Majoriteten får lipidsänkande behandling men stora könsskillnader
|
|
- Malin Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Majoriteten får lipidsänkande behandling men stora könsskillnader Lipidsänkande behandling vid ischemisk hjärtsjukdom vid Boo VC VESTA-projekt av Bisera Jorsback, ST-läkare, Boo VC, Saltsjö-Boo; Handledare : med.dr. vid CEFAM, distriktsläkare Lars Backlund.
2 Innehållsförtäckning Sammanfattning....sidan 3 Bakgrund..sidan 4 Syfte.sidan 5 Frågeställningar sidan 6 Etiska överväganden sidan 6 Metod & material sidan 6 Statistisk analys sidan 7 Resultat..sidan 7 Diskussion.sidan 9 Slutsatser..sidan 10 Referenser sidan
3 Sammanfattning Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som skördar flest liv i Sverige och hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken. Förhöjda blodfetter är en riskfaktor i ett multifaktoriellt sammanhang och ju fler riskfaktorer desto mer ökad kardiovaskulär risk. Enligt de gällande nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård är lipidsänkande behandling indicerad vid etablerad koronarsjukdom. I första hand rekommenderas Simvastatin som ger en stor kostnadseffektivitet. Studien omfattar patienter med ischemisk hjärtsjukdom och genomfördes på Boo vårdcentral för perioden Syftet var att belysa andel patienter som har lipidsänkande behandling, identifiera om det fanns skillnader relaterade till kön/ålder, analysera läkemedelsval, analysera om insättningen skedde före eller efter diagnosen IHD och utifrån vilken vårdenhet detta hade skett. För de patienter som inte har lipidsänkande behandling var syftet att belysa de vanligaste orsakerna till detta och identifiera om det finns skillnader relaterade till kön/ålder. Resultatet var att 85 % av patienterna hade lipidsänkande behandling, och av dessa 84 % Simvastatin. Kvinnor hade i mindre utsträckning fått lipidsänkande behandling (74,0 %) än män (92,0 %)(Chi-2= 7,51, p= 0,006). De vanligaste i journalen angivna orsakerna till att patienterna inte har lipidsänkande behandling var muskelbiverkningar. Där inte motivering fanns föreföll hög ålder och multisjuklighet vara bakomliggande orsak. Andelen patienter som ursprungligen hade behandling som primärprevention (dvs. där behandlingen satts in före IHD-diagnosen) var (18,4 %) och insättning skedde främst via vårdcentralen. Konklusionen var god följsamhet till de nationella riktlinjerna beträffande lipidsänkande behandling och läkemedelsval. Att färre kvinnor än män fick lipidsänkande behandling kan vara en ålderseffekt men skulle behöva belysas ytterligare. 3
4 Inledning Lipidrubbningar (dyslipidemi) är mycket vanliga i populationer med en västerländsk livsstil. Orsakerna till detta är komplexa och omfattar såväl genetiska faktorer (t ex familjär hyperkolesterolemi) som livsstilsfaktorer (1). Tabell 1 visar gränsvärden för de tre blodfettskomponenterna. Tabell 1. Referensvärden för de olika lipidrubbningarna. 1) S-kolesterol (totalkolesterol) mmol/l > 5,0 mmol/l (1,2); 2) S-triglycerider (TG) > 2,0 mmol/l (1); 3) sänkt halt av det skyddande lipoproteinet S-HDLkolesterol < 1, 0 mmol/l hos män resp. < 1,3 (HDL- high density lipoprotein) mmol/l hos kvinnor (1,2); Indikatorer för ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom är förhöjning av kvoten Apo B/Apo A1 (bärarproteinerna där APO A1 speglar HDL och APO B speglar LDL): kvinnor > 0,6 resp. män > 0,7 (1,2); Sänkt halt av HDL enligt ovan. Vid hyperkolesterolemi föreligger förhöjda nivåer av totalkolesterol i plasma, vilket nästan alltid är orsakat av höga nivåer av LDL. Bedömning av lipidstatus bör om möjligt baseras på minst två prov, tagna med minst 2 veckors intervall. Vid höga kolesterolvärden bör uteslutas sekundär hyperlipidemi som exempelvis vid nefrotiskt syndrom, diabetes, hypotyreos, gallvägsstas och övervikt (2). Blodfettrubbningar leder till en gradvis ökande risk för ischemisk hjärtsjukdom och därmed är analyser av blodfetter särskild angelägna vid redan etablerad aterosklerotisk sjukdom (sekundär prevention)(1). Ateroskleros är en dominerande orsak till hjärtkärlsjukdom och hyperkolesterolemi utgör den bäst dokumenterade och kartlagda riskfaktorn (3). Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som skördar allra flest liv i Sverige och hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken. Akut kranskärlssjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård och en lika vanlig dödsorsak hos båda könen som alla cancersjukdomar tillsammans. Hjärtsjukdomar kostar samhället drygt 7,4 miljarder kronor årligen i form av sjukvård och läkemedelskostnader. Därtill kommer kostnaden för de förtidspensioner och sjukbidrag som är en följd av hjärt-kärlsjukdom. Totalt beräknas samhällets kostnader till minst 22 miljarder kronor om året (5). Ungefär 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt är väl kända och kan förklaras av levnadsvanor (rökning, matvanor, fysisk inaktivitet och skadliga alkoholvanor), psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes). Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor (5). Hyperlipidemi är således enbart en riskfaktor i ett multifaktoriellt sammanhang. Kardiovaskulär risk ökar med antal riskfaktorer och ju mer uttalad hyperlipidemin är. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (5) tas European Society of Cardiology's riskprofilbedömning - SCORE - upp som ett bra riskskattningsinstrument vid primärprevention. I SCORE ingår kön, ålder, rökning, systoliskt blodtryck och serumkolesterol. Genom att ta hänsyn till dessa fem faktorer kan tioårsrisken för kardiovaskulär död beräknas. Indikation för statinbehandling kan indelas i: a) primärprevention, 4
5 hos patienter utan tidigare hjärtkärlsjukdom och b) sekundärprevention, hos patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom. Primärprevention. Vid lätt till måttlig risk (se under risk SCORE), rekommenderas i första hand livsstilsförändringar i 3 månader: viktreduktion, råd om kostvanor, motion/ökad fysisk aktivitet, tobaksstopp. Dessutom är det angeläget att behandla högt blodtryck. Om hyperlipidemin därefter är kvarstående bör farmakologisk behandling övervägas enligt principerna för riskbedömning, t e x SCORE (2). Behandlingsmål är LDL<2,5mmol/l (1,2). För högriskpatienter (se under risk SCORE) är statinbehandling i regel indicerad med behandlingsmål som vid sekundär prevention. Sekundärprevention (inkl. Diabetes mellitus). De nya behandlingsrekommendationerna (år 2009) för patienter med manifest kranskärlssjukdom/diabetes mellitus innebär att statinbehandling i regel är indicerad vid kolesterolförhöjning (utöver livsstilsförändringar). Behandlingsmål är LDL < 2,0 mmol/l; kvoten Apo B/Apo A1: kvinnor < 0,6; män < 0,7 (3); S-kolesterol < 4,5 mmol/l (1,3,6); HDL > 1 mmol/l hos män resp. HDL > 1, 2 mmol/l hos kvinnor (1). Vid akuta koronara syndrom är insättning av statinbehandling praxis oavsett av kolesterolvärdet (7). Enligt de europeiska riktlinjerna för högriskindivider är målen satta för S-kolesterol resp. LDL < 2,0 mmol/l; vid Diabetes mellitus och samtidig hjärtkärlsjukdom anges LDLkolesterolmålet < 1,8 mmol/l (1). < 4,0 mmol/l Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (år 2008) för hjärtsjukvård vid kärlsjukdom och kolesterol mer än 4,5 alt. LDL-kolesterol mer än 2,5 skall åtgärder ske med råd om livsstilsförändringar samt behandling med generiska statiner till målnivå som förstahandsbehandling. Detta tillstånd medför måttlig risk för förtida död, hög risk för permanent skada samt stor påverkan på livskvalitet (6). I första hand bör erbjudas behandling med simvastatin eller pravastatin med individuellt anpassad startdos och max. dos 40 mg per dygn. Kolesterol skall följas och dosen justeras för att nå målvärdena. Om målvärdena inte nås rekommenderas byte till effektivare statin (atorvastatin eller rosuvastatin). Säkerheten