det rimligt att anta att de totalt sett kom från dåliga ekonomiska förhållanden och att de lämnade den lilla orten för att söka ekonomisk lycka i den större staden Malmö. Signe och hennes familj lämnade också landsbygden av ekonomiska skäl för att söka sig till större städer, först Helsingborg och sedan Malmö. 51 Lennartsson, s Söderblom, s Malin McGlinn redovisar en annan siffra rörande samma akt, 366 stycken. En förklaring till differensen kan vara att en del av kvinnorna är dubbelt registrerade, de som har dubbla efternamn har också registrerats två gånger vilket McGlinn möjligen inte lagt märke till. 54 Köpenhamn:6, Stockholm:7 och Göteborg:4 55 T.ex. Mormors Katt ; Anna Sofia Hansson och hennes utomäktenskapliga dotter Axelina Sofia Trygg 26

26 2.5 Överheten och underordningen, den prostituerade som offer eller subjekt Jag köpte min kärlek för pengar för mig var ej annan att få Sjung vackert, I skorrande strängar sjung vackert om kärlek ändå 56 Gustaf Frödings dikt från diktsamlingen Gralstänk 1898 skildrar en man som köper kärlek hos en prostituerad. Kanhända är versen självbiografisk, Fröding har själv skrivit om besök hos prostituerade kvinnor i Uppsala i sin ungdom. Dikten är romantiserad och skildrar inget av det som följde i prostitutionens spår; alkoholmissbruk, tvångsarbete och misär. Ett typiskt tidsuttryck för den tid den skrevs i, en romantiserande epok. Tiden vi studerar kallas ofta den oscarianska. Detta begrepp syftar på Sveriges konung under perioden , Oscar II. Hans regeringsperiod sammanföll till stora delar med engelska drottning Victorias, Den samhällsdiskurs som uppstod under hennes regering, den viktorianska, kan i mångt och mycket jämföras med den oscarianska. Prostitutionen blev här till ett samhällsproblem. Eftersom kvinnorna levde ett osunt sexuellt leverne var de en fara för den allmänna folkhälsan. 57 Varför valde då, trots vetskap om den samhällsordning som härskade, vissa kvinnor att prostituera sig? Frågan är lika svår att besvara idag som för hundra år sedan. Sven- Axel Månsson, professor i socialt arbete, menar i en av sina skrifter att prostituerade alltid drivs till sina handlingar av ett inre eller yttre tvång. Det inre tvånget kan till exempel vara drogrelaterat medan det yttre tvånget kan vara kopplat till ekonomiska svårigheter och eventuellt en sutenör som kvinnan är i beroendeställning till. 58 Tomas Söderblom pekar i sin avhandling Horan och batongen på att vissa prostituerade gjorde ett medvetet val då de blev prostituerade. Vissa kvinnor, menar han, ville inte stå och slita på en smutsig och bullrig fabrik för att få tillgång till statusprylar, prostitutionen var en strategi, deras enda väg till det liv de hade drömt om vilket inkluderade mer pengar än vad de kunde tjäna på fabriken. Paradoxalt nog kunde alltså prostitutionen ge kvinnan större frihet, samtidigt som hon verkade inom ett utsatt och kringskuret fält. Hon tjänade mer pengar än hon gjorde inom flertalet kvinnoyrken 56 Fröding, Gustaf, En kärleksvisa, Gralstänk Elgán, s Månsson, The man in sexual commerce, Lund 1988, s

