Social redovisning. Rapport Handpapper Klippan

Transkript

1 Social redovisning Rapport Handpapper Klippan Handpapper Klippan är ett socialt arbetskooperativ som erbjuder arbete för personer som på grund av fysiska funktionshinder står utanför arbetsmarknaden. Under 2010 genomförde Handpapper Klippan en social redovisning som resulterade i denna rapport. Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK

2

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund Historien bakom Handpapper Klippan Så här startade vi Rutiner 6 3. Förtroendeuppdrag i föreningen Handpapper Klippan Uppgifter Ordföranden Sekreterare/vice sekreterare Kassör Vice kassör Valberedning 8 4. Handpapper Klippans arbete med social redovisning Mål/Vision Rekrytering Utveckling Fortbildning Gemenskap Marknadsföring Våra intressenter Interna intressenter Externa intressenter Periferia intreesenterna Intern SWOT-analys Styrka Svagheter Möjligheter Hot Reflektion Våra kunder Resultat Nyrekrytering Utveckling Fortbildning Gemenskap och marknadsföring Framtiden Reflektioner över resultatet Swot-analys Opera 15 Bilaga 1 Kooperativa principer 16 Bilaga 2 Stadgar 18 Bilaga 3 Arbetets betydelse 21 3

4 1. Sammanfattning Handpapper Klippan är ett socialt arbetskooperativ som erbjuder arbete för personer som på grund av fysiska funktionshinder står utanför arbetsmarknaden. Inga medlemmar har någon anställning i föreningen. När man känner sig klar för arbetsmarknaden eller studier så lämnar man föreningen för att gå vidare. Några medlemmar väljer att vara kvar och bildar kontinuitet. Det ger också möjlighet för nya deltagare att komma in och bli coachade till nya arbetsuppgifter. Alla invalda föreningsmedlemmar ingår i styrelsen där några också har förtroendeuppdrag såsom ordförande, sekreterare eller kassör med mera. Områden som framkommit genom Social redovisning och som är identifierade att jobba med: Nyrekrytering av kooperatörer/handledare Kontinuerlig nyrekrytering krävs då kooperatörer går vidare, nyrekrytering av handledare kommer att krävas då befintliga kommer att fasas ut. Upparbetade kontaktytor finns sedan tidigare, men omorganisationer i övriga samhället kräver att vi hittar nya vägar. Utveckling av produkter/metoder Ständig utveckling av produkter/arbetsmetoder för att höja kvalitén. Fortbildning individuell/grupp Ingår i föreningens målsättning. Individuella medarbetarsamtal genomförs 1 gång per år. Utvecklingsplan skrivs årligen i samband med årsmöte. Gemenskap i gruppen Behöver jobbas med, då gruppen är i ständig förändring. Marknadsföring För att få avsättning för föreningens produkter och tjänster. Hela arbetsgruppen har ingått i arbetet med social redovisning vilket gjort oss sårbara, då några av de drivande kooperatörerna har lämnat föreningen och gått vidare. Betydelsen av vad en Social redovisning skulle innehålla visade sig inte riktigt överensstämma med vad vi i gruppen trodde. Vår föreställning var att den mer skulle vara inriktad på det mellanmänskliga planet. Verksamheten på Handpapper Klippan har mycket av styrdokumenten i verksamheten sedan tidigare. Detta blev ett sätt för oss att sammanställa dessa och samtidigt konstatera att vi har ganska bra struktur. Vi har ändå tyckt att det varit bra, men kämpigt tidvis. Nu ser vi fram emot att jobba vidare. Göteborg Styrelsen på Handpapper Klippan Social redovisning Handpapper Klippan

