RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA

Transkript

1 RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativet VIA NOVA

2 FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också roligt arbete hos kooperativet och tack var ett projekt som drivits av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. SKOOPI fick medel från Allmänna arvsfonden för att genomföra ett pilotprojekt där fyra sociala arbetskooperativ har fått möjligheten att pröva social redovisning. De kooperativ som varit med i projektet är Via Nova i Göteborg, Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal, Huddinge Agro & Service i Huddinge samt Kooperativ Valborg i Södra Sunderbyn. Utbildare från Coompanion på respektive ort har gett kooperativen stöd i arbetet. Det har varit fantastisk roligt att följa kooperativens arbete under året och se vilka resultat man kommit fram till. Social redovisning kan vara lite tidskrävande, men det ger mycket tillbaka till det sociala arbetskooperativ som jobbar med metoden och vi i SKOOPI har lärt oss mycket genom ert arbete. Ett stort tack till Via Nova, Hantverkskooperativet Unitis, Huddinge Agro & Service, Kooperativ Valborg, Anna-Lena Heydar, Coompanion Fyrbodal, Anna-Carin Persson, Coompanion Västerbotten, Annette Dünkelberg, Coompanion Stockholm och Ingrid Engelbrekt, Coompanion Gävleborg som har gjort ett jättebra jobb! ^Ätá fâçwáàü Å Klas Sundström, ordförande Eva Carlsson Eva Carlsson, projektledare

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning.1 2. Inledning Bakgrund Vad är Via Nova? Allmänt om sociala arbetskooperativ Vad är Social redovisning? Huvudprinciper för social redovisning Resultat Via Novas process en sammanfattande beskrivning Första mötet i augusti 2006, Stockholm Utbildningen startar i Göteborg Redovisningsteamet börjar Vi gör en intressentkarta Vi sätter mål och formulerar värderingar Via Novas mål I Via Novas mål II Via Novas mål III Diskussionsdel SWOT analyserna Via Nova sett från olika perspektiv Diskussion av svaren från variansanalysen kritisk granskning av det egna Framtidstankar Ordlista..21 Bilagor Bilaga 1.22 Bilaga 2.24

4 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING SAMMANFATTNING Social redovisning är en självutvärdering där alla som arbetar i en verksamhet aktivt deltar för att mäta och utvärdera de sociala målen inom verksamheten. Utgångspunkten är de mål man i verksamheten sätter upp, som sedan mäts och utvärderas hur väl målen har uppnåtts. Det är viktigt att hela processen, från uppsättandet av mål fram till mätningen sker tillsammans med de närmaste intressenterna. Man skiljer mellan interna intressenter (de som finns inom den egna organisationen) och externa intressenter (de som befinner sig utanför den egna organisationen). Meningen är att genom öppenhet i sina resultat gentemot de som berörs, undan för undan skall kunna förbättra verksamheten. På det första mötet i Stockholm träffades de fyra arbetskooperativ som skulle ingå i projektet. Vi diskuterade upplägget kring kursen och återvände sedan till respektive hemstad för att arbeta vidare med våra respektive kursledare, alla från Coompanion. Ett viktigt första steg i projektet var att utse styrning och ledning. Vi utsåg ett team på fyra personer som skall ha en sammanhållande funktion och arbeta tillsammans med en (eller fler) specifik fråga. Vi bestämde omfattningen av teamets arbete, t ex. hur mycket tid skall läggas på uppgiften. Och vi kom fram till vilka mål och/eller vilken verksamhetsidé som skall utvecklas? Vi kom också överens om sex viktiga principer som skulle gälla under projektets genomförande; Sträva efter ett högt deltagande Samla flera perspektiv Mångsidighet i förhållande till miljön och relationer Lärande process Verifiering och analys av arbetet med projektet. Öppen redovisning av verksamheten och resultatet av kursen och teamets arbete. Under seminariet i Stockholm fick vi upp ögonen för metoden OPERA (se förklaring längre fram) som vi senare vid hemkomsten i Göteborg prövade i hela arbetsgruppen. Under vår kursledares ledning genomförde vi en OPERA övning som handlade om hur vi trodde Via Nova skulle se ut om fem år. Här hade vi vår första diskussion om hur verksamheten skall bedrivas. Vi diskuterade mycket vilken värdegrund kooperativet har, varför vi var på Via Nova och vad vi ville med framtiden. 1