27 och hade en ekonomisk självständighet som var unik vid denna tid. Man kan också fundera kring ifall inte de hattar, klänningar och skor som de prostituerade och som Söderblom refererar till som statusprylar var medvetet inköpta för att lättare sälja varan, den egna kroppen och ge den en mer exklusiv förpackning. I en passus berättar hans informant, Greta Gustafsson, att hon köper fina kläder för då fick jag rikare kunder. 59 Detta kan man ställa emot Söderbloms tidigare argument om lyxkonsumtion. I Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor kan man skönja en världsbild fjärran från den Söderblom tecknar. Låt mig exemplifiera genom ett typfall. Axelina Sofia Trygg föddes 1881 som utomäktenskapliga dotter till prostituerade Anna Sofia Hansson, med vedernamnet Mormors Katt. Anna Sofia var själv utomäktenskapliga dotter till en piga i Caroli församling var hon emellertid gift med arbetaren Per Lovén Mårtensson och skrevs därmed ut från prostitutionsbyrån. Dottern Axelina Sofia var också inskriven vid prostitutionsbyrån och fick sitt första barn som sextonåring. 61 Vid 19 års ålder står hon upptagen som cigarrarbeterska i befolkningsräkningen, då bor hon ensam med sin andra utomäktenskapliga dotter Signe Eleonora 62. Om hon verkligen arbetade på cigarrfabrik eller om epitetet föll inom ramen för den tidens kodex där cigarrbutiker ofta var förtäckta bordeller framgår inte. Mor och dotter var bosatta i kvarteret Jerusalem i östra Malmö 63, ett illa sett kvarter där stadens utfattiga och ljusskygga personer bodde. Är det realistiskt att tro att Axelina Sofia och hennes mor Anna Sofia valde prostitutionen som ett sätt att slippa slitigt fabriksarbete och därmed öka sina inkomster? Detta kan vi aldrig med säkerhet veta, men jag menar att det i så fall medförde skam och skuld över att de fick utomäktenskapliga barn, att de fick bo på adresser som inte var respektabla och att de fick finna sig i den förnedrande proceduren då de varje vecka skulle besiktigas. Det är oomtvistligt att deras liv som prostituerade omgavs av fler restriktioner än vad de skulle ha gjort ifall de hade respektabla yrken. Det finns många fall i Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor som visar hur prostituerade kvinnor utsatts för våldtäkt i barndomen eller på annat sätt blivit vanvårdade. Tommie Lundquist visar hur mer än hälften av de inskrivna, prostituerade kvinnorna lämnade sitt föräldrahem före sexton års ålder, inget som var direkt ovanligt i ett jordbrukssamhälle. Det som däremot var frapperande var den tidiga sexdebuten som i regel 59 Söderblom, s Genline id: Detektiva polisens liggare över lösaktiga kvinnor , Malmö Stadsarkiv 62 Sveriges befolkningsräkning Genline ID:

28 skedde i femtonårsåldern. Svenska Läkaresällskapet, som endast bestod av män, ansåg att männen måste få utlopp för sin sexualitet, annars kunde de bli sjuka och sällskapet förordade starkt reglementeringen. Inte bara för män tillkom reglementeringen, det var också så att de respektabla kvinnorna skulle skyddas från männens sinnlighet. Den respektabla kvinnan kunde identifiera sig själv utifrån den prostituerade och ge henne en underordnad betydelse. Om männen behövde få utlopp för sin heta låga var det bra att ha den socialt konstruerade prostitutionen som ett alternativ. Yvonne Svanström pekar på ett inbyggt sexuellt kontrakt där lagen om manlig sexuell rätt finns inbyggd. 64 Dessutom, visar Svanström, ingick man i medelklassen äktenskap förhållandevis sent under den här perioden vilket också pekade på nyttan av den konstruerade reglementeringen. Att som kvinna under reglementeringens tid vistas i det offentliga gaturummet kunde räcka som misstanke om prostitution. Både vi som läsare och betraktare samt de prostituerade själva kunde välja att se sig själv som offer eller subjekt. Med de många begränsningar som yrket kringgärdades av och den omilda hanteringen från myndigheternas sida borde det kanske vara lätt att ta till offermentaliteten. Att se de prostituerade kvinnorna som offer betyder emellertid att man också fråntar dem ansvar och egen förmåga att förändra sin position. Utanförskapet avgränsade inte bara, det gav också en viss frihet eftersom de inte förväntades passa in i normen och vara respektabla, de skulle finnas som en moralisk vattendelare. Jag väljer därför att i denna uppsats huvudsakligen se den prostituerade, framförallt Signe Kronberg, som subjekt även om det tvivelsutan är så att hon var påverkad av såväl yttre faktorer som sin ekonomiskt svaga situation i sin yrkesroll. 64 Svanström, s

