En må lbild fö r Finlånd 2050 Såmhå lleligt å tågånde fö r hå llbår utveckling
|
|
- Oskar Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En må lbild fö r Finlånd 2050 Såmhå lleligt å tågånde fö r hå llbår utveckling Vision: Ett välmående Finland inom ramarna för naturens bärkraft "År 2050 är varje enskild människa i Finland en värdefull samhällsmedlem. Finland är ett välfärdssamhälle som skapar grunden och förutsättningarna för att medborgare, sammanslutningar och företag ska kunna bedriva hållbar verksamhet. Gränserna för naturens bärkraft överskrids inte, och naturresurserna nyttjas på ett hållbart sätt. Finland arbetar för fred, jämlikhet och rättvisa och bidrar med praktiska och hållbara lösningar på problemen i världen." Vi är mitt uppe i en stor global förändring till följd av att jordens befolkning och den materiella konsumtionen ökar. För att denna förändring ska kunna hanteras krävs det målmedvetna och gemensamma åtgärder de kommande årtiondena. Globalt sett har de ekologiska riskgränserna överskridits åtminstone när det gäller biologisk mångfald, klimatförändring och kvävets kretslopp. Mer än en miljard människor lever i extrem fattigdom och en ännu större del saknar tillräcklig utkomst, elektricitet och mat. Till Finlands nationella utmaningar när det gäller hållbar utveckling hör tryggandet av välfärdsstaten i ett åldrande samhälle, hållbarhetsgapet i ekonomin, förändringarna i produktionsstrukturen, stora växthusgasutsläpp i förhållande till befolkningstalet, tryggandet av den biologiska mångfalden och ett hållbart, rättvist och effektivt nyttjande av naturresurserna. En hållbar utveckling är en absolut nödvändighet som förutsätter allt intensivare och bredare samarbete mellan förvaltning, organisationer, företag, forskare och medborgare. Det är fråga om en gemensam inlärningsprocess för hela mänskligheten, och målet är en kulturell förändring i riktning mot ett samhälle och en värld som representerar en hållbar framtid. Vi behöver gemensamt antagna målsättningar och engagemang för att förverkliga dessa mål utifrån vars och ens förutsättningar och specialkunnande. Vi måste ta vårt ansvar för det nationella genomförandet av de globala åtagandena för hållbar utveckling och ta fram lokala och innovativa lösningar. På konkret plan förutsätter främjandet av hållbar utveckling gemensam vilja att lösa problem, förståelse, kunnande och kontinuerligt lärande, ansvarstagande aktörer, förändrare, ledare och föregångare, översyn av värderingar och attityder, effektivare och intensivare samverkan och samhällelig styrning samt mer verkningsfulla verksamhetssätt. 1
2 För att kunna svara på dessa behov kommer vi, medlemmarna av Finlands kommission för hållbar utveckling, att förbinda oss att främja hållbar utveckling och bjuda in alla aktörer och medborgare till gemensamma insatser för det samhälleliga åtagandet. Våra gemensamma mål För att visionen för 2050 ska förverkligas måste vi i Finland fokusera på de mål som räknas upp nedan. Målen belyser temat hållbar utveckling ur flera perspektiv, såsom människornas välfärd och en välmående miljö, en sund och hållbar ekonomi och hållbara sätt att leva. Målen fastställdes i enlighet med strävan att beakta principerna för hållbar utveckling: globalt ansvar, generationsövergripande tänkesätt, begränsningarna i naturens bärkraft, gemensamma insatser samt kreativ användning av kunskaper och färdigheter. Nedan följer en noggrannare beskrivning av principerna. Mål 1. Jämlika möjligheter till välfärd Alla samhällsmedlemmar garanteras möjligheter till god hälsa, utbildning och sysselsättning. Vi upprätthåller en hög utbildningsnivå och allmänbildning och främjar social rörlighet. Hållbar utveckling tas in som ett naturligt element i den allmänbildande undervisningen, liksom även i utbildningen inom alla sektorer och i det livslånga lärandet. Vi minskar ojämlikheten genom att säkerställa en tillräcklig utkomst och grundtrygghet. Särskild vikt fästs vid barns och ungas välmående. Vi säkerställer att alla får jämlika och likvärdiga välfärdstjänster. Vi ser till att de kulturella rättigheterna tillgodoses och stärker kulturvärden som stöder en hållbar utveckling. Vi bidrar till att samerna som urfolk har möjligheter att utöva sin egen kultur i enlighet med en hållbar utveckling och kan föra sin kultur vidare till kommande generationer. Vi bidrar för egen del till att den extrema fattigdomen ska kunna avhjälpas och ojämlikheten och diskrimineringen i världen ska minska. Vi fullgör vårt åtagande när det gäller utvecklingssamarbete. 