5 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING En annan metod vi använde för att analysera vår verksamhet var SWOTanalysen, vilket innebär att vi skulle identifiera våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi började med OPERA för att få ett så brett underlag som möjligt vad gruppen tyckte var t ex Via Novas styrkor. Efter att vi gjort en SWOT - analys på oss själv, i kooperativet, var vi nyfikna på hur andra ser på Via Novas styrka svagheter, möjligheter och hot? På vilket sätt skulle intressenternas analys vara annorlunda än Via Novas egen? Tidigt kom vi fram till att koncentrera oss på de intressenter vi trodde visste mest om vår verksamhet. Vi beslutade att bjuda in dem till oss, för att de skulle göra en SWOT-analys på vår verksamhet. Det vi arbetat mest med under projektet har varit kooperativets grundvärdering. Vi pratade mycket om varför vi är på Via Nova. Vi kom fram till att det fanns två olika anledningar. Dels de som är på Via Nova för gemenskapens skull, dels de som ser arbetet på kooperativet som ett vanligt arbete. Vi diskuterade fram att det var viktigt att vi ser till varandras olika behov, och att det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa olika synsätt. I samband med diskussionen om kooperativets grundvärdering diskuterades det hur vi skulle mäta trivseln inom gruppen. Bland annat kom det upp att vi skulle göra en enkät bland medlemmarna som hade med trivsel att göra. Två kooperatörer inom redovisningsteamet ställde samman ca 10 frågor med inspiration från verktygslådan och det som hade diskuterats inom kooperativet. Detta blev Via Novas andra frågeformulär. Under sammanställningen kom tanken att även här ta reda på vad de närmaste externa intressenterna tyckte. Några intressenter fick även de svara på vårt andra frågeformulär. Det viktigaste med kursen Social Redovisning är att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vill ha, vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analysera t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en hur man bäst reder ut det. Centrala frågor som följde oss genom hela projektet var; Vilka värdegrunder, mål och syfte har kooperativet? Vilka intressenter har kooperativet? Hur är arbetsmiljön? Vilka svårigheter och hinder finns? Är detta ett roligt projekt? Hur tänker vi runt ett medborgarperspektiv, vad ligger i medborgarskapet? 2

6 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Ett resultat när man jämför Via Novas SWOT analys med intressenterna är att vi använder olika ord och begrepp. Via Nova använder exempelvis inte ordet demokrati internt utan konkretiserar ordet i det dagliga arbetet. En annan olikhet är att intressenterna menade att Via Nova är en inspirationskälla för andra, detta var vi inte riktigt medvetna om. Det vi har med oss för framtiden är exempelvis att vi stannade upp runt temat möten och diskuterade upplägg av framtida möten hur kan vi förbättra dem? Vi bestämde också att diskutera arbetsrollerna och vad var och en gör lite mer framöver och se över både våra arbetsroller och rutinerna. Sammantaget har det viktigaste med kursen Social Redovisning varit att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vi vill ha och vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analyser t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en eventuell lösning. Vi gör våra egna tolkningar betydelsen för oss/för var och en det finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att kooperativet skall få en att må bra. Det handlar om att: TA KONTROLL VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV 3

7 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING INLEDNING I början av kursen var vi tveksamma vad vi skulle ha för nytta av social redovisning. Vi såg det lite som en rolig grej som vi skulle gå igenom under ett år. Under det första seminariet uppe i Stockholm fick några av oss sin första aha-upplevelse när vi träffade de andra tre kooperativen som ingick i projektet. I denna rapport vill vi dela med oss av våra erfarenheter under projektåret. I rapporten ger vi er en inblick i vad det innebär att göra en social redovisning, både allmänt och vad den sociala redovisningen har inneburit för oss i Via Nova. Vi har försökt beskriva och återge våra olika steg som vi tagit under året samt de diskussioner och analyser vi gjort. Vi tror det är en metod vi kommer att återvända till och använda igen. 4

8 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING BAKGRUND 3.1 Vad är Via Nova? Via Nova startade som ett EU-projekt Föreningen har bidrag från Göteborgs stad och Härlanda SDF (Stadsdelsförvaltning). Via Nova är en ekonomisk förening som driver en kaféverksamhet i Kålltorp, Göteborg. Kaféet är ett socialt arbetskooperativ. Det innebär att man samarbetar för att hjälpa de arbetslösa och sjukskrivna i deras behov av arbete och social gemenskap. Föreningen ägs av medlemmarna och är praktiskt demokratiskt styrt. En viktig del i arbetet är ett delat ansvar och inflytande i kooperativets verksamhet. Vi har vecko- och månadsmöten där vi bestämmer allt som rör föreningen. Vinsten använder kooperativet till gemensamma aktiviteter såsom resor, utbildning och annat trevligt. 3.2 Allmänt om sociala arbetskooperativ Ordet kooperativ kan härledas till ordet cooperare som betyder samarbeta eller cooperativo som betyder samverkan/samarbete.under 80 talets senare hälft började sociala arbetskoooperativ att etableras i Sverige.Utvecklingen har gått snabbt och från ett trettiotal verksamheter i mitten av 90 talet finns idag cirka hundrafemtio sociala arbetskooperativ. Allt från verksamheter med en handfull personer till stora föreningar med medlemmar samt anställda. Bara i Göteborg finns det snart ett trettiotal arbetskooperativ. Sociala arbetskooperativ är en del av den sociala ekonomin och ställer sig bakom de kooperativa principerna. När det gäller de gemensamma riktlinjerna kan några nämnas att kooperativen; Driver en affärsverksamhet, ofta i liten skala. Drivkraften i föreningen skall vara medlemsnyttan framför vinstintresset. Verksamheten skall ha en viss grad av självständighet i relation till den offentliga sektorn. Allmänt utmärkande för ett kooperativ är den demokratiska styrningen och att man följer de övriga kooperativa inriktningarna. Kooperatörerna har i de flesta fall sin försörjning från annat håll och inkomsterna från verksamheten går tillbaka till föreningen. De flesta kooperativen har handledare knutna till 5

