Tema Universum och vår omgivning

Transkript

1 Tema Universum och vår omgivning Litteratur: Läromedel: Anders Henriksson Naturkunskap A Atomen (sid ) Vår plats i universum (sid ) Atmosfären (sid ) Jordens utveckling (sid ) Kursmål att uppnå i detta område: kunna göra observationer och enkla experiment samt kunna analysera och tolka resultaten. ha kunskap om den naturvetenskapliga världsbildens framväxt samt universums och jordens historia. kunna förstå skillnaden mellan påståenden grundade på fakta och värderande ståndpunkter inom naturvetenskapen, t.ex. när det gäller människans strålningsmiljö Examination: Individuella uppgifter ska lämnas och gruppuppgifter ska redovisas. Obligatorisk labbrapport som skrivs individuellt och skickas via urkund till natalia.viklund.vasterviksgy@analys.urkund.se 1

2 Vetenskapshistoria Läs sida i Naturkunskapsboken som handlar om vetenskapshistoria. I texten nämns några kända vetenskapsmän: Pythagoras Aristoteles Eratosthenes Nicolaus Copernicus Tycho Brahe Johannes Kepler Galileo Galilei Isaac Newton Uppgift 1: Beskriv kort om de ovan nämnda vetenskapsmännen 1. Var och under vilket århundrade levde personen? 2. Beskriv med egna ord vad som gjort denna person känd i världshistorien. Uppgift 2: Världsbilder 1. Beskriv hur den geocentriska världsbilden ser ut. 2. Beskriv hur den heliocentriska världsbilden ser ut. 2

3 Vårt solsystem Vårt solsystem består av åtta planeter och en miniplanet. År 2006 bestämde man att Pluto inte längre skulle kallas för planet eftersom Pluto är så pass mycket mindre än de övriga planeterna i solsystemet 3

4 Film: Solen, jorden och månen Film 15 min Uppgift: Besvara följande frågor utifrån filmen 1. Hur bildas värmen i solen? 2. Hur märker vi att jorden snurrar runt sin egen axel och hur lång tid tar ett varv? 3. Hur lång tid tar det för jorden att passera ett varv runt solen? 4. Hur bildades månen? 5. Hur påverkar månen oss på jorden? 6. Hur lång tid tar det för månen att snurra ett varv runt jorden? 7. Hur uppstår månens olika faser? 8. Hur uppstår solförmörkelser? 9. Hur uppstår månförmörkelser? 10. Varför har vi årstider på jorden? 11. Vilken årstid har vi på norra halvklotet på bilderna nedan? 4

5 Från Big Bang till idag Film Big Bang Den stora smällen 21 min Instuderingsfrågor (sidor 22-26) 1. Vad är vintergatan? 2. Vad är ett ljusår? 3. Varför är det mörkt på natten trots alla stjärnor som finns? 4. Vad är Big Bang? 5. Förklara hur stjärnor och planeter uppstod. 6. Beskriv en stjärnas liv. 7. Vad är ett svart hål? 8. Förklara hur du ingår i ett kosmiskt kretslopp. 9. Varför tror man att det kan ha funnits eller finns liv på just planeten Mars? Gruppuppgift: Tidsram: Ni ska i grupp presentera hur världsbilden har förändrats med tiden. Ta hjälp av läroboken och de världsbilder som ni hittar där. Använd fantasi och gör er presentation så livfull och intressant ni kan. Instuderings frågor lämnas in och gruppuppgiften ska redovisas senast v. 38 5

6 Jorden skapas och utvecklas Sedan skapelsen har jorden utvecklas från en död, kall planet till en värld full av liv. Nedan ses 12 stora händelser i jordens utveckling. Försök placera dessa händelser i kronologisk ordning, det vill säga i den ordning de har inträffat. Fundera också på varför de har inträffat (vad som är den utlösande faktorn). 1. Blågröna alger bildas som använder sig av fotosyntes! Detta gör att ozonskiktet i atmosfären bildas. 2. Dinosaurierna dör ut. 3. Det första livet uppstår. 4. Homosapiens (den moderna människan) uppstår. 5. Högre växter (ormbunksväxter) uppstår. 6. Jorden bildas. 7. Könlig fortplantning uppkommer. Livet kan nu föras vidare genom sex och inte bara genom kloning. 8. Människoliknande varelser (ofta känd som Lucy ) uppstår. 9. Nutid. 10. Livet tar fäste på land genom att vissa ryggradsdjur börjar leva på land. 11. Den skandinaviska fjällkedjan bildas. 12. Solens fusion startar. 6

7 Atomer och det periodiska systemet Tänk dig att du tar ett papper och delar det på mitten. Sen fortsätter du dela pappret på mitten tills det blir så litet att du inte kan dela det mera. Pappret är då så litet att man inte ens kan se det med ett mikroskop. Du har nu delat pappret så mycket att du har hittat atomerna som pappret består av! Atom kommer från grekiskan och betyder odelbar. För några hundra år sedan trodde man att atomer inte gick att dela, men idag vet man att det faktiskt går att dela upp atomerna i mindre delar. För att få ordning på alla atomer har man organiserat dem i ett system som kallas för det periodiska systemet. Här ordnas atomerna i grupper efter vilka egenskaper de har. Uppgift 1: Atommodeller 1. Vilka tre delar är en atom uppbyggd av? 2. Rita en bild av grundämnet beryllium som förklarar hur en atom ser ut. 3. Vad är det för skillnad på en berylliumatom och en heliumatom? 4. Hur många elektroner kan det totalt finns i K- respektive L-skalet? Uppgift 2: Periodiska systemet (sida 11 i kursboken) 1. Vilket atomnummer har grundämnet kol? 2. Hur många protoner finns i en kolatom? 3. Hur många elektroner finns i en kolatom? 4. Vad talar atomnumret om? 5. Ge exempel på atomer som har lika många elektroner i sitt yttersta skal som kol har. 6. Vilket av grundämnena kol och syre är tyngst atomer? 7. Vad innebär det att två ämnen står i samma huvudgrupp? 8. Vad innebär det att två ämnen står i samma period? 9. I vilka tre grupper kan man dela in alla ämnen? Uppgift 3: Molekyler och vatten 1. Vad är en molekyl? 2. Vad innebär det att vatten är en dipol? 3. Vad är ytspänning? 4. Hur kommer det sig att is flyter på vatten? 7

8 Laboration: Vattnets egenskaper Försök 1 Ta en plastbägare och gör tre hål på en linje i botten med hjälp en nål. Fyll bägaren med vatten och låt vattnet rinna genom bägaren. Med hur många strålar rinner vattnet? Vad beror detta på? Försök 2 Häll i vatten ända upp så att vattenytan står precis i jämnhöjd med kanten i en liten bägare. Kontrollera att vattnet är precis vid ytan genom att titta rakt från sidan. Du skall nu ta reda på hur många häftstift du kan lägga på vattenytan utan att vattnet rinner över. Lägg i häftstiften ett i taget. Stöt inte bordet. Titta på vattenytan under försökets gång. Hur ser det ut? Rita! Hur många häftstift har du lagt i när vattnet rinner över? Gör om experimentet på samma sätt men droppa i fem droppar diskmedel i bägaren med vatten och rör om. Blir det någon skillnad? Hur många häftstift kan du nu lägga i? Hur förklarar du det som händer? Försök 3 Ta en liten bägare och droppa ner några droppar olja i bägaren. Studera vad som händer. Tillsätt sedan några droppar diskmedel och skaka bägaren. Vad händer i de båda fallen? Upprepa samma sak men använd varmt vatten istället. Blir det någon skillnad? 8

9 Mall för labbrapport Inledning Denna rubrik ska innehålla en kort beskrivning av den genomförda laborationen. När genomfördes den? I vilken kurs? Syfte Identifiera syftet med laborationen. Vad ska undersökas? Varför gör vi laborationen? Teori och hypoteser Ge här en teoretisk bakgrund till det som laborationen handlar om. Den som läser labbrapporten ska här kunna få lite bakgrundsinformation så att det blir lättare att förstå vad det hela handlar om. Här beskriver du även vad du tror kommer att hända i laborationen, det vill säga vilka hypoteser du har! Försök förutse resultatet! Metod och genomförande Här sammanfattar du kortfattat de metoder du har använt dig av (vilka apparater, tekniker du har använt). En annan person ska kunna upprepa försöket med hjälp av din metodbeskrivning. Här ska du även beskriva hur du utförde laborationen skriva exakt hur du gjorde saker och ting och i vilken ordning. Exempelvis: Vi fyllde en bägare med 50 ml vatten och tillsatte 5 gram salt. Resultat Resultatet redovisas under denna rubrik. Var kortfattad och bemöda dig om att göra redovisningen så lättläst som möjligt. Använd gärna figurer och tabeller. Observera att du inte får kommentera ditt resultat här! Det gör du under nästa rubrik. Diskussion Här får du kommentera och förklara dina resultat. Är det förväntat eller ej? Stöder teorin som du skrev i början av rapporten det erhållna resultatet? Vilka tänkbara felkällor finns? 9