En målbild för Finland 2050 Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling
|
|
- Lovisa Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Godkänd av kommissionen för hållbar utveckling den 20 april 2016 En målbild för Finland 2050 Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling Vision: Ett välmående Finland som tar globalt ansvar och tryggar naturens bärkraft Varje enskild människa i Finland är en värdefull och jämlik samhällsmedlem. Finland är ett kompetent välfärdssamhälle som flexibelt förnyar sig efter förändringar i världen. Tryggandet av en hållbar ekonomi och sysselsättning gör det möjligt att vidareutveckla välfärdssamhället. Tillsammans skapar vi grunden och förutsättningarna för att medborgare, sammanslutningar och företag ska kunna bedriva hållbar verksamhet. Gränserna för naturens bärkraft överskrids inte, och naturresurserna nyttjas på ett hållbart sätt. Finland arbetar för fred, jämlikhet, likabehandling och rättvisa nationellt och internationellt. Vi är mitt uppe i en stor global förändring till följd av att jordens befolkning och den materiella konsumtionen ökar. För att denna förändring ska kunna hanteras krävs det målmedvetna och gemensamma åtgärder de kommande årtiondena. Globalt sett har de ekologiska riskgränserna överskridits åtminstone när det gäller biologisk mångfald, klimatförändring och kvävets kretslopp. Mer än en miljard människor lever i extrem fattigdom och en ännu större del saknar tillräcklig utkomst, elektricitet och mat. Finland är ett modernt samhälle som tar internationellt ansvar för vår gemensamma framtid och vågar delta aktivt i att lösa internationella problem tillsammans med andra länder. I och med deltagandet förstärker den finska staten och de finska företagen och organisationerna sin internationella ställning och sina möjligheter att påverka. Detta skapar förutsättningar för att erbjuda och exportera även hållbara och rena lösningar och för Finland att vara en global föregångare som främjar hållbar utveckling. Till Finlands nationella utmaningar när det gäller hållbar utveckling hör tryggandet av välfärdsstaten i ett åldrande samhälle, hållbarhetsgapet i ekonomin och förändringarna i den ekonomiska strukturen, de stora växthusgasutsläppen i förhållande till befolkningstalet, tryggandet av den biologiska mångfalden och ett hållbart, rättvist och effektivt nyttjande av naturresurserna. En hållbar ekonomi som skapar välfärd och livskvalitet samtidigt som miljöskadorna minskar utgör också en utmaning. För att de internationella målen om hållbar utveckling ska uppfyllas måste 1
2 industrialiserade länder, som Finland, hålla fast vid sina internationella åtaganden för utvecklingsfinansiering. En hållbar utveckling är en absolut nödvändighet och en möjlighet som vi förverkligar genom allt intensivare och bredare samarbete mellan förvaltning, organisationer, företag, läroanstalter, forskare och alla medborgare. Det är fråga om en gemensam inlärningsprocess för hela mänskligheten, och målet är en kulturell förändring i riktning mot ett samhälle och en värld som representerar en hållbar framtid. Vi behöver gemensamt antagna målsättningar och engagemang för att förverkliga dessa mål utifrån vars och ens förutsättningar och specialkunnande. Vi tar vårt ansvar för det nationella genomförandet av den globala handlingsplanen för hållbar utveckling (Agenda 2030) och tar fram lokala och innovativa lösningar. Det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling är ett central verktyg för att genomföra handlingsplanen Agenda 2030, dess principer och alla 17 mål i Finland. På ett konkret plan förutsätter främjandet av hållbar utveckling en gemensam vilja att lösa problem förståelse, kunnande och kontinuerligt lärande ansvarstagande aktörer, förändrare, ledare och föregångare utveckling av lösningar genom samarbete mellan olika aktörer inom privat, offentlig och tredje sektor; förändrade värderingar och attityder, effektivare och intensivare samverkan och samhällelig styrning ett hållbart nyttjande av de möjligheter som digitaliseringen för med sig mer verkningsfulla verksamhetssätt forskningsdata och kunskapsbaserat beslutsfattande. För att kunna svara på dessa behov kommer vi, medlemmarna av Finlands kommission för hållbar utveckling, att förbinda oss