29 3. Den prostituerade talar Signe Kronberg, All the men who try to save me Weave their wicked web around me All the ones I try to save drink their fill and leave me lonely Have I ever felt salvation wash me cleaner than a dove? Was I ever nearly happy? Only Once Only once was a stupid girl allowed to tempt her fate Only once did I think twice, and twice was once too late I m going down like Jezebel and my body aches like hell I share my bed just to forget I said no Only Once Signe Kronberg Att skriva en kvinnas biografi i efterhand är inte helt lätt. Det krävs annat än protokoll och domar för att tillföra must och märg till helhetsbilden. Kvinnan jag skildrar har ju säkert varit så mycket mer än prostitutionen som jag uppehåller mig vid. Helt visst har hon varit en levande människa med drömmar och känslor, därför känns det angeläget att fara varsamt fram med materialet. Mina tolkningar står för mig, det är jag som försökt teckna helheten genom att foga ihop skärvor. Signe Kronberg var en av de kvinnor som blev straffad för lösdriveri och prostitution och med anledning av detta dömdes till tvångsarbete på olika anstalter. Hon gifte 65 Landskrona tvångsarbetsanstalts arkiv, E5A: 1, Lunds landsarkiv 66 Maria McKee, Only once, från albumet You gotta sin to get saved

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett

Läs mer

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Hur formas ett land, en stad och dess invånare? Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 2:12-30 Gud är den som verkar i er

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 2:12-30 Gud är den som verkar i er 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181007 Fil 2:12-30 Gud är den som verkar i er Ett brev ska ju egentligen läsas i sin helhet, inte hackas sönder som det blir när man tar upp det i olika delar. För det är ju

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället. En del normer kring klädstil eller intressen kan vi mer eller mindre frivilligt välja att följa eller inte följa. Sedan finns det andra normer som vi passar in på eller avviker från utan att kunna välja

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer

Selma Lagerlöf Ett liv

Selma Lagerlöf Ett liv ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA änka (sida 6, rad 14) en gift kvinna som förlorat sin man svärfar (sida 12, rad 8) pappa till din fru eller man pjäs (sida 12, rad 6) föreställning på teater myndig (sida

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson

Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson 2. Gör en jämförelse mellan Vansinnets historia och första delen av Sexualitetens historia i avseende på innehåll, tematik och skisserade utvecklingslinjer

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Róisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna

Róisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna Róisín Ryan-Flood KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna ploppar upp som svampar ur marken och att alla lesbiska kvinnor runt omkring mig skaffar barn. I Róisín Ryan-Floods

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Att ha. God man. eller. Förvaltare Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man

Läs mer

VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE

VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE MEN GENAST TALADE JESUS TILL DEM OCH SADE: LUGN, DET ÄR JAG. VAR INTE RÄDDA. (MATT 14:17) JESUS GÅR PÅ VATTNET (MATT 14:22-32) SEDAN BEFALLDE HAN SINA LÄRJUNGAR ATT

Läs mer

Ett samarbete mellan

Ett samarbete mellan Ett samarbete mellan VARA FOLKBIBLIOTEK VARA KOMMUN Västra Skaraborg Tema: Barnböcker i en digital värld! Torsdagen den 4 maj 2017 Vara Folkbibliotek Erbjudande till LO-medlemmar som har barn eller barnbarn

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Realismen. Lektionsplanering