med statinbehandling är utomordentligt god. Lägre dos är bättre för patienterna för att undvika biverkningar. Vanligaste biverkan är muskelbiverkningar som uppstår hos cirka 10 % av patienterna. Dessa är dosrelaterade och kan föranleda dosreduktion eller byte mellan statiner eller från statin till preparat med annan farmakokinetisk profil. Allvarliga muskelbiverkningar föregås av symtom som bör utredas (1,2). Syfte I första hand var syftet med denna studie att belysa i vilken grad patienter med etablerad kranskärlsjukdom på Boo VC behandlas med lipidsänkande mediciner samt i förekommande fall klarlägga orsaker till varför inte lipidsänkande behandling ordinerats. Vi ville undersöka om det finns skillnader relaterade till kön respektive ålder i dessa avseenden. I andra hand var syftet att kartlägga val av lipidsänkande läkemedel, huruvida läkemedel insatts före eller efter diagnos ischemisk hjärtsjukdom och vid vilken vårdinrättning läkemedlet satts in. 5
6 Frågeställningar De viktigaste frågeställningarna i studien var: 1) Hur stor andel av patienterna med ischemisk hjärtsjukdom vid Boo VC, januari september 2009, står på lipidsänkande behandling? 2) Har patienter med ischemisk hjärtsjukdom samma förutsättningar att få lipidsänkande behandling oberoende av kön och ålder? 3) Hur stor andel av patienterna med ischemisk hjärtsjukdom har fått lipidsänkande behandling före resp. efter diagnosen IHD och via vilken vårdinrättning har detta skett? 4) Hur ser fördelning av de förskrivna lipidsänkande preparaten ut? 5) Av de patienter med ischemisk hjärtsjukdom som inte står på lipidsänkande behandling: finns det motivering till detta vid genomgång av journalerna och vilka är i så fall dessa motiveringar? Etiska överväganden Godkännande inhämtades från verksamhetschefen, Boo VC, före studiens början och studien var att betrakta som ett kvalitetssäkringsprojekt. Individerna i urvalet avidentifierades. Registrering och behandling av resultaten skedde genom läsning av patientjournal rörande det aktuella ämnet. Ingen kontakt togs med patienterna och ingen påverkan av individer ägde rum. Inga enskilda läkare kan identifieras i studieresultaten. Metod Detta projektarbete pågick under perioden maj - oktober RAVE-sökning i journaldatabasen Profdoc på diagnoserna: I25-P (Ischemisk hjärtsjukdom IHD ), I21-P (Angina pectoris - AP ) och I209P (Status post hjärtinfarkt), Boo VC, utfördes för perioden varvid registrerades 139 diagnoser. Vid genomgång av journalerna separerades bort en av de dubbla diagnoser (i tolv patientfall) som t ex vid förekomst av både IHD och AP hos en och samma patient. De patienter som inte uppfyllde inkluderingskriterier t. ex felaktigt ställd diagnos/suspekt diagnos, alltså diagnos som vid fortsatt utredning inte blev bekräftad - togs också bort (två fall). Det slutliga resultatet blev 125 patienter. Därefter granskades journalerna för dataregistrering: - ålder - kön - om lipidsänkande behandling ( LB ) fanns eller inte fanns - hos patienter med LB registrerades det senaste läkemedlet/dos samt om det fanns flera olika lipidsänkande läkemedel - hos patienter utan LB registrerades om det fanns motivering eller inte. Vid genomgång av journalerna noterades vilken motivering som hade angetts och i de fallen utan någon motivering gjordes ett försök att identifiera den mest sannolika orsaken till att LB inte var ordinerad - lipidstatus registrerades om det fanns i journalerna: a) för de patienter som står på LB det senaste lipidstatus innan insättningen av LB, dock högst 2 år innan insättningen; b) för de patienter utan LB det senaste lipidstatus taget, fram till juni 2010 då genomfördes registrering av data. Följande mätvärden registrerades: totalkolesterol, LDL, TG och HDL. Det kontrollerades att alla mätvärden hade identiska analysmetoder, genom att kontrollera överensstämmelsen av referensområde för respektive komponent. I fall det inte fanns någon lipidstatus registrerades också detta. - uppdelning av de patienter som blivit insatta på LB via Boo VC resp. via annan instans - uppdelning av de patienter som fått LB förre resp. efter diagnostiserad IHD och därefter utfördes jämförelse mellan de två grupperna. 6