2. Ett samhälle med delaktiga medborgare Vi stärker demokratin och allas jämlika möjligheter att påverka det egna livet och de gemensamma frågorna. Särskilt de ungas samhällsdeltagande stöds. Vi stärker transparensen och insynen i förvaltningen: öppen och offentlig information ökar medborgarnas förtroende och deras möjligheter att påverka samhällsfrågor. Vi främjar kulturell aktivitet, mångfald, jämlikhet och tolerans så att alla medborgare, också olika minoriteter, ska kunna delta i utvecklandet av samhället på ett fullvärdigt sätt. Vi deltar aktivt i det internationella samarbetet för fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. 3. Hållbart arbete Vi tar sikte på en hållbarare ekonomi genom att öka antalet arbetsplatser och genom att förbättra produktiviteten, resultaten och kvaliteten i arbetet. Vårt mål är en hög sysselsättningsgrad. Vi främjar uppkomsten av arbetsplatser inom grön ekonomi. Vi utvecklar systemen för utbildning och 2
3 social trygghet så att de följer de förändrade kompetens-, arbetsmarknads- och utkomstbehoven. Vi stöder de ungas sysselsättning, tar vara på invandrarnas kunnande och ser till att partiellt arbetsföra ska ha möjlighet att delta i arbetslivet. Vi främjar företagande och innovationer och utvecklar tjänstesektorn. Vi bidrar till förnyelse inom industrin så att vi får fler arbetsplatser som möjliggör högt förädlingsvärde och produktivitet. Vi förbättrar arbetslivets kvalitet genom att ge arbetstagarna större chanser att påverka sitt arbete och sin arbetsmiljö och genom att skapa möjligheter till flexibla arbetsmetoder och arbetstidsarrangemang. 4. Hållbara samhällen och lokala gemenskaper Vi skapar hållbara och trygga samhällen där arbetsplatser, boende, mångsidig service, hållbara trafiksystem, användning av informations- och kommunikationsteknik samt grönområden stöder den ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga välfärden. Vi stärker de lokala gemenskaperna genom att ge medborgarsamhället handlingsutrymme, skapa mötesplatser för kollaborativt lärande och genomförande av förändringar samt utveckla verksamhetsformerna och det lokala beslutsfattandet för att invånarna ska ha möjlighet att skapa trivsamma och sunda livsmiljöer. Vi minskar behovet av trafik, förbättrar arrangemangen för distansarbete och stärker e-servicens roll ytterligare. Vi förbereder oss på förändrade klimat- och vattenförhållanden och arbetar för lokal anpassning till klimatförändringen. 5. Ett kolneutralt samhälle Vårt mål är ett kolneutralt samhälle, och för att uppnå det fullföljer vi den nationella färdplanen 1 för Till de centrala tillvägagångssätten för att uppnå målet hör att förbättra energiprestandan, öka andelen förnybara energiformer och utveckla kolsnåla ekonomiska sektorer. Vi skapar intelligenta och mångformiga strukturer, t.ex. trafik- och energisystem, som möjliggör och främjar användningen av förnybara energiformer och energibesparingar och som uppmuntrar till minskad energiförbrukning. Vi satsar på utvecklandet av innovativa energitekniker och energiformer och ny affärsverksamhet. 6. En resurssmart ekonomi Finland och finländarna främjar och erbjuder hållbara och konkurrenskraftiga lösningar både nationellt och globalt. Vi ökar resurseffektiviteten, skapar affärsmodeller för ökad resursproduktivitet och utökar försöksverksamheten. Våra företag är globalt respekterade när det gäller samhällsansvarstagande affärsverksamhet. Smart utnyttjande av resurser och öppen information utgör inte bara en konkurrensfördel för företag och sammanslutningar, utan också grunden för miljöinriktad affärsverksamhet. Finland erbjuder en världsledande testmarknad och verksamhetsmiljö för miljöinnovationer och en hållbar ekonomi. Vi satsar i synnerhet på ren teknik, högklassig forskning, bioekonomi och förnybar energi samt på 1 En kolsnål färdplan som sträcker sig till 2050 började våren 2013 utarbetas under ledning av arbets- och näringsministeriet. 3
