Årsrapport 2015 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum

Transkript

1 Årsrapport 2015 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Det har varit ett händelserikt år för PKMC på flera plan. Vi har bland annat: genomfört en grundläggande översyn av organisationen i syfte att anpassa oss till Koncernkontorets krav avseende normtal gällande antal medarbetare per chef anpassat organisationen i enlighet med Regionbidraget genomfört en strukturförändring gällande avtalsuppföljning av alarmeringssjukvården varit framgångsrika inom forskning och utveckling hanterat ett flertal händelser inom krisberedskapen som varit av regional karaktär Krisberedskap Krisledningsnämnden (KLN) Nämnden med en ny politisk sammansättning har sammanträtt vid tre tillfällen samt genomfört en simuleringsövning där nämndens uppdrag och agerande vid ett antal olika scenarios diskuterades. Regional tjänsteman i beredskap Enheten för Kris och katastrofmedicinsk beredskap har under året arbetat med att utveckla TiBorganisationen (Tjänsteman i Beredskap) inom de förvaltningar som bedömts bedriva samhällsviktig verksamhet. Ett viktigt steg i utvecklingen av TiB organisationen var den VGR gemensamma TiB dagen då vi samlade ca. 100 deltagare och diskuterade nationell och regional krishantering. Målet är att lokala problem skall kunna hanteras inom den egna förvaltningen. Frågor som skall lyftas till regional TiB (RTiB) skall företrädesvis vara av den karaktären att det gäller samordning av de regionala resurserna eller kontakt med externa samarbetspartners. Flera av de som inte haft en egen TiB-organisation har nu genomgått kompetenshöjande utbildningar med bistånd av PKMC. Detta tillsammans med en översyn av larmkriterierna kan vara en av flera orsaker till att vi nu kunnat minska antal larm till Regional Tjänsteman i Beredskap (RTiB). Under 2016 kommer en översyn av larmprocessen kopplat till såväl lokal TiB som regional TiB genomföras.

2 Händelser Det har varit ett antal spektakulära händelser under året som är viktiga att belysa. Ebolasamordning. PKMC verkade som samordnare i det regionala arbetet i samband med regionens engagemang i Ebola frågan. Det gällde såväl rutiner i syfte att förebygga smitta men också rutiner för medarbetare som arbetat i drabbade länder. Höga flöden. I anslutning till en vädervarning i januari gällande höga flöden och stormvarning har regionen ett nära samarbete med flera aktörer, bl a Länsstyrelsen hållit regelbundna telefonmöten. Vid ett tillfälle utfärdades klass 3 varning för höga flöden vilket innebär höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt vart femtionde år och medför allvarliga översvämningsproblem. Vädervarningar omfattar numera även åtgärder vid höga temperaturer. Dessa frågor brukar tas upp under sommarplaneringen. Våldsbrott. Ett antal tragiska händelser kopplat till såväl gängrelaterat våld som hatbrott har inträffat under perioden. Vid en skottlossning i Biskopsgården sköts två människor till döds och 8 skadades. I Trollhättan trängde sig en maskerad man in på en skola och mördade och skadade flera personer. Båda händelserna har skapat en debatt om hur man skall hantera den ökande hotbilden i samhället. Förhöjd hotbild. Under hösten informerade SÄPO om en allmänt förhöjd hotbild. Vi fick då tillfälle att genomföra regionala telefonmöten utifrån eventuella lokala hotbilder. Socialstyrelsen arrangerade också en nationell telefonkonferens för att uppdatera sig om läget. Flyktingströmmen. PKMC fick ansvaret att samordna de regionala aktiviteterna initialt när det gäller det stora antalet flyktingar som kom till regionen. Frågan hanteras numera helt av en regional samordnare. Sommarplanering Sedan 2013 genomförs regelbundna telefonmöten 10 veckor under sommaren. Syftet är att få en samlad lägesbild över såväl vårdplatssituationen som att identifiera möjligheter till samverkan, (i sin helhet men också när det gäller speciellt utsatta specialiteter). Man samlar också in uppgifter gällande personalsituationen; har man dragit in semestrar eller genomfört beordringar. Efter dessa telefonmöten görs en regional bedömning av läget utifrån en förutbestämd tregradig skala; rött, gult eller grönt. Diagrammet visar på att det är en generellt hög belastning på regionen i sin helhet under de 10 veckor som möten genomförs. Sommarbelastning totalt VGR Gröna Gula Röda Röd: Normala kvalitetskrav kan inte upprätthållas trots adekvata åtgärder Gul: Tillgängliga resurser otillräckliga men normala kvalitetskrav kan upprätthållas genom adekvata åtgärder Grön: Normalläge