7 Statistisk analys Sambandet mellan patientens kön och förekomst eller avsaknad av LB beräknades med chi2-test. Samma test användes för att studera sambandet mellan å ena sidan motivering/inte motivering till att inte LB givits och å andra sidan kön. Jämförelser mellan grupper avseende ålder gjordes med t- test. Som statistisk signifikans valdes 5 %. Resultat Av de 125 patienterna hade 106 (85 %) LB och 19 (15 %) var utan LB. Det var 50 kvinnor (40,0 %) och 75 män (60,0 %). Åldersrange var för kvinnor år för män år, se tabell 2. Tabell 2. Översikt: patienter med och utan LB samt deras kön och ålder. Kvinnor: n - % - medelålder Män: n - % - medelålder Totalt: n - % - medelålder LB 37-74,0 % - 74,7 år 69-92,0 % - 70,0 år ,8 % - 72,4 år ej LB 13-26,0 % - 84,2 år 6-8,0 % - 79,2 år 19-15,2 % - 81,7 år totalt % - 77,2 år % - 70,8 år % - 74,0 år Män fick oftare LB (92,0 %) än kvinnor (74,0 %) och sambandet var signifikant (Chi-2= 7,51, p= 0,006). T-test visade att patienter med LB var drygt nio år yngre än patienter utan LB och att åldersskillnaden var signifikant (p < 0,001, t = 4,01). Kvinnor var äldre än män i både LB och ej LB gruppen men skillnaden var inte signifikant, för LB-gruppen (p = 0,07, t = 2,43) respektive för ej LB-gruppen (p = 0,29, t = 1,07). Patienter utan LB Av de sju angivna motiveringarna var samtliga relaterade till muskelbiverkningar. Vid genomgång av journalerna som saknade motivering handlade samtliga om äldre patienter över 80 år som i de allra flesta fall hade multisjukdomsbild med polyfarmacy och låg förväntad överlevnad. Av tabell 3 framgår samband mellan förekomst av motivering och kön/ålder. Tabell 3. Sambandet mellan förekomst av motivering och kön/medelålder. Kvinnor: n - % män: n - % totalt: n - ålder Motivering 4 30,8 % 3 50,0 % 7-76,2 år utan motivering 9-60,2 % Totalt 3 50,0 % 12-86,2 år , ,0 % 19 81,2 år Sambandet mellan förekomst av motivering och kön var inte signifikant (Chi-2 = 0.65 p= 0.42). Patienter som saknade motivering i journalen var i genomsnitt 10 år äldre än de som hade motivering och skillnaden var signifikant (t= 2,52; 17 frihetsgrader, p=0.022). Patienter med LB 7
8 I LB - gruppen ingick 106 patienter av vilka 102 (96,2 %) endast hade ett lipidsänkande preparat. Av de fyra patienter (3,8 %) som stod på två olika lipidsänkande läkemedel hade alla kombinationer med Simvastatin av vilka två Ezetrol och två Gemfibrozil. Analys av förstahandsalternativ av LB visade att utifrån totalt 106 stod 89 patienter (84 %) på Simvastatin. Tio patienter hade Lipitor och fyra Pravastatatin. Ezetrol-, Crestor- samt Gemfibrozilbehandling representerades av en patient vardera. Fördelning av förskrivna preparat framgår av tabell 4. Tabell 4. Antal patienter med respektive lipidsänkande läkemedel. Läkemedelsnamn/substans Kvinnor n Män - n Totalt - n (%) Crestor (rosuvastatin) (0,9%) Ezetrol (ezetimib) (0,9%) Gemfibrozil (gemfibrozil) (0,9%) Lipitor (atorvastatin) (9,4%) Pravastatin (pravastatin) (3,7%) Simvastatin (simvastatin) (84,0%) Av 89 patienter med Simvastatinbehandling hade 43 patienter (48,3 %) en dygnsdos på 40 mg, 39 (43,8 %) på 20 mg, fyra (0,4 %) på 10 mg och en (0,1 %) på 80 mg. Av de tio patienter med Lipitorbehandling hade sju (70,0 %) en dygnsdos på 20 mg och tre (30,0 %) på 40 mg. Insättning av LB analyserades utifrån vid vilken vårdenhet detta hade skett och om det skett före eller efter IHD-diagnosen. Av totalt 106 patienter med LB kunde endast tre fall identifieras där man inte kunde säkerställa varifrån insättningen skett. Av de övriga 103 patienterna insattes 19 (18,4 %) på LB före diagnosen IHD och 84 (81,6 %) efter eller i samband med diagnosen. Av de 19 som fått LB före diagnosen fick 13 (68,5 %) detta via vårdcentral, fem (26,5 %) via annan instans och i ett fall (5 %) var det oklart. Insättning av LB efter/i samband med diagnosen skedde alltså i totalt 84 patientfall och det vanligaste var via andra instanser (specialiserade vårdenheter) 72 patienter (86 %). Insättning via Boo VC skedde i elva patientfall (13,1 %) medan omständigheterna var oklara i ett fall (1,2 %). Av lipidstatusvärde valdes det senaste värde innan insättningen av LB och hos patienter utan LB valdes det senaste lipidstatus fram till juni 2010, då dataregistreringen genomfördes. Av totalt 106 patienter med LB var förekomsten av lipidstatusvärden i journalen följande: S-kolesterol hos 70 patienter (66,0 %), LDL hos 54 (50,9 %), TG hos 56 (52,8 %) och HDL hos 48 patienter (45,3 %). Av totalt 19 patienter utan LB saknade åtta patienter (42,0 %) lipidstatus. Avseende de övriga elva patienterna utan LB var förekomsten av lipidvärden: S-kolesterol hos elva patienter (100,0 %), LDL hos tio (91,0 %), TG hos tio (91,0 %) och HDL hos tio (91,0 %). Hos patienter med LB registrerades lipidstatus innan LB insättningen och hos patienter utan LB registrerades det senaste lipidstatus. Detta resulterade i medelvärden enl. tabell 5. 8
9 Tabell 5. Lipidstatus-medelvärden hos patienter med/utan LB. LB Ej LB S-kolesterol (mmol/l) 6,2 5,9 LDL (mmol/l) 4,1 3,8 TG (mmol/l) 1,9 1,6 HDL (mmol/l) 1,4 1,7 Patienter utan LB har en tendens till gynnsammare lipidstatus än patienter med LB. Sambandet innebärande bättre HDL-värden hos ej LB-gruppen jämfört med LB-gruppen var signifikant (p < 0,01, t = -2,39). Diskussion Vad gäller följsamhet till de nationella riktlinjerna gällande lipidsänkande behandling vid IHD visade sig ca 85 % av patienterna vara ordinerad blodfettssänkande farmaka. När motiveringar fanns till att inte behandling givits var dessa samtliga relaterade till muskelbiverkningar. När motiveringar inte fanns tycks det röra sig om patienter med hög ålder, med multisjukdomar samt låg förväntad överlevnad. Gruppen utan LB var i genomsnitt drygt nio år äldre än gruppen med LB och medelåldern hos patienter utan LB och utan motivering var i genomsnitt tio år högre än hos patienter där motivering fanns, samt drygt 14 år högre jämfört med patienter med LB. Det var vanligare att män fått LB vid IHD (92,0 %) än kvinnor (74,0 %). Den troliga förklaringen skulle kunna vara att kvinnor generellt var äldre än män om man samtidigt antar att högre ålder skulle tala mot att sätta in LB, vilket våra data ger visst stöd för. Det finns dock behov av fortsatt forskning för att närmare kartlägga vad dessa könsskillnader kan bero på: olika kliniska karakteristika eller att det finns en genusbias hos läkare, vilket skulle innebära att patienterna får olika behandling utifrån läkarnas fördomar om kvinnor och män (8). De allra flesta patienter stod på simvastatin (84 %) som förstahandsval i enlighet med rekommendationerna. Majoriteten med simvastatinbehandling stod också på den optimala rekommenderade dosen 40 mg. Insättningen av LB före diagnosen skedde för de flesta patienter via Boo VC. Däremot skedde insättningen av LB efter/i samband med diagnosen främst via andra instanser (specialiserade vårdenheter). Betydligt fler fick LB efter/i samband med diagnos IHD än före diagnosen. Man kan följaktligen spekulera i hur många som enligt riktlinjerna borde ha fått behandling som primärprervention och kanske kunnat undgå insjuknande i koronarsjukdom. Enligt Socilastyrelens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård utnyttjas primärpreventionen inte fullt. En svårighet med studien var att utifrån journaler förstå varför vissa patienter inte fick LB där detta inte motiverades explicit. Man kan spekulera i om patienten i vissa fall själv motsatte sig LB och accepterade endast konservativ behandling. På motsvarande sätt var det vanskligt att avgöra orsaken i de fall där LB satts ut. I vissa fall kunde man undra varför man inte försökt byta preparat vid biverkningar, alternativt justera dosen. En annan faktor med subjektiv bedömning rör individens 9
