Bilaga 4: LCHF-argument

Transkript

1 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 1 Bilaga 4: LCHF-argument Studieobjekt Annika Dahlqvists LCHF-kokbok (1) har av praktiska skäl varit den främsta källan för analys av LCHFargument och utgjort de recept som analyserats. Därutöver har kostdoktorn Andreas Eenfeldts bok Matrevulutionen (3) analyserats, men i denna finns endast ett fåtal recept. Andra förespråkares argumentering och receptrekommendationer skiljer sig inte väsentligt från vad som sägs i dessa böcker (författarens uppfattning), varför dessa två får representerar LCHF-branschen. Analyserade påståenden om: Sida 1 Förklaring modell LCHF 1 2 Energibalans 4 3 Naturlig stenålderskost 5 4 Grönlänningar och vargar 6 5 En världskonspiration 8 6 Protein & kolhydrater 9 7 Fettskräcken 10 8 Insulinchocker 12 9 Ohälsa & kost 13 Källhänvisningar anges inom parentes t.ex. (3:54) vilket anger sida 54 i bok enligt källa 3 källförteckning. De två främsta källorna i detta avsnitt är 1 = Dahlqvists LCHF-kokbok och 2 = Eenfeldts bok Matrevolutionen. 1. Förklaring modell LCHF LCHF handlar mestadels om att fett är hälsosamt och kolhydrater ger ohälsa (jfr punkt 9 nedan). Hälsoaspekten avhandlas mer ingående än viktproblematiken. Viktpåverkan är dock det intressanta i denna analys. Evolutionsutveckligen som förklaring, studier av lågkolhydratkost och insulinets inverkan är de väsentliga frågorna som tas upp som stöd för LCHF-kosten. Evolutionen som bevis (exempel) Människan är skapt för stenålderskost (se punkt 3 nedan). Ursprungsbefolkningarna är friskare än nutidsmänniskan (se punkt 4 nedan). Missionären Albert Schweitzer förvånades i början av 1900-talet att afrikanerna så sällan hade blindtarmsinflamationer och sällan fick cancer (3:14). Jordbruket för 9000 år sedan förändrade allt (3:16). Industrialismen med fabriker som framställde ny mat (3:17). Linné konstaterade år 1751 att lapplänningar var magra och skåningar tjocka (3:19). Världen är fetare än någonsin, offer för en epedemi av fetma och diabetes (3:8). Idag ser vi resultatet av det fettsnåla experimentet på västvärldens allt tyngre (3:28). År 2000: Smörförsäljningen har just börjat stiga igen. Samtidigt har ökningen av fetman avstannat (3:45-46). Resonemanget syftar till att belägga att människan inte är anpassad för nytillkomna varor från jordbruket som rotfrukter och säd (bröd) eller onaturliga industriprodukter som socker och margarin. Förklaringsmodellen går ut på att denna utveckling ledde till fetma och ohälsa, inte fettkonsumtionen. Boven i dramat är livsmedelsindustrin som skapat samhällets ohälsa.

2 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 2 Dahlqvist: I slutet av 1800-talet började livsmedelsindustrin sin frammarsch, och de volymmässigt största produkterna utgjordes av margariner och matoljor. Senare kom tillsatser och färdigmaten. Under 1900-talet kom de stora folksjukdomarna : Diabetes, hjärtsjukdomar, reumatism, allergier, astma och cancer. Folksjukdomarna har alltså expolderat sedan vi började producera konstgjord färdigmat och och industriella livsmedel (1:108). Fallstudier som bevis (exempel) William Banting var fet. Han råddes att undvika socker och stärkelse (3:61-63). Atkins vägde 100 kg hade tre hakor. Uteslöt socker och stärkelse (3:64). Sten Sture Skaldeman hade misslyckats med sitt sista bantningsförsök (3:7). Annika Dahlqvist hade förlorat kontrollen över sin vikt (3:66-70). Trendanalytikern Göran Aldén och hans familj tappade övervikten utan hunger (3:76). Solveig vägde 265 kilo kost med mycket jakt och viltkött (3:83). Sumobrottare äter extremt fettsnålt (3:207). Vetenskapliga studier som bevis (exempel) Cleave var övertygad om att framreningen, koncentrationen av kolhydrater var boven. Den lurar oss att äta mer och kan ge fetma på sikt (3:24). Yudkins forskning visade att socker hade en tydlig koppling till hjärtsjukdomar (3:37). Burkitt visade att ju mer socker och vitt mjöl man åt desto mindre fibrer åt man (3:39). Ravnskov skrev boken Kolesterolmyten som blev hårt kritiserad (3:43). Garner visade att Atkindietet gav bäst viktminskning och minskad risk för (3:79). Irish Shai slumpade 322 överviktiga israeler i tre grupper Atkins, fettsnålt (3:80). Summa: Hunger vid fett- och kalorisnål kost tar ut sin rätt. Sockret och stärkelsen höjer insulinet och sätter igång fettlagringen i kroppen (3:81). Martin Ingvar: Att snåla med kalorier och fett ger alltså sämre resultat i längden än strategier med fokus på kolhydratintaget (3:83). 66 kraftigt överviktiga kuwaitser 107 kg i medelvikt åt sig mätt på annat (3:85). Spansk studie med 40 friska men feta personer åt mycket fisk olivolja (3:85). Syftet med staplandet av olika studier i Eenfedts bok är att påvisa att det funnits rättänkande forskare som vågat gå emot etablissemangets snedvridna uppfattningar. (Jfr punkt 5 nedan). Evolutionsbevis: Att utgå från historiska händelser är rent analytisk tveksamt för att inte säga omöjligt pga mängden påverkande faktorer. Än viktigare är att befolkningens viktökning inträffat i slutet av 1900-talet och att det är utvecklingen de närmaste åren dessförinnan som då har betydelse, dvs vilka kostförändringar som skett från mitten av En fördjupad analys av detta slag redovisas i huvudrapporten. Fallstudier & vetenskapliga studier: Någon granskning av de refererade studierna har inte varit möjligt i denna uppsats. Därför anges här bara allmänna synpunkter på studier av detta slag. De flesta viktstudier brukar göras med obesa (feta) försökspersoner varvid viktnedgång mäts. Studier av viktuppgång sker nästan aldrig. Studierna avser oftast kortare perioder. Man brukar sedan genereralisera resultaten t.ex. att gälla överviktiga i allmänhet inte bara obesa, vilket inte är självklart. Obesa går nästan alltid ner av en styrd kosthållning oavsett ingredienser för att energimängden minskats jämfört med den mängd man tidigare åt.