3 Tidigare var det frekventa sökningar till RTiB speciellt under sommaren för att diskutera dessa frågor. Vi kan nu se att det behovet minskat efter införande av telefonmöten och möjligheten till diskussion i våra veckomöten. Civilt försvar Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning skall planeringen för civilt försvar återupptas. Vi har planerat hur detta kommer påverka vårt arbete och inlett ett samarbete med berörda samarbetspartners. Vi har bl a medverkat under Arméövning 2015 och i den samverkansövning som genomfördes med Sahlgrenska universitetssjukhuset gällande hantering av ett stort skadeutfall. Utbildning Inom ramarna för uppdraget har enheten genomfört ett antal utbildningar. Det gäller främst kurser i olika former av ledning, stabsarbete och beslutsfattande. Totalt har det varit 225 kursdeltagare och utvärderingarna visar på ett mycket bra resultat. På en skala 1-4 har 67 % skattat kursen som en 4 och 33 % en skattning som 3. Regional ambulanssjukvård Prehospital ledning Efter en bussolycka i Tranemo genomfördes en händelseanalys. Vid analysen framkom att det finns behov av att bl a se över hur de olika triagesystemen är synkroniserade. Den bild som förmedlades från skadeplats stämde inte överens med den som man organiserade sig för på de lokala sjukhuset. Analysen kom att vara en viktig del i den utredning som Statens haverikommission gjorde av samma olycka och motiverar en översyn av såväl den prehospitala ledningen som behovet av att samordna de olika triagesystemen. Upphandling Enheten har varit och är fortfarande engagerade i flera regionala upphandlingar t ex upphandling av ambulansfordon och medicinsk teknik. Enheten var en viktig referensgrupp gällande kravet på sjuksköterskor i den planerade regionala larmcentralen.

4 Samverkan vid hjärtstopp För att säkerställa en snabb insats för patienter med misstänkt hjärtstopp har nu regionen vidtagit ett antal åtgärder. Ett övergripande regionalt avtal är tecknat med kommunal räddningstjänst gällande s k IVPA (I Väntan På Ambulans) Under hösten 2015 har SMS-livräddarprojektet startat. Personer som är villiga att bistå vid hjärtstopp kan larmas via SMS. Projektet är fortfarande i initialfasen, men fortskrider kontinuerligt. Specialisering Den ökade specialiseringen inom ambulanssjukvården fortsätter. Ett exempel är suicidprevention och prehospital psykiatri som är ett område där enheten samverkat med ett stort antal aktörer för att förbättra omhändertagandet av patienter med psykiatrisk ohälsa. Ett pilotprojekt har startats inom Sahlgrenska universitetssjukhuset med en mobil psykiatrisk enhet och nu pågår försök att hitta lösningar för patienter utanför storstad. Ambulansuppdrag Antal uppdrag totalt samt uppdragfördelning prio1-3 Diagrammet ovan visar en sammantagen uppdragsökning under perioden från uppdrag under 2009 till uppdrag under 2015, vilket motsvarar en ökning om 33 %. Denna typ av ökning ses nationellt och brukar beskrivas som likvärdig med det allmänt ökande söktrycket inom akutsjukvården.

5 De enda som lyckats bryta ökningstrenden är de ambulansorganisationer som övertagit prioritering av ambulansärenden i egen regi och utför denna prioritering med sjuksköterskor. Insatstider Andel prio1-uppdrag där första ambulans anländer till adressen inom 20 minuter Kommentarer: Andelen prio1-uppdrag som nås inom 20 minuter har under perioden varit stabil. Detta trots att antalet ambulanser på dygnsbasis minskat och att antalet uppdrag samtidigt ökat. Genom att öka väntetiden för lägre prioriterade ärenden samt regelbundet avbryta påbörjade lågprioriterade ärenden till förmån för prio1-ärenden har insatstiderna för livshotande tillstånd kunnat hållas relativt stabila. Det krävs dock kraftiga insatser för att förbättra insatstiderna så att de når det regionala målet om 90 %. Minuter Mediantid i minuter tills första ambulans är på plats på adressen vid prio1 och prio2 Under perioden har insatstiden vid prio1-uppdrag kunnat hållas relativt stabil, medan insatstiden för prio2 ökat. Anledningen till ökningen kan sannolikt härledas minskade resurser, det ökande antalet uppdrag i kombination med längre uppdragstider.