9 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING verksamheten. I de sociala arbetskooperativen har var och en möjlighet att arbeta utifrån sina egna villkor. Alla tar ansvar och deltar i arbetet för föreningens bästa. Syftet med ett socialt arbetskooperativ är alltid att främst skapa meningsfulla arbeten och gemenskap. Det innebär att man har ett arbete att gå till och även tillhör en gemenskap. Den sociala gemenskapen är viktig då man hamnar utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Många av kooperatörerna har någon form av bidrag till sin försörjning, t ex sjukersättning eller socialbidrag. 3.3 Vad är Social redovisning? Social redovisning är en självutvärdering där alla som arbetar i en verksamhet aktivt deltar för att mäta och utvärdera de sociala målen inom verksamheten. Utgångspunkten är de mål man i verksamheten sätter upp, som sedan mäts och utvärderas hur väl målen har uppnåtts. Det är viktigt att hela processen, från uppsättandet av mål fram till mätningen sker tillsammans med de närmaste intressenterna. Man skiljer mellan interna intressenter (de som finns inom den egna organisationen) och externa intressenter (de som befinner sig utanför den egna organisationen). De som befinner sig inom organisationen är av naturliga orsaker nära verksamheten, men även vissa av de externa intressenterna kan av gruppen anses vara nära verksamheten. Meningen är att genom öppenhet i sina resultat gentemot de som berörs, undan för undan skall kunna förbättra verksamheten. Den sociala redovisningen sker alltså tillsammans med intressenterna. Allt för att få reda på vad de tycker. Dels det de tycker är bra, dels det de tycker är dåligt med verksamheten. Genom att få reda på vad som är mindre bra kan man få reda på vilka områden man kan förbättra sig på Huvudprinciper för social redovisning Under en social redovisning skall följande principer styra och följa arbetet; Deltagande Alla nära intressenter skall vara med, inklusive arbetsgruppen eller verksamheten själv. Deltagandet är viktigt när det gäller planering och genomförande. Om det är möjligt, skall de nära intressenterna ingå i det sociala redovisningsteamet. Ur allas perspektiv Intressenternas synpunkter inhämtas från t ex enkäter och intervjuer. Mångsidig Den sociala redovisningen skall omfatta hela verksamheten och vara mångsidig i förhållande till miljö och relationer. Lärande Den sociala redovisningen skall vara en hjälp till att förstå sin verksamhet och därmed också förbättra verksamheten. Man lär sig av sina erfarenheter från ett år till ett annat. Det skall vara ett lärande av verksamheten både från de som befinner sig inom verksamheten, men också för de externa intressenter som närmast berörs av verksamheten. Öppenhet - Resultaten, exempelvis från enkäter och analyser som kommer fram under året bör regelbundet ges till valda intressenter. Verifierbar Sociala redovisningen skall genomföras mot de kriterier och mål som fastställts. Personer utanför verksamheten och de inom verksamheten skall på ett objektivt sätt kunna komma fram till samma resultat. Alltså beskriva den process man har haft under rapportperioden, och dessutom redovisa hur man har mätt de resultat som redovisas i rapporten. Det viktigaste är att läsaren förstår hur man har kommit fram till de resultat som finns i rapporten. 6

10 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING RESULTAT 4.1 Via Novas process en sammanfattande beskrivning På det första mötet i Stockholm träffades de fyra arbetskooperativ som skulle ingå i projektet. Vi diskuterade upplägget kring kursen och återvände sedan till respektive hemstad för att arbeta vidare med våra respektive kursledare, alla från Coompanion. Under seminariet i Stockholm fick vi upp ögonen för metoden OPERA som vi senare vid hemkomsten i Göteborg prövade i hela arbetsgruppen. Under vår kursledare Anna-Lena Heydars från Coompanion i Trollhättan ledning genomförde vi OPERA övning om hur vi trodde Via Nova skulle se ut om fem år. Här hade vi vår första diskussion om hur verksamheten skall bedrivas. Med utgångspunkt från de mål vi satte under OPERAN, arbetade vi under en kursgenomgång med kursledaren fram tre olika delmål (se längre fram). Dessa delmål växte fram under diskussioner som gruppen hade under lektionen. Vi diskuterade mycket vilken värdegrund kooperativet har, varför vi var på Via Nova och vad vi ville med framtiden. Ur dessa diskussioner kom våra tre delmål fram. Efter detta moment följde en diskussion kring hur vi skulle kunna mäta de mål vi satte upp (se beskrivning av enkät och variansanalys längre fram i rapporten). En annan metod vi använde för att analysera vår verksamhet var SWOT-analysen.(se längre fram). Vi skulle identifiera våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi började med OPERA för att få ett så brett underlag som möjligt vad gruppen tyckte var t ex Via Novas styrkor. Efter att vi gjort en SWOT - analys på oss själv, i kooperativet var vi nyfikna på hur andra ser på Via Novas styrka svagheter, möjligheter och hot? På vilket sätt skulle intressenternas analys vara annorlunda än Via Novas egen? Tidigt kom vi fram till att koncentrera oss på de intressenter vi trodde visste mest om vår verksamhet. Vi beslutade att bjuda in dem till oss, för att de skulle göra en SWOT-analys på vår verksamhet. 7

11 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Det vi arbetat mest med under projektet har varit kooperativets grundvärdering. Vi pratade mycket om varför vi är på Via Nova. Vi kom fram till att det fanns två olika anledningar. Dels de som är på Via Nova för gemenskapens skull, dels de som ser arbetet på kooperativet som ett vanligt arbete. Vi diskuterade fram att det var viktigt att vi ser till varandras olika behov, och att det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa olika synsätt. I samband med diskussionen om kooperativets grundvärdering diskuterades det hur vi skulle mäta trivseln inom gruppen. Bland annat kom det upp att vi skulle göra en enkät bland medlemmarna som hade med trivsel att göra. En av kooperatörerna fick i uppdrag att göra enkäten. Ett trettiotal frågor ställdes samman och delades ut till personerna inom kooperativen, från provmedlem till handledare. Resultatet från enkäten diskuterades på en lektion. Under den lektionen lärde kursledaren ut ytterligare en metod, variansanalys. Anna-Lena visade ett exempel som de hade gjort på deras arbete i Coompanion Fyrbodal. Två kooperatörer inom redovisningsteamet ställde därefter samman ca 10 frågor med inspiration från verktygslådan och det som hade diskuterats inom kooperativet. Under sammanställningen kom tanken att även här ta reda på vad de närmaste externa intressenterna tyckte. Stärkta som vi var av den SWOT-analys vi hade gjort idigare. Redovisningsteamet gjorde specialdesignade frågor till personalen vid Aktivitetshuset Villa Söder som Via Nova hyr lokal av. Teamet gjorde också specialdesignade frågor till tjänstemannen på Handikappförvaltningen i Göteborgs Stad, den enhet som fördelar föreningsbidrag. Ett annat tillskott till vår process har varit då Eva Carlsson, ombudsman från SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation, har besökt oss. Under projekttiden har hon besökt oss två gånger. När hon har varit här, har vi haft ett stort utbyte av de idéer och den inspiration hon har givit till oss. Det viktigaste med kursen Social Redovisning är att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vill ha, vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analysera t ex ett problem i verksamheten och komma fram till hur på bästa sätt reder ut det. 8

12 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Centrala frågor som följde oss genom hela projektet var; Vilka värdegrunder, mål och syfte har kooperativet? Vilka intressenter har kooperativet? Hur är arbetsmiljön? Vilka svårigheter och hinder finns? Är detta ett roligt projekt? Hur tänker vi runt ett medborgarperspektiv, vad ligger i medborgarskapet? 4.2 Första mötet i augusti 2006, Stockholm Det första mötet för Via Novas delaktighet i projektet var den 16 augusti som fungerade som ett första möte mellan de fyra kooperativen samt de fyra kursledarna. Alla kursledarna kom ifrån de kooperativa utvecklingscentra runt om i landet (Coompanion). Mötet hölls i Stockholm. Vi diskuterade uppläggen för var och en samt vilka frågor och övriga ämnen som skulle arbetas med under projektet. Efter mötet fortsatte respektive kooperativ sina arbeten på hemmaplan. Under året skulle vi träffas på detta sätt ytterligare några tillfällen. Ett viktigt första steg i projektet var att: Utse styrelse och ledning. I vårt fall rörde det sig om att SKOOPI står för projektet, att Via Nova som ett av fyra kooperativ accepterar vissa villkor (som avrapportering och tidsramar), att vi får en kursledare (Anna-Lena Heydar Coompanion) och att Via Nova som helhet vill göra social redovisning. Utse ett team på fyra personer som skall ha en sammanhållande funktion och arbeta tillsammans med en (eller fler) specifik fråga. Bestämma omfattningen av teamets arbete, t ex. hur mycket tid skall läggas på uppgiften. Komma fram till vilka mål och/eller vilken verksamhetsidé som skall utvecklas Vi kom också överens om sex viktiga principer som skulle gälla under projektets genomförande; Sträva efter ett högt deltagande. Samla flera perspektiv. Mångsidighet i förhållande till miljön och relationer. Lärande process. Verifiering och analys av arbetet med projektet. Öppen redovisning av verksamheten och resultatet av kursen och teamets arbete. 4.3 Utbildningen startar i Göteborg I september började vår utbildning i Göteborg. Vårt upplägg var att träffas åtta halvdagar under hösten och våren för att sedan avsluta sociala redovisningsprojektet i maj,. 9

13 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Redovisningsteamet börjar I början av kursen valdes fyra personer att ingå i redovisningsteamet. Vi utgick från intresse och de fyra som hade möjlighet och var intresserade anmälde sig. Av olika skäl kunde inte en kooperatör engagera sig så teamet bestod av tre personer. I teamet ingick två kooperatörer och en handledare; Urban Norberg, Carin Treutiger samt Christina Norman. Deras uppgift har varit att förbereda inför utbildningstillfällena genom att lyfta fram diskussioner på veckomötena, anteckna och dela ut anteckningar och föra processen framåt. En annan uppgift var att genomföra övningar med externa intressenter som har bedömts av Via Nova som helhet att stå nära vår verksamhet. Ytterligare en uppgift var att skriva en rapport i slutet av projektåret. I nära samarbete med redovisningsteamet fanns vår kursledare, Anna-Lena Heydar från Coompanion i Trollhättan Vi gör en intressentkarta Under en lektion vi hade med Anna-Lena arbetade vi fram en intressentkarta över de verksamheter, grupper eller personer som vi på något sätt kommer i kontakt med i det dagliga arbetet. Både interna och externa intressenter sattes upp på en lista och vi kom fram till ett tjogotal namn. När de väl var uppsatta på intressentkartan, diskuterade vi på vilket sätt de var intresserade av vårt kooperativ. Det var intressant att se hur många olika aktörer, som vi faktiskt kommer i kontakt med i vår verksamhet. Vissa av våra intressenter har vi enbart en affärsmässig relation till, andra intressenter är sådana som vi vill utveckla våra kontakter med, t ex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Sedan har vi även de intressenter som vi har ett ömsesidigt beroende av, som aktivitetshusets personal och SKOOPI (Sociala arbetskooperativens intresseorganisation). Mellan de interna intressenterna råder det av naturliga skäl ett ömsesidigt beroende. Vår intressentkarta redovisas i bilaga 1. 10

14 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi sätter mål och formulerar värderingar Vi började med att fokusera på en första fråga: Vilka värdegrunder mål och syfte har kooperativet Via Nova? För att få reda på svaret använde vi oss av en metod som kallas OPERA. Den går till som följer; OPERAMETODEN Vid OPERA kommer gruppen överens om en visionär fråga. Därefter går man tillväga steg för steg: 1 Var och en sitter för sig själv och skriver ner förslag och tankar på post-it lappar 2 Sedan sätter man sig två och två och kommer överens om fyra visioner om framtiden för sig själv och kooperativet som helhet. 3 Därefter återförs hela gruppen och man läser upp sina förslag och de grupperas. 4 Varje grupp ger sina poäng på de olika förslagen och de förslag som fått mest poäng behålls. OPERA står för O = omedelbara tankar R= rangordna visionerna A = analysera P = parets tankar E= exponera visionerna Det vi kom fram till var (siffrorna efter förslagen visar hur många poäng förslagen fick) Hur se Via Nova ut om 5-10 år? Prioritera utifrån det som du tycker är viktigast Grund - Värdering Vi är en förebild för andra kooperativ 2 röster Respekt till varandras olikheter 2 röster Mindre bidragsberoende Möjlighet till fast anställning ex. lönebidrag på frivillig basis 1 röst Anställningar av medlemmar 1 röst Inte så bidragsberoende (mot självförsörjning) 3 röster Andra icke prioriterade förslag Verksamhetsutveckling 2 caféer 1 lite större någon annan stans 1 röst Öppna ett café på stan 1 röst förändring av profilbageri / café - lunchrestaurang / café - växthus / café 1 röst sälja platser större verksamhet alla medlemmar har lönebidrag mera sång och musik för gemenskapen ex musikaftnar med föreläsare vi vill vara mer insatta i hur man sköter en ekonomisk förening vanlig lön/anställning möjlighet till trygghetsanställning mer resor större kundkrets kan innebära byte av lokal 11

15 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Utifrån OPERA övningen diskuterade vi fram delmål samt indikatorer (hur vi skall kunna följa upp delmålen och veta när de blivit uppfyllda) på var och en av de tre målen. Vi kom fram till följande: Via Novas mål I Alla medlemmar känner till och arbetar enligt de kooperativa värderingarna. Delmål Harmoni och kamratskap Bättre förståelse för olika behov Öppenhet och kommunikation. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? Vi gör en enkät (som gäller exempelvis upplevd arbetsmiljö) Vi gör en variansanalys Via Novas mål II Verksamhetsutveckling Delmål Undersöka möjligheterna att flytta verksamhet samt att samarbeta med ett existerande café, finansiering kan tryggas och tydliggöras, personalbalans (Men vad innebär det att ta ett lån? Budgeten?) Bilda en arbetsgrupp som undersöker möjligheterna som lån, hur göra budget m.m Undersöka möjligheten för en utbildning i ekonomi, arbetsgivaransvar m.m Sätta sig in i de olika vilka möjligheter som finns Göra påverkansarbete lokalt, till andra kooperativ och på en högre nivå. Vi skall förbättra relationerna till möjliggörare som arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? En rapport görs som kan användas Kontakta de som är nära som arbetsförmedlingen och bjuda in dem till Via Nova Vi kan ha en utbildningsdag tillsammans med valda intressenter. 12

16 Via Novas mål III Mindre bidragsberoende PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Delmål Undersöka möjligheterna att flytta verksamhet samt att samarbeta med ett existerande café, finansiering kan tryggas och tydliggöras, personalbalans (Men vad innebär det att ta ett lån? Budgeten?) Undersöka möjligheten för en utbildning i ekonomi, arbetsgivaransvar m.m Sätta sig in i de olika/vilka möjligheter som finns Göra påverkansarbete lokalt, till andra kooperativ och på en högre nivå. Vi skall förbättra relationerna till möjliggörare som arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? Kontakta de som är nära som utvalda intressenter exempelvis från Villa Söder, kommunen och bidragsgivare till Via Nova Vid nästa möte under hösten arbeta vi med metoden SWOT. SWOT METODEN SWOT står för Strength (styrka) Weakness (svaghet) Opportunites (möjligheter) Threats (hot). Vi använde metoden för att ta reda vad vi behöver arbeta med mer och förbättra och för att få syn på det som redan idag gör bra. Styrkor och svagheter är kriterier/faktorer som Via Nova kan påverka själv genom beslut. Det är den övre delen och gäller då nuläget och inre faktorer. Möjligheter och hot är faktorer som Via Nova inte kan påverka som att beslut fattas av någon annan som exempelvis regering, riskdag branschorganisationer och myndigheter. Denna nedre del rör framtiden och yttre faktorer. Möjligheter och hot är faktorer som Via Nova inte kan påverka som att beslut fattas av någon annan som exempelvis regering, riskdag branschorganisationer och myndigheter. Denna nedre del rör framtiden och yttre faktorer Nedan visas vad vi kom fram till under övningen: STYRKOR Nyfikenhet i arbetsgruppen Kamratskap Olika kunskaper Bra miljö för att stärka det sociala Vi gör bra produkter Bra samarbete med Villan MÖJLIGHETER Utbildning Politikers välvilja Vi är självstyrande när det gäller utveckling Sälja tjänster till FK och AF Flytta ut till större lokal SVAGHETER Personalbrist Plötslig förändring kan inte mötas upp av åtagande Begränsad kundkrets Tight om någon blir sjuk HOT Bidrag dras ner Finansieringen Villan stängs 13

17 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Efter SWOT analysen ägnade vi oss åt att föra samman resultaten från OPERA övningen med den egna SWOT analysen vi gjort. Vi kom fram till bilden nedan: GRUNDVÄRDE- RING + nyfikenhet + kamratskap + bra miljö + utbildning + självständighet - mindre bidragsberoende + utbildning + självständighet + sälja tjänster MINDRE BIDRAGS- BEROENDE + olika kunskap + bra produkter + samarbete med villan VERKSAMHETS- UTVECKLING + nyfikenhet + kamratskap + bra miljö + bra produkter - personalbrist - plötsliga förändring som inte kan mötas upp - begränsad kundkrets - sjukskrivningar + utbildning + politikers välvilja + självständighet + sälja tjänster + ny större lokal - neddragning - finansiering - villan stängs 14

18 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Under januari månad hade vi valt ut ett antal intressenter och bjudit in dem för att de skulle göra en SWOT analys. Vi var intresserade av deras syn på Via Nova; Vad såg de som Via Novas styrkor, svagheter, hot och möjligheter? Nedan visas deras svar: STYRKA Väl beprövat och ett bra koncept Stark grupp Trygghet för medlemmarna, en acceptans Är en inspiration för andra besökare Gemenskap Gruppen kan verbalisera och kommunicera sitt koncept Det finns kompetens och styrka i gruppen Det är en fungerande demokrati och ett bra arbetsklimat Tydlig affärsidé Det är en självständig form (demokratin) Bra mat & god service MÖJLIGHETER Vidgat samarbete Utvecklad finansiering Bra koncept att sälja vidare Är ett tydligt och klart koncept Egen kaféverksamhet Ekonomiskt oberoende Vara del av rehabiliteringskedjan i Villan Kan vara ett språngbräde till något annat Att ha ett annex SVAGHET Isolerat (begränsad kundkrets och till omvärlden) Mixad finansiering (både + och -) Ojämna prestationer (ex sjukdom) Ett beroende (falsk trygghet, ekonomi, Villan, Kundkrets, andras beslut) Den fysiska arbetsmiljön (kök, utrustning) Bemanning Hygien HOT Kommunens prioriteringar (både + och -) Att det inte räknas som andra företag (ex i upphandling både + och -) Minskade bidrag Svårt att locka nya kooperatörer Osäker finansiering Stagnation Bidrag går ner Efter det att intressenterna gjort SWOT analysen så diskuterade vi de synpunkter som kommit fram runt de styrkor, hot möjligheter och svagheter man såg hos Via Nova. Lite av det som vi diskuterade visar vi nedan; Det är bra att tänka vidare i de banor som Via Nova redan tänker d.v.s. vad gör arbetskooperativet för skillnad? I samhället såväl som för den enskilde? En annan diskussion som fördes var; Vad är skillnaden mellan nya och gamla/traditionella frivillig organisationer och föreningar? En del av de nya arbetskooperativen kostar mer att driva/år. Men ger de mer eller ett annat mervärde? Går det kanske inte att jämföra med andra typer av föreningar? Är kooperativen kanske en kategori för sig? Vi diskuterar om hur viktigt det är att föra ut information om sociala arbetskooperativ och om Via Nova ut till ex politiker. Det är viktigt att ha en överblick och översikt över bidragen och finansieringen (hur den är upplagd) för Via Nova (även för andra). 15

