AFA Försäkring projekt Dnr Speciering av manganföreningar i svetsrök och svetsares blodplasma Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AFA Försäkring projekt Dnr. 090227 Speciering av manganföreningar i svetsrök och svetsares blodplasma Slutrapport"

Transkript

1 AFA Försäkring projekt Dnr Speciering av manganföreningar i svetsrök och svetsares blodplasma Slutrapport Göran Lidén Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, Stockholm Kortfattad sammanfattning av projektets viktigaste resultat Rörtrådssvetsning (FCAW) var förknippad med den högsta mangankoncentrationen i svetsröken. Denna exponering var emellertid inte associerad med de högsta halterna av citratbundet mangan i blodet hos svetsarna. De högsta koncentrationerna av citratbundet mangan fanns i blodet hos svetsare som arbetade med pinnsvetsning (SMAW) med basisk elektrod i legerat stål men även hos svetsare som arbetade med gasbågsvetsning (GMAW) i olegerat stål. Eftersom citratbundet mangan kan passera blod-hjärnbarriären och ackumuleras i de basala ganglierna antas detta mangan kunna påverka psykomotorik och kognition. För svetsare i två av dessa svetsmetoder skiljde sig mangans fördelning i blodet signifikant, och i ett fall praktiskt taget signifikant, från kontrollernas fördelning av mangan i blodet. Skillnaderna mellan svetsare som använder dessa metoder och kontrollerna kan inte förklaras av uppmätt koncentration mangan i den respirabla fraktionen. Vi misstänker att detta istället beror på lösligheten i alveolerna för de manganföreningar som uppkommer vid de olika svetsmetoderna och hur mycket mangan som deponerar i alveolerna, två aspekter som helt förbigås vid provtagning av respirabelt damm. 1. Projektidé Projektet utgick från att mangans kritiska effekt (subkliniska psykomotoriska och kognitiva prestationsförsämringar) orsakas av att metallen ackumulerats i de basala ganglierna i hjärnan. För att komma in i hjärnan behöver det mangan som transporteras i blodet ta sig igenom blodhjärnbarriären. [1] Det finns flera öppningar i denna barriär och enbart det mangan som transporteras på ett sätt som möjliggör passage genom blod-hjärnbarriären kan orsaka den kritiska effekten. Mangan i plasma utgör bara 1-6% av allt mangan i blodet och det är enbart en del av detta som kan passera blod-hjärnbarriären. Vad man vet gäller det mangan som transporteras antingen av transferrin (en transportör för järn) som trevärd jon, i citratkomplex (som tvåvärd jon) eller som hydratiserad tvåvärd jon. Undersökningar vid Helmholz Zentrum München har visat att när koncentrationen av mangan ökar över en viss gräns ökar andelen citrattransporterat mangan. Eftersom svetsare exponeras för mer mangan än allmänheten torde detta visa sig i en tydlig skillnad i mängden citrattransporterat mangan, vilket kan passera blod-hjärnbarriären och påverka nervsystemet. Eftersom allt mangan i blodet därmed inte var lika intressant blir det viktigt att undersöka om det finns något samband mellan mangans olika föreningar i svetsrök och andelen mangan som transporteras i plasma med olika transportörer. Mangan i svetsrök som deponerat i alveolerna löses med tiden upp och överförs därefter till blodet i lungorna. Denna väg skiljer sig från den vanliga för mangan som tas upp via föda och dricksvatten. Detta mangan går direkt till levern för reglering av nivåerna i blodet och överskottsmangan förs till avföringen via gallan. 1

2 Projektets hypoteser var att olika svetsmetoder genererade olika manganföreningar vilka i sin tur gav upphov till olika andel mangan som transporterades med transportörer som möjliggjorde passage blod-hjärnbarriären. Projektet bestod därför av tre delar: 1) Undersöka hur mangan förekom i svetsröken från 6-10 vanligt förekommande svetsmetoder; 2) Mäta exponering och fördelning av mangan i olika blodfraktioner för ungefär 75 svetsare som använde de metoder som tidigare undersökts; samt 3) Undersöka till vilka transportörer i plasma som mangan var bundet. Svetsares manganfördelningen i blod och mangantransportörer i plasma jämförs med kontroller. Då mangan och järn ligger bredvid varandra i periodiska systemet och mangan kan anta samma valenstal som järn kan transportörer för järnjoner också transportera manganjoner och för mycket/litet av endera metallen störa kroppens jämvikt för den andra. Därför analyserades även järn vid alla analyser för mangan. Skulle vi finna att några svetsmetoder genererade mangan som kan passera blod-hjärnbarriären skulle detta kunna ligga till grund för val av svetsmetod utifrån ett hälsoperspektiv. Förmodligen skulle detta då på sikt även leda till teknisk utveckling inom svetsindustrin för att manganmängden skulle minska i nuvarande metoder med hög andel mangan som transporteras så att det kan passera blod-hjärnbarriären. 2. Ursprunglig projektplan Den ursprungliga projektplanen var på tre år. Inom projektet avsågs att i stora drag göra följande Göra en bred karaktärisering av mangan i svetsrök från 6 10 svetsmetoder genom mätningar hos Elga och ESAB. I detta skulle bl.a. ingå partikelstorleksfördelning, mangans och järns partikelstorleksfördelningar, elementanalys av svetsröken, morfologisk analys av svetsrökspartiklar med både SEM och TEM/EELS, analys med XRD av kristallina manganföreningar i svetsröken. Söka etiskt tillstånd för provtagningarna på arbetsplatserna Ta blodprov och provta respirabel aerosolfraktion på ung. 75 svetsare från 5-10 arbetsplatser. Dessutom ta blodprov på ung. 30 kontroller. Både svetsare och kontroller får en enkät som rör arbetsuppgifter, hälsa, diet, etc. som kan ha inverkan på kroppens järn- och manganhomeostas. Både luft- och blodprover analyseras med ICP-MS, huvudsakligen på mangan (Mn) och järn (Fe). Vid ITM/Stockholms universitet sätts den analysmetod upp som använts av prof. B Michalke vid Helmholz Zentrum München (HZM) för att analysera transportörer av toxiska metaller i blodplasma. Ett urval av blodproven analyseras med XANES (X-ray Absorption Near Edge Structure) för att se vilka valenstal dessa manganjoner har. 3. Ändringar i projektplanen Under projektets gång har av olika anledningar delar av projektplanen lämnats därhän och andra tillkommit. Enbart i några av dessa fall har det varit till nackdel för projektet, eftersom de lösningar som hittades oftast var bättre än den ursprungliga planen. Projektplanen utökades till fyra år eftersom det blev uppenbart att vi inte skulle hinna på tre år, bl.a. p.g.a. analysproblem för att bestämma mangantransportörerna. Den person på ITM/SU som skulle ansvarat för att sätta upp av den analysmetod som används vid HZM slutade, och det beslöts därvid att istället skicka proverna till HZM för analys. Blodplasma och blodserum är i princip samma vätska. Serum erhålls genom att koagulerat blod, d.v.s. helblod provtaget i rör utan annan tillsats än koagultionsaktivator, som fått kallna 2