6 Antal dygnsambulanser i VGR Antalet aktiva ambulanser under helåret omräknat till dygnsambulanser Diagrammet visar endast det totala antalet producerade timmar under helåret omräknat till heldygn 7 dagar i veckan. Antalet ambulanstimmar har under perioden minskat marginellt. I verkligheten varierar antalet aktiva ambulanser inom dygnets timmar och veckodagar. Under dagtid är det fler aktiva ambulanser än under nattetid och på vardagar finns det fler aktiva ambulanser än under helgdagar. Det är motiverat med en mer detaljerad översyn av antalet resurstimmar, vi har under de senaste åren utvecklat ett flertal alternativ till sedvanliga ambulanser som måste tas med i beräkningen. AmbuAlarm (alarmeringssjukvård) Uppdrag AmbuAlarm har fram till våren 2016 ansvar för uppföljning och utveckling av tjänsteavtalen med SOS- Alarm AB. Dessutom sköter AmbuAlarm fortsättningsvis dirigering av liggande sjuktransporter dagtid, samt all koordinering av raster och måltidsuppehåll för regionens drygt 80 ambulanser. Denna funktion kommer att under 2016 samordnas med den prehospitala enheten. Projekt Under året har Projekt MSS (Medicinsk Support Sjuksköterska) genomförts, där fokus har varit på att försöka öka träffsäkerheten vid larmtilldelning för regionens specialresurser, så som Helikopter, Single-Responder, Bedömningsbilar och Läkarstödsenhet. Projektet som visade på behovet av hög kompetens för att uppnå ökad träffsäkerhet inom alarmeringssjukvården avslutades En vetenskaplig artikel, samt en projektrapport avseende helikopterutnyttjande är publicerad. Nätverk och konferensdeltagande Det finns ett stort intresse av att utveckla larmsjukvården såväl nationellt och internationellt. AmbuAlarm har deltagit i två nätverksträffar för Svensk Prio och Dir med deltagande från alla större landsting/regioner där en hög ambitionsnivå för funktionen föreligger. Vi har även deltagit i ett skandinaviskt nätverk för medicinska larmcentraler med deltagare från över 10 olika landsting/hälsoregioner från Sverige, Norge och Danmark.

7 Politiska beslut och nya uppdrag Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) beslutade vid sitt möte att regionen från skall ansvara för en prioriteringsfunktion bemannad med sjuksköterskor i regionens egen regi, samt att dirigering och teknik skall direktupphandlas av SOS Alarm AB. AmbuAlarm vidtog ett flertal åtgärder för att starta i egen regi där rekrytering av såväl arbetsledning som sjuksköterskor fortskred på ett positivt sätt. Bristen på sjuksköterskor hos SOS Alarm AB var ett tungt vägande skäl till beslutet att driva larmsjukvården i egen regi. Under september stod det klart att förhandlingarna med SOS Alarm AB om fortsatt avtal om dirigering och teknik misslyckats då man inte kunnat enas om vare sig innehåll eller pris. Regionstyrelsen beslutade att ett nytt direktupphandlat avtal med SOS Alarm AB skulle tecknas, innehållande både dirigering, teknik och prioritering. Det tidigare beslutet i HSS om egenregi av prio med sjuksköterskor revs då upp, och kravet på sjuksköterskor var inte längre aktuellt. AmbuAlarm avvecklas Efter beslutet i Regionstyrelsen om en direktupphandling av tjänsten beslutades även i Regionstyrelsen att de organisatoriska strukturer som hittills handlagt avtalet med SOS Alarm AB, skulle avvecklas. AmbuAlarm kommer under 2016 att företrädesvis arbeta med dirigering av liggande sjuktransporter och driftoperativa frågor kopplat till alarmeringssjukvård. FoUU och Samordning Utbildning Under 2015 identifierades behovet av ökad kompetens inom området kvalitet och utveckling. En tjänst omvandlades till kvalitetschef i syfte att arbeta med övergripande metodstöd i dessa frågor. Ett ansvarsområde som utökades till att även innefatta FoUU. Utöver övergripande kvalitetsfrågor har ansvaret för de utbildningar som hanteras inom verksamhetsområdet. ALSG. PKMC är Skandinaviskt centrum för det brittiska konceptet ALSG och dess utbildningar (ALSG Sweden). Vi har genomgående under de senaste åren bedrivit 12 utbildningar per år lokalt men också på utlokaliserade sjukhus. Kursen riktar sig till läkare med inriktning mot akut omhändertagande av patient på sjukhus. Diskussion förs om uppstartandet av filialer för ALSG i Umeå och Stockholm. 3NS-metoden. PKMC har nu ett ansvar att samordna utbildning inom 3NS-metoden. En vetenskapligt validerad metod som bygger på korta intensiva övningar med återkoppling och repetition. Hot och våld. Det är stor efterfrågan på utbildning inom Hot och våld. PKMC står som ansvarig för samordning och genomförande gällande instruktörsutbildning i området. Ledning på sjukhus. Utbildning inom MRMI, Ledning på sjukhus. Utbildningen som sträcker sig över tre dagar genomfördes på PKMC med bl a deltagare från Västra Götalandsregionen, Ukraina, Iran och Thailand. Kursen som är mycket resurskrävande kommer marknadsföras och säljas internationellt.