19 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi följer upp och mäter vårt första mål: Alla medlemmar känner till och arbetar enligt de kooperativa värderingarna Vi beslutar att under detta första sociala redovisningsår, fokusera på det första målet (av tre mål som kom fram i OPERA-övningen). Beslutet togs då vi tror att just detta målet är grunden för de andra två utvecklingsmålen Enkät som mätmetod En medlem i Via Nova gjorde en enkät under januari månad och delade ut till alla i kooperativet. Inspiration hämtades från KOS enkät från deras sociala redovisningsrapport och från diskussioner samt kursen. De svar vi diskuterade särskilt var: Att svaren var mycket positiva dvs. det visar att man är nöjd med situationen i Via Nova. Å andra sidan var det oftast ja eller nej svarsalternativ vilket gjorde att grader inte kom fram. Bra uppdelning med några frågor runt relationer, några hur den egna delen/ bidraget är i Via Nova, tryggheten, möten och arbetsbördan. Vi kom överens om att göra en variansanalys dels för att få fatt på graden av exempelvis trygghet och för att kunna jämföra med intressenterna Variansanalys som mätmetod Ämnena och innehållet i variansanalysen togs fram utifrån inspiration från rapporten Verktygslådan och Via Novas egna centrala frågor. Vi valde att ta fram stora frågor som harmoni och styrning Det råder ingen harmoni Det råder total harmoni 1 10 Via Nova styrs av en minoritet Via Nova styrs av en majoritet Som nämnts tidigare fick intressenterna (Personal från Villa Söder, Härlanda stadsdelsförvaltning samt från Handikappförvaltningen) också en variansanalys att fylla i och skicka tillbaka till Via Nova. Vi jämförde sedan vad de tre grupper av intressenter hade för uppfattning om harmonin, styrningen med mera i Via Nova med vad Via Nova själv tyckte. Nedan visas en jämförelse mellan exempelvis vad Via Novas medlemmar tyckte i genomsnitt och vad Villans personal tyckte i genomsnitt X X Relationer X X Demokrati Här emellan var det ett stort avstånd. Då diskuterades detta med intressenten. Varför har vi olika syn? X X 16

20 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING DISKUSSIONSDEL 5.1 SWOT analyserna Via Nova sett från olika perspektiv Ett resultat när man jämför Via Novas SWOT analys med intressenterna är att vi använder olika ord och begrepp. Via Nova använder exempelvis inte ordet demokrati internt utan konkretiserar ordet i det dagliga arbetet. En annan olikhet är att intressenterna menade att Via Nova är en inspirationskälla för andra, detta var vi inte riktigt medvetna om. Inte heller att Via Nova utstrålar en kompetens och styrka. Intressenterna såg på arbetskooperativa arbetssättet som en självständig form. Att intressenterna tyckte att Via Nova fyller en funktion var mycket roligt att få reda på. När det gäller svagheter så var det en skillnad i att Via Nova fokuserade på arbetsgruppen (som sjukdom, personalbrist) och intressenterna fokuserade på formen (falsk trygghet, isolerat) och driften (finansiering, fysisk miljö). De olika uttalandena kompletterar varandra och flera kommentarer är desamma som; Gruppen; stark grupp/nyfikenhet/kamratskap/trygghet och acceptans. Verksamhetens varor och produkter; bra koncept, mat, produkter och mat. Verksamhetens form; svagheter var att Via Nova var isolerat (både med begränsad kundkrets och till omvärlden). Annat som togs upp som ett hot är att kommunen prioriterar andra verksamheter än kooperativen och finansieringen hotas. Via Novas utveckling; här var mycket som var lika när det gäller hur medlemmarna och intressenterna såg det (mot att sälja tjänster, utveckla finansieringen, vara del av rehabiliteringskedjan/språngbräda till något annat, vidga och/eller flytta ut). Finansieringen nämns som hot av både Via Nova och intressenterna. 5.2 Diskussion av svaren från variansanalysen kritisk granskning av det egna Vi såg att: Intressenterna tycker att Via Nova styrs på ett mer demokratiskt än vad vi själva tycker. När det gäller harmonin menar både Via Nova och intressenterna att det är lika. När det gäller fysiska arbetsmiljön är det olika åsikter. Är det så att vi har tolkat det olika? Kanske skall man dela upp i två frågor som fysiska omgivningsmiljön och den inre omgivningsmiljön? Möten, menar man alla möten? Eller menas ordningen under mötena formen/innehållet? Arbetsroller; här var det spridda skurar och vi diskuterar om det är så att vi skall byta arbetsroller sinsemellan? Man kanske inte vet vad som kan göras eller vad som skall göras när man kommer till sitt arbetspass? 17

21 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi stannar upp runt temat möten och diskuterar upplägg av framtida möten hur kan vi förbättra dem? Vi bestämmer också att diskutera arbetsrollerna och vad var och en gör lite mer framöver och se över både våra arbetsroller och rutinerna. Vi diskuterar också att vi kan göra en OPERA övning runt mötenas teknik och struktur. Vi kan förbättra: Mötestekniken. Ha möten på andra ställen. Dela upp mötena i beslutstid (ex 1 timme) och diskussionstid (1 timma). 18

22 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING FRAMTIDSTANKAR Vi frågade oss i hela kooperativet två frågor vid slutet av projektåret; 1. Var social redovisning en bra metod? Om inte varför inte, om så varför? 2. Skulle du vilja göra om social redovisning igen? Om inte varför? I gruppen fanns redovisningsteamet, de som varit aktiva och deltagande på utbildningen samt de som inte varit med på utbildningen eller i teamet. Här kommer reflektionerna från gruppen: De som inte varit med så mycket under utbildningen menade att det var svårt att få en inblick i metoden om man dels är ny i Via Nova och dels kanske kommer in mitt i. En medlem sa att det är en bra metod om man som medlem kan komma regelbundet och att man känner till kooperativet, kanske krävs det för att man skall ha utbyte? En menade att det var väldigt mycket analyser och att det var både bra och dåligt. Det var både komprimerat och komplicerat. Det kunde varit bättre om SKOOPI haft råd med en längre utbildning á typ tre dagar med andra kooperativ, tyckte en. De som har varit med under utbildningstillfällena menade att det gäller ju att klättra långsamt menade en. En annan medlem menade att det nog varit bra att göra det en gång till som en repetition för att det skall fastna. En annan tyckte att det hela inte gett något och att det fram för allt var svårt och meningslöst med analyserna som gjordes hela tiden. Det har varit bra att fråga andra (intressenterna) vad de tyckt om oss, sa en medlem. En annan menade att mycket har hängt på att vi haft en så bra kursledare som Anna-Lena Heydar (Coompanion) varit. Det har varit väldigt bra att ha diskuterat verksamheten så mycket som vi gjort för att komma på vad vi är bra på och vad vi är dåliga eller sämre på och vad vi kan förbättra. Det har varit bra att få se hur vi trivs och vi har ju gjort nybörjarfelen nu så nästa gång blir det lättare. Det är nog bra att ha Anna Lena ett år till. Sammantaget har det viktigaste med kursen Social Redovisning varit att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har,vill ha,vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet.det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analyser t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en eventuell lösning. 19

23 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi gör våra egna tolkningar betydelsen för oss/för var och en det finns inget rätt eller fel några exempel som kommer upp är: Det är troligt att man dricker mindre Att man kan minska sin medicinering Att man mår bättre. Det viktiga är att kooperativet skall få en att må bra. Det hela handlar om att TA KONTROLL VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV EMPOWERMENT OCH EGEN MAKT 20

24 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING ORDLISTA ENKÄT INDIKATOR OPERA SKOOPI SWOT Frågeformulär. Något som man kan mäta och följa en förändring utifrån. Exempelvis att alla pratar på ett möte kan vara en indikator på god mötesteknik. Omedelbara tankar, Parets tankar, Exponera visionerna, Rangordna visionerna och Analysera. Det är en metod eller ett redskap för utveckling av verksamheter. Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Strength, Weaknesses, Opportunites, Threats. Det är en metod eller ett redskap för utveckling av verksamheter. VARIANSANALYS Ett sätt att jämföra hur olika grupper/personer ser på ett och samma fenomen. 21

25 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Bilaga 1 Vem/Vilka/ MEDLEMMAR Syfte/Ändamål meningsfull sysselsättning, plats att utvecklas, möjlighet att påverka, driva verksamheten med vinst, förbättra verksamheten, ansvar, förpliktelser PROVMEDLEMMAR pröva arbete, testa sig själv, personlig utmaning, information och insyn i Via Nova, arbetsgemenskap, trivsel, samarbete, en mellanstation PRAKTIKANTER HANDLEDARE REVISOR STYRELSEN KUNDERNA lära sig hur ett socialt arbetskooperativ fungerar, framtida arbete ha ett arbete, få människor att växa, ideologiskt, roligt ideologiska skäl, vill hjälpa Via Nova, vill granska lära sig styrelsearbete, makt, fatta beslut, finansiering, resor, utbildning god mat, god service, trevligt bemötande, gemenskap, närhet, bättre priser PERSONAL PÅ VILLAN få mat i huset, drar fler besökare, mer verksamhet i huset, gemenskap över gränser, har mer tid till besökande då kaféet sköts BESÖKARE SKATTEVERKET mat, service, att få värma mat, gemenskap, kontakt skatter avgifter FÖRSÄKRINGSKASSAN erbjuda sina försäkrade en arbetsträning och rehabilitering, få information, få en överenskommelse (finansiering) ARBETSFÖRMEDLING erbjuda praktikplats för de som står långt från arbetsmarknaden ÖPPENVÅRD REHAB II COLUMBUS ENTER erbjuda patienter praktik och rehabilitering Via Nova som mellanstation, vidare till något annat sedan, ta emot personer som kommer från Via Nova. mellanstation kanske längre? som Rehab II samarbete från och till SAMORDNINGSK finansiär, stödja demokratiska verksamheter som MAJORNA arbetar med sociala och handikappsfrågor 1 (2) 22

26 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING POLITIKER SKOOPI som ovan samt Härlanda politiker en aktiv medlem, sprida kunskap, påverka sociala arbetskooperativ ANDRA KOOPERATIV dela erfarenheter, goda julbord, träffas, inspiration, stärka varandra, sprida kunskap, problemlösning, ta emot provmedlemmar LEVERANTÖRER möjlighet att sälja produkter marknadsföra sig 2 (2) 23

27 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Bilaga 2 VARIANSANALYS X Harmoni X Demokrati XXX Kommunikation X X X X Fysisk arbetsmiljö X X Arbetsroll X X X X Möten X XX X Relationer 1 (1) 24

28 Detta är en av fyra rapporter som gjorts i ett projekt i Social redovisning som anordnades av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Rapporten finns även i en sammanfattad version. I projektet ingick fyra arbetskooperativ som vardera gjort en rapport; Hantverkskooperativet UNITIS, Ljusdal, Huddinge Agro & Service, Huddinge, Kooperativ Valborg, Luleå och Via Nova, Göteborg. Dessa finns att få från SKOOPI. SKOOPI Box STOCKHOLM Tel: E-post: info@skoopi.com VIA NOVA Villa Söder, Box Göteborg Tel: E-post: vianova16@hotmail.com Grafisk form/layout: Pernilla Ulvblom