5 2. Bakgrund 2.1 Historien bakom Handpapper Klippan År 1997 söktes medel från Göteborgs kommun för utökning av Klippan kooperativens verksamhet. Då efterfrågan/behovet var stort för personer som drabbats av skada i vuxen ålder med fysiska hinder som följd för att återgå till tidigare arbetsliv. Ansökan gällde då en handpappersverkstad, med arbetsplats för ca åtta personer som beviljades. Lokalhyra/handledare för föreningen bekostas av Göteborgs kommun. I övrigt driver och bekostar föreningen själva affärsverksamheten. I augusti 2002 stod lokalerna klara för invigning och planering förberedelse för verksamheten kunde sättas igång. Utbildning för blivande kooperatörer bedrevs med stöd från Folkuniversitetet i föreningskunskap. Göteborgs Folkhögskola utbildade i ekonomi och kooperation samt Billströmska Folkhögskolan lärde oss tillverka papper. I en brand julen 2003 då hela ladan brann ner försvann lokalerna för föreningen, men ett halvår senare stod nya lokaler iordningställda för verksamheten på Sockerbruket, Banehagsgatan 1. Handpapper Klippan drivs idag som en ideell förening av åtta personer som arbetar 20 tim/ veckan. Handpapper Klippan erbjuder arbete i kooperativa former för personer som på grund av fysiska funktionshinder står utanför arbetsmarknaden. Föreningen är uppbyggd som ideell förening med egna stadgar och alla invalda är med i styrelsen. 2.2 Så här startade vi Vi fick lokaler på Klippan 5, gamla Kungsladugård i september Utbildning i föreningsteknik/ekonomi fick vi genom Göteborgs folkhögskola och en utbildning i att göra handgjort papper av en lärare från Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Vi var sju kooperatörer som var med vid starten, efter någon månad kom det in en kooperatör till. Tillsammans gjorde vi ett studiebesök på ett handpappersbruk i Helsingborg. Först bildade vi en interimsstyrelse, en tillfällig styrelse som tillsatts för kortare tid. Under hösten skrev vi stadgar, bildade och registrerade föreningen. Det fanns sökta fondmedel till maskiner med mera. Vi utrustade våra lokaler gemensamt och startade så sakta produktionen. Till vår hjälp hade vi vår handledare. Kostnader för handledare och lokaler står Göteborgs kommun för. Vi började vår produktion med att tillverka ark av lite olika material såsom tidningen Metro och wellpapp. Av arken tillverkade vi kort och kuvert som vi sedan sålde i vår verkstad eller genom beställningar. Under hösten så testade vi lite olika returmaterial, olika tekniker samt infärgning av textil. Efter tre månader klarade vi av att ha en julmarknad i liten skala. Social redovisning Handpapper Klippan

6 En människa som inte har information kan inta ta ansvar. En människa som har information kan inte undgå att ta ansvar. Jan Carlzon 2.3 Rutiner Dagliga rutiner är att läsa på info-tavlan vad som sker under dagen. Där får man ta del av vad som sker. Arbetsmöten sker varje vecka med ett rullande schema för ordförandeskapet. Där diskuteras kommande arbeten, genomförda arbeten och allmän information. Arbetsfördelning och ansvar görs upp inför kommande arbetsvecka och allt antecknas i arbetsboken för att alla ska vara informerade. Vi har elva månadsmöten under året, med dagordning och skrivna protokoll. Dagordning skrivs en vecka före mötet, anslås på info-tavla för att alla ska ha möjlighet att vara informerad om kommande frågor. Särskilda rutiner finns för förtroendeuppdrag inom styrelsen. Årligen genomförs årsmöte där ekonomi och verksamhetsberättelse skrivs. Deklaration görs också till skattemyndigheten. Individuella medarbetarsamtal där individuella mål och kompetensutvecklingsplan görs i samråd med handledare. Ny medarbetare på Handpapper Klippan kan man bli genom att man först kommer på studiebesök. Efter det kan man bli provmedlem i tre månader då man också ska ha kommit upp i en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Därefter kan man sedan bli invald som fullvärdig medlem. Medlem väljs in på ordinarie månadsmöte. Vid sjukdom eller annan frånvaro/ledighet ansvarar var och en för att meddela via telefon eller almanacka. Planerad ledighet meddelas på arbets- eller månadsmöte. Social redovisning Handpapper Klippan