4 utvecklande och produktion av immateriella varor och tjänster. Finland föregår med gott exempel inom området för hållbar matproduktion och hållbart skogsbruk. 7. Levnadssätt som respekterar naturens bärkraft För egen del ändrar vi förbrukningen av naturresurser så att den når en nivå som ur globalt miljöperspektiv är hållbar senast Vi satsar på att konsumenter och företag ska minska sina ekologiska fotavtryck. När det gäller boende, trafik och måltider ser vi till att det är enkelt och lönsamt att göra konsumentval som sparar på naturresurserna. Vi uppmanar företag och sammanslutningar att erbjuda konsumenterna produkter och tjänster som är producerade på ett hållbart sätt. I vår verksamhet går vi in för attityder som värdesätter hållbara val. Vi stöder levnadssätt som grundar sig på immateriell konsumtion och sådana tjänster som stöder detta sätt att leva. 8. Naturhänsyn i beslutsfattandet Vi ökar respekten för den biologiska mångfalden och kunskapen om dess betydelse för att förvaltningen, kommuner, företag och medborgare ska ta naturhänsyn i beslutsfattandet och i verksamheten överlag. Målet är att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden senast Vi stärker den styrning som främjar biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av naturresurser och som därtill respekterar äganderätten. Vi ökar förståelsen för att ekosystemtjänsterna är betydande med tanke på välfärden. Vi riktar om incitament som är skadliga för miljön och beaktar de sociala, ekonomiska och kulturella förhållandena på ett balanserat sätt. Vi främjar användningen av vetenskapliga forskningsrön som stöd i beslutsfattandet. 4
5 Våra principer för hållbar utveckling Globalt ansvar Konsekvenserna av vår verksamhet sträcker sig långt utanför landets gränser. De utmaningar som finns globalt är samtidigt utmaningar för Finland, och vi har möjlighet att vara föregångare när det gäller att lösa gemensamma problem. Globalt ansvar förutsätter rättvisa: Finland måste med sitt agerande säkerställa att också andra ges möjligheter till hållbar utveckling, och därmed även till säkerhet och fred. Generationsövergripande tänkesätt Konsekvenserna av vår verksamhet bör bedömas också i ett längre framtidsperspektiv. I stället för att främja kortsiktiga intressen bör vi granska de konsekvenser våra beslut har för kommande generationer. Ett generationsövergripande perspektiv förutsätter att vi kan hantera omfattande helheter, förstå beslutens ömsesidiga verkningar och ta ansvar. Begränsningar i naturens bärkraft En förutsättning för mänsklig välfärd är att de system som upprätthåller allt liv på vår jord är välmående. Antalet människor ökar, vilket innebär att de naturresurser som står till den enskilda människans förfogande minskar. Den förmåga som naturens system har att skapa och upprätthålla funktioner som är livsviktiga för människans och andra arters välmående är äventyrad. Vår verksamhet måste anpassas till gränserna för naturens bärkraft och till naturens förmåga att förnya sig så att vi också i framtiden kan trygga goda livsbetingelser för mänskligheten. Samverkan Allas insats behövs för att vi ska kunna bedriva hållbar utveckling. Var och en av oss bör vara beredd att göra hållbara val och påverka samhället. I Finland kan vi tillsammans komma överens om lösningar och lita på att samhället fungerar. Välfärd och grundtrygghet som bär genom hela livet utgör grunden för ett hållbart samhälle. Kreativ användning av kunskaper och färdigheter Forskningen skapar en grund för hur samhällets och mänsklighetens stora utmaningar ska tacklas. Kombinationen av kompetens, kunskaper, färdigheter och kreativitet är en förutsättning för klok och långsiktig verksamhet. Vi måste kontinuerligt utveckla såväl den erfarenhetsbaserade som den vetenskapliga kunskapen på ett öppet och transparent sätt. Befintliga kunskaper och färdigheter bör utnyttjas ännu effektivare för att hållbara lösningar ska hittas. Samarbete, initiativrikedom, försök och misstag leder till nya lösningar. 5