3 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 3 Ett stidieundantag redovisas (3:29). I slutet av andra världskriget tvingades 36 vapenvägrare att inta en svältkost i studiesyfte. Kosten innehöll 1560 kalorier främst bröd och potatis. Dessutom fick de jobba hårt. De tappade i snitt 25% av sin vikt (förmodligen var de inte överviktiga från början). Svälten gav upphov till depressioner och ångestproblem hos många. Allt enligt Eenfeldt och han drar följande slutsats: Det är slående hur likt det är dagens konventionella råd för viktnedgång. Que? Det här är ju en extrem kolhydratkost, då borde ju de ständiga insulinchockerna ge viktuppgång enligt LCHF. Eenfelt tycks inte heller känna till att även svältande i Afrika blir deprimerade och apatiska. Vi pratar här om undernärda människor utan fettreserver, inga obesa individer precis. Har det inte slagit Eenfeldt, som faktiskt är läkare, att energiunderskott kan ge sockerfall, kraftlöshet och viktmisnkning? Det är slående hur ofta Eenfelt vänder på resonemangen och drar helt felaktiga slutsatser. Ett annat exempel är beviset sumobrottaren som äter extemt fettsnålt. Vad som inte framgår är huruvida sumobrottaren äter extrema mängder mat och om han äter mycket snabba kolhydrater för att det är lättare att som en gås pressa ner födan i halsen. De äter ju inte som en geisha precis, utan ägnar hela dagarn åt att äta och knuffas på varandra. Blir han tjock av insulinchocker som LCHF vill hävda eller blir han tjock av att han konsumerar mer än han förbrukar? I LCHF-resonemangen bortser man nästan konsekvent från matenergins huvudsats, överskottsenergi ger viktökning (bilaga 5). Ett annat väsentligt problem är sammansättningen av kostalternativen. Det är stor skillnad på sallad, potatis och socker t.ex. vad gäller energitäthet. En kost på sallad och rotfrukter ger väsentligen annat resultat än en kost där sockerhaltiga produkter ingår. Vanligen består kolhydratkosten i studierna av ganska mycket sockerhaltiga produkter som jämförs med kost med ringa kolhydrater. Sammansättningen av lågkalorikosten är också väsentlig. Förutom fett brukar proteinandelen vara hög och protein är smalmat. Konsekvensen är att man vanligen jämför en ganska kaloririk, sockerhaltig kolhydratkost med en ganska proteinrik och inte alltför energirik lågkolhydratkost. Ju sockerrikare den ena kosten är och desto proteinrikare den andra är desto bättre resultat för lågkolhydratkost uppnås. Sockersötma är alla överens om att det lätt ger övervikt, det kontroversiella är de långsammare kolhydraterna som potatis, ris och pasta. Det intressanta vore att studera en kolhydratrik kost utan socker med en lågkolhydratkost med högt fettinnehåll modell LCHF. Sådana studier finns inte. Det är undertecknads uppfattning att kolhydratkosten i en sådan studie vinner klart över LCHF. En annan komplicerande faktor är om testgrupperna skall äta samma mängd mat eller fritt få äta tills man är mätt. I båda fallen måste man mäta konsumerad energi och bedöma kortids- och långtidsmättnad. Långtidsmättnaden, dvs hur hungrig man blir mellan huvudmålen, är en viktig förklaringsfaktor för viktminskning eller för att behålla vikt. Att överviktiga viktminskat tack vare lågkolhydratkoster betvivlas inte, det är sannolikt sant. LCHF-kost är dock inte detsamma som den lågkolhydratkost som använts i studierna, den är mycket fetare och har därför inte alls samma effekt (bilaga 3:4-5). Att som LCHF peka på den historiska utvecklingen som förklaring till viktproblem och ohälsa är direkt naiv eller medvetet vilseledande. Man drar förhastade slutsatser och bortser gärna från de flesta andra påverkandefaktorerna som är troliga eller t.o.m. troligare som förklaringar. Att inte värdera eller beakta energibalansfrågan är ovetenskapligt.

4 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 4 2. Energibalans Matenergins huvudsatser Energi kan varken skapas eller förstöras, bara omvandlas, samt Energibalans = energiintag energiförbrukning är fundamet i viktresonemangen. (bilaga 5). Överskott = viktökning, underskott = viktminskning, i balans = oförändrad vikt. Man skulle kunna förvänta sig att även LCHF-anhängarna antingen tillerkänner eller förkastar denna naturlag. Vanligtvis undviks frågan helt vilket Dahlqvist gör, eller så berörs ämnet marginellt vilket Eenfeldt gör (se nedan). Även om man erkänner energibalans väljer man som regel att i stället förklara viktproblematiken med olika kemiska processer som sker i kroppen. Resonemanstypiskt är avsnittet Kungars lyx blir vardagsmat (3:20), dvs en beskrivning av sockerkonsumtionens kraftiga utveckling sedan 1700-talet. en från 1700-talet är: om du bara vill förbättra en enda sak i dina matvanor är det sockret du bör ta bort. I fotnoten står att man blir fet och sjuk av att dricka läsk eller juice. Frågan är varför man blir tjock av socker (sjuk blir man inte)besvaras inte. Här saknas en beskrivning av att socker har hög energitäthet och ofta leder till överkonsumtion av energi = fetma. LCHF-argument (exempel) Visst har du ett överskott på kalorier om du går upp i vikt (3:74). Blind tro på kaloriräkning döljer problemet. Sambandet kalorier in och ut är ingen större hjälp för överviktiga. Problemet är att de flesta misslyckas. Fixeringen vid kalorier missar huvudfrågan: varför? Varför äter varannan svensk ofrivilligt för många kalorier? (3:74). Rädslan för nio kalorier per gram är alltså en skrivbordsprodukt utan koppling till verkligheten (3:88). Anm: Fett innehåller 9 Kcal/gram, protein och kolhydrater ca 4. Du behöver inte räkna kalorier mer än du behöver räkna hur ofta du andas (3:95). Om du lyckats i längden med kaloribantning: grattis. Du lär ha järnvilja och tursamma gener. De flesta går först ner. Men sedan går de upp igen, ofta mer än de gick ner (3:74). De som tidigare remommenderat fettsnålt för vikten är i full reträtt. De har nu backat till en position som knappast kan försvaras: Alla dieter är lika bra. Bara kalorier in och ut räknas (3:78). Vad är felet med vi går upp i vikt för att vi äter mer kalorier än vi gör av med? Felet är för att. De hör inte dit. Självklart har man fått i sig mer kalorier än vad man gjort av med om man ökat i vikt. Men det säger ingenting alls om orsaken, varför man gjorde det. (3:94 fotnot). Man blir inte fet av att vara glups eller lat (3:24). Resonemanget är ganska typiskt LCHF. Motsägelsefullt. Å ena sidan erkänner man naturlagen och i nästa mening sägs den inte fungera. Att ställa frågan varför varannan svensk äter för många kalorier är berättigat. Om det är ofrivilligt är tveksamt. Något direkt svar ges inte på frågan men underförstått är att vi äter för lite fett och för mycket kolhydrater. Resonemanget är

5 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 5 ensidigt och trångsynt, en förenkling av problemet (se huvudrapporten). Faktum är att om man är glupsk (överkonsumerar) och är lat (inte motionerar) så blir man tjock. Tyvärr. Lagen gäller. Energibalansfrågan betraktas mest som ovidkommande av LCHF. Frågan vänds till att handla om att fett inte är fettbildande, vilket på sätt och vis är sant. Varken fett, protein, eller kolhydrater är fettbildande, utan det är överskott på energi som ger övervikt. Att både tillerkänna eller förkasta matenergins huvudsats är att stoppa huvudet i sanden. Om fettläkarna Dahlqvist och Eenfeldt lyckats få överviktiga och obesa att utan järnvilja gå ner i vikt, så beror det på negativ energibalans. 3. Naturlig stenålderskost Stenålderskost (paleolitisk kost) avser den mat som våra urfäder åt. Biologiskt sett är vi troligen helt lika de stenåldersmänniskor som levde för cirka år sedan. Stenålderskosten bestod av vad man kunde få av naturen. Viltkött, fisk, ägg och växtdelar. På försommaren tillkom ägg och grönsaker. På höstarna mycket frukt, bär, rotfrukter och nötter. Kött och rötter året om. En relativt stor del av kosten bestod av animaliska livsmedel, dock inte fettrik sådan. Spannmåls- och mjölkprodukter ingick inte, inte heller raffinerat socker, salt, alkohol, eller koncentrerade fetter som smör, grädde, ost, olja och margarin. Stenålderskosten innehöll betydligt mindre fett och mycket mer fibrer än dagens kost. (6:Stenålderskost). LCHF- argument (exempel) LCHF:s paradnummer är att vi skall äta naturligt, som man gjorde på stenåldern. Kroppen är bygd för sådan kost. Underförstått LCHF-kost. Dahlqvist: Människan har funnits i mer än 2 miljoner år. Under den allra största delen av den tiden levde vi som jägare och samlare (1:108). Människokroppen trivs mycket bra med fettförbränning som energikälla, det som var den huvudsakliga energikällan under evolutionen (1:11). Maten som vi lär ha ätit är sådant som det är rimligt att tro att människan anpassats till. Det innebär då att människokroppen inte normalt tar skada av sådan mat (6:Evolution). Smör har vi tidigare ätit i tusentals år utan att få några metabola sjukdomar eller hjärtinfarkter (5:110). Eenfeldt: Du är resultatet av miljoner års utveckling. Dina gener är anpassade till den mat dina förfäder åt under miljoner år (3:13). Maten var mycket näringsrik, full av vitaminer och mineraler. Vi fick i oss rikligt med protein, gott om energi från fett och måttliga mängder grövre svårsmälta kolhydrater (3:16). Vad är du inte designad för att äta? Svaret från människans historia är socker och vitt mjöl (3:25). I motsats till vad LCHF påstår var stenålderskosten näringsfattig, inte fettrik. Viltkött och vitfisk är rena smalmatskosten. Fick man tag på laxfiskar och nötter (på hösten) fick man i sig lite mera energi.

6 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 6 Energiintag E% Paleolitisk SNR Svensson LCHF Fett 23% 30% 36% 75% Protein 34% 15% 15% 18% Kolhydrater 43% 55% 49% 7% Paleolitisk = Livsmedelsverkets beräkning SNR = Svenska Närinsrekommendationer (Livsmedelsverket) Svensson = Dietkokbokens beräkning av Jordbruksverkets statistik LCHF = receptanalys i denna uppsats (bilaga T3). Av tabellen framgår att LCHF-kosten är så långt från stelålderskosten man kan komma. Vad som inte framgår av tabellen är att andelen kostfibrer var hög i den paleolitiska kosten, medan den i LCHF-kosten är mycket låg (1%). Mättat fett var sannolikt begränsat, medan intag av fisk och nötter förmodligen gav en hel del enkel- och fleromättat fett. M.a.o. tvärt emot LCHFkosten. LCHF propagerar för att smör har funnits i 1000-tals år vilket må vara sant, men detta tillhörde inte kosten på stenålder, dvs smör var inte naturligt. Om nu händelsevis smör kan anses som naturligt bör vän av ordning notera att mänskligheten i tals år odlat säd och bakat bröd. Brödprodukter bör av denna anledning vara naturligare. Paleolitisk kost har betydligt lägre energitäthet än den mat vi äter idag. Av sådan mat måste man alltså äta stora mängder för att få i sig de kalorier man behöver. Stenåldersmänniskan behövde äta 50% mer mat än dagens svensk för att få i sig samma mängd energi (2500 Kcal/dag). Sannolikt behövdes mer energi än dagens svensk behöver, pga att man rörde sig betydligt mer för att få tag på födan. Motverkande är att man var kortare i växten. Sammantaget var stenåldersmänniskan snarare undernärd än välnärd. För övrigt är paleolitisk kost ur ett analytiskt-statistiskt perspektiv helt ointressant för att osäkerhetsfaktorerna är obegränsade. Det är svårt nog att göra studier av nu levande varelser. Att försöka analysera familjen Flintas fredagsmys, livsstil, sportliga aktiviteter och hälsa är en omöjlighet. Då är det mycket intressantare att studera nutidens människor, varför vissa människor idag är friskare och blir äldre än andra och om att detta kan bero på kosten. Varför finns det så många grönsaks- och risätande, pigga, aktiva och friska 100-åringar på Okinava, och varför var hälsa och livslängd i Glasgow så låg? (5:Pigga åldringar). Det är troligt att stenålderskost är bra för låg vikt och god hälsa, vilket emellertid är raka motsatsen till LCHF-kosten. Påståendet att LCHF-kosten överenstämmer med stenålderskost är falskt. Att appelera till naturligt är försåtligt och vilseledande. 4. Grönlänningar och vargar okinawa Vad urtida och primitiva befolkningar och djur äter tas ofta som intäkt för hur vi bör äta. LCHF-argument befolkning: Linné konstaterade år 1751 att lapplänningar var magra och skåningar tjocka (3:19). Uiter, eskimåer, massajer eller samer är friska utan fibrer (3:40, 3:196). Primitiva befolkningar jorden runt var uppenbart mycket friskare (3:21).

7 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 7 Cancer är exeptionellt sällsynt hos primitiva folkslag (3:139). Djurexempel: Inga vilda djur blir någonsin sjukligt feta, oavsett hur mycket mat de har tillgång till (3:24). Den som idag har ett överviktigt rovdjur (hund) kan kontrollera innehållet i fodret (3:77). En varg blir inte sjuk av att äta renkött (6:Evolution). Björnen äter tiotals kilo blåbär på hösten ((3:77). Många motståndare till LCHF-kosten påstår att det är skadligt för den globala miljön och resurshushållningen. Detta är lögn som sannolikt försåtligt göds av kolhydrat- och margarinindustrin. Djuren och deras gaser ingår i det naturliga kretsloppet (1:117). Att förklara fetma och hälsa med stöd av ursprungsbefolkning eller djur är vanskligt för att sambanden mellan orsak och verkan är svåranalyserad. Vad LCHF dessutom gör är att man selektivt väljer ut de argument som passar den egna teorin och bortser från andra motstridiga förhållander. Ett försåtligt sätt är vidare att citera världshistoriska upptäcketer i sin bevisföring av modell Kommer du ihåg Albert Schweitzer, eller Den amerikanske statistikern Fredric Hoffman (3:139). Befolkning: På 1700-talet levde lappen på vilt och naturnära varor, förmodligen liknande urtidsmänninskan, en mager kost och tillgången på föda var begränsad, medan skåningen levde i överflöd och åt mycket och näringsrikt. Att den ene var smal och den andre tjock berodde på helt olika energiintag, inte på slaget av föda. Att grönlänningen var friskare torde snarare bero på hög grad av fleromättat fett i kosten, hög grad av fysisk aktivitet etc. De var säkert friskare men vad det berodde på har sannolikt många förklaringsfaktorer. Man bör också fråga sig varför den indiske veganen är anorektiskt smal, varför asiaten som äter mycket sushiris (varan med det högsta GI-värdet) historiskt är smal, varför svensken runt år 1900 snarast var undernärd trots att basfödan var potatis, eller varför den pasta- och brödätande italienaren så ofta var smal. Det finns en gemensam nämnare, energiintaget var lågt. De som förr var feta i Sverige och i andra länder var patron, grosshandlaren, prästen, maharadjan och annan överhet, samt en och annan chef de cuisine de åt och drack kopiösa mängder. Det var knappast rikligt med kolhydrater de åt och kan inte heller beskyllas för att ha varit speciellt fysiskt aktiva. Djuren: Visst, vargen lever av kött, men blir å andra sidan inte tillräckligt gammal för att utveckla välfärdssjukdomar. Dessutom är kosten mager och proteinrik, inte fet. Hunden som är vargens köttätande kusin är mer intressant. Undertecknads far hade jakthundar som aldrig blev tjocka, medan jag själv har taxar i finsoffan som lätt blir överviktiga. Och det beror inte på vilket foder de matas med, alla har fått torrfoder. Sälen är fet och tjock, trots att den huvudsakligen bara äter fet sill. Björnen sägs bli tjock av blåbär, men på hösten äter den också stora mängder fet lax. Kolhydratsätande djur kan vara tjocka som elefanten, eller smärta som rådjuret, de kan ha kort eller lång livslängd. I djurvärden finns alla varianter, det är bara att välja den art som passar den egna teorin. Dahlqvist försvar av kossornas rätt att prutta är väl hedervärt. Frågan är bara hur Dahlqvist tänker sig att föda världens växande befolkning med LCHF-kost utan att jorden går under (en ko släpper ut 100 kilo metan varje år. Det motsvarar vad en bil som kör 1000 mil spyr ut).

8 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 8 Att lösryckt jämföra mänskligheten med vargars och andra djurs kostvanor kan inte betraktas annat än som struntprat. Några djupare orsaksanalyser redovisas inte. 5. En världskonspiration LCHF ifrågasätter starkt all värdens etablerade forskning och anar världsomspännande konspirationer och ett korrup samhälle. Eller så är forskare och samhälle helt enkelt bara inkompetenta som inte kan tolka resultaten rätt. Ifrågasättande av etablissemanget är en viktig del i LCHF-argumenteringen. Alla får en släng av sleven. Nedan ett axplock av förekommande anklagelser. LCHF-argument (exempel) Forskningen: I sin övertygelse att fett var farligt tummade man på kravet på vetenskapliga bevis (3:28). Keys myglade för att bevisa sin teori (3:34). I de fina salongerna var teorin inte välkommen längre. Envisa oliktänkare blev därefter utstötta (3:43). I praktiken spelade de roulette med västvärdens hälsa, vår hälsa (3:28). Skrämselkampanjen var därmed en chansning (3:27). Industrin: Livsmedelsindustrin har insett att de tjänar mycket bättre på att bekosta mutor till politiker och tjänstemän, lobbyister än att verkligen objektivt undersöka hälsoeffekterna av sina produkter (1:113). Eftersom livsmedelsindustrin bekostar mycket utbildnings-, konferens- och forskningsverksamhet för forskare, professorer och dietister, ger dessa följdaktligen kostråd som omhuldar industrins ekonomiska intressen (1:109). Yudin var inte någon särskilt god talare fick sockerindustrin till bittra motståndare (3:37). Livsmedelsindustrin jublade över de nya spelreglerna (3:28). Dahlqvist är rakt på sak: Etablissemanget har alla mutats av magarinbolagen (8). Livsmedelsverket: Livsmedelsverket har inte kraft att förbjuda sina vänner i livsmedelsindustrin att använda härdat fett (1:110). Palmoljan transporteras till Europa i tankar som tidigare har innehållit kemikalier av olika slag. Råvaran i margariner innehåller således mycket föroreningar, som sedan gladeligen godkänns av Livsmedelsverket (1:110). Det finns en broms för utvecklingen i Sverige: Livsmedelverket Fotnot: Trots frånvaron av vetenskapligt stöd fortsätter de att råda svenskar att äta fettsnålt, med högre andel socker och stärkelse, precis som de gjort sedan fettepedemin startade på 80-talet. I praktiken har de kopierat USA:s kostråd (numera världens fetaste land). En klok idé? (3:172). Med olika argument försöker sockertillverkare undvika den uppenbara kopplingen till fetma, diabetes och andra västerländska sjukdomar (3:23). Sjukvården: För att imponera på läkare behövdes randomiserade kontrollerade studier (3:78). Sjukvården ska inte utsätta patienter för fördomfullt moraliserande (3:88). Varför rekommenderar apoteket chokladgodis? (3:89). Visst, forskare drar fel slutsatser, industrin har egenintressen, Livsmedelsverket begår misstag och sjukvården är inte perfekt, men att så konsekvent döma ut allt och alla på det sätt som LCHFfolket gör är befängt och oseriöst. Påståendena är lösa, flummiga, enahanda, onyanserade och

9 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 9 spelar på oportunistiska, kända samhällsfrågor t.ex. att tillsatser är av ondo. Sakligheten är det inte så noga med t.ex. att matolja fanns årtusenden före livsmedelsindustrins utveckling på talet. Att livsmedelsindustrin inte alltid har rent mjöl i påsen och gärna överdriver produkternas förträfflighet finns det säkert fog för emellanåt, men att man lyckas muta all världens myndigheter, politiker, forskare och dietister är väl att ta i överkant? Tillämpar man samma tänkesätt på läkemedelsindustrin så är alla läkemedel missfoster för att de utvecklats av industrin som också mutat alla läkare, apotek och läkemedelsverk. Att de industriellt utvecklade produkterna är den huvudsakliga förklaringen till dagens fetma och ohälsa är inte bara ett felaktigt påstående utan helt befängt. Det finns helt andra förklaringar (se huvudrapporten). Känslosamma utryck av slaget naturligt, riktig mat, konstgjord färdigmat, låtsassmör och allhanda superlativ är också ett sätt att förfäras. Sensationsuttalanden är vanligt i bantningsindustrin i allmänhet och bland LCHF-anhängarna i synnerhet. Att spela på människors känslor är försåtligt och oseriöst. Att andra gör fel innebär inte med självklarhet att den egna fetteorin är rätt. För att bevisa fetkostens förträfflighet måste man på ett trovärdigt sätt förklara varför. LCHF arbetar efter principen ändamålet helgar medlet. Det gäller att smutkasta allt och alla för styrka fettkostens förträfflighet. Säger man en osanning tillräckligt många gånger kommer den att upplevas som en sanning. PS: För säkerhets skull vill jag dementera att jag blivit mutad av margarinbolagen. 6. Protein & kolhydrater LCHF vill bevisa att kroppen klarar sig utmärkt på ensidig fettkost. För att bevisa detta används ofta ett omvänt resonemang som går ut på att vi inte behöver äta kolhydrater. I förbifarten kan man fälla positiva kommentarer om protein t.ex. proteiner är för fint för att användas som bränsle, som om vi hade en verkmästare i magen som sorterar maten. För säkerhets skull tar man med kolhydraternas alla negativa aspekter t.ex. att socker ger hål i tänderna. LCHF-argument (exempel) Fett och kolhydrater de huvudsakliga energikällorna i maten. Protein och alkohol ger också energi, men normalt bara en mindre del (3:28). Kolhydrater är inte nödvändiga att tillföra i kosten som etablissemanget påstår. Kroppen har en utmärkt förmåga att tillverka blodsocker från protein och fett i födan (1:9). Orsaken till att man har gått upp i vikt är många gånger det oemotståndliga suget som kommer av kolhydratrik mat. Det suget försvinner momentant när man går över till LCHFkosten (1:116). Protein är ett mycket högtstående näringsämne och bör därför reserveras för att bygga och reparera kroppens struktur Annars tror jag att människan har en instinkt för hur mycket protein hon skall äta. En liten kvinna tar en kotlett, medan en stor man tar två eller tre

10 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 10 kotletter (1:111). Vitaminer och mineraler finns i stor utsträckning i den animaliska maten (1:111). Socker och vitt mjöl får dina tänder att ruttna om du inte borstar dem noga (3:22). Ett grundfel som LCHF ofta gör är att tala om kolhydrater som en homogen grupp. Det är dock stor skillnad mellan snabba och långsamma kolhydrater, mellan sallad, rotfrukter, socker, frukt/bär, nötter och mjölprodukter. Socker är okontroversiellt, ingen förordar socker. Ett beroende av sallader, rotfrukter, bröd, fibrer etc är inte känt och är inte heller troligt. Detta hindrar dock inte ett sug av att äta t.ex. pasta när man är hungrig, men detta avviker inte från suget av en rejäl köttbit. Enligt vetenskapen gäller det omvända. Kolhydrater behövs som bränsle, däremot behövs ytterst lite av fett. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna (6:Kolhydrater). Endast en liten del av fettintaget är essentiellt, livsnödvändigt, eftersom kroppen kan omvandla kolhydrater och proteiner till fett. Det är lätt att få i sig för mycket och framför allt fel sorts fett (6:Fett). Att generalisera och behandla alla kolhydrater i klump är vilseledande och felaktigt. Detta görs antingen av okunnighet, vilket torde vara osannolikt i detta fall, eller i syfte att bevisa sin tes att alla kolhydrater är av ondo. 7. Fettskräcken LCHF är stark förespråkare för att animaliskt fett är hälsobefrämjande och motverkar viktökning. Det vegetabiliska fettet är däremot hälsofarligt och fettbildande. Man kritiserar hårt fettskräcken som kopplas till lågkalorikosten. Liknande försvar förs för kolesterolet. Den animaliska fettkostens fördelar är det centrala temat i LCHF-läran. LCHF-argument (exempel) Fett är helt nödvändigt för byggnaden av våra vävnader. Varje cellmembran är till stor del byggt av fett. (5:11). Nervsystemet och hjärnan är till största delen byggda av fett och kolesterol, och förtvinar och försämras i funktionen om vi inte får i oss tillräckligt med rätt fett (5:11). Ditt avgörande energiintag bör komma från naturligt fett (5:9). Fettskräck: I 50-talets USA skapades skräcken för det animaliska fettet. Men det har aldrig funnits något vetenskapligt underlag till fettskräcken utan snarare är den byggd på ekonomiska grunder. Och fettskräcken har därmed blivit en vandringssägen som ingen dementerar (1: ). Hur blev naturligt fett svartmålat? Hur hamnade vi så snett? (3:23). Det finns inte ett enda bevis för teorin om fettets farlighet (3:55). Animaliskt fett: Den enda källan för alla esentiella aminosyror i rätta proportioner är i animaliskt mat. Alla aminosyror finns visserligen också i vegetabilisk mat men inte alla i samma mat (1:111). Människor har alltid ätit mättat fett, exempelvis kött eller ägg. Modersmjölken är full av mättat fett. Hur kan mättat fett i smör eller kött vara farligt? (3:51-

11 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 11 52). Den populära medelhavskosten kan alltså alltså kombineras med lågkolhydratkost. Det finns förstås inget vetenskapligt skäl till att undvika mättat fett(som smör) idag (3:85). Du kan lugnt äta smör och dricka grädde om du vill (3:56). Vegetabiliskt fett: Det finns två olika sorters margarin, härdade och omestrade. Detta margarin innehåller de industriella transfetterna, som till skillnad från de naturliga, som finns i animaliskt fett, är skadliga för hjärtat ochsannolikt även för den övriga hälsan. Bara några gram per dag av dessa konstgjorda transfetter ökar risken för hjärtinfarkt med 25% (1:109). Omega-6 och omega-3. Vi behöver bara några få gram per dag av vardera. I den kost som livsmedelsverket rekommenderar, med omega-6-rika fetter som margarin finns ett kraftigt överskott av omega-6. Överskott av omega-6 ger ökad inflamation, försämrad infektionsförsvar, försämrat försvar mot cancer och en ökad blodproppsbenägenhet. Tillräckligt med omega-3 ger motsatt effekt (1:9-10). Kolesterol är nödvändigt för kroppen (5:112). När man utvärderar fettets positiva och negativa effekter måste man skilja på effekten ur hälsosynpunkt och ur viktsynpunkt. De flesta argumenten för och mot fett är ur hälsosynpunkt. Denna uppsats analyserar LCHF-kosten med avseende på vikt inte hälsa. Ur viktsynpunkt är vare sig fett, protein eller kolhydrater fettbildande i sig. Tjock blir man av överskottsenergi. Varor med högt energiinnehåll som fett och socker ger ökad risk för för högt kaloriintaget av denna orsak och det kan därför vara klokt att begränsa intaget. Fett innehåller dubbelt så mycket energi per gram som protein och kolhydrater. Ur hälsosynpunkt konstaterar vi att LCHF:s åsikter om fett står i strid med de allmänt accepterade vetenskapliga uppfattningarna. LCHF:s kritik av att vetenskapen ändrat, eller justerat sin uppfattning om fettets negativa effekter med tiden är inte berättigad. Det är i stället en beskrivning på hur forskning går till och att samband inte med nödvändighet ger förklaringen (Jfr bilaga 1:5 Statistiska fallgropar). Först hittar man ett samband mellan fett och hjärtinfarkt. Sedan finner man att fleromättat fett är nyttigt och att det är det mättade fettet som är skadligt. Man hittar också samband mellan kolesterol och hjärtinfarkt, som senare utvecklas till uppfattning att det finns ett elakt (LDS) och gott kolesterol (HDL). Att ondgöra sig över nya rön gagnar inte saken. Eftersom vi ätit fett, animaliskt mättat fett, sedan urminnes tid så borde det vara ofarligt enligt resonemanget. Så är det sannolikt - i mindre mängd. Frågan är vad som händer om man äter det ensidigt i stor mängd som i LCHF-kosten? Våra urfäder och senare generationer fram till 1900 åt inte mycket fett överhuvudtaget. Först från 1900 började vi äta smör och annat fett i riklig omfattning. Påståendena ovan kan ge en del absurda tolkningar. T.ex. hjärnan är till största delen byggda av fett och kolesterol, och förtvinar och försämras i funktionen om vi inte får i oss tillräckligt med rätt fett. Kan man av detta dra slutsatsen att veganer, vilket t.ex. omfattar en majoritet av den indiska befolkningen, har förtvinade nervsystem och hjärnor? Vi skall inte här fördjupa oss i fettets hälsoaspekter och nöjer oss med att konstatera att den analys som Eenfeldt gjort av forkningens utveckling känns suspekt.

12 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida Insulinchocker Insulin är en nyckel i LCHF:s förklaringsmodell varför kolhyrater leder till fetma. LCHF-argument Högt insulin omvandlar blodsocker till fett och främjar fettinlagring (1:8). Insulin är kroppens fettlagrande hormon (3:19). Insulin lagrar in fett i fettcellerna och låser fast det. Om insulinnivåerna i blodet är höga sitter dina fettreserver fast och ökar gärna i storlek. Mängden insulin i ditt blod kan i längden avgöra din fettvikt (3:75). Med tillräckligt låga insulinnivåer är det nästan omöjligt att öka i fettvikt (3:215). Insulin är avgörande för den reglering av blodsockret som utvecklats under miljoner år. Äter du en stor tallrik pasta, ris eller potatis kan över 100 gram druvsocker forsa ut i ditt blod. Ditt blod som bara skall innehålla 5 gram åt gången (3:18). Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma (3:44, 3:74). Överdriven hunger och energibrist är inte orsaken till vanlig fetma. Det är symtom på hormonstörning, sjukligt högt insulin (3:87). För mycket insulin får dig att äta mer än du behöver (3:75). Fettcellerna är aktiva. När de suger i sig näring går du upp i fettvikt. De suger näring ur blodet och blir hungrigare och äter mer. Det är insulinets effekt (3:75). Tillväxthormoner får dig att växa på längden. Insulin får dig att växa på bredden (3:75). Vädering Insulinets viktpåverkan tillhör de mest mytomspunna uppfattningarna i ämneslära (7). Det märkliga är två läkare fastnat i sådant tänkande. Mycket av vad som sägs om insulinets funktion är korrekt, men fungerar ändå inte som fettmaregulator. Resonemangen är medicinst invecklade och utanför denna analys, så låt oss förklara problemet på ett för lekmän begripligare sätt, med energibalans. Kroppen är fantastisk, den tar den energi den behöver. Finns överskott lagras detta och finns underskott tas energi ut från lagret. Först när fettlagret är slut blir det riktigt allvarligt, vi svälter ihjäl. Om nu insulinet bestämmer hur fettlagring sker så sätts denna kroppsfunktion ur spel. Vi skulle bli feta utan energiöverskott av kolhydrater och vi skulle bli smala med energiöverskott av fettkosten. Att insulinet inte kan styra över fettbildning är uppenbart om man tror på matenergins huvudsats. En annan feltolkning är att för mycket insulin får dig att äta mer än du behöver. Det är inte insulineffekten som gör att man äter mer, utan hungerkänslorna när magen är tom. Framförallt snabba kolhydrater går fort ut i blodet och magen töms snabbare än t.ex. av fett. Då vill man stoppa i sig fler sötsaker osv. Om insulinnivån styr skulle vi vara sugna, hungriga även när magen är full av kolhydrater. Så är det inte. LCHF har fel om att insulinet styr över hur kroppen bildar eller minskar fettlagringen.

13 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida Ohälsa & kost LCHF har en generell uppfattning att animaliskt fett allmänt är hälsosamt och kan förhindra de flesta välfärdssjukdomarna som hjärtinfarkt, cancer, diabetes m.m. Att den etablerade forskningen har en annan uppfattning behöver väl knappast sägas. LCHF-anhängarna, liksom GI-folket, blandar gärna välkända, allmänt accepterade hälsoasekter med de kontroversiella, vilket gör det svårt att urskilja de specifika aspekterna mellan fettkosten och annan kost. Denna uppsats analyserar LCHF-kostens vikteffekt, inte hälsoaspekterna. Eftersom merparten av argumenten för LCHF är av hälsokaraktär inte vikt, kommenteras här vanliga hälsopåståenden kortfattat (utan medicinska ambitioner). Man selekterar också gärna ut argument så att de passar det egna resenemanget för stunden och glömmer motstridiga uppgifter. Exempel : I Grekland (på Kreta) hade man exempelvis ätit mycket fett men fick tvärtom minst hjärtsjukdomar av alla (3:33). Detta framförs av Eenfeldt som bevis för att fett är hälsosamt. Men hallå, detta stödjer ju att att fleromättat vegetabiliskt fett (olivolja) är hälsobringande, det som enligt LCHF är så hälsofarligt. Knappast ett stöd för animaliskt mättat fett, eller hur? LCHF-argument Tillsatser antyds vara giftiga och allmänt ohälsosamma (1: ) Salt, kaffe och alkohol är skadligt i större mängder (1: ) Om du äter hälsosamt med LCHF-metoden har övervikten ingen påverkan på din hälsa Hälsan beror på kosten, inte av vikten (1:117) LCHF-kost minskar risken för hjärtinfarkt (1:117) Barn behöver rejäl mat, fettrik kost (1: ) Motion påverkar inte vikten (1:117) För tillsatser i mat, salt, kaffe och alkohol finns det egentligen inget motsatsförhållande mot den allmänna uppfattningen och är därför inget argument till fördel för LCHF-kosten. Tillsatser är inte bara av ondo utan finns bl.a. för att förhindra andra värre problem som matförgiftning. Dahlqvists påstående att övervikt inte påverkar hälsan om man äter fettkosten är tämligen unikt även bland LCHF-anhängare inklusive Eenfeldt. Sambandet övervikt och ohälsa är tydligt fastlagt, vad man tvistar om är varför vi blir feta. Dahlqvist förklarar inte heller vad detta skulle bero på, varför fettkosten ger en hälsosammare bukfetma än annan kost. Att LCHF-kosten minskar risken för hjärtinfarkt baseras på att både smala och tjocka drabbas och att många som får hjärtinfarkt också motionerar mycket. Som förklaring anges Däremot har praktiskt taget alla hjärtinfaktspatieneter en störd sockeromsättning eller utvecklad diabetes. Att detta lösa påstående är enkelspårigt och ovederhäftigt torde vara uppenbart även för en icke medicinare. Att barn behöver rejäl mat för att växa och bygga upp kroppens alla funktioner är okontroversiellt och fett är en naturlig del av kosten. Att maten för den skull skall vara ensidigt fettrik är därmed inte en självklarhet. Återigen spelar resonemanget på våra känslor, barnen. Det egentliga problemet är att våra barn allt mer blir allt överviktigare vilket följer med upp i högre ålder. Barn liksom vuxna skall vara välnärda, inte under- eller övernärda.

14 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 14 Påståendet att motion inte påverkar vikten bygger på ett resonemang att man blir hungrig av motion vilket motverkar motionseffekten. Här inryms även det faktum att kroppsarbetare ofta är överviktiga. Kan så vara, men behöver inte vara det. Motion är extra viktigt av andra skäl och i synnerhet vid bantning för att inte musklerna skall förtvina. Det förefaller viktigt för LCHF-anhängarna att framstå som kunniga på alla områden. För oinitierade läsare kan kunskapen framstå som vederhäftig i största allmänhet, vilket i sakfrågan blir vilseledande. Man kan ifrågasätta om denna presentationsteknik är medvetet valt av LCHF-falangen för att vilseleda eller om den beror på bristande stringgens och klarsynthet. Sammanfattning LCHF LCHF-metoden framstår i ett analytiskt och statistiskt perspektiv som oseriöst och tendensiöst. Deras häftiga angrepp på den etablerade forskningen och sjukvården kan inte tas på allvar, utan är väl snarare ett uttryck för att om man har dåliga argument så höjer man rösten. Man presenterar inte övertygande bevis för att animaliskt fett är hälsosamt. Den som lever med LCHF-kost tar därför en stor hälsorisk och risk för viktuppgång. Inom svensk sjukvård ser man redan tecken på att LCHF-patienter försämrat sin hälsostatus.