10 biologiska ålder. Därmed är det svårt att dra slutsatser om individens egentliga hälsotillstånd och sätta detta i relation till valet att ge LB eller inte. Som en eventuell svaghet i studien gäller ju också patienter som aldrig kommer fram i sökningen, som hade IHD men av någon anledning inte fick sådan diagnos satt. Lipidstatus visade gynnsammare medelvärden hos patienter utan LB än hos de med LB, med en signifikant skillnad vad gäller HDL-värde. En gynnsam lipidprofil kan alltså ha varit ett av argumenten att inte ge LB trots IHD. En svaghet var emellertid att i journalerna fanns ett begränsat antal lipidstatus att tillgå. Det fanns dessutom en svårighet att jämföra äldre med nya provsvar. Vissa lipidstatus var upp till 14 år gammal och med tanke på att lipidvärden kan förändras över tid blir jämförelse mellan grupperna vanskliga, eftersom LB och ej LB-grupperna har olika färska värden. Slutsatser Resultatet av studien visar på en tämligen god följsamhet med de nationella riktlinjerna avseende behandling och läkemedelsval vid ischemisk hjärtsjukdom. Det fanns luckor i motivering till att inte lipidsänkande behandling gavs eller att den sattes ut, vilket försvårar bedömningen av följsamheten till riktlinjerna. Man kan börja bidra med förbättring av rutiner vid journalföring avseende orsaken till varför vissa patienter inte har lipidsänkande behandling. Kvinnor fick mer sällan lipidsänkande behandling än män och en möjlig bidragande orsak kunde vara kvinnornas högre ålder i denna studie. Det behövs mer forskning och andra insatser i syfte till jämlik vård. Den ständiga strävan till förbättrad hjärtsjukvård innebär att allt fler patienter med ischemisk hjärtsjukdom har läkemedelsbehandling. Det finns även behov av en effektivare, tidig upptäckt och behandling av höga riskfaktorer för kranskärlssjukdom för en effektivare primärprevention (5). Studieresultatet kommer att kunna ligga till grund för en fortsatt diskussion inom läkargruppen som ett led i strävandet att förbättra vårdkvaliteten på vårdcentralen. Referenser 1. Apoteket AB, Läkemedelsboken ; Blodfettrubbningar, Mats Eriksson, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm; Staffan Lindeberg, Universitetssjukhuset i Lund; vårdprogrammet: Handläggning av hyperlipidemi. Omarbetat version juni 2009: Mats Eriksson, KS Huddinge; Granskat: Mats Eriksson, öl, Endokrin- och metabolismenheten, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Jan Hasselström, dl, studierektor Allmänmedicin. Omarbetad version 2009 granskad av Björn Eriksson, Gustavsbergs VC; SPESAK: Läksaks expertgrupp: (granskar farmakologiskt innehåll); Publicerat: 15 mars 2000 Uppdaterat: juni -09 (Mats Eriksson/spw); Giltigt tom: juni 2011; vårdprogrammet: Handläggning vid angina pectoris. Författare: Olle Wikblad, Stureby VC. Reviderad version 2005 (Bassem A. Samad), reviderad version mars 2008 (Mats Frick) Granskat: Björn Eriksson, Gustavsbergs VC Godkänt: Mats Frick, VO Kardiologi, SÖS. SPESAK: Eva Strååt, ordförande, nov -08 Läksaks expertgrupp: Rickard Malmström, juli - 08(granskar farmakologiskt innehåll) Publicerat: Den 20 maj 1996 Uppdaterat: 1 juni -99; okt -00; juni -01; mars -02; okt -05; juli -08 (Mats Frick/ce); Giltigt tom: juli 2010; 4. Hyperkolesterolemi, uppdaterad Författare: professor Olov Wiklund, avdelningen för Molekylär och Klinisk Medicin/Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Granskad av: Chefsläkare Helen von Sydow, Primärvården/Göteborg. 5. Hjärt- Lungfonden, Sammanfattning av Hjärtrapporten 2009; I 2009 års Hjärtrapport presenterades bland annat en granskning av hjärtvården på 74 sjukhus runt om i landet. Hjärtrapporten är en årlig sammanställning över statistik och aktuell forskning med 10
