Dalälvens Vattenvårdsförening
|
|
- Christer Abrahamsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll i Dalälven Vattenkemi Växtplankton Metaller i fisk Fryksta 2003 Rapport 2003:18
2 ISSN Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Dalarnas Län, Falun
3 Rapport för Dalälvens Vattenvårdsförening Rapporten är utformad av Mats Tröjbom, Mopelikan och Lennart Lindeström, Svensk MKB AB. Böril Jonsson har tagit alla fotografier. Omslagsbilden: Vintermorgon vid Dalälven Tack för förtroendet! Vi har i projektgruppen nyligen fått reda på att vi får fortsatt förtroende att genomföra undersökningarna åt Dalälvens vattenvårdsförening i ytterligare tre år. Vi är både stolta och tacksamma för detta och ska försöka att leva upp till Era förväntningar och önskemål efter bästa förmåga! Från och med hösten 2003 är det formellt Svensk MKB AB som ansvarar för undersökningarnas genomförande. Fortfarande är det undertecknad, Lennart Lindeström (tillika ägare till Svensk MKB), som står som projektansvarig och fortfarande har jag hjälp av samma duktiga och ansvarstagande medarbetare i de olika undersökningsmomenten som tidigare. Efter denna tidsperiod kommer därmed exakt samma team att ha svarat för undersökningarna i 17 år med tillämpning av samma rutiner och metoder! Detta tror jag är unikt i svensk miljökontroll. Därför känns det både stimulerande och ansvarsfullt för oss att fortsätta denna unika undersökningsserie i ytterligare några år, samtidigt som vi naturligtvis hoppas att Ni, som våra kunder, ska få både nytta och glädje av de resultat som kommer fram. Slutligen några korta ord om års resultat, som Du finner flera detaljer om i denna rapport. Mest uppseendeväckande är några avvikande metallvärden i Västerdalälven vid Yttermalung. Där uppmättes vid flera tillfällen under året upp till tio gånger förhöjda koppar- och zinkhalter. Även i Siljan registrerades avvikande höga metallhalter i juli. I Bottenhavet noterades i augusti de högsta klorofyllhalterna sedan mätningarna startade I Faluån och Runn fortsätter zink- och kadmiumhalterna att sjunka och i Garpenbergsån går forforhalten ner, medan kväve förekommer i fortsatt höga koncentrationer. Fryksta Lennart Lindeström Svensk MKB AB Svensk MKB Miljökonsekvensbeskrivning AB Fryksta, Olles väg 4, Kil Tel: , epost: lennart.lindeström@svenskmkb.se
4
5 Innehåll Nya rutiner... 1 DVVF:s nya webplats... 2 Nederbörd, vattenflöde och vattentemperatur... 3 Vattenkemi... 5 Vattendrag...5 Yttermalung...6 Faluån...6 Långhag...7 Garpenbergsån / Forsån...8 Molybden...9 Sjöar...10 Siljan...10 Runn...11 Amungen Hedemora...11 Finnhytte-Dammsjön...12 Gruvsjön...13 Syreförhållanden...14 Bottenhavet...15 Växtplankton Metaller i fisk Bilagor 1. Basdata Rinnande vatten 2. Basdata Sjöar 3. Basdata Bottenhavet 4. Kartor över provtagningsstationer
6
7 Samordnad recipientkontroll i Dalälven - undersökningsresultat Nya rutiner Från och med i år införs nya rutiner vid redovisningen av DVVF:s årliga mätresultat. Istället för en omfattande årsrapport med bl.a. upprepande metodbeskrivningar och en stor mängd tabellbilagor kommer fortsättningsvis årsresultaten att redovisas i denna enklare form. Här får Du en relativt kortfattad information om väder och vattenflöde under det aktuella året. Vattenkemin redovisas i de sedvanliga tabellbilagor där Du även finner medelvärden, avvikelser och andra statistiska beräkningar. Avvikande observationer och noterbara händelser eller skeenden under året lyfts fram och kommenteras i texten. Även de årliga plankton- och fiskundersökningarna redovisas och kommenteras i en kortfattad form. All återkommande information, såsom den om föreningen, om Dalälvens avrinningsområde, provtagningsfrekvens och mätvariabler, metodik m.m. finner Du på föreningens nya hemsida; Där har vi även valt att lägga de omfattande artlistorna från planktonundersökningarna, liksom de fullständiga redovisningarna av fiskundersökningarna, fältiakttagelser, mätosäkerhetsprotokoll m.m. Även basdatatabellerna över vattnets jonbalans redovisas endast på hemsidan. Den årssammanställning Du nu håller i din hand är tänkt att i huvudsak distribuera till föreningens medlemmar. Samtidigt jobbar vi med en ny temarapport, som denna gång kommer att behandla materialtransporter i Dalälven. Den beräknas bli klar under hösten Dessa förändringar har gjorts i samråd med föreningens arbetsutskott för att optimera såväl redovisningen som kostnaderna. Figur 1. Bäsingen. 1
8 DVVF:s nya webplats Föreningens nya ansikte på nätet hittar Du på adressen På webplatsen finns allmän information om föreningen och dess medlemmar. Dessutom finns kortfattad information om Dalälven, mätdata, sammanställningar och publikationer. I en lösenordsskyddad avdelning kan föreningens medlemmar finna dagordningar, protokoll etc. Dessutom finns här preliminära mätdata tillgängliga under pågående provtagningsår. Från och med trycks årsrapporten i en något förenklad version där vissa delar istället återfinns på DVVF:s webplats. Det är framförallt de återkommande avsnitt som bland annat behandlar mätprogrammet, samt vissa utförliga tabeller som lyfts över till webplatsen. I Tabell 1 sammanfattas innehållet på DVVF webplats. Den första sida man når när man knappar adressen är DVVF startsida. Övriga överordnade sidor nås genom de navigeringsknappar som finns tillgängliga på alla sidor. De underordnade sidorna nås genom länkar från respektive överordnad sida. Tabell 1. Översikt över DVVF webplats Överordnad sida Underordnad sida Innehåll DVVF Startsida Medlemsförteckning Presentation av föreningen. Kort beskrivning verksamhet och policy. Aktuellt Aktuell information om föreningen, nya publikationer etc. Om Dalälven Kort presentation av Dalälven med fakta och kartor. Mätprogram Vattendrag Sjöar Bottenhavet Aktuella mätprogram för vattendrag, sjöar och Bottenhavet. Stationsförteckningar och kartor. Mätdata Publikationer Länkar Fotoarkiv Kontakta oss För medlemmar Vattenkemi Plankton Sediment Bottenfauna Fisk Kallelser Protokoll Aktuella mätdata Aktuell information Direktlänkar till vattenkemiska mätdata på Miljöanalys dataserver (SLU). Filer med mätdata för vattenkemi i Bottenhavet samt plankton, sediment, bottenfauna och fisk i sjöar. Lista över utgivna publikationer. Några går att ladda ner som PDF-filer. Sammanställning av ett urval länkar samt adressuppgifter till konsultföretagen som genomför provtagningar, analyser och utvärderingar för DVVF. En samling fotografier från provtagningslokaler etc. Adressinformation till DVVF Lösenordsskyddad avdelning för medlemmar. Här finns kallelser och protokoll samlade. Preliminära mätdata finns för nedladdning under pågående provtagningsår. Aktuell information riktad till medlemmarna. 2