att främja hållbar utveckling och bjuda in alla aktörer och medborgare till gemensamma insatser för det samhälleliga åtagandet. Det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling fungerar som en långsiktig målbild och ett verktyg för politisk konsekvens i det strategi- och programarbete som olika förvaltningsområden och samhällsaktörer utför. Avsikten är att principerna och målen i det samhälleliga åtagandet ska inkluderas i de kommande regeringsprogrammen, regeringens framtidsarbete och budgetberedningen. Det samhälleliga åtagandet är hållbarhetskommissionens tolkning av vad en hållbar utveckling avser. De olika aktörernas åtgärder fastställer innehållet i praktiken. Våra principer för hållbar utveckling Gemensamma insatser och åtaganden Det tar tid att bedriva en hållbar utveckling. Var och en av oss bör vara beredd att göra hållbara val och påverka samhället. I Finland kan vi tillsammans komma överens om lösningar och lita på att samhället fungerar. Välfärd och grundtrygghet som bär genom hela livet utgör grunden för ett hållbart samhälle. 2
3 Kreativ användning av kunskaper och färdigheter Utbildning och forskning skapar en grund för hur samhällets och mänsklighetens stora utmaningar ska tacklas. Kombinationen av kompetens, kunskaper, färdigheter och kreativitet är en förutsättning för klok och långsiktig verksamhet. Vi måste kontinuerligt utveckla såväl den erfarenhetsbaserade som den vetenskapliga kunskapen på ett öppet och transparent sätt. Befintliga kunskaper och färdigheter bör utnyttjas ännu effektivare för att hållbara lösningar ska hittas. Samarbete, initiativrikedom, försök och misstag leder till nya lösningar. Dessutom möjliggör utbildning och fostran en hållbar livsstil och kompetens, kunskaper och färdigheter som stöd för lösningar hos nuvarande och kommande generationer. Begränsningar i naturens bärkraft En förutsättning för mänsklig välfärd är att de system som upprätthåller allt liv på vår jord är välmående. Antalet människor ökar, vilket innebär att de naturresurser som står till den enskilda människans förfogande minskar. Den förmåga som naturens system har att skapa och upprätthålla funktioner som är livsviktiga för människans och andra arters välmående är äventyrad. Vår verksamhet måste anpassas till gränserna för naturens bärkraft och till naturens förmåga att förnya sig, så att vi också i framtiden kan trygga goda livsbetingelser för mänskligheten. Generationsövergripande och helhetsbetonade tänkesätt Konsekvenserna av vår verksamhet bör bedömas också i ett längre framtidsperspektiv. I stället för att främja kortsiktiga intressen bör vi granska och bedöma de konsekvenser våra beslut har för kommande generationer. Ett generationsövergripande perspektiv förutsätter att vi kan hantera omfattande helheter, förstå beslutens ömsesidiga verkningar och ta ansvar. Globalt ansvar Konsekvenserna av vår verksamhet sträcker sig långt utanför landets gränser. De utmaningar som finns globalt är samtidigt utmaningar för Finland, och vi har möjlighet att vara föregångare när det gäller att lösa gemensamma problem. Genom att erbjuda hållbara lösningar globalt och för egen del säkerställa hållbara tillvägagångssätt i de globala produktionskedjorna, kan Finland inta en mycket större roll i främjandet av hållbar utveckling än om effekterna omfattar enbart hemlandet. Globalt ansvar förutsätter rättvisa: Finland måste med sitt agerande säkerställa att också andra ges möjligheter till hållbar utveckling, och därmed även till säkerhet och fred. Vi satsar på internationella samarbeten där våra sakkunskaper efterfrågas, har betydelse och ger mervärde även lokalt. Vi uppfyller våra skyldigheter i internationella avtal och åtaganden. Förnyelseförmåga och god förvaltning I ett ömsesidigt beroende, flerdimensionell och osäker värld måste samhällena ha en ständig beredskap för förändringar för att nå framgång. Hållbar utveckling är en inlärningsprocess som omfattar värderingar, attityder och kultur och som utmanar oss att agera på nya sätt. Därför behöver vi förändrare, ledare och föregångare samt intensivt samarbete mellan olika aktörer för att åstadkomma förnyelse. Hållbar utveckling förutsätter konsekvens, åtagande och beslutsförmåga på politisk nivå, och ska vara rättesnöret för politiskt och administrativt beslutsfattande. Hållbar utveckling måste bedrivas på ett öppet, modigt och konsekvent sätt som möjliggör förändringar och genom ständig bedömning av åtgärdernas konsekvenser. Offentliga och privata resurser måste på inriktas flexibelt som stöd för nödvändiga förändringar. De ovan nämnda principerna styr hela det samhälleliga åtagandet och alla dess mål på ett genomgående sätt. 3