6 Åtgärdsåtaganden och uppföljning av målen Åtgärdsåtaganden För att de mål som nämns i det här dokumentet ska kunna nås kommer det att ingås åtgärdsåtaganden med förvaltningsområden och andra samhällsaktörer, t.ex. företag, kommuner, organisationer, läroinrättningar och lokala aktörer. Genom åtgärdsåtagandena förbinder sig samhällsaktörerna att för egen del främja målen. De enskilda åtagandena är inriktade på konkreta åtgärder, förändringar i verksamhetssätten och nyskapande försök som ska genomföras under 5 10 år och som ska främja de gemensamt överenskomna målen. Aktörerna kan med sina konkreta åtaganden bidra till alla gemensamma mål, eller en del av dem. Generalsekretariatet för kommissionen för hållbar utveckling ser till att åtgärdsåtaganden samlas in. Alla åtaganden kommer att offentliggöras på kommissionens webbsida. Inbjudan att delta För att ett brett spektrum av aktörer ska nås och arbetet med åtagandena få så stor spridning som möjligt görs det upp en plan för samarbetet med aktörerna (verksamhetssätt, tidtabeller). Kommissionen för hållbar utveckling och generalsekretariatet främjar aktivt genomförandet av det samhälleliga åtagandet bl.a. genom att föra parter samman för diskussioner om de åtgärder som behövs och om det ansvar och de uppgifter som olika aktörer åtar sig. Uppföljning av det samhälleliga åtagandet En uppföljningsplan kommer att utarbetas med tanke på fullföljandet av åtagandet. Finlands kommission för hållbar utveckling, ministerierna och olika sammanslutningar främjar och följer upp genomförandet bl.a. genom att ställa upp halvtidsmål. Fullföljandet av de gemensamma målen, halvtidsmålen och de enskilda åtgärdsåtagandena kommer kontinuerligt att följas upp med hjälp av indikatorer som visar hur verkningsfulla åtgärderna är. Arbetet med att genomföra det samhälleliga åtagandet kommer dessutom att följas upp i samband med årliga evenemang. Det samhälleliga åtagandets förhållande till andra program och strategier Det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling fungerar som en långsiktig målbild och ett verktyg för politisk konsekvens i det strategi- och programarbete som olika förvaltningsområden utför. Tillsammans med framtidsredogörelsen stöder åtagandet de mål som fastställs i framtidsöversikter och kommande regeringsprogram. Det samhälleliga åtagandet är hållbarhetskommissionens tolkning av vad en hållbar utveckling avser. De olika aktörernas åtgärder fastställer innehållet i praktiken. I sitt fortsatta arbete kommer kommissionen för hållbar utveckling att beakta de mål för hållbar utveckling som ställs upp i de pågående internationella processerna och som också förpliktar Finland (bl.a. post-2015 och den gemensamma agendan för hållbar utveckling, inkl. klimat- och miljöavtalsförhandlingar och internationella handelsrundor). 6
En målbild för Finland 2050 Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling
Godkänd av kommissionen för hållbar utveckling den 20 april 2016 En målbild för Finland 2050 Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling Vision: Ett välmående Finland som tar globalt ansvar och tryggar
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Verksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad
1 (6) Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att kallas Överenskommelsen om ökad
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De tolv år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Verksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplanen för 2016 utgår från de beslut till verksamhetsinriktning och budget som kongressen antog vid 2014 års kongress. Den nya verksamhetsinriktningen sträcker sig fram
Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-465/2015 Sida 1 (5) 2015-11-19 Handläggare Maria M Laxvik Telefon: 08-50815014 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-12-17
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019 1 Vision och övergripande mål är ett av kommunens viktigaste politiska dokument. Här uttrycks den politiska viljan, utöver vad som stadgas i lag och förordning.
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Så här vill vi ha det
SKOLLEDARFÖRENINGEN 2000-talets skolledare -skolutvecklingens spanare vägvisare och regissör Programskrift för Lärarförbundets skolledare Ett ledarskap för dagens och framtidens skola bygger på såväl gedigna
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
UF företagande, socialt entreprenörskap och välgörenhet, - hur hänger det ihop?