8 Forskning Vår profilering som kunskapscenter har varit framgångsrik. Vi driver och deltar i ett flertal nationella och internationella projekt. Även fortsättningsvis kommer detta vara ett prioriterat område. Sammanställning över forskning och utvecklingsprojekt 2015 Forskningen inom området Krisberedskap: Under året har vi varit framgångsrika och produktiva med bl.a 10 st. vetenskapliga publikationer, varit aktiva som handledare till ett doktorandarbete och en halvtidkontroll av doktorand. Ett samarbete med Karlstads universitet har inletts gällande internationell samarbete kring bl.a naturkatastrofer och behov av krisberedskapsplaneringenheten Mass-gathering - MSB/Socialstyrelsen 2:4 projekt. Syftet med projektet är att utveckla och sprida en bedömningsmodell (mall) för planering av evenemang med stor publik och större folksamlingar. (s.k. mass-gatherings). Resultaten förväntas bidra till en samsyn kring hur gemensamma grunder tillämpas vid samplanering av förstärkningsresurser CBRNE projekt - Socialstyrelsen 2:4 projekt. Treårsprojekt som bl a innefattar utveckling av webbaserad e-learningplattform inom CBRNE som är tvärprofessionell, d v s alla aktörer nationellt skall kunna göra utbildningen och den skall ge alla en gemensam grundkunskap inom CBRNE. VGR projekt medicinsk ledningsmodell - Regionala utvecklingspengar. Ett forskningsprojekt där vi hämtar data från Göteborgsvarvet, världens största långlopp räknat till antalet deltagare. PKMC s erfarenheter från Göteborgsvarvet har bidragit till en medicinsk ledningsmodell som syftar till att snabbt och tillfredsställande anpassa sjukvårdsresurser efter behovet. Under projektet kommer 1) händelsekluster vid Göteborgsvarvet att studeras genom analys av ambulansjournaler 2) orsaksfaktorer på individnivå att studeras genom en enkätstudie riktad till deltagare som hämtats av ambulans 3) en regressionsmodell för säker planering och banläggning utvecklas genom att analysera data som samlats in i projektet mot data från banläggare samt omgivningsförhållanden Implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar inom hälso- och sjukvården - Socialstyrelsen 2:4 projekt Målet är att i samverkan med landstingen och andra aktörer inom krisberedskapssystemet ta fram ett måldokument för inriktnings- och samordningsfunktionen och att öka landstingens förmåga att bedöma, initiera, samordna, samverka och leda det inledande arbetet vid samhällsstörningar.

9 Ukraina EU-projekt. Med start januari 2016 har PKMC beviljats forskningsmedel från EU för att initiera och etablera en utbildningsakademi i Ukraina med syfte att; utbilda ukrainska instruktörer i ledning och samverkan initiera en Master utbildning i Ukraina baserad på en forskning gjord inom EU med PKMC s medverkan. Samverkan vid hjärtstopp Under hösten 2015 har SMS-livräddarprojektet startat. Personer som är villiga att bistå vid hjärtstopp kan larmas via SMS. Projektet är fortfarande i initialfasen, men fortskrider kontinuerligt. Medicinsk Support Sjuksköterska Ett forskningsprojekt med fokus på att öka träffsäkerheten vid larmtilldelning för regionens specialresurser. Projektet som visade på behovet av hög kompetens för att uppnå ökad träffsäkerhet inom alarmeringssjukvården. En vetenskaplig artikel, samt en projektrapport avseende helikopterutnyttjande är publicerad. Framtid Med de erfarenheter vi tagit med oss från 2015 tror jag mig kunna säga att 2016 kommer bli ett spännande år med många nya utmaningar. Vårt uppdrag växer och det blir en utmaning för vår organisation att möta en framtid med knappa resurser såväl i egen organisation som inom de olika förvaltningarna men också en allmänt och ökad hotbild i samhället. En plan för den framtida organisationen är framtagen och vi kommer fortsätta på den inslagna linjen där vi ser ett stort värde i att samordna såväl de prehospitala verksamheterna liksom krisberedskapen i de olika förvaltningarna. Under 2016 kommer också en verksamhetsplan för de närmsta fem åren presenteras med fokus på att vi också skall vara ett framgångsrikt nationellt och till viss del internationellt kunskaps- och utbildningscenter. Mats Kihlgren Beredskapschef Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum mats.kihlgren@vgregion.se Tel