3 centrifugeras varefter serum avskiljs från blodkropparna. För att få plasma tas blodprovet i ett rör med ett tillsatt antikoagulationsmedel, vanligen natrium eller litiumheparin, som efter noggrann blandning fått kallna före centrifugering. Efter centrifugeringen avskiljs plasma från blodkropparna. Det misstänktes att antikoagulationstillsatsen för plasmaseparationen kunde innehålla spår av mangan varför det bestämdes att använda serumprover istället för plasmaprover för analysen av mangantransportörer. Det visade sig vara omöjligt att göra bra analyser av kristallina föreningar i svetsrök med XRD eftersom de enskilda mangankristallerna var för små för röntgenstrålning (de var röntgenamorfa ) och de instrument som vi hade bra tillgång till hade för hög fluorescens från järn vilket störde bort de svaga mangansignalerna. Svetsröksprover har därför istället undersökts med sekventiell lakning för att klassificera manganet i fyra grupper med olika löslighet. Dessutom har svetsrök från de svetsmetoder som undersöktes hos Elga och ESAB analyserats med XANES vid Max IV (Lunds universitet) för att bestämma vilka manganoxider som förekommer. På grund av omdisponeringar i projektbudgeten blev det i slutet av projektet möjligt att köpa in ett direktvisande instrument som mäter partikelarean för den aerosolfraktion som deponerar i alveolerna (Matter DiSCmini). Detta mäter partikelarean oberoende av kemisk sammansättning, så det kan inte ge någon information direkt relaterad till mangan i svetsrök. Detta instrument användes på de tre sista arbetsplatserna som besöktes. Det visade sig vara omöjligt att analysera (torkade) plasmaprov med XANES eftersom manganhalten var för låg. Det visade sig senare att Michalke hade bestämt valenstalen för det mangan som transporterades med citratfraktionen. På grund av detta gjordes inga vidare analyser i denna fråga. Det tog mycket lång tid att analysera halterna av mangantransportörer i serum och att hitta några mönster. Avsikten var att presentera resultaten för International Institute of Welding s kommitté VIII Health, Safety and Environment i samband med dess svetskonferens i Essen i september Då var emellertid inte resultaten klara, och presentationer för svetsindustrin i Sverige (exkl. de deltagande svetsutrustningsleverantörerna) och internationellt planeras istället för våren Detta har även försenat arbetet med ta fram lättlästa beskrivningar av projektet och dess resultat på AMM/USÖs hemsida. I projektgruppen ingick personal från ITM/SU (aerosolprovtagning och metallanalys), AMM/USÖ (aerosolprovtagning, metallanalys och företagssköterska), IMM/KI (toxikologi) samt ESAB och Elga (svetsning). Ett-två projektmöten har hållits per år och däremellan har mindre möten hållits i Örebro vid något enstaka tillfälle. En referensgrupp sattes upp med deltagare från AV, Svetskommissionen, IVL samt IF-Metall. Referensgruppen har träffats en gång per år Förutom personal och resurser från de deltagande institutionerna har projektet kunnat analysera prover med XANES vid MAX IV/LU och med TEM/EELS vid Elektronmikroskopicentrum vid Institutionen för materialkemi vid Stockholms universitet. MAX IV understöds av Vetenskapsrådet och flera svenska universitet. Centrum för elektronmikroskopi tillkom efter en donation från Wallenbergsstiftelsen och stöds av Stockholms universitet centralt. 4. Ekonomisk redogörelse Det ekonomiska utfallet finns i Bilaga 1. Den totala kostnaden överstiger den budgeterade med kr. Till detta kommer lönekostnader vid ITM/SU och AMM/USÖ som inte bokförts på projektet. 3

4 5. Projektets delar i) Karaktärisering av tio svetsmetoder Mangan förekommer huvudsakligen vid fyra olika grupper av svetsmetoder vilka med amerikanska terminologi heter Shielded metal arc welding (SMAW manuell pinnsvetsning), Gas metal arc welding (GMAW MIG/MAG gasbågssvetsning), Flux cored arc welding (FCAW flussfylld rörtråd) och Metal cored arc welding (MCAW metallpulverfylld rörtråd). De tre senare finns i semiautomatiska versioner och använder olika typer av skyddsgas, dock finns vissa FCAW-metoder som ej använder sig av skyddsgas. Både SMAW och FACW använder sig av flussmedel för att minska syrets oxidation av metallen i ljusbågen. Beroende på elektrodernas flussmedel delas de in i basiska respektive rutila elektroder. Inom varje grupp av svetsmetoder finns många olika versioner beroende på tekniska krav på svetsfogen och huruvida metoden skall användas på olegerat stål (handelsstål), låglegerat eller höglegerat stål (rostfritt stål). De karaktäriserade metoderna presenteras i Tabell 1. Partiklarna i svetsrök har två olika ursprung. De första består av sfäriska primärpartiklar med en storlek på 5-20 nm vilka aggregerats till långa kedjor, ibland blir dock aggregaten mindre men kompaktare. De andra är betydligt större (ca 1 µm = 1000 nm) sfärer vilka kastats ut från den flytande svetssmältan. När mangan förångats i svetsbågen och kyls ned bortanför denna oxideras mangan och beroende på bl.a. temperatur är fyra olika oxider (med fyra olika valenstal) möjliga Mn(II)O, Mn(II)O-Mn(III) 2 O 3, Mn(III) 2 O 3 samt Mn(IV)O 2. Dessutom kan den blandade oxiden (tvåoch trevärt mangan) förekomma i blandformer med järn där de tvåvärda eller trevärda manganjonerna (helt eller devis) bytts ut mot järn. Denna oxid är betydligt svårare att lösa upp än de rena manganoxiderna. Tabell 1. Testade svetsmetoder Metod Stål Kommentar 1 Kommersiell version Manuella metoder SMAW ols 2 Rutil ESAB OK SMAW ols Basisk Elga P 48S SMAW hls 2 Rutil Elga Cromarod 316L SMAW hls Rutil-basisk hög-mn ESAB OK Halvautomatiska metoder (Gas) Skyddad GMAW ols ESAB OK Autrod GMAW hls ESAB OK Autrod 316L Si MCAW ols Metallpulver ESAB OK Tubrod FCAW ols Rutil ESAB OK Tubrod FCAW hls Rutil ESAB Shield-Bright 316L Xtra Självskyddad FCAW hls Rutil hög-mn ESAB OK Tubrodur ) Rutil: Flussmedlet innehåller höga andelar titanoxid; Basic: Flussmedlet innehåller höga andelar kalk (CaO) och fluorinnehållande mineral (t.ex. flusspat (CaF 2 ) och kryolit (Na 3 AlF 6 )); hög-mn: mycket hög andel mangan 2) ols: olegerat stål; hls: höglegerat stål 4

5 Metoder Luftburna partiklar karaktäriseras med olika mått på dess storlek beroende på hur partiklarna studeras och vilken avskiljningsmekanism man är intresserad av. Aerodynamisk diameter är intressant för partiklar större än 0.4 µm eftersom det enbart är partiklar med aerodynamisk diameter större än 0.4 µm som avskiljs med aerodynamiska krafter (tröghet respektive sedimentation). Mobilitetsdiameter bestäms med elektriska mätmetoder och den diametern är intressant för partiklar som huvudsakligen avskiljs med diffusion, dvs. mindre än 0.4 µm. För svetsrök som består av aggregat av antingen långa kedjor eller mer kompakta aggregat av små primärpartiklar kan inget av dessa mått direkt översättas till aggregatens geometriska längd eller bredd. Svetsrökspartiklarna karaktäriseras därför av tre olika storleksmått som alla används för sitt speciella sammanhang. För en manganmassviktad aerodynamisk partikelstorleksfördelning kan den massandel av svetspartiklarna som avskiljs aerodynamiskt i alveolerna skattas direkt utan extra antaganden. Det går dock inte för den del av manganet i svetsrök som avskiljs med diffusion. Den internationella standarden SS EN ISO 13137:2013 [2] har en konvention för både aerodynamisk och diffusiv avskiljningseffektivitet i alveolerna, se Figur 1. Figur 1. Provtagningskonventioner för den aerosolfraktion som deponerar i alveolerna p.g.a. diffusion respektive aerodynamiska krafter Prover togs från en modifierad testkammare ursprungligen tillverkad för tester enl. ISO [3] Svetsmetoderna karaktäriserades med standardmetoder inom provtagning och analys av luftburna partiklar: Partikelräknare 10 nm 1 µm; Skannande partikelmobilitetsklassifiering (SMPS); Kaskadimpaktor (MOUDI) åtföljt av analys med ICP-MS; Elementanalys på bulkprov (XRF) respektive enskilda partiklar (TEM-EDS); Kristallanalys (XRD); Partikelmorfologi (SEM, TEM) samt Analys av valenstal för enskilda partiklar (TEM-EELS). Eftersom röntgendiffraktionsanalys var mycket svårtydd p.g.a. för små kristaller (i de små svetspartiklarna) och hög fluorescens från Fe som störde analysen av mangans kristallina föreningar (främst oxider) genomfördes istället XANES-analys för att bestämma vilka manganoxider som förekom och en sekventiell löslighetsanalys för att klassificera manganet i fyra olika löslighetsklasser (vattenlösligt, lättlösligt, svårlösligt respektive olösligt). Den fjärde klassen representerar det mangan som måste lösas med en blandning av väteperoxid, salpetersyra och fluorvätesyra. Resultat Antalskoncentrationerna var ung. 10 ggr högre för de semimanuella metoderna än för de manuella metoderna. De antalsviktade mobilitetspartikelstorleksfördelningarna var alla likartade med den partikeldiameter som motsvarar toppen på fördelningarna (den s.k. moden) i inter- 5