UF företagande, socialt entreprenörskap och välgörenhet, - hur hänger det ihop? Ingemar Holm Ivrig påhejare av UF företagande Verksamhetsledare för Centrum för Publikt Entreprenörskap Ordförande i Limhamns
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
FINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på
Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design
YTTRANDE 2016-02-29 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design Diarienummer Ku2015/02481/KL 1. Akademiska Hus remissvar
Vad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Trafikservicen i skärgården hur skall den ordnas i framtiden?
hur skall den ordnas i framtiden? Utredning om servicenivån samt den framtida transportservicen i skärgården 04.12.2014 Utredningen grundar sig på den trafikpolitiska redogörelsen från 2012 Ett beslut
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. I sagolika Sunne 2025 ser vi människors olikheter som en tillgång. Här finns en rikedom av språk, smaker, dofter och erfarenheter.
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Naturvårdsverkets uppdrag
GRÖN TILLVÄXT Naturvårdsverkets uppdrag Förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verksamhet som rör klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET OM INTIATIVET Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sverige är att skapa ett nätverk
Kommittédirektiv. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Dir. 2006:27. Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006
Kommittédirektiv Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Dir. 2006:27 Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation inrättas för att med utgångspunkt
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Barn- och familjeplan 2011 2014
Barn- och familjeplan 2011 2014 för Barn och Familj i Eslövs kommun Inledning Enligt den nya skollagen ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Motsvarande
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland Finlandssvenska vägledardagar i Helsingfors 29.10.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps barndom ångest rädslor hälsa hygien rusmedel egna barn arbete
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Beslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Sammanfattning. Utgångspunkter
Sammanfattning Utgångspunkter En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna
Food and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning 4 april 2016 Världen behöver hållbara lösningar Vår värld behöver stål och i takt med ökande efterfrågan krävs också mer hållbara lösningar. Våra kunder
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare
Processinriktning Anvisning Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn Beslutad av: Förvaltningsledningen
DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande
Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under året.
I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB vill jag hälsa alla. hjärtligt välkomna. Möjligheten att få föra dialog med er
Styrelseordförande Marcus Wallenbergs tal på Saabs årsstämma 2013 Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB vill jag hälsa alla hjärtligt välkomna. Möjligheten att få föra dialog
Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L)
Utlåtande 2016:115 RI (Dnr 106-1692/2015) Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. freetrade-stad anses
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal Datum: Medarbetarens namn: Sektion/Avdelning: Chefens namn: 1 Material upprättat av HR 2016-03-01, dnr 241-16. Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsmiljö
Din röst gör skillnad!
Din röst gör skillnad! Den 15 september är det kyrkoval. Då får du och alla andra 5,5 miljoner som är medlemmar och över 16 år bestämma vilken väg Svenska kyrkan ska gå. Socialdemokraterna ställer upp
Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med
Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)
PM 2015: RI (Dnr 113-280/2015) Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Staden ansöker om medlemskap
PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET
2016-06-09 0 (11) PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2016-2020 FÖRVALTNING 2015-10-10 1 (11) SÅ TÄNKER VI KRING FUNKTIONSHINDER Kommunfullmäktige har antagit
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006
som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006 samspel är kärnan i barnpedagogikens kvalitet barnets intresse, nyfikenhet och vilja att samarbeta främjar dess utveckling och inlärning. Barnet utvecklas
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Minoritetsspråk Åk 9
Minoritetsspråk Åk 9 Syfte Detta arbete går ut på att du dels ska lära dig saker om Sveriges fem olika minoritetsspråk samtidigt som du övar dig på att använda dig av olika typer av lässtrategier och strategier
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Beslut för grundsärskola
rn Beslut Frösunda Omsorg AB Org.nr. 556386-7398 Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB 3(7) För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att eleverna i grundsärskolan får en utbildning
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
nternati Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje
nternati Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA
HAGFORS VÅR KOMMUN! MODERATERNA I HAGFORS 2014 Hagfors ska vara en kommun som erbjuder alla innevånare trygghet och god service. En kommun som det är en glädje att leva i. Ekonomin Kommunens ekonomi är
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19
Varför? Om behovet av en ny näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Stadskontoret En stad i rörelse Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.
Kommittédirektiv. Delaktighet i EU. Dir. 2014:112. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014
Kommittédirektiv Delaktighet i EU Dir. 2014:112 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda möjligheterna att inom ramen för EU:s nuvarande regelverk
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Verksamhetsinriktning. 2016-2017 Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna
Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna 1 Innehållsförteckning sid Övergripande mål 3 Strategiskt område: Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är