7 3. Förtroendeuppdrag i föreningen Handpapper Klippan 3.1 Uppgifter Ordföranden: sköta närvaro rapporten skriva dagordning till månadsmötena vara vårt ansikte utåt, bemöta både personal och kunder med samma vänlighet ta emot studiebesök och visa runt hur verksamheten fungerar åka på konferenser skriva verksamhetsberättelse till årsmötet tillsammans med sekreterare skriva kallelse/dagordning till årsmötet förbereda möten ta fram material, information, gå igenom arbetsboken, ta fram almanackan ser till att styrelsens beslut genomförs Sekreterare/vice sekreterare Föra protokoll vid månadsmöten. Ser till att protokoll justeras/undertecknas och sätts in i föreningspärm. Skriver tillsammans med ordförande förslag till verksamhetsberättelse. Ser till att det finns aktuella stadgar till nya medlemmar Kassör Sköta bokföringen på dator. Sortera kvitton i datum ordning och klistra upp på A4. Kontera. Ta emot kontantbetalning/skriva kvitto. Ta ut underlag till månadsmöten för redovisning. Till styrelsen: Verifikationslista Balans/resultatrapport Stämma av handkassa. Ta ut/sätta in pengar på bank. Betala/skriva fakturor. Ta emot medlemsavgifter. Betala ut reseersättningar för föreningsmedlemmar. Betalas ut runt den 15:e i månaden Deklarera 1ggr/år. Årsbokslut Vice kassör Ta emot kontantbetalning/skriva kvitto. Sortera kvitton i datum ordning och klistra upp. På A4 för insättning i bokförningspärm. Kontera. Ta ut underlag till månadsmöten för redovisning till styrelsen när inte ordinarie kassör närvarande. Verifikationslista. Balans/resultatrapport. Stämma av handkassan. Betala/skriva fakturor. Social redovisning Handpapper Klippan

8 3.2.5 Valberedning Valberedning förbereder i god tid före årsmötet. Frågar nuvarande styrelsen om intresse finns att bli omvald. Vid förslag på nya personer meddelar man nuvarande styrelse att det finns nya förslag. Vid fråga av nya personer presenterar man ansvarsuppgifterna för ett godkännande. Valberedningen presenterar sitt förslag till ledamöter på årsmötet Social redovisning Handpapper Klippan

9 4. Handpapper Klippans arbete med social redovisning Vi började vår sociala redovisning den 11 november 2009 och har haft tolv stycken gemensamma träffar. Vi har haft Anna-Lena Heydar, konsult i social redovisning, och Carin Treutiger, via SKOOPI, som handledare. Vi har under deras ledning arbetat med metoderna OPERA och SWOT, se mätmetoder. Vi har också gjort en intresseanalys och en kartläggning av Handpapper Klippans kunder. Tidigare har föreningen gjort en brukarrevision som biläggs. 4.1 Mål/Vision Vi börjar vår sociala redovisning med att göra en OPERA-övning. Vi får i uppgift att var och en för sig fundera över hur verksamheten ser ut om fem år vad gäller: För mig För gruppen För produktionen Tillsammans kommer vi fram till fem viktiga frågor inför framtiden: 1. Nyrekrytering a. kooperatörer b. handledare 2. Utveckling a. produkter b. metoder 3. Fortbildning 4. Gemenskap 5. Marknadsföring Utifrån detta arbetar vi sedan vidare med de kortsiktiga målen Rekrytering När det gäller nyrekrytering är det viktigt att vi underhåller våra relationer med Högsbo rehabilitering och RE-DA gruppen på Dalheimers Hus Utveckling För att utveckling av våra produkter ska ske behöver vi utveckla de konstnärliga sidorna. Vi står också i begrepp att köpa in några nya maskiner som innebär att vi kommer att kunna trycka större saker och på så sätt utveckla de tryckta produkterna Fortbildning När det gäller fortbildning bestämmer sig gruppen för att göra minst två studiebesök per år samt att var och en ska ha en individuell utvecklingsplan där det tydligt ska framgå inom vilka områden man vill förkovra sig Gemenskap Gemenskap är både ett kontinuerligt och kortsiktigt mål, här ska alla känna sig välkomna, trygga och uppskattade, man ska bemötas med respekt och vänlighet. Social redovisning Handpapper Klippan