9 Nederbörd, vattenflöde och vattentemperatur SMHI mäter fortlöpande nederbörden i bl.a. Särna och Falun. Under regnade och snöade det ganska normalt i de norra delarna av Dalälvens avrinningsområde, representerat av Särna. I trakterna kring Falun regnade det dock mer än normalt under juni och juli, vilket följdes av en torrperiod från augusti och två månader framåt (Figur 3). I både Oreälven och Dalälvens huvudfåra (Näs) var vattenföringen något högre än normalt under årets fyra första månader. I Näs låg värdena cirka 50% högre än genomsnittet för Under sommaren var flödena ovanligt låga under juni och ovanligt höga under juli. Hösten präglades av låga vattenflöden från september till december och i Näs var flödena cirka 30% lägre än genomsnittet för (Figur 3). Vattnets temperatur har betydelse för många skeenden i vattenmiljön. Den styr bl.a. vattnets förmåga att binda syrgas, många ämnens bindningsegenskaper till partiklar och annat material, ämnens tillgänglighet för växter och djur, växternas och djurens tillväxt, m.m. Vattnets temperatur återspeglar även till stor del det klimat som varit rådande under en föregående period. Från och med denna årsredovisning ges därför exempel på vattentemperaturen i några olika delar av Dalälvens vattensystem. År 2003 karaktäriseras av högre vattentemperatur under sommarhalvåret jämfört med det föregående decenniet (Figur 3). Figur 2. Älvkarleby. Fallen vid högvatten. 3
10 mm/mån Nederbörd - Särna mm/mån Nederbörd - Falun Månad Månad Vattenflöde - Oreälven Vattenflöde - Näs m3/s m3/s Månad Månad Vattentemperatur - Gysinge Vattentemperatur - Rotälven Grader C Grader C Månad Månad Figur 3. Överst - månadsnederbörden i Särna och Falun under (staplar) jämfört med genomsnittet för perioden (kurva). Mätdata inköpt från SMHI. Mitten Månadsvattenföringen i Oreälven och Näs (staplar) jämfört med genomsnittet för perioden (kurva). Uppgifter från SMHI. Nederst - vattnets temperatur som månadsmedelvärden i Rotälven och i nedre Dalälven vid Gysinge under (staplar) jämfört med genomsnittet för perioden (kurva). 4
11 Vattenkemi Halterna av många ämnen som mäts i sjöar och vattendrag påverkas i hög grad av klimatet. Den nederbördsfattiga hösten med relativt lite vatten i vattendragen fick genomslag i mätresultaten. Orsaken till att koncentrationen av vissa ämnen ökar och andra minskar till följd av nederbördsvariationer beror dels på de olika processer som frigör ämnena från omgivningen, dels på att utspädningen blir mindre vid låga flöden. Utspädningseffekten får störst genomslag på punktkällor som släpper ut konstanta mängder och minst på de ämnen som uppträder i relativt konstanta koncentrationer i avrinningen från mark. Vattendrag I många stationer uppmättes något förhöjda närsalthalter i vattendragen under hösten, vilket till viss del kan förklaras av den låga vattenföringen under hösten. Även alkalinitet och konduktivitet var något förhöjda, vilket t.ex. syns tydligt i Hyttingån (station 22a) där alkaliniteten var ovanligt hög, till skillnad från 2001 då ovanligt låga värden uppmättes (Figur 4). De förhöjda halterna orsakades troligen av att de låga grundvattennivåerna under hösten exponerade djupare marklager. Molybden som framförallt har sitt ursprung i punktkällor uppvisade förhöjda halter under hösten längs huvudfåran, vilket förmodligen kan förklaras av minskad utspädning till följd av den låga vattenföringen uppmättes ovanligt höga färgtal. var färgtalen endast något förhöjda jämfört med genomsnittet ,35 0,3 0,25 22A - Hyttingån Alkalinitet (mg/l) 0,2 0,15 0,1 0,05 0-0,05-0, Figur 4. Alkalinitet i Hyttingån (22A). De röda linjerna representerar medelvärdet för perioden , samt för åren 2001 och. I följande avsnitt redovisas mer detaljerat mätresultaten vid de vattendragstationer där antingen tydliga förändringar registrerats de sista tre åren, eller där extrema värden uppmätts under. De registrerade förändringarna kan bero på klimatvariationer, förändrade utsläpp eller genomförda åtgärder i vattendrag och sjöar. 5
12 Yttermalung I januari, november och viss mån mars uppmättes cirka 10 gånger förhöjda koppar- och zinkhalter vid stationen Yttermalung (station 5) i Västerdalälven (Figur 5). För både koppar och zink är värdena de högsta som uppmätts sedan mätningarna startade Under sommaren var dock halterna normala. 3,5 3 Koppar Zink ,5 25 Cu µg/l 2 1, Zn µg/l , Figur 5 Koppar och zinkhalter i Yttermalung, Västerdalälven. Faluån Som det redan konstaterades i föregående årsrapport har zink- och kadmiumhalterna sjunkit markant i Faluån de senaste fem åren. Det konstaterades även att kopparhalten minskat i mindre grad och att blyhalterna istället ökat under perioden Dessa trender fortsatte även under med undantag för en viss ökning av zink- och kadmiumhalterna under hösten. Denna ökning är troligen en effekt av den låga vattenföringen. Den fortsatta trenden styrker slutsatsen i årsrapporten 2001 att åtgärderna med att stoppa läckaget från kisbränderna gett effekt i form av minskade zink och kadmiumhalter (Figur 6). Kristinebron Kristinebron , Zink Kadmium 2 80 Koppar Bly 3 Zn (µg/l) ,5 1 Cd (µg/l) Cu (µg/l) Pb (µg/l) 500 0, Figur 6. Zink-, kadmium-, koppar- och blyhalter vid stationen Kristinebron i Faluån. I Figur 7 redovisas årsmedelhalterna i stationerna Varpan, Kristinebron och Slussen som ligger längs Faluån. Man kan utläsa att merparten av blytillskotten sker mellan Varpan och Kristinebron. För koppar sker istället de största tillskotten mellan Kristinebron och Slussen. För zink och kadmium är tillskotten mer jämt fördelade över hela sträckan Varpan Slussen. 6
13 Koppar i Faluån Bly i Faluån Varpan 26a - Kristinebron 26 - Slussen 2 1, Varpan 26a - Kristinebron 26 - Slussen µg/l µg/l 1 0, Zink i Faluån Kadmium i Faluån Varpan 26a - Kristinebron 26 - Slussen 1, Varpan 26a - Kristinebron 26 - Slussen µg/l µg/l , Figur 7. Metallhalter i stationerna Varpan, Kristinebron och Slussen längs Faluån. Staplarna representerar årsmedelvärden. Långhag Under perioden har både kadmium- och zinkhalterna minskat i Dalälvens huvudfåra. I Långhag (station 29) syns tydligt hur halterna minskat under hela perioden och att zink på senare år tycks ha minskat i något snabbare takt än kadmium (Figur 8) Långhag (Dalälvens huvudfåra) 0,1 0,08 Kadmium Zink Zn (µg/l) 0,06 0, Cd (µg/l) 0, Figur 8. Kadmium- och zinkhalter vid Långhag i Dalälvens huvudfåra. 7
14 Garpenbergsån / Forsån I Övre Garpenbergsån är kvävehalterna fortsatt förhöjda sedan 1999/2000 då nitrathalten i det närmaste fördubblades från 400 till knappt 800 µg/l i genomsnitt. Från samma tidpunkt började totalfosforhalterna minska stadigt. I Figur 9 redovisas de olika kväve- och fosforfraktionerna. Det framgår tydligt att det organiskt bundna kvävet, ammoniumkvävet och fosfatfosforfraktionen inte förändrats i någon större utsträckning Övre Garpenbergsån µg/l Nitratkväve Organiskt bundet kväve Ammoniumkväve Övre Garpenbergsån Residualfosfor Fosfatfosfor µg/l Figur 9. Kväve- och fosforhalter i Övre Garpenbergsån (Herrgårdsdammen station 34A). Residualfosfor = totalfosfor - fosfatfosfor. Organiskt bundet kväve = totalkväve - ammonium - nitrat. Totalkväve- och totalfosforhalterna verkar stå i ett motsatsförhållande. Under perioden var totalfosforhalten låg när totalkvävehalten var hög och tvärtom. Minskningen av totalfosforhalten sammanfaller med den stegvisa ökningen av totalkvävehalten (Figur 10) Totalkväve Totalfosfor Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Figur 10. Totalkväve och totalfosfor vid station 34A Herrgårdsdammen. 8
15 Molybden Jämfört med perioden kan en viss ökning av molybdenhalterna anas för år i flera stationer (Figur 11). Haltökningen kan med största sannolikhet förklaras av de låga vattenflödena under hösten, vilket medfört en mindre utspädning och högre halter. Detta blir särskilt tydligt för ett ämne som molybden där merparten har sitt ursprung i punkkällor. Uppskattningsvis står källor längs Långshytteån för en stor del av den totala molybdentransporten i huvudfåran vid Gysinge (Tabell 2). Det är dock svårt att med säkerhet ange punktkällornas andel eftersom det är okänt hur mycket som sedimenterar på sträckan mellan Långshytteån och Gysinge. Tabell 2. Halter, flöden och uppskattade transporter vid stationerna Torsång (huvudfåran uppströms Långshytteåns tillflöde), Långshytteån och Gysinge. Nr Station Medelhalt Medelflöde Uppskattad transport µg/l m 3 /s ton/år 23 Torsång 0, Långshytteån 35 4, Gysinge 0, , Torsång Långshytteån 0, µg/l 0,15 0,1 µg/l , Gysinge 0,8 0,6 µg/l 0,4 0, Figur 11. Molybdenhalter vid Torsång, Långshytteån och Gysinge. 9
16 Sjöar I praktiskt taget alla sjöar uppmättes ovanligt låga ammoniumhalter under. Absorbansen (färgtalet) var generellt sett något högre än genomsnittet för perioden Siljan I Siljan registrerades under juli ovanligt höga metallhalter i ytvattnet. Koppar och bly uppvisade cirka fem gångers förhöjning, kadmium tre, och zink tio gångers förhöjning relativt genomsnittet De uppmätta värdena är de högsta som registrerats vid stationen sedan mätningarna startade (Figur 12). Koppar i Siljan (S4B) µg/l 2 1,6 1,2 0,8 0,4 Mätvärden Medel Zink i Siljan (S4B) Mätvärden Medel µg/l Figur 12. Koppar- och zinkhalter i Siljan (S4B) Mätvärden från månaderna mars, maj, juni, juli, augusti och oktober. Medelvärden för perioden Figur 13. Storsiljan. 10
17 Runn I Runn uppmättes förhållandesvis låga zink- och kadmiumhalter i såväl yt- som bottenvatten vid alla tre stationerna. Blyhalterna var däremot något förhöjda jämfört med nivån i slutet av 1990-talet. I Figur 14 redovisas metallhalterna under perioden för station 16B i de centrala delarna av Runn. De låga zink- och kadmiumhalterna ingår i en vikande trend de sista fem åren. För bly tenderar halterna att ha ökat motsvarande period. Koppar i Runn Bly i Runn Ytvatten 0,5m Bottenvatten 27m 0,8 Ytvatten 0,5m Bottenvatten 27m 40 0,6 µg/l 30 µg/l 20 0,4 10 0, Zink i Runn Kadmium i Runn Ytvatten 0,5m Bottenvatten 27m 0,8 Ytvatten 0,5m Bottenvatten 27m 600 0,6 µg/l µg/l 400 0, , Figur 14. Metallhalter i Runn, station 16B. Yt- och bottenvatten. Amungen Hedemora Under perioden har krom(6+)-halterna i Amungen stadigt minskat och uppmättes de lägsta halterna sedan mätningarna startade Framförallt har halterna under vintern (mars) minskat. För övriga kromjoner (2+ och 3+) är halterna relativt oförändrade (Figur 15). Krom 2+ & 3+ i Amungen, Hedemora Krom 6+ i Amungen, Hedemora Mars Augusti 5 Mars Augusti 6 4 µg/l µg/l Figur 15. Kromhalter i Amungen Hedemora. Krom +2/+3 beräknades som skillnaden mellan totalkrom och krom
18 Finnhytte-Dammsjön I årsrapporten 2001 noterades att höga blyhalter registrerats i Finnhytte-Dammsjöns ytvatten. Även uppmättes ovanligt höga blyhalter. I diagrammen redovisas bly- och kadmiumhalterna för hela perioden i både yt- och bottenvatten. Av diagrammen framgår att dessa metaller tenderar att ha ökat något under de senaste fem åren. För koppar och zink finns inte samma tendens (Figur 16). Blyhalt i Finnhytte-Dammsjön (ytvatten) Blyhalt i Finnhytte-Dammsjön (botten) Mars Augusti 3 Mars Augusti µg/l 2 µg/l Kadmiumhalt i Finnhytte-Dammsjön (ytvatten) Kadmiumhalt i Finnhytte-Dammsjön (botten) 0,5 0,5 0,4 Mars Augusti 0,4 Mars Augusti 0,3 0,3 µg/l µg/l 0,2 0,2 0,1 0, Figur 16. Metallhalter i Finnhytte-Dammsjön (S22). Under samma period ökade även absorbansen (färgtalet) enligt Figur 17. Absorbans i Finnhytte-Dammsjön (ytvatten) Absorbans i Finnhytte-Dammsjön (botten) 0,4 0,4 0,3 Mars Augusti 0,3 Mars Augusti µg/l 0,2 µg/l 0,2 0,1 0, Figur 17. Absorbans (färgtal) i yt- och bottenvatten i Finnhytte-Dammsjön (S22). 12
19 Gruvsjön I Gruvsjön är metallhalterna i genomsnitt 3-10 gånger högre än i den uppströms liggande Finnhytte-dammsjön. I Gruvsjön finns en tendens till minskande zink- och kadmiumhalter under den sista treårsperioden (Figur 18). Förändringen syns både i yt- och bottenvattnet. För koppar och bly syns inte samma tendens (Figur 19). Zink i Gruvsjön Kadmium i Gruvsjön Yta Botten 2,5 Yta Botten µg/l 800 µg/l 1, , Figur 18. Zink- och kadmiumhalter i Gruvsjön. Yta och botten. Koppar i Gruvsjön Bly i Gruvsjön Yta Botten µg/l µg/l Yta Botten Figur 19. Koppar- och blyhalter i Gruvsjön. Yta och botten. De minskade metallhalterna sammanfaller relativt väl med förändringarna av nitrat- och fosforhalterna som registrerats i vattendragstationen Herrgårdsdammen (34A) nedströms Gruvsjön. Av Figur 20 framgår närsalthalterna i Gruvsjön Kväve i Gruvsjön Fosfor i Gruvsjön Nitratkväve Organiskt käve Ammoniumkväve 40 Residualfosfor Fosfatfosfor µg/l 600 µg/l Figur 20. Kväve- och fosforhalter i Gruvsjön. Organiskt kväve = totalkväveammoniumkväve- nitratkväve, residualfosfor = totalfosfor fosfatfosfor. 13
20 Syreförhållanden Vintern var syreförhållandena ovanligt goda och syrebrist uppträdde inte i någon av de undersökta sjöarna. Under sommaren var situationen ungefär normal med låga syrgashalter i Vikasjön, Amungen (Hedemora), Åsgarn, Forssjön och Bollsjön. I Idresjön var syreförhållandena på sommaren återigen något sämre efter tre år med relativt goda förhållanden. I Tabell 3 återfinns syrgashalterna för vinter- respektive sommarperioden. Tabell 3. Registrerade syrgashalter (mg/l) som minimivärden i bottenvattnet i Dalälvens sjöar jämfört med perioden , fördelat på vinter (november-maj) respektive sommar (juni-oktober. Syrgashalter lägre än 1 mg/l är gulrastrerade. VINTER SOMMAR S1 Venjansjön 9,0 0,3 1,0 5,1 4,2 8,4 8,8 13,6 8,2 0,6 7,1 0,7 9,8 5,3 5,9 5,0 3,6 5,9 6,1 5,4 5,9 5,8 5,3 3,8 5,0 5,7 S2 Idresjön 5,2 2,7 3,2 4,6 1,3 0,1 0,9 1,2 0,5 1,3 0,7 4,5 4,6 1,0 0,0 9,4 8,1 1,4 1,7 2,9 0,6 0,6 1,6 5,5 7,1 0,6 S3 Särnasjön 12,4 3,2 2,5 2,5 10,5 1,8 0,9 9,8 7,7 7,0 7,7 7,5 8,4 7,8 3,8 9,3 8,1 6,5 6,4 6,7 4,1 4,0 5,1 9,1 6,5 3,9 S4A Siljan, Solviken 11,7 11,8 10,4 11,9 13,0 12,5 10,9 10,8 11,5 10,8 12,0 11,4 10,8 11,5 10,9 10,1 11,9 11,4 12,0 11,4 11,8 11,6 11,6 11,2 10,9 11,1 S4B Siljan, Storsiljan 10,0 10,6 8,7 11,8 9,2 11,1 9,2 10,4 10,8 9,7 11,4 11,4 10,0 9,4 9,4 9,3 10,3 10,2 10,9 10,9 10,8 10,8 10,6 10,2 10,3 10,8 S4C Siljan, Rättviken 11,4 11,7 11,3 11,8 11,3 12,1 11,7 9,3 11,5 11,2 11,7 11,3 10,6 11,2 10,6 11,3 12,0 11,2 11,4 11,4 11,5 11,4 11,1 10,5 10,3 11,0 S4D Siljan, Österviken 11,4 11,8 11,6 11,9 9,1 12,3 11,6 9,9 11,7 11,2 12,2 11,0 11,2 11,0 10,6 11,6 10,3 11,3 11,1 11,5 11,7 11,6 11,3 11,0 10,7 11,1 S5 Skattungen 10,5 6,0 8,3 5,9 10,5 2,1 9,8 7,4 9,7 9,8 9,8 10,0 2,7 9,3 9,8 10,1 9,5 9,7 9,8 9,2 9,9 9,6 9,6 9,0 8,7 9,2 S6 Orsasjön 11,6 7,7 4,2 6,8 8,0 8,2 5,8 9,1 2,9 7,7 8,1 7,6 9,5 9,3 9,8 10,1 9,8 10,3 10,1 10,4 10,2 10,4 9,8 9,9 10,1 S7 Amungen, Rättvik 11,0 5,9 3,4 7,7 4,0 6,8 9,8 9,1 7,8 9,4 7,6 10,0 9,9 8,2 8,1 7,4 6,6 8,2 8,1 6,7 8,5 7,6 7,2 6,7 7,4 S8 Stora Ulvsjön 9,7 7,9 10,5 10,4 8,0 8,5 8,0 10,2 7,6 7,2 8,4 8,5 9,3 6,1 6,1 6,9 6,9 6,2 7,8 5,5 5,8 5,0 6,2 5,8 5,9 6,8 S9 Långsjön, Romme 0,0 0,3 8,2 5,4 11,0 7,3 14,8 8,9 4,3 1,2 6,9 5,3 7,4 0,4 9,2 10,8 8,7 10,5 9,7 3,8 13,0 8,8 7,1 13,8 11,8 7,5 S10 Rällsjön 4,3 4,0 5,0 5,5 2,4 6,5 1,7 9,1 4,0 4,3 5,9 11,3 5,3 7,0 6,4 7,8 7,4 7,1 9,0 8,6 8,2 8,7 8,3 8,6 9,2 9,5 S11 Gopen 8,3 7,4 7,0 4,3 3,7 7,8 0,7 6,6 5,2 1,1 6,9 6,0 8,2 5,6 3,7 4,4 4,6 3,9 7,2 4,3 4,7 4,5 4,8 3,8 5,3 4,8 S12 Grycken, Falun 2,9 3,9 4,9 1,2 2,4 2,7 5,4 9,0 1,4 3,0 3,7 3,4 4,5 0,3 0,1 0,5 0,3 0,3 3,4 0,3 0,8 0,3 0,7 0,3 0,9 1,2 S13 Rogsjön 10,9 11,3 11,5 9,9 9,7 8,4 8,9 9,4 8,7 8,3 8,8 6,6 10,5 10,9 10,9 11,2 11,2 10,3 11,0 10,5 10,7 10,7 10,4 9,6 10,8 10,5 S14 Svärdsjön 12,1 4,3 1,1 2,1 1,9 3,9 2,9 5,0 8,7 4,9 5,6 7,3 7,2 1,0 1,2 1,5 1,6 1,3 4,6 1,3 2,0 2,6 2,1 1,2 1,2 1,9 S15 Vikasjön 5,0 1,0 4,9 4,3 2,6 3,4 2,0 1,3 3,3 2,5 3,0 3,6 4,4 0,2 0,3 0,7 1,2 0,0 0,5 0,5 0,2 0,5 0,2 0,5 0,7 0,3 S16A Runn, Nv 6,3 10,9 10,4 9,4 12,8 12,2 12,4 12,8 12,8 12,6 12,6 13,3 13,0 1,9 7,5 9,0 8,8 8,7 8,9 6,2 8,1 8,8 7,8 8,1 7,7 7,7 S16B Runn, C 10,7 6,0 9,2 6,9 0,6 2,4 1,2 4,7 5,9 4,6 4,2 7,7 6,6 4,2 5,5 5,1 4,0 3,5 5,3 3,7 3,9 2,2 2,7 2,1 5,1 7,1 S16C Runn, S 9,2 7,9 9,2 10,3 6,9 7,4 4,4 9,8 6,9 9,2 7,6 9,0 10,4 4,5 4,4 4,6 3,7 3,2 4,6 3,6 3,8 1,7 2,7 2,2 3,2 4,8 S17 Ljustern 12,8 1,7 4,3 7,2 4,4 4,0 0,9 2,9 1,7 1,7 6,6 5,8 2,8 5,3 5,2 5,7 6,0 6,1 7,0 6,0 6,6 4,6 4,6 5,0 6,0 6,8 S18 Grycken, Hedemora 12,2 3,8 7,3 2,8 3,8 4,4 0,9 7,1 3,1 4,4 2,7 7,4 5,5 0,0 1,9 1,3 0,5 1,1 1,8 1,1 1,3 0,7 1,8 0,5 1,1 1,8 S19 Amungen, Hedemora 0,2 2,9 0,5 1,6 0,8 0,7 0,8 0,6 0,6 0,4 0,6 2,9 1,5 0,3 0,6 0,2 0,0 0,0 0,5 0,2 0,4 0,3 0,0 0,2 0,2 0,3 S20 Brunnsjön 6,3 3,4 10,2 9,2 1,4 1,2 0,6 3,7 4,9 1,0 1,7 2,9 3,8 9,9 11,0 8,7 9,5 9,1 7,1 8,6 9,1 5,5 3,1 8,6 8,1 2,0 S21 Rafshytte-Dammsjön 4,5 3,2 5,0 3,3 1,1 3,5 1,5 2,1 4,8 1,0 5,8 3,3 4,0 7,5 8,8 9,0 9,1 1,4 8,3 1,4 1,4 7,4 7,5 7,7 8,3 2,7 S22 Finnhytte-Dammsjön 7,5 6,3 9,9 10,1 9,9 10,4 8,5 9,0 8,1 7,5 8,8 9,1 9,7 4,6 4,2 4,4 4,3 4,1 6,3 7,1 6,1 5,0 3,6 4,5 4,4 5,9 S23 Gruvsjön 5,2 2,4 1,0 5,6 0,5 0,7 0,7 4,7 2,1 3,1 1,9 2,4 2,5 1,6 3,2 0,0 3,6 1,7 0,9 2,4 1,9 0,4 0,3 0,5 1,9 2,1 S24 Åsgarn 2,0 4,0 4,3 5,6 1,8 0,3 6,1 4,7 1,7 1,2 4,6 4,7 1,8 3,3 0,0 0,9 3,6 0,0 0,4 0,9 0,0 1,8 0,4 1,3 0,7 0,2 S25 Forssjön 8,2 10,4 10,1 4,8 9,4 10,1 8,1 9,5 7,6 6,4 9,3 10,2 10,3 6,0 7,6 0,4 6,6 5,8 4,3 0,7 0,2 6,0 5,8 4,1 7,7 0,2 S26 Bollsjön 5,1 0,0 1,7 1,3 0,0 0,6 0,0 0,0 1,0 0,0 3,8 0,7 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S27 Bäsingen 14,2 12,9 13,0 13,7 11,9 13,2 12,3 13,1 13,1 12,5 13,0 13,2 13,4 0,3 0,0 7,0 10,2 0,5 0,6 0,8 0,4 8,8 0,4 9,4 0,6 8,4 S28 Rossen 6,3 4,9 5,3 5,5 4,2 3,7 3,8 4,1 2,7 4,6 5,5 5,0 1,8 0,5 1,4 0,5 0,3 1,4 2,2 1,7 0,6 1,3 0,4 5,6 1,2 1,2 S29 Molnbyggen 6,5 6,0 12,2 5,4 5,7 6,9 14