Realismen. Lektionsplanering Realismen Lektionsplanering 1 Introduktion Här ser du en målning som gjordes 1881 av en konstnär som hette William Logsdail. Den föreställer London och då bodde det ca 4 miljoner människor där. Många fabriker

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Nypon förlag. Skölden. Läsförståelse. Elevmaterial NIKLAS KROG SIDAN 1. Namn: Detta hände i bok 1, Karavanen

Nypon förlag. Skölden. Läsförståelse. Elevmaterial NIKLAS KROG SIDAN 1. Namn: Detta hände i bok 1, Karavanen NIKLAS KROG SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse Detta hände i bok 1, Karavanen 1. Var bodde Traz? 2. Vad hände en dag? 3. Vem är Krom? Beskriv honom. 4. Vad gjorde karavanen? 5. Traz flydde. Vad hände?

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd

081901Brida.ORIG.indd i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q)

Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q) Museernas mål i det långa perspektivet Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q) MUSEUM byggt av klass 3c, Kristofferskolan, Bromma Tre teman i museidebatten: 1. Museernas mål och mening 2.

Läs mer

REFLECT FISKSÄTRA STORIES

REFLECT FISKSÄTRA STORIES PILOTSTUDIE #3 FISKSÄTRA VIBES REFLECT FISKSÄTRA STORIES REFLEKTIONER KRING EN PROCESS Reflect/Fisksätra stories är ett konstverk som vill spegla Fisksätra och de som bor där, deras historier om platsen,

Läs mer

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN Kalle Norwald Kurator och utbildningsledare, Enheten för sexuell hälsa Sösam, Södersjukhuset Auktoriserad sexologisk rådgivare (NACS) Masteruppsats i sexologi Fått

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

26 ÅK 7 9 ÅK FRÅGESTUND Hédi Fried svarar på elevernas frågor.

26 ÅK 7 9 ÅK FRÅGESTUND Hédi Fried svarar på elevernas frågor. 6 ÅK F 3 ÅK F 3 7 MITT LIV SOM GREJ Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små

Läs mer

Minoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?

Minoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången? Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången? Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen

Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Första Mosebok 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen, det underlättar om du har en bestämd tid och plats när du

Läs mer

Det offentliga rummet - på egen risk

Det offentliga rummet - på egen risk Det offentliga rummet - på egen risk Tillträde mellan 22.00 till 06.00 sker på egen risk ett konstprojekt om rädslor och rätten till att utrycka sig. Kontakt: Erika Isaksson tel. +46(0)704-77 67 96 erika.isaksson02@kulturverkstan.net

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

1800-talets Stockholm

1800-talets Stockholm Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms

Läs mer

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi KRISTINA ELFHAG Livsutvecklingens psykologi Inledning Varför livsutveckling? Att utvecklas är i grunden en mänsklig strävan. Det finns en kraft som vill utveckling, något som samtidigt innebär att möta

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Bubber granskar Danmark, TV4 Fakta, , kl , program om prostitution i Thailand; fråga om mediets genomslagskraft

Bubber granskar Danmark, TV4 Fakta, , kl , program om prostitution i Thailand; fråga om mediets genomslagskraft BESLUT 2017-05-15 Dnr: 16/02815 SAKEN Bubber granskar Danmark, TV4 Fakta, 2016-10-15, kl. 10.00, program om prostitution i Thailand; fråga om mediets genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Motion från Jonas Lövgren (M) angående barnäktenskap

Motion från Jonas Lövgren (M) angående barnäktenskap UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum 2017-02-28 Socialnämnden 30 Motion från Jonas Lövgren (M) angående barnäktenskap Dnr SN 2017/0033.02.05 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2017-02-20. Motion från Jonas

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Att uttrycka mig Gustav Karlsson

Att uttrycka mig Gustav Karlsson Att uttrycka mig Gustav Karlsson Grundundersökning 3 poäng HT 2006 Järn & Stål / Offentlig gestaltning Innehåll Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 syfte 5 Mål 5 Frågor 5 Metod

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer