Projektteam. 26 mars
|
|
- Göran Axelsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektteam Henna Hasson, Professor - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin & Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet Maria Romare Strandh, MSc och doktorand - Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet & Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala Universitet My Sjunnestrand, MSc - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin & Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet Amanda Åkesson, BSc - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Malin Gunnarsson, MSc och doktorand - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin & Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms Universitet Anne Richter, PhD och docent - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin & Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet Forskningsassistenter: Irene Muli, Andreas Ekvall och Paul Bengtsson 26 mars
2 Tack till Kontakt på Folkhälsomyndigheten: Solveig Petersen Referensgrupp: Folkhälsomyndigheten: Johanna Ahnquist, Karin Guldbrandsson, Anja Romqvist, Regina Winzer Sveriges Kommuner och Regioner (SKR): Anna Jonsson, Karin Lindström, Linda Rydberg, Ing-Marie Wieselgren Alla deltagare från de tio kommunerna 26 mars
3 Samverkansmodeller för att främja barn och ungas hälsa Resultat från en kartläggande litteraturöversikt
4 Psykisk ohälsa bland barn och unga Ökning i världe men även i Sverige 12-30% (Becker & Luthar, 2002) Brett definierat (Folkhälsomyndigheten, 2020) milda och kortvariga besvär så som t.ex. lättare oro eller nedstämdhet mer allvarliga och långvariga tillstånd som t.ex. diagnostiserade sjukdomar som depression eller ångestsyndrom 50% av psykisk ohälsa börjar innan 14 års ålder, 75% innan 25 års ålder (Rutter et al. 2006) 26 mars
5 Konsekvenser av psykisk ohälsa en negativ påverkan på barn och ungas utveckling generellt, särskilt på utbildningsresultat, socialt liv och möjligheten till att senare kunna leva ett uppfyllande och produktivt liv (Cooper, 2006; Fox & Butler, 2007; World Health Organization, 2005). manifesterar sig i vuxenlivet (Kim-Cohen et al., 2003; Rutter et al., 2006) 26 mars
6 Att tackla psykisk ohälsa Barn och unga har goda chanser att må bättre med rätt vård och stöd i relation till deras psykiska ohälsa Dock Otillräcklig eller utebliven behandling Bristande tillgång till hjälp Bristande ansvarsfördelning Hur ska barn och unga nås på bästa sätt? 26 mars
7 Skolbaserade samverkansmodeller [School-based mental health services] Skolan = en viktig aktör för att hantera barns och ungas psykosociala problem och psykiska ohälsa Hjälp från relevanta aktörer erbjuds på skolans arena för att nå ut till så många barn och unga som möjligt Inom litteraturen varierar fokus, form, aktör samt ansats för de skolbaserade samverkansmodeller Det finns indikation för positiva effekter (Rones & Hoagwood, 2000, Bonell et al., 2018; Shinde et al., 2018) Dock även varierande effekter (Cardell, 2019) 26 mars
8 Implementering av dessa modeller Trots att det finns lite forskning kring vad som är viktig kring implementering av dessa modeller (t.ex. Rones and Hoagwood, 2000) Finns en stor kunskapslucka gällande vad som påverkar implementering av dessa modeller Avsaknad av effekter kan bero på Misslyckande under implementering (implementation failure) Fel i modellen (theory failure) Viktig att förstå dessa två för att kunna dra korrekta slutsatser 26 mars
9 Consolidated Framework for implementation research (CFIR) 5 områden som påverkar implementering: Modellens egenskaper Yttre kontext Inre kontext Individerna som använder modellen Processen 26 mars
10 Frågeställning Frågeställningen för denna kartläggande litteraturöversikt/scoping review är: Vilka faktorer har identifierats som viktiga i implementering av skolbaserade samverkansmodeller? 26 mars
11 Metod I enlighet med Arksey and O Malley (2005) Litteratursökning Relevansbedömning och gallring Extrahering av data Sammanställning av resultat Rayyan 26 mars
12 PRISMA flödesschema Extraherad information: Titel Författare År Tidskrift Land Syfte Design Insatsens namn Mål med insatsen Målgrupp för insatsen Implementeringsrelaterad information 26 mars
13 Beskrivning av inkluderade studier Publicerade mellan 1996 and 2018 Land USA (n=22) UK (n=7) Australien (n=5) Kanada (n=2). Finland (n=1) Sverige (n=1) Interventionstyp Universell (n=16) Selektiv (n=7) Indikerad (n=14) 26 mars
14 Beskrivning av inkluderade studier Fokus Förbättra generellt psykiskt välmående (n=12) Specifika problem (ADHD n=5, emotionella och beteendeproblem n=4, depression n=3) 26 mars
15 Implementeringsrelaterad information Modellens egenskaper Yttre kontext Inre kontext Individerna som använder modellen Processen 26 mars
16 Implementeringsrelaterad information Modellens egenskaper Yttre kontext Inre kontext Individerna som använder modellen Processen 26 mars
17 Implementeringsrelaterad information Modellens egenskaper Anpassningsbarhet Användarvänlighet och presentation Inre kontext Nätverk och kommunikation Beslutsamhet att implementera: Tillgängliga resurser Process Engagemang hos Viktiga intressenter Innovationsdeltagare 26 mars
18 Diskussion Användarvänlighet och presentation såväl som anpassningsbarhet Hänger ihop Följsamhet vs anpassningsbarhet Hur ska man kunna göra anpassningar på ett bra sätt? Nätverk och kommunikation Fler aktörer = fler organisationer = fler kulturer, mål etc. Tydliga mål och återkoppling Involvera och engagera relevanta nyckelpersoner 26 mars
19 Diskussion Svagheter: Implementering inte huvudfokus i de inkluderade studierna Möjligen har vi identifierat de viktigaste faktorerna men inte fått en heltäckande bild Ett inklusionskriterium var att minst två aktörer skulle samarbeta (skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård) inte tagit med andra konstellationer Fokus på studier från engelskspråkiga länder strukturen ser olika ut i olika länder Praktisk användning: När införande av skolbaserade modeller beslutats kan dessa resultat ge en övergripande vägledning multipla implementeringsstrategier t.ex. Implementering är viktig mer fokus på processutvärdering än enbart effektutvärdering 26 mars
20 En skolbaserad samverkansmodell för första linjen med syfte att förebygga barn och ungas psykiska ohälsa i Sverige Utvärdering av ett pilotprojekt initierat av Sveriges Kommuner och Regioner 26 mars 2021
21 Bakgrund Den elevhälsobaserade modellen är en typ av skolbaserad samverkansmodell Främjande, förbyggande och tidiga insatser Tre aktörer (skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården) Deltagande kommuner skapade arbetssätt baserat på dessa övergripande ramar 10 kommuner deltog: 1 från storstadsområden 2 från större städer 7 från mindre städer/landsbygd 26 mars
22 SKRs initiala stöd Övergripande mål Workshop 1 (6/3/18) Skapa samsyn om SSMFL och hur den kan genomföras Workshop 2 (14/5/18) Arbeta med handlingsplan och behovsanalys Workshop 3 (3/9/18) Arbeta med elevfall och insatser Workshop 4 (4/12/18) Presentera aktiviteter som genomfördes under hösten Deltagarnas uppgifter Arbeta fram en samsyn Kartläggning av aktiviteter Skriva en avsiktsförklaring Genomföra en presentation om hur behovsanalysen ska genomföras och potentiella resultat Skicka ett utkast till en handlingsplan Presentation av pilotområdena utifrån tidigare erfarenheter under hösten Innehåll Förslag på innehåll för projektplan Förslag på behovsanalys Kartläggning av aktiviteter Genomgång av litteratur: Barn och unga med erfarenhet av tidiga insatser (SKR) Innehåll i en handlingsplan Samsyn för att identifiera olika perspektiv och samsyn inom gruppen Arbetsflöde med aktiviteter med tidiga insatser Behovsanalys i fyra dimensioner Extern föreläsning om utvärdering och implementering (Fohm) och om psykisk ohälsa (SKR) Innehåll i en handlingsplan Extern föreläsning om Bakgrund till pilotarbetet (SKR) och Kartlägga aktiviteter från rapport (SKR) Beskrivning av arbetssättet (praktiskt test) Presentation och summering av praktiska test Extern föreläsning om Psykisk hälsa främja och förebygga i skolan och Utredning om framtidens socialtjänster 26 mars
23 Frågeställning Det övergripande syftet: att utvärdera pilotprojektet och undersöka kommunernas erfarenheter av att arbeta med en modell (SSMFL) där skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar på skolans arena för att erbjuda främjande, förebyggande och tidiga insatser för psykisk ohälsa. 1. Hur har modellen operationaliserats i kommunerna under pilotprojektet? 2. Vilka upplevda effekter har införandet av modellen för elever och/eller skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården? 3. Vilka underlättande och hindrande faktorer för implementering av modellen finns det? 26 mars
24 Metod 1) systematisk dokumentanalys av dokumentation från SKR:s pilotprojekt 2) intervjuer med deltagarna från SKR:s pilotprojekt Etikprövad 26 mars
25 Dokumentinsamling & rekrytering Totalt analyserades 55 dokument som tagits fram av SKR och 30 dokument från deltagande kommuner Nio av tio kommuner deltog i intervjudelen. Maj/juni 2019 Oktober/november 2019 Totalt 31 intervjuer Totalt 12 intervjuer Antal kommuner 9 6 Individer i styrgrupp 23 Individer i arbetsgrupp 46 Processledare 8 6 Individer i EHT 27 Totalt mars
26 Genomförande Intervjuer Semistrukturerad intervjuguide Majoriteten genomfördes fysiskt på plats i kommunerna Information samt samtycke Inspelning av intervjuer --> intervju omgång 1: 27 min i snitt; intervju omgång 2: 47 min i snitt 26 mars
27 Analys Deduktiv tematisk analys för frågeställning Baserad på CFIR-ramverket 26 mars
28 Resultat - 1. Operationalisering Avslutat projektet 18/19: 4 kommuner Fortsatt med projektet: 5 kommuner Utveckla befintlig verksamhet Fokuserat på relationer mellan deltagarna/personalen/verksamheterna och har arbetat med organisatorisk utveckling Få en bättre samverkan mellan verksamheterna Ge pedagoger och övrig skolpersonal kunskap för att kunna möta och guida barn och unga som mår dåligt, samt deras vårdnadshavare Frånvaro bland eleverna och förebyggande åtgärder och friskfaktorer Prova fem elevfall Vill jobba förebyggande inte reaktionärt Fokuserat på att skapa en modell med primärvården, bilda ett team och förbättra arbetsmiljön Skapa en modell som fungerar för alla åldrar 26 mars
29 Resultat - 1. Operationalisering Fyra kategorier av aktiviteter identifierades: 1) fortbildning till personalen, 2) kartläggning av psykisk ohälsa på skolorna, 3) informationsspridning till skolpersonal och vårdnadshavare, 4) utveckling av arbetsprocesser kring psykisk ohälsa. Möjliggörande aktiviteter vs säkerställa kontinuitet i arbetet 26 mars
30 Resultat - 2. Effekter Överlag positiva effekter --> självrapportering Upplevda effekter för skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården förbättring i arbetsprocesserna kring psykisk ohälsa hos barn 1) en ökad kunskap kring psykisk ohälsa bland personal i de verksamheter som har deltagit, 2) bättre kännedom om involverade verksamheter, 3) att arbetet har förenklats och 4) att det går att hjälpa fler barn då fler professioner är involverade kunskapslyft bland personal känner sig tryggare i sina arbetsroller 26 mars
31 Resultat - 2. Effekter Överlag positiva effekter --> självrapportering Upplevda effekter för elever och vårdnadshavare 1) snabbare remissvägar leder till att fler elever får hjälp snabbare, 2) frånvaron har sjunkit sedan nya system kring frånvaro införts, 3) det är en lägre tröskel för att söka hjälp, även hos socialtjänsten där motståndet tidigare varit stort Arbetet får en större helhet 26 mars
32 Resultat - 3. Implementeringsfaktorer Modellen Beskrivs som värdefull Anpassningsbarheten särskilt bra samt möjligheten att testa Komplexiteten blev en stor utmaning när personal byttes ut och ny personal skulle lära sig modellen Vidare upplevdes grundtanken bakom modellen som skulle utvecklas samt dess ramar som otydliga, vilket gjorde det svårt att förstå och ta till sig 26 mars
33 Resultat - 3. Implementeringsfaktorer Modellen Inga stimulansmedel möjlighet att bygga in den i ordinarie verksamhet Tidskrävande, så tilldelad tid räckte inte Högt tempo i relation till stödinsatser som SKR erbjöd 26 mars
34 Resultat - 3. Implementeringsfaktorer Inre kontext: Hög personalomsättning men nyckelpersonsfokus 'rätt i tid' Behov att stärka relationer mellan verksamheter först Kommunikation var nyckeln mellan organisationer men även mellan styr- och arbetsgrupp Prioritering och tydlig målsättning genom chefers involvering och engagemang samsyn viktig 26 mars
35 Resultat - 3. Implementeringsfaktorer Yttre kontext: Att utöka nätverket med andra aktörer främjade arbetet med psykisk hälsa Geografiskt avstånd mellen aktörerna Lagar och styrdokument Individer som använder modellen: Tilltro till modellen 26 mars
36 Resultat - 3. Implementeringsfaktorer Processen: Planering och gediget förarbete Handlingsplan inkl. utvärdering Skapa engagemang hos alla aktörer var svårt men viktigt Sprida engagemang utanför styr- och arbetsgruppen Utvärdering var svårt, utfördes sparsamt 26 mars
37 Sammanfattning och rekommendationer Aktörer har olika lagstiftningar och juridiska bestämmelser Personberoende arbete Komplexitet av modellen Konkretisera målbetenden SMARTA mål Analys av hindrande faktorer för att välja de mest passande implementeringsstrategierna Uppföljning och utvärdering Programlogik 26 mars
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Lyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Hur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Slutrapport samverkan kring skolnärvaro
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Elisabeth Lannergård Datum 2017-06-01 Diarienummer SCN-2016-0172 Socialnämnden Slutrapport samverkan kring skolnärvaro Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld
1 (5) Socialdepartementet Jämställdhetsenheten Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld SOU 2018:37 Sammanfattning Länsstyrelsen
Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg
1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7
16/03/2018. Användbar evidens. Vi börjar med några frågor! Gå till menti.com, skriv in kod Vad är problemet med att blint följa evidens?
Användbar evidens Ulrica von Thiele Schwarz Professor i psykologi Mälardalens högskola Henna Hasson Docent, Karolinska Institutet Chef, Enheten för Implementering och Utvärdering, Centrum för Epidemiologi
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017
1 Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017 Henna Hasson Ulrica von Thiele Schwarz Isabella Pistone Enheten för implementering och utvärdering, Centrum
SAM, samverka, agera, motivera
SAM, samverka, agera, motivera Ett arbete för att skapa tryggare förutsättningar för unga, där organisationen får en samlad målbild och inkluderande förhållningssätt stärks SAM-projektet och SAM-modellen
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Preventionspaketet. Ett samlat preventionsstöd till kommunerna i Stockholms län från Länsstyrelsen
Preventionspaketet Ett samlat preventionsstöd till kommunerna i Stockholms län från Länsstyrelsen Länsstyrelsen vill stötta ett brett preventionsarbete Syfte Bidra till bättre förutsättningar inom länets
Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.
Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning
Exempelsamling Logikmodeller
Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro
Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro Syftet med utredningen: Kartlägga omfattningen Analysera orsakerna Föreslå närvarofrämjande åtgärder Sprida kunskap Föreslå
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer
Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer 2016-2019 Barriärer Förseningar och glapp i kommunikationen Bristande dokumentation Bristande samarbetsstrategier IT-stöd stödjer inte processen Bristande
Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Samarbetet- 3 förvaltningar
S www.hassleholm.se Samarbetet- 3 förvaltningar Verksamhetsplan BOSS 2016-2018 Innehållsförteckning Inledning... 3 BOSS gruppen... 3 Arbetsgrupper... 3 Årshjul BOSS... 4 Utvecklingsgrupper... 5 Elever
Vänd frånvaro till närvaro
Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Här växer människor och kunskap
Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro Vad ska vi prata om? Tänkbara orsaker till problematisk skolfrånvaro Lågaffektivt bemötande i lärmiljön för att främja närvaro Checklista
Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017
Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017 NOSAM:s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under NOSAM-info
samverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro Vad ska vi prata om? Tänkbara orsaker till problematisk skolfrånvaro Lågaffektivt bemötande i lärmiljön för att främja närvaro Checklista
Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Handlingsplan vid elevs otillåtna frånvaro för grund- och grundsärskola samt gymnasium- och gymnasiesärskola i Övertorneå Kommun
Handlingsplan vid elevs otillåtna frånvaro för grund- och grundsärskola samt gymnasium- och gymnasiesärskola i Övertorneå Kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Elevhälsan Reviderad 2015-03-31 Inledande intentioner
Överenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska
Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna
Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna i Mariehamn Agenda för denna träff: Bakgrund Allmänt om nätverksmöten Själva modellen Om implementeringsprocessen Summering Kahoot Case Diskussion av caset
Handlingsplan Trisam 2016
Handlingsplan Trisam 2016 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-03-10 Processplan Trisam INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...4 2. MÅL...4 2.1 Övergripande
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten
Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson
Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson sten.eklund@ltblekinge.se rosmarie.nilsson@ltblekinge.se 1 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens
Program för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR
Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan
HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg
Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,
Handlingsplan för ökad skolnärvaro
Handlingsplan för ökad skolnärvaro 2015 04-30 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla kommunens skolor. Vilket bidrar till en ökad likvärdighet
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR Varför är kunskapsluckorna viktiga? Synliggöra att vi inte vet. Peka på svaga områden/patientpopulationer Vad anser brukare och kliniker anser vara
Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)
Nätverkssamordnarna Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen) Förebyggande arbete kring barn och ungdomar 0-20 år i Skövde kommun En
Återhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Temagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera
Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir
Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement
Implementering av FaR från ord till handling
Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade
SAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum
Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part
28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Sammanhållen elevhälsa. Projektplan
Sammanhållen elevhälsa Projektplan 2018-2019 Sammanhållen elevhälsa - en del av en större plan En av rekommenda,onerna för 2018 inom arbetet med Handlingsplan Fullföljda studier handlar om en sammanhållen
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.
Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans
HANDLINGSPLAN 2014-2015
HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons
Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning
Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Slutrapport Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Uppdraget Effekterna av Supported Employment för övergång i arbete Insatsernas innehåll
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner
SiSam Samverkansmodell för placerade barn Samverkanskonferenser kommuner Uppdraget Uppdraget ges till SiS och SPSM som i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola ska åstadkomma: ü Obruten skolgång
DISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...