4 Våra gemensamma mål För att visionen ska förverkligas måste vi i Finland fokusera på de mål som räknas upp nedan. Målen belyser temat hållbar utveckling ur flera perspektiv, såsom människornas välfärd och en välmående miljö, en sund och hållbar ekonomi och hållbara sätt att leva. Mål 1. Jämlika möjligheter till välfärd Alla samhällsmedlemmar garanteras möjligheter till ett gott liv och god hälsa, utbildning och sysselsättning. Ett socialt hållbart samhälle behandlar alla sina medlemmar jämlikt, främjar hälsa och funktionsförmåga och erbjuder nödvändig trygghet och service. Med befintliga resurser minskar vi ojämlikheten och förbättrar livskvaliteten. Vi upprätthåller en hög utbildningsnivå och allmänbildning och främjar social rörlighet. Hållbar utveckling tas in som ett naturligt element i den allmänbildande undervisningen, liksom även i utbildningen inom alla sektorer och i det livslånga lärandet. Vi minskar ojämlikheten och fattigdomen genom att säkerställa en tillräcklig utkomst och grundtrygghet. Särskild vikt fästs vid barns och ungas välmående. Vi säkerställer att alla får jämlika och likvärdiga välfärdstjänster. Vi förbereder oss på de utmaningar som informationssamhället och digitaliseringen innebär för individens tjänster med tanke på marginalisering, kunskapskrav och systemens sårbarhet. Vi respekterar människovärdet och de mänskliga rättigheterna och främjar humanitet och bemötande som värdesätter människor. Vi främjar jämställdhet mellan könen och över generationsgränserna. Vi ser till att de kulturella rättigheterna tillgodoses och stärker kulturvärden som stöder en hållbar utveckling. Vi bidrar till att samerna som urfolk har möjligheter att utöva sin egen kultur i enlighet med en hållbar utveckling och kan föra sin kultur vidare till kommande generationer. Vi tar hänsyn till invandrarnas rättigheter och ser till att de integreras i det finländska samhället. Vi bidrar för egen del till att förverkliga de mänskliga rättigheterna, avhjälpa den extrema fattigdomen och svälten och minska ojämlikheten och diskrimineringen i världen. Vi fullgör vårt åtagande när det gäller utvecklingssamarbete. 2. Ett samhälle med delaktiga människor Vi stärker demokratin och allas jämlika möjligheter att påverka det egna livet och de frågor som är viktiga för en själv liksom de gemensamma frågorna, även globalt. Målet är att alla människor ska känna sig delaktiga och betydelsefulla. Vi stöder särskilt de ungas deltagande i samhället. Vi stärker transparensen och insynen i förvaltningen: öppen och offentlig information ökar medborgarnas förtroende och deras möjligheter att påverka samhällsfrågor. Vi främjar kulturell aktivitet, mångfald, jämlikhet och tolerans så att alla medborgare, också olika minoriteter, ska kunna delta i utvecklandet av samhället på ett fullvärdigt sätt. Utbildning och fostran har en viktig roll i detta sammanhang. Vi deltar aktivt i det internationella samarbetet för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstaten och omfattande hållbar utveckling. 3. Hållbart arbete Vi tar sikte på en hållbarare ekonomi genom att förbättra produktiviteten, resultaten och kvaliteten i arbetet, upprätthålla kompetensen och öka antalet arbetsplatser. Vårt mål är en hög 4
5 sysselsättningsgrad. Vi främjar uppkomsten av arbetsplatser som är förenliga med en hållbar utveckling bland annat genom att förnya produktionssätten och verksamhetsmodellerna i hemlandet och genom internationellt samarbete även utanför Finlands gränser. De finländska företagen verkar i en global ekonomi enligt principerna för hållbar utveckling och ser till att man agerar ansvarsfullt både i den egna verksamheten och i leverantörskedjorna. Vi utvecklar systemen för utbildning och social trygghet så att de följer de förändrade kompetens-, anställnings- arbetsmarknads- och utkomstbehoven. Vi främjar jämställdhet i arbetslivet bland annat genom att