10 4.1.5 Marknadsföring Marknadsföring på kort sikt innebär att färdigställa den redan påbörjade hemsidan samt att ta fram en marknadsföringsstrategi gentemot andra sociala arbetskooperativ i Göteborg med omnejd. Handpapper ska också vidmakthålla kontakten med både Dalheimers Hus och Social Resursförvaltning. 4.2 Våra intressenter Vi gör gemensamt en intressentanalys för att se vilka verksamheter och personer som vi samverkar med på olika nivåer. De delas in i interna, externa och perifera intressenter Interna intressenter De interna intressenterna är personal inom kommunen, övriga kooperatörer och handledare på de andra Klippankooperativen, handpappersgruppens egen personal inklusive handledare samt vår revisor Externa intressenter De externa intressenterna är både leverantörer samt kunder. Vi har kontakt med andra kooperativ i Göteborg samt är medlemmar i SKOOPI. Vi har också kontakt med Högsbo rehab, Dalheimers hus samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Periferia intreesenterna De perifera intressenterna är ytterligare leverantörer. Higab som är vår hyresvärd, Kvarnbyns handpappersbruk, Coompanion, banken och Majorna Älvsborgs företagarförening. 4.3 Intern SWOT-analys Vi gör en egen SWOT-analys och kommer fram till följande: Styrka Vår styrka ligger framför allt hos personalen som är ansvarstagande, har bred kunskap, och tekniskt kunnande. Föreningen arbetar nästan uteslutande med returmaterial vilket ger låga produktionskostnader. Föreningens lokaler är väl anpassade och ger möjlighet till utveckling Svagheter Som svagheter ser vi att det finns begränsade fysiska förutsättningar, orken finns inte alltid, inte heller förmågan att se vad som behöver göras. Produktutveckling, marknadsföring och arbete i butiken skulle behöva förbättras Möjligheter Möjligheterna är flera, bättre marknadsföring, utveckling av produkterna och fortbildning av kooperatörerna. Nya kooperatörer och handledare kan ge nya idéer, att ta emot personer från arbetsförmedlingens fas 3 kan också stärka föreningen Hot Hot ser föreningen om beställningarna sinar, om utrustningen går sönder, om kommunen drar in sina bidrag eller om det blir stor omsättning på kooperatörer och ingen nyrekrytering sker. Social redovisning Handpapper Klippan

11 4.3.5 Reflektion Vi tittar på föreningens analys och det framgår att föreningen har många styrkor och möjligheter. Två punkter sammanfaller på både styrkor och svagheter, Efter vår egen analys beslutar vi oss för att be två intressenter, en intern och en extern, att göra var sin SWOT-analys på Handpapper Klippan. Vi beslutar oss för att fråga Marie Larsson och Thomas Kollberg. Thomas Kollberg lämnar aldrig någon och från Marie Larsson får vi följande resultat. Marie Larssons och Handpapper Klippans syn på styrkor, svagheter och hot sammanfaller i stort sett medan Marie ser möjligheter i att det finns ett ökat intresse att köpa saker och produkter från sociala arbetskooperativ. Hon ser också en större möjlighet idag att nå ut med produkter via Internet Våra kunder Kartläggningen av våra kunder går till så att vi under perioden går igenom i vår bokföring för att se hur mycket vi sålt på beställning, i Butik Stobée, på konferenser och marknader, övrigt samt pröva på. Vi tittar utifrån ett ekonomiskt perspektiv och konstaterar att vi sålt för cirka kronor under ovanstående år. Försäljningen är fördelad enligt nedan: Beställningar. Övriga, t.ex. studiebesök Butik Stobée Konferenser Julmarknad Pröva på. Kartläggningen kom till stånd för att vi ville få reda på hur vårt kundunderlag ser ut med tanke på en eventuell kundenkät. Vi blev positivt överraskade av att se att vi säljer mycket till spontana besökare. Då kundunderlaget är spretigt är det svårt att formulera en enkät som fungerar i alla grupper. Social redovisning Handpapper Klippan

12 5. Resultat Vi valde att arbeta och titta närmare på dessa fem punkter: nyrekrytering utveckling fortbildning gemenskap marknadsföring. 5.1 Nyrekrytering När det gäller nyrekrytering har vi bjudit in RE-DA gruppen från Dalheimers Hus. De har fått information om Klippankooperativen och Handpapper Klippan. RE DA-gruppen kommer att återkomma en gång per termin (RE-DA tränings,- aktivitetsprogram i samarbete Dalheimers Hus, Rehab. Medicin SU). Hela personalgruppen på Högsbo Rehab hade konferens på ett närliggande konferenscenter. Man fick en övergripande information om Klippankooperativen samt en rundvandring till alla fyra kooperativen. Kontakt har också tagits med Arbetsförmedlingen då vi tror att vi kan komma att rekrytera folk därifrån. 5.2 Utveckling Föreningen har anskaffat en ny tryckpress och ett skåp fullt med typsnitt, detta kan vi se som en utveckling av våra produkter och vårt yrkeskunnande på sikt. Det finns också ett behov av att utveckla de mer konstnärliga sidorna för att kunna förnya pappersprodukterna. 5.3 Fortbildning Föreningen ska tillsammans göra två stycken studiebesök per termin för att få inspiration och nya idéer. Studiebesöken behöver inte nödvändigtvis vara kopplade till papper, men bör ha en konstnärlig inriktning. Vi har varit på Signe Persson Melins utställning på Röhsska museet i Göteborg. Varje år genomförs individuella utvecklingssamtal med medlem och handledare i föreningen. Samtalen innehåller uppföljning från föregående samtal, frågor om trivsel, arbetsuppgifter, arbetstider och framtidstankar. Från-och-med våren 2010 innehåller dessa samtal också punkten individuell utvecklingsplan. Det innebär att alla bör tänka till inom vilket område man vill förkovra sig, detta skrivs ner för att sedan föras in i föreningens verksamhetsplan för kommande år. Två av kooperatörerna har genomgått en marknadsföringskurs. 5.4 Gemenskap och marknadsföring Punkten gemenskap är något som vi hela tiden måste arbeta med för att alla ska känna sig välkomna, trygga och uppskattade alla ska bemötas med respekt och vänlighet. För att vi ska kunna nå ut med våra produkter och tjänster måste vi ha en bättre marknadsföring. Vi har färdigställt föreningens hemsida. Social redovisning Handpapper Klippan

13 5.5 Framtiden Handpapper Klippan kommer att ta fram en kundenkät och eventuellt en brukarenkät. Föreningen har också diskuterat om man inte ska försöka marknadsföra sig bättre gentemot andra kooperativ i Göteborg. 5.6 Reflektioner över resultatet Handpapper Klippan har fått hjälp av den sociala redovisningen att hitta och fokusera på fem olika utvecklingsområden. Föreningen har fått möjlighet att lära sig två olika mätmetoder SWOT och OPERA, se separat avsnitt. Vi valde att låta hela gruppen, inklusive handledarna, ingå i arbetet med social redovisning. När vi gick in i arbetet trodde vi att fokus skulle ligga på temperaturen/klimatet i gruppen och att vi skulle få verktyg för att arbeta med de mellanmänskliga relationerna och eventuella konflikter i gruppen, men inriktningen var en annan. För de flesta av oss på Handpapper Klippan betyder ordet social redovisning att tonvikten ligger på det mellanmänskliga planet. Av de fem olika områdena som vi tog fram är området gemenskap nog det som ligger närmast det vi trodde social redovisning skulle svara upp mot. Under året som arbetet med social redovisning har pågått har tre personer slutat och gått vidare till andra aktiviteter något som är målsättningen med Handpapper Klippan och övriga Klippankooperativ. Här på Klippan skaffar man sig en ny plattform att gå vidare ut i lönearbete eller studier. Att tre personer slutat har säkert haft en viss betydelse för gruppens arbete med social redovisning. Mycket av arbetet med sammanställningen av den färdiga rapporten har legat på handledarna. Handpapper Klippan har fått erbjudande om att fortsätta ett år till, men valt att avvakta tills vidare. Social redovisning Handpapper Klippan

14 6. Swot-analys SWOT-analys är en kartläggning av företagets styrkor och svagheter de möjligheter och hot som kommer från omvärlden. Analysen kan användas på kort och lång sikt och fungerar som underlag för strategisk planering. SWOT i ordet SWOT-analys står för: S W O T Strenghts, Styrka Weaknesses, Svagheter Opportunities, Möjligheter Threat, Risker/Hot SWOT-analysen fyller bland annat följande funktioner: Den visar de styrkor, svagheter, hot och möjligheter som kan ha betydelse för företaget. Den utgör ett informations och diskussionsunderlag som kan delas ut till nyckelmedarbetare så att de kan sätta sig in i företagets situation, fundera på sina egna slutsatser och komma med förslag. Den utgör ett utmärkt underlag när man ska formulera företagets kommunikationsbudskap. Och sedan? Den hjälper till att strukturera framtida planer där man kan ställa sig frågan: ᴏᴏ Hur ska vi göra för att bibehålla och förbättra våra styrkor? ᴏᴏ Hur ska vi göra för att minimera/eliminera våra svagheter? ᴏᴏ Hur ska vi göra för att ta till vara våra möjligheter? ᴏᴏ Hur ska vi göra för att förebygga och neutralisera riskerna/hoten? ᴏᴏ Vilka frågor ska vi prioritera? Social redovisning Handpapper Klippan