11 ambitionen att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället. Nytt i årets rapport är att Hjärtrapporten nu samordnas med data från de svenska hjärt-kärlregistren, Swedeheart. 6. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, 2008; 7. Akut hjärtsjukvård, Stockholms läns landsting 2009; Behandlingsprogram för Capio S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus, Visby lasarett. Mattias Törnerud (redaktör), Lars Eurenius (projektansvarig), Eva Strååt, SPESAK i kardiologi e ad. 8. I am solely a professional neutral and genderless : on gender bias and gender awareness in the medical profession, författare Gunilla Risberg, Umeå Universitet (2004). 11
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merInformationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård
Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merAtt satsa på folkhälsa en god affär
Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar
Läs merFolkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)
1 Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer) 2 Innehåll i rapporten Elva sjukdoms-/skadeavsnitt samt nio om riskfaktorer: Förekomst Utveckling
Läs merHjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten
1 5-2-4 Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten Christina Reuterwall, Docent Bengt Järvholm, Professor Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Läs merRepetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen
Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merTvå rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Läs merSanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merAvgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter
PROMEMORIA Datum 2006-10-10 Författare Oskar Ode, Andrea Arppe och Mattias Olander Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merIntegrerande MEQ fråga DX1. 2012 10 15 Totalt 20 poäng. Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013. Anvisning:
Integrerande MEQ fråga DX1 2012 10 15 Totalt 20 poäng Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013 Anvisning: Frågan är uppdelad på 9 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merElever och studieresultat i sfi 2013
Utbildningsstatistikenheten 2014-06-26 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2013 I denna PM beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merYttrande över motion - Screening för typ 2-diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regional utveckling +46155245000 2016-04-27 PVN16-0099-1 Ä R E N D E G Å N G Primärvårdsnämnden M Ö T E
Läs mer4 Kostnader för fetma
4 Kostnader för fetma 4.1 Övervikt och fetma i Sverige 2003 Women age 16-84 (n) 3 546 514 1 Men age 16-84 (n) 3 498 040 1 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence
Läs merSamverkansnämndens politiska viljeinriktningar
Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar Uppföljning och jämförelser Samverkansnämnden 2014 12 04 Jan Olov Strandell bild nr 1 Gällande politiska viljeinriktningar Cancersjukvård 2007 Astmavård 2008
Läs merPolitisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion
Karin Lundberg Emelie Condén 2016-02-12 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs merLägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?
Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt? Anita Linell 26 april 2012 2012-06-27 Sid 1 Syfte med presentationen Årliga kostnader för ohälsa i Sverige Visa fyra exempel med beräkningar -
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2011-06-21 p 15 Handläggare: Marie-Louise Siverstrand Yttrande över motion av Agnetha Boström (MP) m fl om att upprätta handlingsplan
Läs merFöljsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merInvandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Notering: Dessa ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln är resultatet av hänskjutningsförfarandet.
Läs merJan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merAtt identifiera undernäring hos äldre.
Att identifiera undernäring hos äldre. Är Mini Nutritional Assessment (MNA) användbart för primärvårdens läkare? Pia SöderbergS ST-läkare i allmänmedicin, Huddinge VårdcentralV Handledare Sonja Modin Distriktsläkare,
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merStrategier för utbildning på avancerad nivå
Beslut Sid 1 (5) Strategier för utbildning på avancerad nivå Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte om strategier för utveckling av utbildning på avancerad nivå de närmaste åren. Beslutet innebär också
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merRutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merDet började med ädelreformen 1992
Det började med ädelreformen 1992 Genom den s k Ädelreformen gavs kommunerna ett samlat ansvar för äldre- och handikappomsorgen och dessutom ett betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Kommunens
Läs merFråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Läs merHT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Uppdaterad januari 2013 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister
Läs mermest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Läs merVetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merFör övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt
2011-18 Förväntat svar/utfall för P-RF (ej isotypspec) var bestämt utifrån nefelometrisk metod. På prov 18/C med förväntat negativt utslag fick ett annat lab som också använder nefelometri dock ett svagt
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merAnalys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013
Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35 Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013 Huvudfråga för projektet: Spridningen i resultat mellan vårdgivare är stor - kan
Läs merKartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter
Läs merRiktlinje för hantering av avvikelser inom den sociala verksamheten
DOKUMENTTYP: RIKTLINJE 2015-04-16 Ansvarig: MAS, Kvalitetschef Utfärdat av: MAS, kvalitetsutvecklare Berörda verksamheter: Sociala verksamheten Version: 1/ 2015-04-16 Riktlinje för hantering av avvikelser
Läs merfebruari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga
februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga PM Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Inledning Under hösten
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merNyhetsbrev 2:a halvåret 2012
FaR på Hisingen Nyhetsbrev 2:a halvåret 2012 FaR för unga presenterar verksamheten för förskrivare genom två nyhetsbrev per år. I nyhetsbrevet redovisas statistik, dessutom redogör vi kortfattat för vårt
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merKan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?
Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom? Lena Alvlilja Leg Arbetsterapeut och genusambassadör Vårdcentralen Skurup 1 2 1 RÄTT, LAGOM, SÄKER och JÄMSTÄLLD
Läs merlpt-domar Barns röster i tvångsvård och tvångsåtgärder / barns röster
Barns röster i lpt-domar Förvaltningsrätterna ska, som oberoende kontrollinstans, pröva beslut om tvångsvård. Barnombudsmannen har undersökt hur barnets åsikter redovisas i förvaltningsrättens beslut.
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge SveDem Initierades av Swedish Brain Power
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Läs merDagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
Läs merPå jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vilka egenskaper förknippar vi oss med professionellt och vilka egenskaper tror vi efterfrågas på arbetsplatsen? Manpower Work Life har i
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013
Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket
Läs merDelrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär
Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1 Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär.
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merDen etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet
Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Varför principer? Diskussionsunderlag? brukarna Viktigt att väcka frågor Symbolisk funktion? Peka på värdemässig
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merEn gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merRiksSvikt. catarina.koerfer@rikssvikt.se. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook
RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre hälsa hemma catarina.koerfer@rikssvikt.se
Läs merDnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering
Läs merUngas attityder om prevention och droger
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ungas attityder om prevention och droger Linda Nilsson 2012-09-18 RNS Attitydundersökning Genomfördes hösten 2011 300 svar Majoritet kvinnor Samtliga från gymnasieskolan
Läs merHospicevård i Göteborg
Hospicevård i Göteborg HOSPICEVÅRD i GÖTEBORG 1. Hospice för vem? 2. Vad är hospice? 3. Hospicevårdens hörnstenar 4. Hospice Hur söker man plats? 5. Hospicevård i Göteborg Var finns den? 1. Hospice för
Läs merRegion Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter
KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 99/2014 1 (6) Region Skåne JA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter Konkurrensverkets
Läs mer