6 vallet nm. Moden var i snitt ungefär 50 nm mindre för de semimanuella metoderna än för de manuella metoderna och dessa svetsmetoder bestod därför av partiklar med mindre mobilitetsdiameter än partiklarna från de manuella metoderna. Se Figur 2 för medelvärdena för de antalsviktade mobilitetsfördelningarna för de semimanuella metoderna. Även de manganmassviktade aerodynamiska partikelstorleksfördelningarna var alla likartade med moden i intervallet nm (= µm). Figur 2. Antalsviktade mobilitetsstorleksfördelningar för de semimanuella metoderna De manganmassviktade aerodynamiska partikelstorleksfördelningarnas mod var i snitt ungefär 200 nm (=0.2 µm) större för de manuella metoderna än för de semimanuella metoderna och dessa svetsmetoder bestod därför av partiklar med större aerodynamisk diameter än partiklarna från de semimanuella metoderna. Se Figur 3 för ett exempel. Både de antals- och massviktade fördelningarna varierar betydligt från svetsning till svetsning med samma metod. Figur 3. Uppmätt manganmassviktad aerodynamisk storleksfördelning för GMAW på olegerat stål ESAB OK Autrod Beroende på svetsmetod genereras partiklar med tre olika typer av utseende. Avgörande är massandelen metaller respektive summan för fluor och kisel. De metoder vars rök består av åtminstone 40% metall och mindre än 10% fluor och kisel bildade långa kedjor av mindre sfäriska partiklar vilka till stor del består av metalloxider (Typ 1). Vid ung. 20% fluor och kisel och 25% metaller fås istället partiklar av Typ 2 vilka antingen består av kompakta par- 6

7 tiklar innehållande ett fåtal primärpartiklar med ett hölje av andra element eller mycket korta kedjor av primärpartiklar. Vid en metallhalt nere på 10% erhålles partiklar av Typ 3, kompakta och isometriska (dock ej sfäriska) täckta av ett tjockt hölje samt mycket korta kedjor av primärpartiklar. Se Figur 4 och Tabell 2. Figur 4. I övre raden partiklar från svetsrök av Typ 1a och 1b, och i nedre raden av Typ 2 och 3. Tabell 2. Klassindelning av svetsrökspartiklar, elektroder, metallandel samt sammanslagen fluor och kiselandel Metod Kommersiell version Rutil 1 Partikel- Metaller [%] F & Si Basisk typ (Cr, Mn, Fe, Ni, Cu) [%] Manuella SMAW ESAB OK R 1a 49 9 SMAW Elga P 48S B SMAW Elga Cromarod 316L R SMAW ESAB OK R 1a 56 9 Halvautomatiska (Gas) Skyddad GMAW ESAB OK Autrod a 67 2 GMAW ESAB OK Autrod 316L Si 1a 59 3 MCAW ESAB OK Tubrod a 65 3 FCAW ESAB OK Tubrod R 1a FCAW ESAB Shield-Bright 316L Xtra R Självskyddad FCAW ESAB OK Tubrodur R 1b ) R: rutil, B: basisk 7

8 Tre svetsrökprov analyserades med transmissionselektronmikroskopi med energidispersiv röntgenspektroskopi (TEM-EDS) samt elektronenergiförlustspektroskopi (TEM-EELS): ESAB OK Autrod (låg andel mangan; hög andel järn), ESAB Shield-Bright 316L Xtra (låg andel mangan och järn) och ESAB OK Tubrodur (hög andel mangan och järn). Partikelutseendet i röken ESAB OK Autrod och i ESAB OK Tubrodur är snarlika med inslag av stora och små partikelagglomerat (sfäriska bollar ) samt också stor andel väldigt typiska partikelkedjor (se Figur 5). Röken från ESAB Shield-Bright 316L Xtra uppvisar mindre andel av svetstypiska långa förgrenade kedjor. Vissa av partiklarna/ agglomeraten synes vara mer kompakta med inslag av olika inneslutna partikelformationer (se Figur 5). En del av partiklarna och agglomeraten ser ut som runda bollsamlingar. Ett amorft skikt av troligtvis någon kiseloxidförening omger vissa av dessa olika partikelformationer. Figur 5. Vissa olika partikelformationer av svetsrök (fotograferade i ett transmissionsmikroskop av Kjell Jansson, Stockholms universitet). Observera att de formationer som ovan i bild redovisas är inte de enda typerna av formationer som finns i respektive prov. En EELS-undersökning i transmissionselektronmikroskopet genomfördes för proverna ESAB Shield-Bright 316L Xtra och ESAB OK Tubrodur för att undersöka om det var möjligt bestämma det huvudsakliga valenstalet för mangan i några olika partikelformationer (se även om medelvalenstal i avsnitt Röntgenabsorptionsspektroskopi nedan). Utvärderingen av detta är ännu inte färdig men förväntas vara klar under våren Som synes av Figur 5 tycks många bollar bestå av mindre enheter ( pre-primärpartiklar ) med olika kemisk sammansättning och varav vissa var kristallina medan andra var amorfa. Proverna har undersökts med tre olika röntgendiffraktionsinstrument med olika förutsättningar för studier av svetsrök. Inom projektgruppen fanns tillgängligt en modern Panalytical X pert röntgendiffraktometer (AM/USÖ), dock ej optimerad för denna typ av järnhaltiga prover (ett röntgenrör med kopparanod ger störande bakgrundstrålning på grund av fluorescens vid högt järninnehåll). Sex av proverna analyserades initialt. De erhållna diffraktogramen visade på hög järnfluorecens och har svaga och brusiga reflexer. Diffraktionsmönstret överensstämde i stort med någon form av magnetitförening (Fe3O4). Någon datoriserad matchning mot ICDD-databas (International Centre for Diffraction Data) har ej genomförts på grund av den låga kvalitén på diffraktogramen. Ej heller har några andra kristallina föreningar i röken 8

9 kunnat identifieras. Undersökningen kompletterades därför med studier med två andra röntgendiffraktometersystem (en vid MMK, Stockholms universitet (SU) samt ett annat system vid SWEREA/Kimab). Dessa två system ansågs ha möjlighet att reducera alternativt eliminera störande bakgrundsfluorescens. Vid SWEREA/Kimab studerades proverna ESAB OK Autrod 12.52, ESAB OK Tubrodur och ESAB OK Vid SU studerades proverna ESAB OK Autrod och ESAB OK Tubrodur samt kommer att studeras ESAB OK Tubrod 15.14, ESAB Shield-Bright 316L Xtra, ESAB OK Tubrodur och ESAB OK (resultaten från de fyra senaste förväntas bli klara under våren 2014). Det som hittills framkommit från dessa studier är att proverna ESAB OK Autrod 12.52, ESAB OK Tubrodur samt ESAB OK som analyserades vid SWEREA/Kimab visar på förekomst av någon magnetitförening med bäst matchning mot en syntetisk magnetit, Fe 2.9 O 4, (ICCDdatabas, PDF-kort ). För prov ESAB OK Tubrodur (med hög andel mangan (21%)) har även god matchning erhållits mot PDF-kort , en blandad mangan-järnoxid (Mn 0.43 Fe 2.57 O 4 ). Proverna ESAB OK Autrod och ESAB OK Tubrodur från studierna vid MMK/SU var ej av sådan kvalitet att någon datoriserad matchning genomfördes. Däremot kommer proverna ESAB OK Tubrod 15.14, ESAB Shield-Bright 316L Xtra, ESAB OK Tubrodur och ESAB OK med största sannolikt att kunna utvärderas då dessa nu analyseras med en instrumentering utrustad med ett röntgenrör med silveranod, varvid störande järnfluorescens ej längre ska föreligga. Samtliga tio svetsröksprover har studerats med hjälp av synkrotronbaserad röntgenabsorptionsspektroskopi (i detta fall XANES X-ray Absorption Near Edge Structure ) vid MAX IV (tidigare MAXLab) i Lund. Som referenssubstanser användes rena pulver av mangan- och järnoxider (MnO, Mn 3 O 4, Mn 2 O 3, MnO 2, Fe 3 O 4, Fe 2 O 3, etc.). Utseendet och läget vid respektive elements absorptionskant utvärderades med avseende på medelvalenstal samt innehåll av de olika metalloxiderna (med lineär kombinationsanpassning). För järn så beräknades medelvalenstalet för samtliga prover till mellan ca +2,5 till +3, vilket överensstämmer väl med data från XRD-studierna ovan om att proverna innehåller någon typ av magnetitförening. Mängdandelen av specifikt Fe 3 O 4 i sju av proverna har beräknats och varierar mellan ca %. ESAB OK Tubrodur och ESAB OK Tubrod indikerar ett något annorlunda mönster med andelar av både metalliskt järn samt större andel av trevärt järn (Fe 2 O 3 ). Likaså ESAB OK uppvisar ett annorlunda mönster med stor andel trevärt järn men ingen förekomst av metalliskt järn. För mangan är inte XANES-utvärderingen helt slutförd då det visade sig att datainsamlingen av referenssubstansen (MnO 2 ) måste göras om på grund av för hög självabsorption vid första analystillfället. En mycket preliminär beräkning ger dock ett medelvalensvärde för alla prover på ca +2,6, vilket indikerar förekomst av någon Mn 3 O 4 -förening. Mängdandelen av specifikt Mn 3 O 4 för samtliga tio prover varierar mellan ca % (fem av proverna mellan %), vilket kan jämföras även med järn och Fe 3 O 4 ovan. Samtliga prover förutom ESAB OK Autrod 12.51, ESAB OK samt Elga P 48S indikerar även en liten förekomst av små mängder metalliskt mangan (Mn(s)). Endast proverna ESAB OK Tubrodur och Elga P 48S indikerar eventuell förekomst av Mn(IV)O 2. En slutlig utvärdering av medelvalenstalen samt andelar beräknas vara färdig först under april/ maj Löslighetsanalysen visade att det var stor skillnad i löslighet mellan de olika metodernas svetsrök. Lösligheten för mangan i svetsröken för Elga Cromarod 316L var exceptionellt hög, 99%, å andra sidan var andelen mangan i svetsröken den lägsta för metoderna, ung. 2.7%. För tre metoder var manganet i svetsröken till mer än 20% olösligt, SMAW rutil på olegerat stål (OK 46.00) samt GMAW på både legerat och olegerat stål (OK Autrod 316L Si respektive 9

10 OK Autrod 12.51). För fyra metoder var minst 50% av manganet svårlösligt, SMAW basisk på olegerat stål (Elga P 48S), SMAW rutil-basisk på legerat stål med hög halt av mangan (OK 86.30), MCAW rutil (OK Tubrod 14.01) samt FCAW rutil utan skyddsgas på höglegerat stål (OK Tubrodur 15.60). Se Figur 6. En kristallanalys av både bulkprov respektive den olösliga fraktionen för den svetsmetod med högst andel olösligt mangan (SMAW rutil på olegerat stål) visade att både den lösliga och den olösliga fraktionen tycktes bestå av samma variant av järns mixade oxid, där 3% av järnet bytts ut mot andra metaller (troligen mangan eftersom varken krom eller nickel som också kan bilda dessa blandoxider med järn förekom i röken). Det en var högre andel röntgenamorft mangan i den olösliga fraktionen än i bulkprovet, vilket är förvånande eftersom amorfa föreningar vanligen är mer lättlösliga än kristallina föreningar. Figur 6. Sekventiell löslighet för mangan i fyra olika vätskor: Steg 1. 0,01 mol/liter ammoniumacetat i vatten; Steg % ättiksyra; Steg 3. 0,1 mol/liter hydroxylaminhydroklorid i 25 % ättiksyra och Steg 4. uppslutning i slutet kärl i mikrovågsugn med en blandning av väteperoxid, salpetersyra och fluorvätesyra. Diskussion I snitt var den beräknade deponeringen av mangan i alveolerna p.g.a. aerodynamisk avskiljning 5.3% av allt mangan i svetsröken för de manuella metoderna mot 3.6% för de semimanuella metoderna. Att dessa värden blir så låga beror på att den aerodynamiska massviktade partikelstorleksfördelningen har sitt maximum för så små partikelstorlekar att de inte avskiljs aerodynamiskt. Utifrån de uppmätta mobilitetsfördelningarna går det inte att skatta andelen mangan som avskiljs i alveolerna p.g.a. diffusion eftersom svetsrökspartiklarna har oregelbunden form. Emellertid måste massmedianen ligga strax ovanför antalsmedianen, vilket innebär i intervallet nm. För dessa storlekar är avskiljning med diffusion svag, så även en mindre andel av det luftburna mangan som inte avskiljs aerodynamiskt kommer att avskiljas med diffusion. Moderna för svetsrökspartiklar från de manuella metoderna var ung. 50 nm större än partiklarna från de semimanuella metoderna och dessa borde därför deponera med en lägre diffusiv effektivitet. Detta får till konsekvens att små variationer i svetsrökens partikelstorleksfördelning och andningsmönster kan orsaka stora skillnader i hur stor andel av svetsröken som faktiskt deponerar. (Att inte all svetsrök deponerar i alveolerna skall inte ses som att exponeringen därmed skulle vara mindre allvarlig, utan istället som att den verkliga effekten är betydligt större per deponerad partikel än per luftburen partikel.) 10

11 Trots att partiklarna kan klassas i tre olika klasser på grund av sin form (se Figur 4) tycks detta inte ha något samband med deras storleksfördelning (vare sig med den antalsviktade mobilitetsstorleksfördelningen eller med den manganmassviktade aerodynamiska storleksfördelningen). Vi har inte lyckats bestämma vad den olösliga fraktionen består av. Att dess kristallina fas inte tycks skilja sig från bulkprovet för den svetsrök som innehöll störst andel olöslig skulle kunna innebära att den avgörande skillnaden mellan olöslig och svårlöslig mangan är att olösligt mangan finns under ett skyddande skal av olösliga föreningar, förslagsvis innehållande kisel. (Eftersom vi har kvar prover kommer arbetet med att finna några samband mellan kemisk förening/struktur och löslighet att fortsätta.) Lättlösligt mangan var lättare att karaktärisera: Den metod vars svetsröksmangan var mest lättlöst, Elga Cromarod 316L (SMAW rutil på höglegerat stål), innehåller mycket höga halter av kalium (28%); De två metoder som var näst mest lättlösliga, två FCAW rutila på olegerat respektive höglegerat stål, innehöll bägge höga halter av natrium (5-6%). Lösligheten för mangan i svetsrök ökar med andelen fluor, alkali, krom samt nickel, men minskar med andel järn. Det verkar inte finnas något enkelt samband mellan löslighet och partikeltyp. Slutsatser Det är en betydande skillnad i mängden svetsrök som alstras med olika svetsmetoder, men varken de antalsviktade mobilitetsfördelningarna eller de manganmassviktade aerodynamiska partikelstorleksfördelningarna uppvisar stora skillnader beroende på svetsmetod. Svetsrökpartiklarna i större delen av de testade metoderna uppvisar den förväntade formen med långa kedjor med små primärpartiklar (5-50 nm). De övriga svetsmetoderna alstrar istället betydligt kortare kedjor av primärpartiklar eller mer kompakta partiklar som är täckta av ett hölje. Om detta hölje eller metallpartiklarna består av vattenlösliga salter (t.ex. fluorider) torde vattenånga som kondenserar på partikeln då den efter inandning transporteras ned i andningssystemet mot alveolerna leda till att den växer i storlek och därför deponerar på ett annat ställe än vad som kan skattas utifrån des storlek och form i torr luft. Detta har inte undersökts i projektet och förutom två svenska konferensbidrag från åttiotalet finns i princip inget publicerat om detta i den internationella vetenskapliga litteraturen. Den olösliga manganfraktionen tycks bestå av blandad två- och trevärd oxid mellan (huvudsakligen) järn och (en mindre andel) mangan, Fe x Mn 1-x O-Fe 2-y Mn y O 3 Denna oxid (liksom blandoxiden av enbart järn) har en kristallstruktur som är en invers kubisk spinell. Det är betydande skillnad i löslighet för mangan i svetsröken från 1% olösligt till 60% olösligt för två mycket vanliga rutila pinnsvetsmetoder Elga Cromarod 316L för höglegerat stål respektive ESAB OK för olegerat stål. Även den svårlösliga fraktionen varierade stort, för fyra metoder översteg denna fraktion 50%. Man kan misstänka att den svårlösliga fraktionen av det som deponerat i alveolerna kan komma att ligga kvar länge och kanske till stor del lösas upp när det redan lättlösliga manganet redan lösts upp och att mängden som löses upp per dag därför blir låg, och att kroppen därför har lättare att ta hand om detta mangan på ett sätt som erbjuder mindre möjligheter att penetrera blod-hjärnbarriären Lösligheten för mangan tycks vara minst lika väsentlig för att ge ett bra mått på exponeringen för mangan i svetsrök som totala mangankoncentrationen. Det går emellertid inte att utifrån dessa mätningar ge ett välunderbyggt förslag på vilken kombination av olika löslighetsfraktioner som bäst motsvarar vad som händer i alveolerna. 11

12 ii) Svetsares exponering för mangan och relation till mangan i olika blodkomponenter Etiskt tillstånd för provtagningarna på arbetsplatserna och motsvarande analyser har erhållits av EPN. Detta tillstånd har utvidgats en gång. Metoder Företag med svetsare som huvudsakligen använder varianter av de svetsmetoder som testats i projektets första del kontaktades för medverkan. Företagen fanns antingen bland kunderna hos Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro eller hos något av de deltagande svetsföretagen. Vid ett förbesök informerades om projektet, intresserade svetsare/ kontroller fick ett informationsblad, en enkät att fylla i fram till mätdagen och ett papper att signera om informerat samtycke. Vid mätningarna togs prover från alla svetsare som blev exponerade för mangan (oberoende av hur metoden förhöll sig till de som tidigare testats) och deltagande kontroller. Produktionen vid de deltagande företagen var varierad: rensning/ lagning vid gjuterier, underleverantör till tillverkningsindustrin, egen tillverkning av större och mindre konstruktioner. Tillverkningen skedde antingen i svetsbås eller i stora svetshallar. På några av företagen skedde produktionen i 2- eller 3-skift, och då mättes på alla skiften. Figur 7. Den minicyklon som använts vid provtagningen av respirabelt damm Personburen provtagning på respirabelt damm, respirabelt mangan och respirabelt järn genomfördes med en liten minicyklon som delvis utvecklats inom projektet, se Figur 7. Denna cyklon följer kraven i SS-EN ISO :2011[4] och är monterad så att den är nära näsa/ mun oberoende av om svetsaren har sin svetsskärm på sig, respektive om den är upp- eller nedfälld. Provtagningen genomfördes under en arbetsdag/-skift och varade timmar, med ett medelvärde på 6.5 timmar. Vid två platser per skift genomfördes även stationära mätningar med provtagning av inhalerbart damm och respirabelt damm med minicyklonen och en traditionell cyklon. Vid de två sist besökta företagen genomfördes dessutom stationära mätningar dels med det direktvisande instrumentet för deponerad partikelarea i alveolerna, dels med två provtagare för de aerosolfraktioner som deponerar i alveolerna respektive i yttre delarna av näsan. Dessa provtagare har utvecklats inom det europeiska FP7-projektet nanodevice och har använts för att bestämma koncentrationen mangan som deponerar. Filterproverna har analyserats gravimetriskt och med ICP-MS för mangan och järn med samma metod som användes för kaskadimpaktor-proverna från karaktäriseringen av svets- 12

13 metoderna. Den gravimetriska dammbestämningen gjordes på en Mettler Toledo MX5 filtervåg enligt metod AME 11:03. Mangan och järn analyserades på en HP ICP-MS och metod AME 11:20 efter uppslutning i slutet kärl i mikrovågsugn SEM MARS 5 med en blandning av väteperoxid, salpetersyra och fluorvätesyra. Både AME 11:03 och AME 11:20 är AMM/USÖs interna SWEDAC-ackrediterade metoder. Vid slutet av arbetspasset togs blodprov från försökspersonerna. För att undvika kontaminering av mangan från kanyl och mandräng fylldes blodprovrören i öppnat skick direkt via kran på infartskatetern. Samtliga rör vaggades 15 minuter efter provtagning och lades sedan i kylväska. Prover togs för helblod (B), plasma (P), serum (S) och blodkroppsgröt (ELT), CRP, järn och ferritin. Proverna för plasma, serum och blodkroppar separerades på lab och därefter frystes proverna till -20 C. CRP, järn och ferritin analyserades på klinkemiska laboratoriet vid Universitetssjukhuset i Örebro medan helblod, plasma och blodkroppsgröt analyserades på mangan och järn vid ett kommersiellt laboratorium. Serumproverna analyserades vid HZM och redovisas nedan i ett separat avsnitt. Både svetsare och kontroller fick besvara en enkät med frågor om ålder, tid i yrket, tidigare arbeten, använda svetsmetoder, hälsa, intag av mediciner, naturläkemedel, vitamin- och kosttillskott, tidigare sjukdomar, rökvanor, dricksvatten, m.m. Tre olika mått har använts för att skatta exponeringen för mangan: koncentrationen vid provtagningstillfället, antalet år som svetsare, samt produkten av de två tidigare måtten. Skillnaden i koncentration av mangan och järn i blodfraktionerna B, P & ELT mellan grupperna svetsare och kontroller har testats med både ett parametriskt test (Welch-Aspins version av Students t-test) och ett icke-parametriskt test (Wilcoxons test). De ger i allmänhet samma resultat, även om signifikansnivåerna ibland skiljer sig åt. Resultat Totalt togs både prov på respirabelt damm och blodprov från 71 svetsare och blodprov togs på 29 kontroller. Som grupp har kontrollerna ofta tjänster som innebär produktions-, personaleller företagsledning. Kontrollerna har en högre genomsnittlig ålder (46.6 år) mot 41.0 för svetsarna. Andelen kvinnor var högre bland kontrollerna än för svetsarna. Andelen rökare var betydligt högre bland svetsarna. Det var ingen skillnad mellan svetsarna och kontrollerna vad avsåg de klinkemiska analyserna. Proverna visade att en svetsare kunde misstänkas ha hemokromatos och han informerades om detta och blev ombedd utreda det. Misstankarna kunde senare bekräftas och dennes blodvärden har strukits från slutliga analysen. Två kontroller uppgav i enkäten att de svetsade 2 h per vecka och även de ströks från den slutliga analysen. Det visade sig svårt att begränsa urvalet av svetsare till de som arbetade enbart med ett urval av variationer av de svetsmetoder som testats i projektets första del. För FCAW rutil på olegerat stål och GMAW på olegerat stål deltog dock 21 respektive 19 svetsare. För metoderna MCAW på olegerat stål, FCAW på höglegerat stål, SMAW basisk på låglegerat stål, GTAW på låglegerat stål samt SAW på låglegerat stål deltog enbart 4-6 svetsare per metod. (GTAW går även under namnet TIG och SAW betyder submerged arc welding och innebär att svetssmältan skyddas av ett lager med pulver.) För metoderna SMAW belagd elektrod på låglegerat stål, SMAW rutil på höglegerat stål, SMAW basisk Zr på höglegerat stål, GMAW på legeringar utan järn, GMAW på höglegerat stål, GTAW på höglegerat stål samt SAW på olegerat stål erhölls deltog enbart 1-2 svetsare per metod, totalt 9 svetsare. Se Tabell 3. 13

14 Tabell 3. Svetsmetoder för vilka mätningar gjorts samt skattade 95% konfidensintervall 1 för manganexponeringens geometriska medelvärde Svetsmetod Stål- Antal Konfidensintervall Kvalitet [mg/m 3 ] SMAW Basisk lls GTAW lls SAW lls GMAW ols MCAW ols FCAW Rutil ols FCAW Rutil hls ) Under antagande att uppmätta koncentrationer är log-normalfördelade Vid en jämförelse med de svenska hygieniska gränsvärdena för respirabelt mangan (0.1 mg/m 3 ), järn (3.5 mg/m 3 ) samt damm (5 mg/m 3 ), visade det sig att gränsvärdet överskreds för 30% av manganexponeringarna, medan enbart en svetsare överskred gränsvärdena för både järn och respirabelt damm, och ytterligare en för respirabelt damm. Fördelningen av mangankoncentrationerna var log-normal med två moder, med den ena moden på 0.1 mg/m 3 och den andra på 0.01 mg/m 3 ). Den övre moden stod för 65% av alla uppmätta exponeringar och bestod huvudsakligen av FCAW, GMAW på låglegerat stål, SMAW basisk Zr och SMAW rutil (bägge SMAW på höglegerat stål), medan SMAW basisk på låglegerat stål, GMAW på höglegerat stål, GTAW och SAW genererade 10 ggr lägre exponeringar. Se Figur 8. Figur 8. Fördelningen av svetsarnas manganexponering. Röd vertikal linje indikerar et svenska gränsvärdet (0.1 mg/m 3 ). Den svarta kurvan visar den bimodala fördelningen av exponeringarna. De svetsmetoder som markerats med fet stil i teckenförklaringen är de som mestadels återfinns i den övre moden. Den svarta vertikala linjen vid 0.02 mg/m 3 visar den exponering där frekvensfunktionen för de bägge moderna har samma värde. För svetsare som arbetar med GMAW eller FCAW blir det ingen systematisk skillnad i respirabelt mangan beroende på användning av andningsskydd eller huruvida punktutsug fanns på arbetsplatsen. För de svetsare som använder andra svetsmetoder än GMAW eller FCAW och använder andningsskydd 50-75% av arbetstiden är exponeringen för de med punktutsug signifikant 13 ggr lägre än för de utan punkutsug. Detta kan dock istället bero vilken produktion de 14

15 arbetar med (dvs. vilket företag de arbetar på) eftersom användningen av punktutsug är rätt homogen per arbetsplats. Minicyklonen har fungerat bra, men blev lite för tung, så nästa version behöver optimera godstjockleken eller t.ex. tillverka den i aluminium istället för brons vilket skulle minska vikten med 70%. Regression mellan koncentrationer respirabelt damm uppmätta stationärt med den designade minicyklonen och den traditionella cyklonen uppvisade ett lineärt samband med lutningskoefficient och r 2 lika med 1.11 respektive 0.95, då dammkoncentrationen var lägre än 1 mg/m 3. Mätningarna med depositionsprovtagarna på två stationära positioner på två arbetsplatser visade att i snitt deponerade 4-12% av respirabelt mangan i alveolerna medan 0.3-2% deponerade p.g.a. diffusion i yttre näsan. Mätningarna med det direktvisande instrumentet för partikelarean för deponerad aerosolfaktion i alveolerna visade att trots att partiklarnas antalskoncentration varierade med en faktor 1.9 mellan två företag varierade den deponerade partikelarean med en faktor 4.5 och att den karaktäristiska partikelstorleken var 45% större. På ett av företagen var halten tyvärr för hög så att mätningarna blev oanvändbara och instrumentet behöver därför modifieras för att klara de höga partikelhalterna i svetsrök. Distributioner för mangan och järn i B-, P- och ELT-fraktioner av blod för grupperna av svetsare och kontroller visas i Tabell 4 och Figur Alla fördelningarna är log-normala, antingen med en eller två moder. Förutom för Fe-B och Fe-ELT är alla Mn- och Fe-koncentrationer och deras koncentrationskvoter signifikant skilda mellan de två grupperna svetsare och kontroller. Det är en stor skillnad mellan förmågan för olika mätstorheter att urskilja gruppen av svetsare från gruppen av kontroller. Skattade signifikansnivåer sträcker sig från strax under 0.05 ned till Trots att skillnaden mellan svetsargruppens och kontrollgruppens blod för Mn och Mn/Fe-kvoter, samt i ett fall för Fe, är mycket signifikant är de inte samma entydiga uppdelning för individuella svetsare eller kontroller. För mått där skillnaden mellan grupperna svetsare och kontroller är signifikant, är andelen kontroller vars värden överskrider respektive understiger (beroende på om geometriska medelvärdet för svetsarna är större eller mindre än det för kontrollerna) medianen för svetsarna anmärkningsvärt hög, 10-30% beroende på mått. För samma mått är andelen svetsare vars värden överskrider det maximala respektive understiger det minimala värdet för kontrollerna lågt, 0-25%. Ett lågt värde på den första andelen och ett högt på den andra andelen skulle för detta mått göra det möjligt att se vilka individuella svetsare som hade betydligt högre koncentrationer än kontrollerna. Data visar att det enbart är ett fåtal svetsare som har högre (lägre) koncentration är alla kontrollerna. Variationen i mangankoncentrationerna beror inte på försökspersonernas ålder. 15

16 Figur 9. Fördelningen för mangankoncentration i plasma för svetsare och kontroller. Värdena inom ellipsen nere till vänster var under kvantifieringsgränsen. Figur 10. Fördelningen för kvoten mangankoncentration/järnkoncentration för blodkroppsgröt för svetsare och kontroller Två personers blodvärden (för en försöksperson som tog antitumörmedicin och en som åt ett speciellt vitamintillskott) var extrema ur flera aspekter, men inte så extrema att de drastiskt ändrat någon slutsats varför de har behållits i databasen. Regression har gjorts mellan Mn-B, Mn-P, Mn-ELT, (Mn/Fe)-B, (Mn/Fe)-ELT, (Mn/Fe)-P samt Mn-ELT/Fe-P mot de tre olika måtten på svetsarnas mangan exponering. Maximalt r 2 =0.13 erhölls för Mn-B mot respirabelt mangan (Mn-R). Se Figur 11. För Mn-B och Mn-P var regressionskoefficienten signifikant, men det saknar intresse då r 2 var så låg. Med exponeringsmåttet arbetstid som svetsare var r 2 i princip För de Mn-koncentrationer och Mn/Fe-koncentrationskvoter som resulterade i signifikanta skillnader mellan grupperna av svetsare respektive kontroller, testades hur svetsmetoderna skiljde sig från kontrollerna. Det var enbart gruppen av svetsare som använde FCAW rutil på olegerat stål som genomgående skiljde sig signifikant från gruppen kontroller enligt dessa mått. Å andra sidan, vad gäller Fe-P skiljde sig alla svetsmetoder utom SAW på låglegerat stål från gruppen av kontroller. 16

17 Tabell 4. Sammanfattande data för mangan och järn i olika blodfraktioner för grupperna svetsare och kontroller Anm. Mått på exponering för mangan i svetsrök för vilka gruppen svetsare är statistiskt signifikant skiljer sig från gruppen kontroller är markerade med fet p-värden Svetsare Kontroller Test på skillnaden mellan Andel Kontroller Andel Svetsare grupperna (sannolikhet) större/mindre än >max(k) respektive GM a GSD a GM GSD Students t Wilcoxon median(s) d <min(k) d Respirabelt damm [mg/m 3 ] Respirabelt Fe [mg/m 3 ] Fe-R b Respirabelt Mn [µg/m 3 ] Mn-R b Mn i helblod [µg/l] Mn-B Fe i helblod [mg/l] Fe-B b Mn i blodkroppar [µg/l] Mn-ELT Fe i blodkroppar [mg/l] Fe-ELT b b Mn i plasma [µg/l] Mn-P c Fe i plasma [mg/l] Fe-P Mn/Fe-kvot i helblod [ ] (Mn/Fe)-B Mn/Fe-kvot i blodkroppar [ ] (Mn/Fe)-ELT c Mn/Fe-kvot i plasma [ ] (Mn/Fe)-P c Kombinerad Mn/Fe-kvot [ ] Mn-E/Fe-P b a) GM = Geometriskt medelvärde, GSD = Geometrisk standardavvikelse b) Distributionen är egentligen bimodal med svans i nedre ändan c) Distributionen är egentligen bimodal med svans i övre ändan d) S = Svetsare, K = Kontroller Andelen större än beräknas om GM(S)>GM(K) och omvänt om GM(S)<GM(K) stil. 17

18 Figur 11. Mangan i blod (Mn-B) plottat mot den respirabla manganhalten (Mn-R) med svetsmetod som parameter. Värdet för r 2 avser regressionen av Mn-B mot Mn-R. Diskussion Då det enbart för två metoder togs prover från ungefär 20 svetsare är det främst för dessa som det skulle kunna gå att erhålla statistiskt signifikanta skillnader mellan metoder respektive mellan enskilda svetsmetoder och kontroller. Vi har bedömt att trots att det är stor skillnad i socioekonomisk position mellan svetsarna och kontrollerna borde inte detta ha någon inverkan på hur levern hanterar ökade halter av mangan i blodet från exponering för mangan i svetsrök, liksom förmodligen inte heller på förmågan för mangan att med rätt transportör att passera blod-hjärnbarriären. Vi fann att 30% av de svetsare som deltar i projektet ligger över det svenska gränsvärdet för mangan. Inom projektet har vi inte på något sätt letat efter höga exponeringar, utan snarare efter intressanta svetsmetoder. Den anmärkningsvärt höga andelen överskridanden för mangan säger tyvärr en hel del om kvaliteten i skyddsingenjörers, arbetsmiljökommittéers och produktionsledares förebyggande arbetsmiljöarbete. Det mest slående resultatet är den stora individuella spridningen för mangan och järn för olika blodfraktioner, se Tabell 4 och t.ex. Figur 9. Den är ungefär lika stor för svetsare som för kontroller. Detta beror förmodligen dels på manganinnehållet i varje individs föda, vatten och innehållet i eventuella tillskott, men även på hur väl varje enskild människas homeostas fungerar för mangan. Trots den stora individuella variationen i mangan- och järnkoncentrationer i olika blodfraktioner visade det sig inte vara några problem med att se en mycket tydlig skillnad mellan de två grupperna svetsare och kontroller, trots att flera svetsmetoder genererade mycket låga manganhalter. Däremot klarar inget av de mått som redogjorts för i det här avsnittet av att med hög säkerhet peka ut vilka individer som har exponerats för mangan i svetsrök. Det finns alltid kontroller som har blodvärden liknande svetsarnas. Se de två sista kolumnerna i Tabell 4. Ett mycket lågt värde i näst sista kolumnen och ett mycket högt den sista kolumnen skulle vara en indikation på att motsvarande mått skulle ha denna kapacitet. Istället är det så att de mått som har bäst förmåga att särskilja de två grupperna svetsare och kontroller har sämst förmåga placera individer i rätt grupp. Eftersom det uppenbart finns en tydlig skillnad mellan grupperna av svetsare och kontroller baserat på de mått som redovisats ovan, men att denna skillnad inte går att se på individuell nivå, räcker inte dessa mått som identifiering av individer som exponerats för svetsrök. Minskad järnhalt i plasma vid samtidig hög exponering för mangan har tidigare rapporterats för smältverksarbetare. [5] Allvarliga leverskador, 18

19 som bl. a. levercirrhos (skrumplever), leder även de till höga manganhalter i blodet och till liknande kliniska symptom som vid manganism. [6] Den statistsikt sett mest signifikanta skillnaden mellan mangankoncentrationer för gruppen svetsare respektive kontroller erhölls för blodkroppsgröt (erytrocyter, leukocyter och trombocyter, ELT) som till lejonparten består av röda blodkroppar (erytrocyter). Så länge manganet är bundet inne i de röda blodkropparna kan det inte passera blod-hjärnbarriären. När de röda blodkropparna efter 3-4 månaders livslängd tjänat ut, bryts de ned och dess beståndsdelar recirkuleras i blodet. Det är i dagsläget okänt hur detta mangan då tas om hand, men förmodligen kommer det att bindas till vanliga transportörer i plasmat vilkas mangan kan passera blod-hjärnbarriären, som transferrin, citrater och hydratiserad jon, och förutom det mangan som binds till citrater kan även det tas upp på nytt av växande nya röda blodkroppar. [7] Vi fann inga signifikanta samband mellan respirabla manganhalter och något mått på manganexponering i någon av blodfraktioner. Detta beror förmodligen på flera saker, varav följande kan nämnas: 1) Den stora individuella variationen i blodets mangankoncentration, oberoende av om man exponeras för svetsrök eller om man enbart får i sig mangan via föda etc.; 2) För mangan i svetsrök från olika metoder är det en märkbar skillnad i andelen lättlöslig respektive svårlöslig mangan vilket påverkar den hastighet med vilken deponerat mangan löses upp och transporteras från alveolerna över till blodet; 3) Det är inte den del av den luftburna svetsröken som kommer att deponera i alveolerna som mäts med föravskiljare för den respirabla fraktionen eftersom den respirabla fraktionen även provtar den stora andel av svetsröken som inte deponerar utan istället följer med luften vid utandning; samt 4) Mangan som tagits upp/ lagrats i de röda blodkropparna fungerar som ett stort mellanlager som efter ungefär två månader återlämnar till plasmat det mangan som tagits om hand innan det på nytt delvis absorberas av nya röda blodkroppar. Den provtagare för den aerosolfraktion som deponerar i alveolerna som testats i projektet bör vidareutvecklas så den kan användas mer rutinmässigt. Vilken upplöst fraktion av respirabelt mangan som bäst motsvarar det som löses upp i alveolerna och transporteras av blodet kan enbart testas i ett projekt där båda storheterna mäts (förmodligen över en längre tidsperiod) och det har inte varit möjligt i detta projektet. Enbart för svetsare som använde FCAW rutil på olegerat stål var det genomgående signifikanta skillnader gentemot kontrollerna för alla de mått på blodets mangankoncentration som redovisats ovan. Detta beror på att det fanns data på ungefär 20 svetsare som använde denna metod, vilket minskade det slumpmässiga felet, och att denna metod alstrar några av de högsta koncentrationerna. Även för GMAW på olegerat stål deltog ungefär 20 svetsare (även här tillräckligt för att få ett kompakt konfidensintervall), men denna metod alstrar betydligt lägre koncentrationer som med de mått på blodets mangankoncentration som redovisats ovan inte gick att skilja från kontrollerna. Den lägre järnkoncentration svetsare får i plasma måste ses som ett viktigt tecken på att homeostasen förskjutits på grund av den ökande mangankoncentrationen från svetsröken. Att svetsarnas järnkoncentrationer i plasma för alla metoder utom en svarar så tydligt på manganexponeringen är ett tydligt tecken på att de exponerats för mangan, även om koncentrationerna av respirabelt mangan för flera av metoderna var låga. Slutsatser I flera blodfraktioner är skillnaderna tydliga vad gäller halter mellan grupperna svetsare och kontroller för mangan- och järnkoncentrationer, samt kvoter dem emellan. Variationen i exponering för mangan i svetsrök på mätdagen kan inte förklara variationen i de olika måtten på 19