21 Bottenhavet registrerades de högsta klorofyllhalterna i augusti vid stationerna Långsandsörarna, Skutskärsverken och Eggegrund sedan mätningarna startade 1990 (Tabell 4). Vid Billudden uppmättes en högre halt endast I station B3 utanför Skutskärsverken uppmättes så mycket som 90 mg klorofyll per liter, vilket är gånger högre än normalt. Klorofyllhalten är ett indirekt mått på algproduktionen. De högsta halterna uppträder sommartid under algblomningarna. Tabell 4. Klorofyllhalter i Bottenhavet. B1 B2 B3 B4 År Billudden Långsandsörarna Skutskärsverken Eggegrund ,6 1,3 1,0 1, ,6 3,4 2,9 2, ,2 7,1 1,3 1, ,4 7,1 6,2 2, ,4 1,3 13,3 3, ,1 3,0 3,8 2, ,5 2,9 2,4 1, ,0 1,7 1,8 1, ,1 3,1 3,3 2, ,8 2,7 2,7 2, ,3 8,7 7,3 7, ,0 6,4 7,9 4,5 10,7 10,7 90,0 7,8 De rekordhöga klorofyllhalterna i augusti sammanföll med rekordhöga vattentemperaturer. I stationen vid Skutskärsverken uppmättes 21 grader i ytvattnet, vilket är fem grader högre än genomsnittet för (Figur 21). Kopplingen mellan temperatur och klorofyllhalt är dock ej entydig eftersom temperaturen år 1993, då också höga klorfyllhalter uppmättes, var lägst under perioden Den extremt höga siffran 90 mg/l år kan troligen förklaras av att provet tagits i ett algpaket under algblomningen i augusti. grader C B1 - Billudden B2 - Långsandsörarna B3 - Skutskärsverken B4 - Eggegrund Temperaturer i Bottenhavet Figur 21. Temperaturer i augusti vid stationerna i Bottenhavet
22 Växtplankton En detaljerad beskrivning av årets mätresultat gällande växtplankton i sjöar finner Du på föreningens hemsida, År påträffades totalt 233 olika algarter i Dalälvens sjöar. I augusti, då samtliga sjöar undersöktes, var Forssjön artrikast med 87 arter och Molnbyggen artfattigast med 27 arter. I oktober påträffades i Gruvsjön endast 13 algarter. Genom att beräkna diversitetsindex får man ett mått på hur individerna fördelas på arterna. Ju jämnare fördelningen är desto högre diversitet, som i sin tur anses vara ett centralt mått på mångfalden i ett samhälle. Högst diversitet i augusti registrerades i Bollsjön i nedre Forsån följt av centrala Runn! Lägst diversitet uppvisade Vikasjön och Gruvsjön. Med ledning av likheten mellan sjöarna vad gäller artförekomsten kan de indelas i fyra huvudgrupper enligt årets resultat ( Figur 23). Grupp A (blå markering) omfattar de mer näringsfattiga sjöarna i vattensystemet. Gruppens kärna utgörs av Siljan och Orsasjön. I grupp B (gul markering) ingår de mer näringsrika sjöarna Åsgarn, Runn, Bäsingen, Amungen Hedemora, Bollsjön, Forssjön och Vikasjön. Långsjön Romme hänger något utanför gruppen (markerat med b, orange) Grupperna C och D (röd resp. grön markering) bildas av Gruvsjöns respektive den näringsrika Brunnsjöns samtliga 5 prover. Figur 22. Provtagningsbåten vid Åsgarns strand. 16
23 A B b C D Figur 23. Gruppering av de undersökta sjöarna baserat på algsamhållenas artsammansättning. För beskrivning av grupperna A-D, se texten. 17
24 Metaller i fisk Liksom för växtplankton finner Du en detaljerad beskrivning av årets mätresultat gällande metaller i fisk på föreningens hemsida. De centrala budskapen beskrivs i Figur 24. Kvicksilverhalten i gädda i Grycken norr om Falun låg på samma nivå som de närmast föregående åren. Haltnivån är förhöjd jämfört med vad som anses vara en naturlig bakgrund, men ändå inte högre än i många skogssjöar i länet. Under 1980-talet var kvicksilverhalten högre än idag. Möjligen finns det en antydan till ökande trend under 1990-talet fram till. Figur 24. Metallkoncentrationen i fiskvävnad jämfört med tidigare år. Kvicksilver i gäddmuskulatur, 1-kg gädda, i Grycken (överst) respektive kadmium i abborrlever i Runn (nederst). I abborrlever i Runn har metallhalterna varierat ganska mycket sedan undersökningarna inleddes i början av 1990-talet. Vissa år har stora skillnader registrerats mellan enskilda individer för flera metaller, vilket gör det vanskligt att dra några långtgående slutsatser utifrån årsmedelvärden. Det finns dock indikationer på något minskande halter av zink och bly under denna period, medan mellanårsvariationen varit större för kvicksilver, kadmium och koppar. År uppmättes genomgående lägre halter än året innan. 18
25 Bilaga 1 BASDATA VATTENKEMI Vattendrag Enskilda mätvärden Årsmedelvärde Avvikelse (%) Medelvärde % konfidensintervall Antal mätvärden
26
27 Station 1B: GÖRÄLVEN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 0,0 0,025 2,73 0,182 6,71 2, ,4 5 6,9 0,094 0,88 0,032 6,11 4, ,0 7 13,6 0,153 1,36 0,063 6,52 6,8 250 <5 <2 10 2,8 1 0,0 0,026 2,01 0,118 7,00 1, ,5 9 9,5 0,047 2,04 0,146 7,10 2,4 80 <5 <2 7 2,1 11 0,0 0,039 2,47 0,161 6,80 2, ,8 Medelvärde 5,0 0,064 1,92 0,117 6,71 3, ,0 4,4 Avvikelse 11% -12% -2% 2% 3% -9% 25% 31% 19% 28% 15% Medelvärde 4,6 0,072 1,95 0,115 6,53 3, ,2 3,9 Konf.int. 95% 1,2 0,013 0,13 0,013 0,08 0, ,9 0,5 Antal obs
28 Station 2: FULAN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 F C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mg/l 2 0,0 0,109 3,54 0,257 6,70 4, ,2 0,019 0,029 0,04 3 0,0 0,056 4,22 0,336 7,01 3, ,9 0,023 0,030 0,05 4 2,0 0,189 2,17 0,122 6,77 7, ,9 0,012 0,023 0, ,7 0,101 1,80 0,115 6,80 4,9 180 < ,3 0,010 0,022 0, ,7 0,084 2,77 0,206 7,26 4,5 150 < ,4 0,011 0,024 0, ,2 0,183 2,35 0,152 6,98 8,6 240 < ,7 0,014 0,019 0,04 1 0,0 0,061 3,97 0,293 6,98 3, ,3 0,022 0,030 0, ,5 0,098 3,02 0,225 7,28 5,1 160 < ,7 0,014 0,024 0, ,5 0,074 3,46 0,277 7,38 3,8 130 < ,5 0,016 0,026 0, ,6 0,073 3,74 0,294 7,36 3, ,0 0,017 0,028 0, ,0 0,068 3,58 0,289 6,95 3, ,3 0,015 0,027 0, ,0 0,066 3,88 0,316 6,66 8, ,7 0,016 0,028 0,05 Medelvärde 6,8 0,097 3,21 0,240 7,01 5, ,3 1,8 0,016 0,026 0,04 Avvikelse 17% -7% 4% 10% 3% -4% -19% -4% -16% -17% 3% -19% -20% 11% Medelvärde 5,9 0,104 3,10 0,220 6,83 5, ,4 1,8 0,019 0,032 0,04 Konf.int. 95% 1,1 0,009 0,16 0,016 0,05 0, ,8 0,2 0,001 0,003 0,00 Antal obs Station 2: FULAN (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Tot.krom Nickel Kalcium Magnesium Natrium Kalium Molybden (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Cr) (Ni) (Ca) (Mg) (Na) (K) (Mo) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l 2 0,27 0,07 1,6 <0, ,5 0,23 <0,2 4,43 0,75 0,75 0,20 <0,09 3 0,20 <0,05 1,4 <0, ,2 0,20 <0,2 5,18 0,84 0,84 0,23 <0,09 4 0,27 0,17 1,6 0, ,7 0,27 0,27 2,75 0,51 0,51 0,21 <0,09 5 0,53 0,09 2,6 0, ,8 0,15 0,26 2,08 0,35 0,35 0,18 <0,09 6 0,23 0,06 0,6 0, ,1 0,15 <0,2 3,45 0,57 0,57 0,21 <0,09 7 0,31 0,12 1,5 0, ,7 0,22 0,20 3,33 0,59 0,59 0,16 <0,09 1 0,20 <0,05 2,2 <0, ,3 0,19 <0,2 5,04 0,75 0,75 0,21 0,13 8 0,22 0,08 0,7 0, ,3 0,18 <0,2 3,77 0,67 0,67 0,20 <0,09 9 0,20 0,08 <0,5 0, ,0 0,14 <0,2 4,40 0,73 0,73 0,32 <0, ,30 0,07 <0,5 0, ,6 0,14 <0,2 4,58 0,76 0,76 0,22 <0, ,29 0,09 0,8 <0, ,1 0,16 <0,2 4,57 0,75 0,75 0,17 <0, ,90 0,11 3,7 0, ,2 0,19 0,20 5,11 0,79 0,79 0,21 <0,09 Medelvärde 0,33 0,09 1,4 0, ,0 0,19 0,14 4,06 0,67 1,00 0,21 0,051 Avvikelse -13% -26% -18% -24% 2% -18% -13% -12% 12% -38% 2% -45% 9% Medelvärde 0,37 0,11 1,7 0, ,5 0,21 0,16 3,68 1,03 0,98 0,37 0,047 Konf.int. 95% 0,07 0,02 0,4 0, ,7 0,02 0,02 0,33 0,22 0,06 0,05 0,005 Antal obs
29 Station 5: YTTERMALUNG (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 0,0 0,109 3,35 0,186 6,69 4, ,5 5 10,4 0,115 1,61 0,084 6,58 5, ,8 7 17,9 0,188 2,04 0,104 6,64 9, ,0 1 0,1 0,124 3,32 0,190 6,75 5, ,5 9 13,7 0,123 2,98 0,183 7,13 5, ,0 11 0,0 0,098 3,07 0,205 6,89 5, ,6 Medelvärde 7,0 0,126 2,73 0,159 6,78 6, ,5 2,7 Avvikelse 16% 1% 3% 11% 3% -6% 4% 2% 2% -16% -5% Medelvärde 6,1 0,126 2,65 0,144 6,62 6, ,1 2,9 Konf.int. 95% 1,5 0,010 0,18 0,014 0,06 0, ,5 0,8 Antal obs Station 5: YTTERMALUNG (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Tot.krom (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Cr) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 1,36 0,20 11,7 0,007 0,48 5 0,35 0,11 2,0 0,005 0,17 7 0,32 0,15 1,6 0,009 0,24 1 2,30 0,31 31,6 0,012 0,43 9 0,50 0,16 <0,5 0,004 0, ,23 0,43 20,8 0,011 0,26 Medelvärde 1,18 0,23 11,3 0,008 0,35 Avvikelse 224% 32% 330% -8% 1% Medelvärde 0,43 0,18 3,3 0,009 0,35 Konf.int. 95% 0,09 0,02 1,0 0,002 0,10 Antal obs
30 Station 6: VANÅN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,2 0,221 2,34 0,083 6,63 10, ,7 3 0,0 0,214 2,30 0,089 6,39 9, ,9 5 9,4 0,190 2,32 0,099 6,53 9, <2 8 <0,5 7 18,2 0,190 2,14 0,080 6,55 9, ,1 9 15,9 0,161 2,34 0,105 6,71 8, ,0 11 1,2 0,170 2,32 0,115 6,66 8, ,5 Medelvärde 7,5 0,191 2,29 0,095 6,58 9, ,2 2,4 Avvikelse 2% 12% -3% 10% 2% -2% -6% 9% -15% -5% 16% Medelvärde 7,3 0,172 2,35 0,087 6,47 9, ,6 2,1 Konf.int. 95% 1,6 0,008 0,05 0,003 0,04 0, ,4 0,3 Antal obs
31 Station 7: DALA JÄRNA (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,1 0,181 2,99 0,143 6,61 7, ,0 3 0,1 0,174 2,97 0,135 6,60 7, ,0 5 11,4 0,144 1,93 0,090 6,61 6, ,1 7 18,2 0,226 2,05 0,083 6,61 11, ,2 9 14,8 0,103 2,83 0,174 7,02 5, ,1 11 0,9 0,167 2,66 0,140 6,74 8, ,8 Medelvärde 7,6 0,166 2,57 0,128 6,70 7, ,7 2,5 Avvikelse 13% 10% 1% 11% 2% -5% -5% 7% 6% 2% 1% Medelvärde 6,8 0,152 2,54 0,116 6,56 7, ,4 2,5 Konf.int. 95% 1,5 0,008 0,11 0,009 0,05 0, ,7 0,3 Antal obs Station 7: DALA JÄRNA (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Tot.krom Nickel (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Cr) (Ni) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,54 0,19 4,5 0,006 0,25 0,28 3 0,40 0,14 1,8 <0,00 0,21 <0,2 5 0,32 0,15 1,6 0,006 0,25 <0,2 7 0,32 0,22 1,8 0,013 0,24 0,21 9 0,25 0,16 0,8 0,004 0,22 <0,2 11 0,35 0,21 1,4 0,006 0,19 0,23 Medelvärde 0,36 0,18 2,0 0,006 0,23 0,17 Avvikelse -8% -12% -24% -34% -23% -21% Medelvärde 0,39 0,20 2,5 0,009 0,29 0,21 Konf.int. 95% 0,07 0,02 0,4 0,002 0,06 0,03 Antal obs
32 Station 8: MOCKFJÄRD (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 F C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mg/l 1 3,2 0,176 2,82 0,137 6,56 9, ,0 0,035 0,033 0,07 2 0,1 0,208 2,64 0,101 6,44 9, ,0 0,044 0,035 0,07 3 0,2 0,194 2,74 0,113 6,63 9, ,0 0,041 0,036 0,08 4 1,9 0,211 2,16 0,079 6,56 8, ,0 0,027 0,030 0, ,9 0,154 1,87 0,071 6,73 7, ,0 0,023 0,031 0, ,6 0,146 2,39 0,110 6,77 8, ,0 0,031 0,030 0, ,3 0,220 2,19 0,086 6,71 11, ,0 0,023 0,025 0, ,0 0,183 2,51 0,111 6,79 9, ,0 0,029 0,031 0, ,8 0,105 2,82 0,175 7,10 5, ,0 0,034 0,028 0, ,8 0,103 2,83 0,175 7,08 5, ,0 0,035 0,029 0, ,2 0,262 1,96 0,092 6,76 12, ,0 0,025 0,024 0, ,2 0,137 2,65 0,143 6,84 7, ,0 0,034 0,030 0,07 Medelvärde 8,2 0,175 2,46 0,116 6,75 8, ,3 3,2 0,032 0,030 0,06 Avvikelse 8% 13% -10% 3% 0% 8% -2% 3% 25% -30% 13% -12% -25% 7% Medelvärde 7,6 0,156 2,71 0,113 6,72 8, ,6 2,8 0,036 0,040 0,06 Konf.int. 95% 2,5 0,007 0,07 0,006 0,03 0, ,8 0,3 0,001 0,001 0,00 Antal obs Station 8: MOCKFJÄRD (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Tot.krom Nickel Kalcium Magnesium Natrium Kalium (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Cr) (Ni) (Ca) (Mg) (Na) (K) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1 0,31 0,18 2,3 0, ,0 0,21 <0,2 3,51 0,69 0,69 0,35 2 0,27 0,18 2,4 0, ,0 0,27 <0,2 3,04 0,62 0,62 0,35 3 0,32 0,16 1,9 0, ,0 0,26 <0,2 3,23 0,63 0,63 0,35 4 0,42 0,19 2,4 0, ,0 0,27 0,23 2,63 0,50 0,50 0,31 5 0,40 0,15 1,8 0, ,0 0,23 0,20 2,19 0,40 0,40 0,31 6 0,51 0,13 2,8 0, ,0 0,22 0,22 2,85 0,54 0,54 0,31 7 0,53 0,20 2,9 0, ,0 0,28 0,27 2,85 0,50 0,50 0,23 8 0,31 0,13 1,5 0, ,0 0,22 0,20 3,21 0,63 0,63 0,27 9 0,27 0,11 1,0 0, ,0 0,25 <0,2 3,49 0,68 0,68 0, ,30 0,10 1,1 0, ,0 0,24 <0,2 3,51 0,66 0,66 0, ,43 0,15 1,6 0, ,0 0,22 <0,2 2,61 0,45 0,45 0, ,25 0,11 1,2 0, ,0 0,19 <0,2 3,35 0,58 0,58 0,31 Medelvärde 0,36 0,15 1,9 0, ,0 0,24 0,17 3,04 0,57 1,23 0,31 Avvikelse -34% -11% -23% -5% 8% 3% 11% -20% 1% 3% -1% -4% Medelvärde 0,53 0,17 2,4 0, ,4 0,22 0,21 3,01 0,56 1,24 0,32 Konf.int. 95% 0,05 0,02 0,2 0, ,3 0,02 0,02 0,09 0,02 0,04 0,01 Antal obs
33 Station 9: IDRE (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,0 0,059 2,87 0,172 6,73 3, ,5 3 0,2 0,049 3,07 0,208 6,94 2, ,6 5 8,8 0,091 1,51 0,077 6,61 4, ,3 7 16,3 0,104 1,94 0,109 6,77 5,9 180 <5 <2 7 2,7 9 12,1 0,073 2,48 0,161 7,03 4, ,2 11 0,0 0,063 2,80 0,198 6,91 3, ,1 Medelvärde 6,2 0,073 2,44 0,154 6,83 4, ,5 1,9 Avvikelse 18% 2% 1% 7% 2% -3% -5% 10% 7% -15% 39% Medelvärde 5,4 0,072 2,43 0,145 6,70 4, ,4 1,4 Konf.int. 95% 1,4 0,005 0,14 0,011 0,04 0, ,7 0,2 Antal obs Station 10: GRÖVLAN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,0 0,028 2,38 0,135 6,77 1, ,9 3 0,0 0,018 2,64 0,151 6,91 2, ,9 5 7,0 0,060 1,29 0,063 6,56 3, ,5 7 16,5 0,067 1,68 0,086 6,87 3,9 150 <5 <2 6 2,2 9 10,5 0,040 2,57 0,172 7,13 2,1 110 <5 <2 4 1,4 11 0,0 0,026 2,86 0,176 6,77 2, ,0 Medelvärde 5,7 0,040 2,24 0,130 6,84 2, ,8 1,7 Avvikelse 24% -12% -2% 6% 2% -1% -14% -9% 45% -15% 14% Medelvärde 4,6 0,045 2,28 0,124 6,71 2, ,6 1,5 Konf.int. 95% 1,3 0,006 0,13 0,010 0,05 0, ,9 0,3 Antal obs Station 12: ROT (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 2,0 0,100 2,46 0,138 7,02 5, ,5 3 2,1 0,082 2,85 0,179 6,94 4, ,8 5 9,6 0,095 2,29 0,130 6,82 5, ,0 7 14,3 0,096 2,01 0,112 7,05 5, <2 4 1,9 9 13,8 0,092 2,21 0,130 6,85 4, ,5 11 3,4 0,088 2,27 0,147 6,78 4, ,0 Medelvärde 7,5 0,092 2,35 0,139 6,91 4, ,7 1,5 Avvikelse 21% 7% -5% -2% 2% -2% -9% -11% 1% -15% 4% Medelvärde 6,3 0,087 2,47 0,142 6,77 5, ,4 1,4 Konf.int. 95% 1,1 0,003 0,09 0,009 0,04 0, ,3 0,2 Antal obs
34 Station 13A: BLÅLÄGAN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,7 0,095 2,06 0,082 6,51 3, ,8 3 0,2 0,124 2,09 0,091 6,65 4, ,0 5 8,8 0,224 1,25 0,009 5,32 7,1 210 <5 <2 9 1,5 7 12,2 0,442 1,65-0,02 4,89 16,2 320 <5 <2 9 1,5 9 7,5 0,222 1,61 0,035 6,23 7,1 200 < ,3 11 0,0 0,113 1,76 0,069 6,50 4, ,0 Medelvärde 4,9 0,203 1,74 0,043 6,02 7, ,3 2,9 Avvikelse 19% -19% -5% 187% 5% -30% -4% 57% 5% 1% 15% Medelvärde 4,2 0,243 1,81 0,019 5,76 9, ,2 2,5 Konf.int. 95% 1,5 0,047 0,13 0,021 0,30 2, ,5 0,4 Antal obs Station 13A: BLÅLÄGAN (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Tot.krom Nickel (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Cr) (Ni) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 <0,2 0,25 1,1 0, ,8 0,17 <0,2 3 <0,2 0,19 <0,5 0, ,9 0,21 <0,2 5 0,32 0,33 1,8 0, ,4 0,16 <0,2 7 0,30 0,97 3,2 0, ,7 0,23 <0,2 9 0,87 0,49 5,8 0, ,8 0,26 0,32 11 <0,2 0,35 1,0 0, ,8 0,19 <0,2 Medelvärde 0,30 0,43 2,2 0, ,6 0,20 0,14 Avvikelse 46% 6% 3% -20% -15% -18% 4% 8% Medelvärde 0,22 0,41 2,2 0, ,6 0,20 0,13 Konf.int. 95% 0,05 0,07 0,5 0, ,0 0,02 0,02 Antal obs
35 Station 13: ROTÄLVEN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l 1 0,1 0,047 3,18 0,196 6,94 2, ,1 0,017 0, ,0 0,069 3,06 0,182 6,95 3, ,0 0,020 0, ,1 0,046 3,24 0,209 7,00 2, ,0 0,020 0, ,0 0,126 2,36 0,117 6,83 6, ,1 0,013 0, ,1 0,090 2,05 0,114 6,87 4, ,8 0,013 0, ,5 0,070 2,72 0,163 7,11 3, <2 4 1,0 0,016 0, ,0 0,110 2,48 0,147 7,03 5, <2 4 2,1 0,018 0, ,6 0,091 2,80 0,174 7,18 4,1 120 < ,1 0,017 0, ,9 0,076 2,95 0,198 7,14 3, <2 3 1,7 0,018 0, ,9 0,081 3,13 0,206 7,15 3, ,7 0,018 0, ,3 0,053 3,22 0,222 7,01 3, ,0 0,020 0, ,3 0,049 3,31 0,233 7,16 6, ,3 0,018 0,040 Medelvärde 6,4 0,076 2,88 0,180 7,03 4, ,4 1,3 0,017 0,036 Avvikelse 18% -13% 8% 18% 3% -9% -10% -10% -31% -28% 3% -14% -11% Medelvärde 5,5 0,087 2,69 0,155 6,84 4, ,6 1,3 0,020 0,040 Konf.int. 95% 1,0 0,008 0,10 0,009 0,04 0, ,4 0,1 0,001 0,002 Antal obs Station 13: ROTÄLVEN (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Kalcium Magnesium Natrium Kalium (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Ca) (Mg) (Na) (K) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1 0,20 0,06 0,6 0, ,0 3,19 0,51 0,51 0,25 2 0,20 0,08 1,1 0, ,0 2,98 0,56 0,56 0,31 3 0,54 0,05 1,1 0, ,7 3,09 0,58 0,58 0,28 4 0,27 0,14 1,3 0, ,4 2,39 0,40 0,40 0,30 5 0,24 0,09 1,5 0, ,2 2,05 0,31 0,31 0,28 6 0,26 0,09 0,9 0, ,9 2,66 0,48 0,48 0,28 7 0,21 0,14 0,8 0, ,4 2,82 0,46 0,46 0,24 8 0,29 0,10 1,3 0, ,6 2,84 0,49 0,49 0,25 9 0,22 0,11 0,6 0, ,0 3,02 0,52 0,52 0, ,27 0,10 0,6 0, ,1 3,20 0,49 0,49 0, ,29 0,11 0,8 0, ,4 3,25 0,51 0,51 0, ,28 0,09 1,1 0, ,5 3,51 0,54 0,54 0,28 Medelvärde 0,27 0,10 1,0 0, ,9 2,92 0,49 1,52 0,29 Avvikelse 9% -22% -44% -25% -13% -37% 2% 10% -2% -13% Medelvärde 0,25 0,12 1,7 0, ,6 2,87 0,45 1,54 0,33 Konf.int. 95% 0,05 0,01 0,3 0, ,6 0,12 0,02 0,06 0,02 Antal obs
36 Station 15: EVERTSBERG (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1 0,4 0,102 2,92 0,152 6,73 4, ,9 3 0,3 0,108 2,88 0,140 6,68 5, ,0 5 12,2 0,125 1,95 0,077 6,47 6, ,4 7 18,5 0,164 2,10 0,094 6,61 8, ,2 9 13,7 0,129 2,82 0,158 6,79 6, ,4 11 0,1 0,115 2,77 0,069 6,66 5, ,3 Medelvärde 7,5 0,124 2,57 0,115 6,66 6, ,7 2,2 Avvikelse 9% 7% 3% 23% 3% -6% -6% -5% 4% -16% 22% Medelvärde 6,9 0,117 2,50 0,095 6,45 6, ,6 1,8 Konf.int. 95% 1,6 0,008 0,09 0,007 0,05 0, ,6 0,2 Antal obs
37 Station 16B: MORA/SPJUTMO (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l 1 0,3 0,101 2,43 0,139 6,84 5, ,2 0,014 0, ,9 0,093 2,71 0,160 6,85 4, ,8 0,018 0, ,1 0,085 2,74 0,174 6,86 4, ,7 0,018 0, ,3 0,105 2,84 0,161 6,87 5, ,2 0,018 0, ,8 0,110 2,08 0,105 6,66 6, ,2 0,016 0, ,2 0,094 2,32 0,128 6,81 4, ,1 0,015 0, ,6 0,120 2,23 0,124 6,91 6, ,5 0,018 0, ,5 0,098 2,28 0,131 6,96 5,5 170 < ,8 0,016 0, ,7 0,093 2,30 0,139 6,92 4, ,9 0,018 0, ,0 0,090 2,49 0,149 6,92 4, ,6 0,016 0, ,6 0,090 2,37 0,152 6,81 4, ,0 0,015 0, ,1 0,087 2,42 0,153 6,97 6, ,3 0,015 0,030 Medelvärde 7,5 0,097 2,43 0,143 6,86 5, ,1 1,4 0,016 0,031 Avvikelse 9% 3% -1% 4% 1% -2% -7% -8% -5% -15% -9% -20% -17% Medelvärde 7,0 0,095 2,46 0,138 6,79 5, ,9 1,5 0,020 0,037 Konf.int. 95% 1,2 0,004 0,06 0,005 0,03 0, ,3 0,2 0,001 0,002 Antal obs Station 16B: MORA/SPJUTMO (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Tot.krom Nickel Kalcium Magnesium Natrium Kalium (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Cr) (Ni) (Ca) (Mg) (Na) (K) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1 0,34 0,07 2,5 0, ,3 0,11 <0,2 2,98 0,49 0,49 0,24 2 0,22 0,07 0,9 <0, ,2 0,12 <0,2 3,05 0,56 0,56 0,28 3 0,36 <0,05 1,2 0, ,7 0,12 <0,2 3,05 0,54 0,54 0,28 4 0,22 0,13 1,2 0, ,7 0,14 <0,2 3,12 0,55 0,55 0,32 5 0,29 0,15 1,2 0, ,9 0,10 <0,2 2,18 0,34 0,34 0,30 6 0,22 0,06 1,0 0, ,8 0,10 <0,2 2,49 0,45 0,45 0,18 7 0,29 0,10 1,0 0, ,9 0,12 <0,2 2,68 0,47 0,47 0,26 8 0,27 0,08 0,7 0, ,0 0,10 <0,2 2,58 0,43 0,43 0,27 9 0,26 0,09 0,6 0, ,0 0,11 <0,2 2,71 0,47 0,47 0, ,24 0,11 0,6 0, ,6 <0,1 <0,2 2,73 0,48 0,48 0, ,32 0,09 1,0 0, ,6 <0,1 0,20 2,70 0,46 0,46 0, ,22 0,07 0,8 0, ,5 <0,1 <0,2 2,95 0,48 0,48 0,25 Medelvärde 0,27 0,09 1,1 0, ,4 0,11 0,11 2,77 0,48 0,94 0,27 Avvikelse -1% 2% -25% -20% -6% -22% -2% -11% -6% 0% -8% -25% Medelvärde 0,27 0,09 1,4 0, ,4 0,11 0,12 2,94 0,48 1,01 0,35 Konf.int. 95% 0,05 0,01 0,2 0, ,3 0,01 0,01 0,09 0,01 0,03 0,02 Antal obs
38 Station 17: OREÄLVEN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l 1 0,2 0,162 2,69 0,126 6,78 8, ,2 0,024 0, ,4 0,181 2,79 0,127 6,81 8, <0,5 0,025 0, ,5 0,153 2,64 0,132 6,65 6, ,3 0,025 0, ,4 0,185 2,36 0,100 6,56 9, ,4 0,020 0, ,7 0,153 2,54 0,135 6,71 7, ,4 0,022 0, ,6 0,122 2,80 0,139 6,82 6, ,8 0,024 0, ,2 0,151 2,52 0,129 6,88 8, ,7 0,025 0, ,2 0,145 2,78 0,141 6,93 8, ,2 0,026 0, ,2 0,136 2,96 0,166 6,97 6, ,1 0,026 0, ,0 0,142 2,85 0,150 6,90 7, ,2 0,024 0, ,5 0,134 2,64 0,148 6,83 6, ,0 0,024 0, ,3 0,125 2,65 0,142 7,00 8, ,7 0,023 0,032 Medelvärde 7,9 0,149 2,69 0,136 6,82 7, ,8 1,6 0,024 0,033 Avvikelse 12% 10% -2% 9% 2% 2% -2% -16% 2% -10% 7% -20% -22% Medelvärde 7,1 0,137 2,73 0,126 6,69 7, ,4 1,5 0,030 0,041 Konf.int. 95% 1,1 0,006 0,05 0,004 0,03 0, ,3 0,1 0,001 0,002 Antal obs Station 17: OREÄLVEN (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Kalcium Magnesium Natrium Kalium (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Ca) (Mg) (Na) (K) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1 0,33 0,16 1,9 0, ,3 3,38 0,42 0,42 0,31 2 0,39 0,11 2,1 0, ,7 3,38 0,46 0,46 0,31 3 0,36 0,14 2,3 0, ,7 2,94 0,41 0,41 0,29 4 0,41 0,18 2,3 0, ,7 2,78 0,39 0,39 0,31 5 0,36 0,20 1,9 0, ,6 3,05 0,41 0,41 0,31 6 0,45 0,09 1,7 0, ,0 3,23 0,42 0,42 0,31 7 0,36 0,13 1,6 0, ,3 3,35 0,43 0,43 0,30 8 0,43 0,12 2,0 0, ,8 3,48 0,42 0,42 0,32 9 0,31 0,14 1,4 0, ,4 3,71 0,47 0,47 0, ,32 0,15 1,0 0, ,9 3,29 0,46 0,46 0, ,32 0,17 1,2 0, ,5 3,19 0,43 0,43 0, ,33 0,08 1,3 0, ,2 3,43 0,41 0,41 0,28 Medelvärde 0,36 0,14 1,7 0, ,4 3,27 0,43 1,13 0,31 Avvikelse -14% -6% -34% -25% 9% -16% -4% -1% -7% -15% Medelvärde 0,42 0,15 2,5 0, ,9 3,40 0,43 1,21 0,36 Konf.int. 95% 0,04 0,01 0,3 0, ,0 0,08 0,01 0,03 0,02 Antal obs
Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2007 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat 2007 Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader 2007 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-2006 3, 4 infångades under hösten
Dalälvens Vattenvårdsförening
Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2 Vattenkemi Växtplankton Metaller i fisk Fryksta 3 Rapport 3:8 ISSN 43-327 Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Dalarnas Län, 79 84 Falun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Dalälvens Vattenvårdsförening
Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll i Dalälven Vattenkemi, växtplankton och metaller i fisk Fryksta 2009 Rapport 2009:14 Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Antalet äldre - idag och imorgon
Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Flodmynningar. Resultatblad regional miljöövervakning Uppdaterat 2012-01-16
Flodmynningar Resultatblad regional miljöövervakning Uppdaterat 2012-01-16 Det här ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län. Resultaten presenteras i form
Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående
Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Referensvärden samtliga undergrupper
Brukarenkät Utförare IFO-FH 214 Referensvärden samtliga undergrupper 214 2 Samtliga undergrupper Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI 8-76 7 1 TILLGÄNGLIGHET 84-79 7 1 EFFEKTIVITET 87-8 28 1 INFORMATION
Referensvärden samtliga resultatenheter
Brukarenkät Utförare IFO-FH 2 Referensvärden samtliga resultatenheter 2 3 Samtliga resultatenheter Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI - 78 55 94 TILLGÄNGLIGHET 61-78 59 92 EFFEKTIVITET 64-81 55 95 INFORMATION
YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting
Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1
Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1 Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik Bilagor: Kartor med interpolerade halter (Cr och Hg). Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i
Under v. 45-50 genomfördes den årliga enkätundersökningen riktad till barn, elever, ungdomar och föräldrar i Lärande och kulturnämndens verksamheter. Resultaten som presenteras är kopplade till kommunfullmäktiges
Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012
Hastighetsmätningar E20 Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Mätplatser... 5 Resultat av hastighetsmätningarna... 7 Mätplats 1 Infart soptippen,
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Rönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Befolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
PM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Uppdaterad 20140207 Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) OBS! Koordinaterna i alla rapporter anges i
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
chefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Två rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Dalälvens Vattenvårdsförening
Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll i Dalälven Vattenkemi, växtplankton, mm Fryksta 2006 Rapport 2006:23 ISSN 1403-3127 Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Dalarnas Län, 791 84 Falun
Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne
Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2010-07-12 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner
1(8) Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner Framtagen av Magdalena Nyberg, Jordbruksverket, 2016 Markavvattningssamfälligheter Inför en Grepparådgivning är det bra om
Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013
2013-11-08 Eskilstuna, oktober månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län oktober 2013 14 627 (11,0 %) 6 951 kvinnor (11,1 %) 7 676 män (11,0 %) 3 641
ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Företagsamheten 2014 Örebro län
Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011
Peter Gustafsson 2011-10-12 Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702-792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu E-mail: peter@ekologi.nu Sammanfattning
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Webb-bidrag. Sök bidrag på webben www.solvesborg.se. Gäller från 2015-01-01
Sök bidrag på webben www.solvesborg.se Gäller från 2015-01-01 Innehåll Kontaktperson Fritids- och turismkontoret Sölvesborg kommun Inledning Följande bidrag går att söka på webben Logga in Dokumenthantering
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år
PRESSMEDDELANDE 150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år 2012-11-14 Över 150 000 personer som är arbetslösa saknar ersättning från trygghetssystemen på arbetsmarknaden.
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013
Blekinge, april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Det går fortsatt trögt för svensk ekonomi.
Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.
Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. 1 Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Bällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett