VAD EKONOMER BEHÖVER VETA OM EKOLOGI (OCH SAMHÄLLSVETENSKAP)

Transkript

1 VAD EKONOMER BEHÖVER VETA OM EKOLOGI (OCH SAMHÄLLSVETENSKAP) Naturvårdsverkets Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 14 oktober 2014 Agr. Dr. Thomas Hahn

2 Dagens föreläsning Ekosystemtjänster och The Millennium Ecosystem Assessment (MA) Naturvetenskapligt orienterade ekonomers syn på Hållbar Utveckling och resiliens The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) Neoklassisk nationalekonomi erbjuder kraftfulla redskap, behöver dock omtolkas (modern världsbild och adekvata metoder)

3 Ekosystemtjänster Kolsänkor Vattenrening Klimatlänkar Pollinering Fiskproduktion Fröspridning

4

5 Jordbruksgröda Naturlig skadedjursbekämpning Timmer Mångfunktionalitet EST = EkoSystemTjänster EST Habitat - levnadsplatser biologisk mångfald Pollinering Vatten - kvalitet o flöde Jordmånsbildning Kolsänka

6 Millennium Ecosystem Assessment Ecosystem services the benefits people obtain from ecosystems

7 Focus: Consequences of Ecosystem Change for Human Well-being

8 Trender för 24 grupper av ekosystemtjänster Provisioning Services (11) Status Food crops livestock capture fisheries aquaculture wild foods Regulating Services (10) Status Air quality regulation Climate regulation global (carbon sink) Climate regulation regional and local Water regulation +/ Erosion regulation Water purification and waste treatment Disease regulation +/ Fiber timber +/ cotton, silk +/ wood fuel Genetic resources Pest regulation Pollination Natural hazard regulation Cultural Services (3) Status Biochemicals, medicines Fresh water Spiritual and religious values Aesthetic values Recreation and ecotourism +/ MA Synthesis Report

9 Tre tolkningar av hållbar utveckling 1. Totalkapitalet skall inte minska över tiden (Antagande om utbytbarhet, dvs minskat naturkapital kan kompenseras genom mer tillverkat kapital. Vanlig syn inom neoklassisk miljöekonomi, kallas även weak sustainability ) 2. Naturkapitalet skall inte minska över tiden ( leva på räntan från naturen, inte tära på naturkapitalet ) (ekologisk ekonomi, strong sustainability ) 3. Biosfärens (underliggande) kapacitet att leverera ekosystemtjänster skall inte minska över tiden, dvs. resiliensen skall inte urholkas (ekologisk ekonomi och systemekologi)

10 Resiliens Ger kapacitet att buffra störningar Möjliggör återuppbyggnad och förnyelse Bibehåller kapacitet för att lära, anpassa sig till och forma utvecklingen ger valfrihet Kort o gott: Resiliens betyder kapacitet att klara av förändring, dvs fortsätta att vidareutvecklas trots störningar Är en precisering av hållbar utveckling

11 Ekologisk Ekonomi: Människan är beroende av biosfären även om vi inte förstår det ekonomiska system sociala system Neoklassisk MiljöEkonomi: Värdet av biosfären bestäms av människans preferenser luft ekologiska system vatten jord mineraler växter djur mikroorganismer biologisk mångfald näringsämnen biogeokemiska cykler

12 Två viktiga rapporter: TEEB 2009 och GE 2011

13 TEEB addresses ecosystem complexity Ecosystem resilience provides a kind of natural insurance against potential shocks and losses of ecosystem services. Although difficult to measure, the insurance value of well-functioning ecosystems should be regarded as integral part of their Total Economic Value. (TEEB Synthesis Report p. 25) In daily practice, [resilience and] insurance values are difficult to measure, justifying a precautionary approach to ecosystem and biodiversity conservation. (TEEB Policy Report p. 8) Recommendations: Economic [monetary] valuation is less useful in situations characterized by non-marginal change, radical uncertainty or ignorance about potential tipping points. In such circumstances, prudent policy should invoke complementary approaches such as the safe minimum standard or the precautionary principle. Under conditions of uncertainty it is generally advisable to err on the side of caution and conservation. (TEEB Synthesis Report p. 26)

14 TEEB recognises rights + intrinsic values In situations where cultural consensus on the value of ecosystem services is strong and the science is clear, it may be relatively straightforward to demonstrate values in monetary terms and capture them in markets. On the other hand, in more complex situations involving multiple ecosystems and services, and/or plurality of ethical or cultural convictions, monetary valuations may be less reliable or unsuitable. In such cases, simple recognition of value [e.g. in legislation] may be more appropriate. (TEEB Synthesis Report p. 12) Intrinsic values are culturally embedded moral truths. They can be taken into account by choosing the appropriate institutions which allow their articulation in addition to utilitarian values. (TEEB Chapter 4 Key message) Conclusion: TEEB illustrates what economists have learnt from ecologists, it acknowledges that monetary valuation reduces dignities (intrinsic values) to commodities (utilitarian values). Intrinsic values can be governed by protected areas (compare human rights)

15 Ekosystemvarornas andel av BNP har sjunkit från 22% till 2% under 80 år, trots att de är fundamentala för vår välfärd. BNP synliggör inte dessa värden.

16 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn Utredningssekreterare SOU 2013: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

17 Värdering av ekosystemtjänster Metoder och beslutsunderlag i: Monetära termer (Betalningsviljestudier, kostnads-nytto analys) Kvantitativa termer (kartläggning, status, statistik, multikriterieanalys) Kvalitativa termer (intressent-dialog, SWOTanalys, identifiering) Lämpligt för ekosystemtjänster som vi har stor kunskap om och normativt/etiskt okontroversiellt, t ex för varor som timmer, vattenrening, rekreationsvärden som kan mätas men svårt att översätta till pengar t ex mångfunktionalitet (många ekosystemtjänster) i våtmark eller skog som är svåra att mäta och svårt att översätta till pengar t ex försäkringsvärden och oåterkalleliga effekter. Bättre kunskapsunderlag behövs. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

18 Försäkringsvärden är ofta stora Försäkringsvärdet med avseende på pollinerare kanske anses lågt om endast spannmål och andra grödor som inte behöver insektspollinering odlas i detta landskap i dag. Ingen kostnad uppstår direkt om dessa insekter försvinner för gott. Men framtida odlingsmöjligheterna inskränks. Redundans ger resiliens. (sid 197) En monetär värdering av ett skogsparti, en naturbetesmark eller en kuststräcka kan generera ett mycket högt värde ifall man upptäcker att skogspartiet används av en orienterarklubb, betesmarken hyser insekter som pollinerar eller äter bladlöss eller ogräsfrön och därmed kraftigt ökar skördarna på intilliggande åkrar, eller att torsken leker just längs denna kuststräcka. Ifall dessa aktiviteter inte hade upptäckts så skulle det ekonomiska värdet tvärtom anses mycket lågt, om försäkringsvärdet inte beaktades [ t.ex. genom scenarier]. (sid 207)

19 Ekosystemtjänstbedömning En generell strategi är att integrera (beakta) kunskap om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i planering av tätorter och landsbygd (ÖP, PBL). Skapa rutiner för detta genom krav på beslutsunderlag och rapportering SOU 2013:68, sid. 13, 214 Kräver ny lagstiftning och/eller vägledning av länsstyrelser...

20 Economics for the Biosphere and Anthropocene: A framework for sustainable economic development A safe and just space for humanity Planetary and social boundaries CAN WE LIVE WITHIN THE DOUGHNUT? Oxfam Discussion Papers 2012

21 Vilka kraftfulla verktyg erbjuder neoklassisk miljöekonomi? Jo, fyra nationalekonomiska principer: 1. Alternativkostnad Kostnad = värdet i alternativ användning. Inkl försäkringsvärdet! 2. Extern kostnad extern i förhållande till köpare och säljare. Externa effekter är INTE special case, tvärtom kanske större än hela världens BNP 3. Incitament = belönings- och bestraffningssystem: juridiskt, monetärt och socialt. Ledarskap som skapar tillit, lärande och samverkan ger helt andra möjligheter än statisk optimering. 4. Kostnadseffektivitet = att nå ett visst (miljö)mål till lägsta monetära kostnad. Synergi-effekter bör beaktas liksom realistisk anpassning

22 Kostnadseffektivitet Vad är en effektiv kostnad? Så låg som möjligt, så klart! Definition: = att nå ett visst (miljö)mål till lägsta monetära kostnad, alternativt att få så mycket måluppfyllelse som möjligt för en viss budget. Antag att det finns två sätt att halvera totala utsläppen. Hur fördela? MK = Marginalkostnad för att reducera utsläpp Definition: Kostnadseffektivitet uppnås när MKred A= MKred B MK redb MK reda 4 8 MK reduktion totalt Ton utsläpp 16

23 Kostnadseffektivitet Oerhört viktig princip Behöver dock kompletteras med effektprofil för att synliggöra synergier och tradeoffs Behöver även kompletteras med verklig systemanpassning Exempel: Det är billigare att minska utsläppen i verkligheten än i de ekonomiska modellerna. (Svante Axelsson): CO2, bilar 25%, glödlampor Allmän jämviktsanalys av Färdplan 2050 överdriver kostnaden, negligerar nyttan: Samverkan NV och KI skulle behövas

24 Kostnadseffektivitet Exempel Östersjön: kostnaden att minska N+Pläckage är liten om dieten anpassas till evolutionärt perspektiv Sara Jervfors fick White Guide Juniors pris för Årets Kostchef och Södertälje Årets Skolmatskommun Östersjövänlig och klimatsmart mat, samma kostnad trots lokalproducerat 50% ekologiskt. Transformation till hållbar utveckling är mycket lättare än kostnadseffektivitets-analysen antyder

25 Tack!