20 mangan i blod. Vi misstänker att detta kan bero på den stora individuella variationen i homeostas; att en stor mängd mangan lagras i blodet (och på andra ställen i kroppen) och långsamt kommer att läcka tillbaka till plasma; att den fraktion av svetsrök provtas inte är den som deponerar i alveolerna; samt att totala halten i hela provet analyseras istället för främst de vattenlösliga, lättlösliga och svårlösliga fraktionerna. Trots att det är enkelt att se skillnader mellan grupperna svetsare och kontroller baserade på flera olika mått på mangan och/eller järn i olika bodfraktioner, är det på grund av den stora individuella variationen omöjligt att utifrån något av dessa mått på bloddata se vilka personer som exponerats för mangan via svetsrök. iii) Mangantransportörer i serum För att få klarhet i hur mangan transporterades (dvs. till vilka ligander mangan var bundet) i plasma analyserades serumproverna från svetsarna och kontrollerna med SEC-ICP-DRC-MS (Size Exclusion Chromatography Inductively Coupled Plasma Dynamic Reaction Cell Mass Spectroscopy). Mangan i plasma/serum transporteras huvudsakligen bundet till följande ligander: α 2 -makroglobulin och oxalatoxidas, albumin och transferrin, lågmolekylära ligander (huvudsakligen citrater) samt som hydratiserad Mn(II+)-jon. Dessa ligander har mycket olika storlek (~170 kda, ~73±5 kda, 0.43 kda respektive 0.11 kda) och genom en skonsam gelfiltrering (SEC) kan man separera de olika transportörerna (beroende på dess storlek) i serum/ plasma från varandra och bestämma hur mycket mangan respektive järn etc. som de transporterar. Mangan som är bundet till transferrin eller citrater samt den hydratiserade jonen kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären, övrigt mangan i plasma stängs ute från hjärnan. Det är bara det mangan som kan ta sig genom blod-hjärnbarriären som kan ackumuleras i de basala ganglierna och därefter ev. påverka hjärnan funktion. Metoder Vid blodprovtagningen ute på svetsverkstäderna togs även prov i serumrör. Vid den efterföljande upparbetningen avskiljdes övriga blodkomponenter och serumet frystes ned till -20 C. Nedfruset blod transporterades till München. Analyserna utfördes vid Institute of Ecological Chemistry, Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. Vid analys tinades ett prov och två analyser genomfördes en på totalmängden av mangan respektive järn i provet samt ett för bestämning av metallmängden per transportörfraktion. Efter analysen av den första sändningen (~40% av alla prov) upptäcktes ett fel i analysen. Det verkade (enligt analysen) inte finnas något järn var bundet till transferrin, vilket var en omöjlighet. Det järn som borde funnits i transferrinfraktionen verkade ha påverkats av nedfrysningen/ upptiningen så att en del kom ut för större molekyler och en del som hydratiserade joner och enbart en mindre del kvar som transferrin/albumin. Detta ledde till att avskiljningssteget (SEC) splittrades upp på två steg en för de största liganderna och en för de minsta, varefter dessa analyser kördes om. Ett annat problem var att serumproverna för flera deltagare verkade blivit kontaminerade antingen vid provtagningen, upparbetningen eller analysen. De kördes då om med blod från det alternativa provet, och ifall även det provet var kontaminerat analyserades blodplasma istället för blodserum. Detta resulterade i att 18 serumprover bedömdes som så kontaminerade att plasmaprovet istället användes. (Som jämförelse tyckets enbart ett plasmaprov vara kontaminerat i jämförelse med serumproverna.) Emellertid erhöll det tyska laboratoriet för sju plasmaprover mer än 2.3 ggr högre manganhalt än det svenska laboratoriet (för vilka det svenska laboratoriet hade erhållit resultat under kvantifieringsgränsen för fyra prover) varför det beslöts att betrakta även dessa som kontaminerade och de ströks från den fortsatta analysen. Antalet svetsare och kontroller vars serum- eller 20

Speciering av mangan i svetsrök och i svetsares blod

Speciering av mangan i svetsrök och i svetsares blod Speciering av mangan i svetsrök och i svetsares blod Bernt Bergström Labchef Analyslaboratoriet Universitetssjukhuset Örebro Speciering av mangan i svetsrök och i svetsares blod Projekt finansierat av

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning. Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra

Läs mer

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Resultat av enkät till assistansberättigade

Resultat av enkät till assistansberättigade Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

TIMREDOVISNINGSSYSTEM

TIMREDOVISNINGSSYSTEM TIMREDOVISNINGSSYSTEM Företagsekonomiska Institutionen Inledning med begreppsförklaring Huvudmeny Budgethantering Planering Rapportering Signering Utskrifter/Rapporter Byt lösenord Logga ut 1 Inledning

Läs mer

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

Datorövning 3: Icke-parametriska test

Datorövning 3: Icke-parametriska test Datorövning 3: Icke-parametriska test Under denna datorövning ska ni lära er hur man använder Minitab för att utföra icke-parametriska test. De test ni går igenom under denna kurs är Wilcoxsons rangsummetest,

Läs mer

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga

Läs mer

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Information till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi

Information till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi Information till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi Du får detta för att man konstaterat att du bär på ett anlag

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1 Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen

Läs mer

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Bemanningsindikatorn Q1 2015 1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Logga in. Gå in på: www.t-d.se. Klicka på Logga in. Klicka på den region, kommun eller organisation där din verksamhet finns

Logga in. Gå in på: www.t-d.se. Klicka på Logga in. Klicka på den region, kommun eller organisation där din verksamhet finns Registrera I TD Logga in Gå in på: www.t-d.se Klicka på Logga in. Klicka på den region, kommun eller organisation där din verksamhet finns inventerad och registrerad. Skriv in ditt användarnamn och lösenord.

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Kvalster. Korrelation och regression: lineära modeller för bivariata samband. Spridningsdiagram. Bivariata samband

Kvalster. Korrelation och regression: lineära modeller för bivariata samband. Spridningsdiagram. Bivariata samband Kvalster och regression: lineära modeller för bivariata samband Matematik och statistik för biologer, 10 hp En viss sorts kvalster (Demodex folliculorum) trivs bra i människors hårsäckar. Enligt en studie

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Rapport Agilityverksamhetens framtid

Rapport Agilityverksamhetens framtid Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer

Repetitivt arbete ska minska

Repetitivt arbete ska minska Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete

Läs mer

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller 2016-06- 06 Detta dokument presenterar den historiska avkastning som hade uppnåtts vid två typiska sparanden med hjälp av Sigmastocks modeller Historisk

Läs mer

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer. Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel

Läs mer

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Två konstiga klockor

Två konstiga klockor strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Till dig som vill bli medlem i SEKO Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss

Läs mer

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet! Bygg ditt eget dataspel Spelutveckling Finns det något roligare än att spela dataspel? Ja, att bygga sitt eget! Under en vecka i sommar får du lära dig mer om hur data - spel fungerar och dessutom designa

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Hälsoprojektet på Södermalm

Hälsoprojektet på Södermalm Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal? SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

För övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt

För övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt 2011-18 Förväntat svar/utfall för P-RF (ej isotypspec) var bestämt utifrån nefelometrisk metod. På prov 18/C med förväntat negativt utslag fick ett annat lab som också använder nefelometri dock ett svagt

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b Tentamen i Inledande matematik för V och AT, (TMV25), 20-0-26. Till denna uppgift skulle endast lämnas svar, men här ges kortfattade lösningar. a) Bestäm { konstanterna a och b så att ekvationssystemet

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär

Läs mer

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel? 4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande

Läs mer

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering UNGA LÄSARE Enkätrapportering Rapport nummer 8 April 26, 2016 Enkätrapportering - Unga Läsare Under senhösten 2015 genomfördes en enkätstudie med unga vuxna som studerar på Högskolan i Halmstad. Enkäten

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Detta dokument beskriver vilka regler som gäller för lagspecifika hemsidor använda av Ackers lag.

Detta dokument beskriver vilka regler som gäller för lagspecifika hemsidor använda av Ackers lag. Ackers WWW-Policy I samband med Åkersberga IBF:s (Ackers ) öppnande av sin hemsida på Internet uppstår behovet av regler och riktlinjer för publicering av hemsidor för de olika lagen på Internet. Detta

Läs mer

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Nedfrysning av spermier Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Innehållsförteckning Varför ska man frysa ner spermier? Hur går det till? Den här informationen riktar sig främst

Läs mer

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012 Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.

Läs mer

Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1

Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1 Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1 Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik Bilagor: Kartor med interpolerade halter (Cr och Hg). Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är

Läs mer

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014 Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland

Läs mer

Föräldrar i Skola24. Schema

Föräldrar i Skola24. Schema Föräldrar i Skola24 Schema Ett textschema kan ses på startsidan om skolan har valt att aktivera funktionen. Passerade lektioner visas i grått, nuvarande eller nästkommande lektion är blåmarkerad och kommande

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område! Kul med pizzabitar Första gången eleverna får materialet i handen bör dem få sin egen tid till att undersöka det på det viset blir dem bekanta med dess olika delar. Det kan också vara en god idé att låta

Läs mer

Scoot Boot - frågor & svar

Scoot Boot - frågor & svar Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Paroc Stenull. ett bergsäkert val

Paroc Stenull. ett bergsäkert val Paroc Stenull ett bergsäkert val Varför säga nej till tryggheten när den inte kostar något extra? En sak är stensäker Idag är det knappast någon som längre tvivlar på att människans aktiviteter, främst

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4 Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-01-11

Läs mer

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Presentation... 3 Resultat... 9 Diskussion... 9 Sammanfattning... 9 Källförteckning... 10

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR TILLSÄTTARE/LAGLEDARE OCH DOMARE Cleverservice ett smart sätt att hantera matcher, domartillsättningar, samt utbetalningar av arvoden 2015 ANVÄNDARHANDLEDNING - CLEVERSERVICE Cleverservice

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker

Läs mer