15 7. Opera OPERA-metoden skapar förutsättningar för delaktighet samtidigt som den ger en bild av vad gruppen tillsammans tycker är viktigast. I OPERA kombineras bland annat kreativitet och struktur. Ordet OPERA står för: Omedelbara egna tankar Parets tankar Exponera Rangordna Arrangera Gruppen bestämmer sig för en visionär fråga till exempel Hur vill vi att verksamheten ska se ut om fem år? Därefter går man tillväga steg för steg: ᴏᴏ ᴏᴏ ᴏᴏ ᴏᴏ Var och en sitter för sig själv och skriver ner förslag och tankar på post-it lappar Sedan sätter man upp sina lappar på en tavla Därefter diskuterar och grupperar man lapparna Sist görs en rangordning av förslagen Utifrån OPERA övningen diskuteras och förslag ges på vilka mål och delmål föreningen ska ha. Därefter diskuteras och ges förslag på hur man ska kunna mäta dessa. Social redovisning Handpapper Klippan

16 Kooperativa principer Bilaga 1 Kooperativa principerna enligt W.P. Watkins och Sven-Åke Böök. Citat ur Att skapa kooperativ sidan 44-45, S Bartilson. 1. Självhjälp: I all kooperation finns tron på den egna kraften, eller snarare på de mångas styrka. Kooperatören tror att det är möjligt att ta ekonomin i egna händer, att bli självförvaltande och förväntar sig eller accepterar inte att någon annan gör det åt henne. 2. Solidaritet: Självhjälp är inte i sig kooperativt, men tillsammans med en tro på den samarbetande och ansvarstagande människan och på människor som stödjer varandra blir ömsesidig hjälp möjlig. Solidariteten tillsammans med självhjälpen ger förutsättningar för respekt för det individuella gentemot det kollektiva. 3. Rättvisa: Med solidariteten följer att den nytta som produceras i den kooperativa verksamheten skall fördelas rättvist bland medlemmarna. Den kooperativa verksamhetens mål är inte att medlemmarna i kooperativet skall få större del av samhällets totala goda än vad som är rättvist. 4. Icke-vinst: Kooperation står i motsättning till vinsthushållning och bejakar en behovshushållning. Tanken är inte att man skall bli rik på någon annans bekostnad. Kooperativa verksamheter tar ett samhällsansvar. Tillsammans med självhjälpen och solidaritet ger icke-vinstprincipen en strävan efter ömsesidigt utbyte på en marknad. 5. Demokrati: Detta är den viktigaste principen. Det gemensamt ägda förvaltas och styrs demokratiskt efter principen en medlem - en röst. Här är det viktigt att möjligheten till inflytande för enskilda eller grupper har en reell grund, att organisationen är sådan att en demokratisk styrning är möjlig. Besluten i de avgörande frågorna för kooperationen måste vara förbehållna för medlemmarna som kollektiv. 6. Frihet: Att det är fritt för alla som kan delta i verksamheten att vara medlemmar, men också att de är fria att lämna den när de så önskar. Medlemmarna ska ha största möjliga frihet inom organisationen, grupper av medlemmar skall fritt få handla så länge det inte hotar kooperativets målsättning. Kooperativet skall också stå fritt i förhållande till andra organisationer i samhället. 7. Federalism: De som berörs av besluten skall avgöra dem. Lokala organisationer har bestämmanderätt över egna angelägenheter. Att man börjar organiseringen på bas planet och sedan bygger upp organisationen. Att man söker samverkan och ha en sammanhållning med andra folkliga och kooperativa organisationer. 8. Rörelse: I de flesta fall har kooperativ uppstått och utvecklats som en protest mot det bestående samhället. Det finns i kooperationen en grundläggande strävan att förändra samhället genom att breda ut de kooperativa arbetsformerna och höja kvalitén i det kooperativa arbetet. 9. Universalitet: Viljan att breda ut kooperationen hänger intimt ihop med universalitetsprincipen. Strävan att åstadkomma förbättringar riktar sig utanför det egna närområdet. Man överväger sina handlingar i ett globalt perspektiv. 10. Utbildning: Kooperation har en pedagogisk sida. Den skall utveckla människorna som ska delta. Det kommer även an på kooperativet att utbilda sina medlemmar så att de kan klara funktionerna i kooperativet bättre och bättre. 11. Ändamålsenligt: Kooperativa föreningar är skapta för att tillgodose olika funktionella behov i samhället. Vilka dessa är, är i princip obegränsat. Det är frågan om att skapa en av medlemmarna definierad nytta. Social redovisning Handpapper Klippan