stöda sysselsättningen av unga, äldre och invandrare, ta vara på deras kunnande och se till att partiellt arbetsföra har möjlighet att delta i arbetslivet. Vi arbetar aktivt för att undanröja hindren för kvinnors löne- och karriärutveckling. Vi främjar företagande och innovationer och utvecklar tjänstesektorn. Vi sänker tröskeln för företagande och sysselsättning och bekämpar den grå ekonomin. Vi bidrar till förnyelse inom industrin så att vi får fler arbetsplatser som möjliggör högt förädlingsvärde och produktivitet. Vi förbättrar arbetshälsan och -säkerheten och arbetslivets kvalitet genom att ge arbetstagarna större möjligheter att påverka sitt arbete och sin arbetsmiljö och genom att skapa möjligheter till flexibla arbetsmetoder och arbetstidsarrangemang. Vi stöder möjligheterna till ett rimligt och människovärdigt arbete även globalt. 4. Hållbara samhällen och lokala gemenskaper Vi skapar hållbara och trygga samhällen där arbetsplatser, boende, mångsidig service, hållbara trafiksystem, användning av informations- och kommunikationsteknik samt grönområden stöder den ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga välfärden. Vi stärker den sociala gemenskapen och lokalsamhällena genom att ge medborgarsamhället handlingsutrymme, skapa mötesplatser för kollaborativt lärande och genomförande av förändringar samt utveckla verksamhetsformerna och det lokala beslutsfattandet för att invånarna ska ha möjlighet att skapa trivsamma och sunda livsmiljöer. Vi minskar behovet av trafik, skapar samhällsstrukturer som uppmuntrar till hälsosamma och hållbara sätt att förflytta sig, förbättrar arrangemangen för distansarbete och stärker de elektroniska tjänsterna. Vi ser till att landsbygden och städerna är livskraftiga, att de stöder varandra i sin utveckling och att det uppstår nya samarbeten mellan dem. Vi gör det möjligt att bo och driva företag även på landsbygden. Vi förbereder oss på förändrade klimat- och vattenförhållanden och arbetar för lokal anpassning till klimatförändringen. Vi arbetar för att städerna och samhället ska utvecklas och planeras på ett hållbart sätt och för att lokalsamhällena ska delta i beslutsfattandet även i internationella sammanhang. 5. Ett kolneutralt samhälle Vårt mål är ett koldioxidneutralt samhälle, och för att uppnå det fullföljer vi den nationella färdplanen och klimatavtalet som ingicks i Paris. Till de centrala tillvägagångssätten för att uppnå målet hör att förbättra energiprestandan, öka andelen förnybara energiformer på ett hållbart sätt, producera och exportera miljövänliga produkter och tjänster och utveckla koldioxidsnåla ekonomiska sektorer. Vi skapar intelligenta och mångformiga strukturer, t.ex. trafik- och energisystem, som möjliggör och främjar användningen av förnybara energiformer och energibesparingar och som uppmuntrar till minskad energiförbrukning. Vi satsar på utvecklandet av innovativa energitekniker och energiformer och på ny affärsverksamhet. Vi tar vara på skogarnas och åkrarnas förmåga att binda kol genom att 5
6 satsa på ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi främjar koldioxidneutralt byggande. Vi återställer ekosystemen och de tjänster som ekosystemen erbjuder människorna och samhället. Med dessa lösningar hejdar vi klimatförändringen och underlättar övergången till ett koldioxidneutralt samhälle både i Finland och utanför landets gränser. 6. En resurssmart ekonomi Finland och finländarna främjar och erbjuder hållbara och konkurrenskraftiga lösningar både nationellt och globalt. Vi ökar resurs- och materialeffektiviteten, gynnar den cirkulära ekonomin, skapar affärsmodeller för ökad resursproduktivitet, ökar investeringarna och utökar försöksverksamheten inom alla sektorer. Även digitaliseringen skapar oerhörda möjligheter för nya lösningar. Våra företag är globalt respekterade när det gäller samhällsansvarstagande affärsverksamhet. Smart utnyttjande av resurser och öppen information utgör inte bara en konkurrensfördel för företag och sammanslutningar, utan också grunden för miljöinriktad affärsverksamhet. Finland erbjuder en världsledande testmarknad och verksamhetsmiljö för miljöinnovationer och en hållbar ekonomi. Vi satsar i synnerhet på ren teknik, högklassig forskning, bioekonomi och förnybar energi samt på utvecklande och produktion av immateriella varor och tjänster. Finland föregår med gott exempel inom offentliga upphandlingar och utvecklingen av hållbar matproduktion och vattenförvaltning och hållbart skogsbruk. 7. Levnadssätt som respekterar naturens bärkraft För egen del ändrar vi förbrukningen av naturresurser så att den når en nivå som ur globalt miljöperspektiv är hållbar. En förutsättning för en livsstil som respekterar naturen är dels att tekniken utvecklas, dels att samhället anpassas till en mer resurssmart ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Vi satsar på att konsumenter och företag ska minska sina globala ekologiska fotavtryck. Samtidigt satsar vi på att exportera hållbara och rena finländska lösningar, vilket förbättrar vårt koldioxidavtryck. När det gäller boende, trafik och måltider ser vi till att det är enkelt och lönsamt att göra konsumentval som sparar på naturresurserna. I detta sammanhang är den offentliga sektorn möjliggörare och föregår med gott exempel. Vi uppmanar företag och sammanslutningar att erbjuda konsumenterna produkter och tjänster som är producerade på ett hållbart sätt. Vi stärker förhållandet till naturen, den ekosociala civilisationen och attityder som värdesätter hållbara val. Vi stöder levnadssätt som grundar sig på immateriell konsumtion och tjänster som stöder detta sätt att leva, till exempel naturturism. 8. Naturhänsyn i beslutsfattandet Vi ökar respekten för den biologiska mångfalden och kunskapen om dess betydelse för att förvaltningen, kommuner, företag och medborgare ska ta naturhänsyn i beslutsfattandet och i verksamheten överlag. Målet är att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden senast Vi stärker den styrning som främjar biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av naturresurser och som därtill respekterar äganderätten. På ett hållbart sätt utnyttjar vi de fördelar som naturen erbjuder människan, dvs. ekosystemtjänsterna, i syfte att öka människornas välbefinnande och välfärden i samhället. Vi riktar om incitament som är skadliga för miljön och beaktar de sociala, ekonomiska och kulturella förhållandena på ett balanserat sätt. Vi främjar användningen av vetenskapliga forskningsrön som stöd i beslutsfattandet. Vi främjar naturhänsyn i beslutsfattandet, stoppar utarmningen av den biologiska mångfalden och 6
7 skyddar haven även internationellt. Åtgärdsåtaganden och uppföljning av målen Åtgärdsåtaganden För att de mål som nämns i det här dokumentet ska kunna nås kommer det att ingås åtgärdsåtaganden med förvaltningsområden och andra samhällsaktörer, t.ex. företag, kommuner, organisationer, läroinrättningar och lokala aktörer. Även privatpersoner kan ingå ett eget åtgärdsåtagande. Genom åtgärdsåtagandena förbinder sig aktörerna att för egen del främja målen. De enskilda åtagandena är inriktade på konkreta åtgärder, förändringar i verksamhetssätten och nyskapande försök som ska genomföras under 5 10 år och som ska främja de gemensamt överenskomna målen. Aktörerna kan med sina konkreta åtaganden bidra till alla gemensamma mål eller till en del av dem både i Finland och internationellt. Genom att ingå ett åtgärdsåtagande deltar aktören samtidigt i det nationella genomförandet av den globala handlingsplanen för hållbar utveckling, Agenda Kommissionen för hållbar utveckling och dess generalsekretariat ser till att åtgärdsåtaganden samlas in. Alla åtaganden kommer att offentliggöras på webbplatsen sitoumus2050.fi. Kommissionen för hållbar utveckling och dess generalsekretariat främjar aktivt genomförandet av det samhälleliga åtagandet bland annat genom att sammanföra parter, informera om resultaten och uppmuntra till bransch- eller målspecifikt samarbete och utbyte av erfarenheter om bästa praxis. Uppföljning av det samhälleliga åtagandet Kommissionen för hållbar utveckling och dess generalsekretariat följer regelbundet upp hur det samhälleliga åtagandet genomförs. Generalsekretariatet tillhandahåller aktörerna ett rapporteringsoch uppföljningsunderlag och sköter den regelbundna rapporteringen om hur åtgärdsåtagandena framskrider. Fullföljandet av de gemensamma målen och de enskilda åtgärdsåtagandena följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer som visar hur verkningsfulla åtgärderna är. Arbetet med att genomföra det samhälleliga åtagandet följs dessutom upp i samband med årliga evenemang. 7
En må lbild fö r Finlånd 2050 Såmhå lleligt å tågånde fö r hå llbår utveckling
En må lbild fö r Finlånd 2050 Såmhå lleligt å tågånde fö r hå llbår utveckling Vision: Ett välmående Finland inom ramarna för naturens bärkraft "År 2050 är varje enskild människa i Finland en värdefull
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Verksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad
1 (6) Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att kallas Överenskommelsen om ökad
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019 1 Vision och övergripande mål är ett av kommunens viktigaste politiska dokument. Här uttrycks den politiska viljan, utöver vad som stadgas i lag och förordning.
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
FINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Verksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplanen för 2016 utgår från de beslut till verksamhetsinriktning och budget som kongressen antog vid 2014 års kongress. Den nya verksamhetsinriktningen sträcker sig fram
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De tolv år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Barn- och familjeplan 2011 2014
Barn- och familjeplan 2011 2014 för Barn och Familj i Eslövs kommun Inledning Enligt den nya skollagen ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Motsvarande
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan
Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-465/2015 Sida 1 (5) 2015-11-19 Handläggare Maria M Laxvik Telefon: 08-50815014 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-12-17
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Beslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Så här vill vi ha det
SKOLLEDARFÖRENINGEN 2000-talets skolledare -skolutvecklingens spanare vägvisare och regissör Programskrift för Lärarförbundets skolledare Ett ledarskap för dagens och framtidens skola bygger på såväl gedigna
POLITISK INRIKTNING INFÖR VALET 2010
POLITISK INRIKTNING INFÖR VALET 2010 Antaget av partistyrelsen hösten 2009. Detta politiska inriktningsdokument ska på övergripande nivå fungera som en inspiration och vägledning för gröna politiker i
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Vad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Kommittédirektiv. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Dir. 2006:27. Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006
Kommittédirektiv Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Dir. 2006:27 Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation inrättas för att med utgångspunkt
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
UF företagande, socialt entreprenörskap och välgörenhet, - hur hänger det ihop?
UF företagande, socialt entreprenörskap och välgörenhet, - hur hänger det ihop? Ingemar Holm Ivrig påhejare av UF företagande Verksamhetsledare för Centrum för Publikt Entreprenörskap Ordförande i Limhamns
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare
Processinriktning Anvisning Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn Beslutad av: Förvaltningsledningen
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006
som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006 samspel är kärnan i barnpedagogikens kvalitet barnets intresse, nyfikenhet och vilja att samarbeta främjar dess utveckling och inlärning. Barnet utvecklas
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)
PM 2015: RI (Dnr 113-280/2015) Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Staden ansöker om medlemskap
Trafikservicen i skärgården hur skall den ordnas i framtiden?
hur skall den ordnas i framtiden? Utredning om servicenivån samt den framtida transportservicen i skärgården 04.12.2014 Utredningen grundar sig på den trafikpolitiska redogörelsen från 2012 Ett beslut
GRUMS DEN VÄLKOMNANDE KOMMUNEN!
GRUMS DEN VÄLKOMNANDE KOMMUNEN! MODERATERNA I GRUMS 2014 Grumsmoderaterna vill göra Grums till en ännu bättre kommun att leva och verka i Vi vill ta ansvar för de åtaganden en kommun har och erbjuda trygghet
Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande
Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under året.
Din röst gör skillnad!
Din röst gör skillnad! Den 15 september är det kyrkoval. Då får du och alla andra 5,5 miljoner som är medlemmar och över 16 år bestämma vilken väg Svenska kyrkan ska gå. Socialdemokraterna ställer upp
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland Finlandssvenska vägledardagar i Helsingfors 29.10.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps barndom ångest rädslor hälsa hygien rusmedel egna barn arbete
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET OM INTIATIVET Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sverige är att skapa ett nätverk
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. I sagolika Sunne 2025 ser vi människors olikheter som en tillgång. Här finns en rikedom av språk, smaker, dofter och erfarenheter.
Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre
Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre 2014 Vår politik baseras på tre solidariteter: solidaritet med kommande generationer solidaritet med världens alla människor solidaritet med djur, natur
PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET
2016-06-09 0 (11) PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2016-2020 FÖRVALTNING 2015-10-10 1 (11) SÅ TÄNKER VI KRING FUNKTIONSHINDER Kommunfullmäktige har antagit
Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design
YTTRANDE 2016-02-29 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design Diarienummer Ku2015/02481/KL 1. Akademiska Hus remissvar
Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter
Peti Wiskemann Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter Antagen
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Spänstigt samhälle, hållbar välfärdstillväxt Världen förändras i allt snabbare takt. Förändringarna når ut över de gamla gränserna;
Spänstigt samhälle, hållbar välfärdstillväxt Världen förändras i allt snabbare takt. Förändringarna når ut över de gamla gränserna; klimatförändringen inverkar på hela jordklotet, globaliseringen på alla
ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA
HAGFORS VÅR KOMMUN! MODERATERNA I HAGFORS 2014 Hagfors ska vara en kommun som erbjuder alla innevånare trygghet och god service. En kommun som det är en glädje att leva i. Ekonomin Kommunens ekonomi är
Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.
1 KULTURMILJÖFRÄMJANDET REMISSVAR 2016-02-15 Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS. Vi vill att Strängnäs ska bli en bättre kommun för alla. Oavsett bakgrund
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på
Naturvårdsverkets uppdrag
GRÖN TILLVÄXT Naturvårdsverkets uppdrag Förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verksamhet som rör klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning 4 april 2016 Världen behöver hållbara lösningar Vår värld behöver stål och i takt med ökande efterfrågan krävs också mer hållbara lösningar. Våra kunder
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
Verksamhetsinriktning. 2016-2017 Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna
Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna 1 Innehållsförteckning sid Övergripande mål 3 Strategiskt område: Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är
REKOMMENDATION RÖRANDE FÖREBYGGANDE AV MISSBRUKSPROBLEM, HANDLÄGGNING AV MISSBRUKSFRÅGOR OCH VÅRDHÄNVISNING PÅ ARBETSPLATSERNA
1 (5) REKOMMENDATION RÖRANDE FÖREBYGGANDE AV MISSBRUKSPROBLEM, HANDLÄGGNING AV MISSBRUKSFRÅGOR OCH VÅRDHÄNVISNING PÅ ARBETSPLATSERNA Arbetsmarknadsorganisationerna gav på 1970-talet en rekommendation rörande
Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.
Kommittédirektiv Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Dir. 2008:146 Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2008 Sammanfattning
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Food and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016. -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016 -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03 2 Mål Kommunövergripande prioriterade mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå ska präglas
Europeiska utmärkelsen för goda exempel på arbetsmiljöåtgärder. En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet
Arbetsmiljön angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet Att främja ett hållbart arbetsliv #EUhealthyworkplaces www.healthy-workplaces.eu Europeiska
Omtanke, inlevelse och respekt
Dnr HFV 58-2010 Beslutad i Styrelsen för Habilitering & Hälsa 2011-11-24 Omtanke, inlevelse och respekt - Riktlinjer för ett gott patientbemötande och motverkande av diskriminering Det är en utmaning att
nternati Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje
nternati Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling
Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Jan Torége E-post: jan.torege@skl.se Telefon: 070-359 18 60 Blogg: www.socialtkapital.nu Modell för platsens utveckling Fyra
SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander. 2011-04-11 1 (7) Dnr 61-2010:1549
Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander 1 (7) Dnr 61-2010:1549 Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare; beslutade den datum
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
2016-03-15 Personalavdelningen. Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier
2016-03-15 Personalavdelningen Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier Lönepolitiken Linnéuniversitetets lönepolitik anger att lönen ska utgöra ersättning för utfört arbete,
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med