17 För de flesta blir den kooperativa verksamheten mer än ett företagande det blir ett sätt att leva. Man börjar ta ansvar för sig själv och söker att i samarbete med andra ta makten över sitt liv. Att vara kooperatör är att arbeta för en samhällsförändring utan att ta makten över någon annan än sig själv. Kooperativ attityd: En sådan attityd bör kännetecknas av respekt, allas lika rätt och en jämlikhetssträvan som bevarar den individuella friheten. Demokrati är beslutsprincipen. Det räcker inte med röstningsdemokrati. Medlemmarna ska ha möjlighet att delta i de diskussioner som föregår beslut. Det är snarare en samtalsdemokrati än en strävan att nå enighet som är viktigt för att nå ett kooperativt arbete. För att skapa den nödvändiga gemenskapen och kännedom om de individuella behov som helst ska tillgodoses i det kooperativa arbetet bör arbetet ske i närhet av varandra. Även om uppgifterna skiljer sig åt så får inte organisationen vara oöverblickbar. Finns ej förståelse för vad de andra gör, så kan inte den kollektiva kunskapen och gemensamma värderingar utvecklas. I ett kooperativ bör inte arbetsfördelningen vara fast för evigt. Medlemmarna bör rotera de arbetsuppgifter som låter sig roteras för att få gemensamma erfarenheter och för att förhindra ojämlikhet i status och informationsinnehav. Social redovisning Handpapper Klippan

18 Stadgar Bilaga 2 för föreningen Handpapper Klippan, ideell förening i arbetskooperativa former. 1. Föreningens namn: HANDPAPPER KLIPPAN 2. Ändamål: Föreningen har som syfte att : * erbjuda arbete/sysselsättning i arbetskooperativa former till personer som p.g.a. fysiska funktionshinder står utanför den ordinarie arbetsmarknaden * fortbilda medlemmarna. Fortbildningen skall dels vara personligt utvecklande, dels bidraga till att medlemmarna så självständigt som möjligt skall kunna driva verksamheten * verksamheten styrs med fullt inflytande av medlemmarna. 3. Medlemskap/plats i styrelsen max 10 medlemmar. Medlem kan den vara som: * aktivt deltar i verksamheten och instämmer i dess syfte * betalar, av årsmötet fastställd årsavgift * inte tillhör den persongrupp, som har rätt till daglig verksamhet * har sin ekonomiska försörjning genom t.ex. sjukbidrag eller sjukpension. Medlemskap och därmed plats i styrelsen beviljas på årsmöte eller ordinarie styrelsemöte. Innan ordinarie medlemskap kan beviljas krävs dock ett provmedlemskap under 3 (tre) månader. Alla medlemmar som betalt gällande årsavgift har yttrande-, förslags och rösträtt vid årsmöte- och styrelsemöte. 4. Verksamhets räkenskapsår. Verksamhets, räkenskaps och medlemskapsår löper från 1 sep. 31 aug. varje år. 5. Årsmöte. a. Ordinarie årsmöte hålls varje år under tiden september oktober månad. b. Kallelse till årsmöte skall ske genom anslag på gemensam informationsavla. Ej närvarande medlemmar får kallelse skriftligt senast 14 dagar före årsmötet. Social redovisning Handpapper Klippan

19 c. Årsmötets dagordning ska innehålla: Årsmötets öppnande Godkännande av dagordning Årsmötets giltiga utlysande Val av ordförande för mötet Val av sekreterare för mötet Val av 2 (två) justerare/tillika rösträknare Verksamhetsberättelse Ekonomiskberättelse Revisionsberättelse Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen Verksamhetsplan för kommande år Budget för kommande år Val av ordförande på 1 (ett) år Val av revisor/ revisorsuppleant på 1 (ett) år Övriga i förväg väckta frågor (ska vara specificerade) Tid för konstituerande möte Avslutning d. Alla beslut i sakfrågor fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Om ordförande ej är medlem och ej kan rösta har lotten utslagsröst. Beslut vid personval fattas med relativ majoritet (fler än de andra) Vid lika röstetal avgör lotten. Röstning via fullmakt är inte tillåtet. e. Extra årsmöte kan utlysas efter förslag av minst halva styrelsen. Vid extra årsmöte gäller samma regler som vid ordinarie årsmöte 6. Styrelsen. a. Ordföranden väljs direkt av årsmötet för ett år i sänder b. Övriga i styrelsen består av invalda medlemmar i föreningen c. Styrelsen konstituerar sig själv. d. Handledaren är ständigt adjungerad vid styrelsemöte. Har yttrande och förslagsrätt men ej rösträtt. 7. Styrelsemöte. a. Ordinarie styrelsemöte genomförs minst 10 ggr/år b. Kallelse sker genom beslut vid föregående styrelsemöte. c. Arbetsmöten förbereder dagordning till styrelsemöten senast en vecka före styrelsemötet. Dagordning anslås på info. tavla. d. Vid varje styrelsemöte måste punkten Ekonomisk rapport finnas med på dagordningen. e. Beslut vid styrelsemöte avgörs med enkel majoritet. f. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Social redovisning Handpapper Klippan

20 8. Föreningens förhållande till Social Resurs förvaltning. a. Social Resurs Förvaltning ansvarar för alla administrativa frågor för handledare anställda för att arbeta med Handpapper Klippan. b. Social Resurs Förvaltning har rätt att utse representant med yttrande och förslagsrätt vid styrelse och årsmöte. 9. Stadgeändring a. Förslag till ändring av stadgarna ska finnas med vid kallelsen till årsmöte resp. styrelsemöte. b. Vid båda tillfällen krävs kvalificerad majoritet. 10. Föreningens upplösning. a. Behandling av förslag om föreningens upplösning skall ske enligt samma regler som för stadgeändring. b. Vid föreningens upplösande skall inventarier och utrustning förvaltas av Klippankooperativen och användas i enlighet med föreningens syfte 11. Uteslutning av medlem. Medlem som påtagligt stör kooperativets verksamhet eller inte följer överenskomna ordningsregler kan av styrelsen stängas av upp till en (1) månad. Därefter kan om förbättring ej sker uteslutning beslutas av styrelsen. 12. Tolkning av stadgar Uppstår tvekan om tolkning av dessa stadgar eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte eller avgörs i trängande fall på styrelsemöte. Göteborg Social redovisning Handpapper Klippan

21 Arbetets betydelse Bilaga 3 SoS-rapport 1997:4 sid.14 Arbetet är av tradition en viktig arena i vårt samhälle, som förutom att det ger möjlighet till egenförsörjning fyller i huvudsak tre sociala funktioner: ᴏᴏ ᴏᴏ ᴏᴏ För det första skapar arbetet en tidsmässig och rumslig struktur i livet: arbete förutsätter ofta en förflyttning från hemmet till arbetsplatsen och arbetet sker under begränsade tider på dygnet. Genom dessa åtskillnader skapas också en skillnad mellan det privata och det offentliga och mellan arbete och fritid. För det andra skapar arbete kontakter med andra människor. Arbetet bygger på att flera människor samordnar sig med varandra. Det kan gälla samarbete för att framställa en gemensam produkt eller ett samspel mellan säljare och köpare av varor eller tjänster. På så sätt träder de arbetande in i en rad sociala relationer som förutsätter ömsesidighet. För det tredje bidrar arbetet till att skapa mening och innebörd i livet, genom att erbjuda en möjlighet att uppfatta och se det egna livet i ljuset av ett större, socialt sammanhang. Det egna livet och handlandet blir en del av något som går utöver den enskilde individen och som därmed länkar honom eller henne inte bara till andra människor, utan också en social och historisk verklighet. Att ha ett arbete handlar således inte enbart om materiell välfärd. Arbete svarar också mot grundläggande behov av gemenskap och personlig utveckling.. Social redovisning Handpapper Klippan

22

23

24 Projektägare Handpapper Klippan Klippankooperativen, Box 12053, Göteborg Tel: E-post: SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation Box 16355, STOCKHOLM Klara södra kyrkogata 1 Tfn e-post. info@skoopi.coop, Ett projekt genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden