Uppföljning av tillträdesförbudslagen samt andra aktiviteter under år Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet

Transkript

1 Uppföljning av tillträdesförbudslagen samt andra aktiviteter under år 2013 Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet

2

3 Innehåll 3 Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...5 Arbetet under året i samverkansrådet...6 Redogörelse för initiativ från Riksdag och regering...8 Ordningsläget under fotbollssäsongen...9 En samlad bedömning...9 Ordningsläget under ishockeysäsongen...11 En samlad bedömning...11 Tillträdesförbud och arrangörsavstängningar...12 Tillträdesförbudslagen...12 Arrangörsavstängningar...12 Arbetet i samverkansrådet under kommande år...15

4 Uppföljning av tillträdesförbudslagen 4 Inledning Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet bildades under 2009 på uppdrag av Rikspolischefen. Samverkansrådet består av representanter från Rikspolisstyrelsen (polisavdelningen, rättsavdelningen och Rikskriminalpolisen), polismyndigheterna i Västra Götaland, Skåne och Stockholm, Åklagarmyndigheten, Svenska fotbollförbundet, Svensk elitfotboll, Svenska ishockeyförbundet och Svenska hockeyligan. Arbetet i Samverkansrådet har sedan inrättandet följts upp genom en årlig sammanställning. Under de första åren var fokus främst på uppföljning av tilllämpningen av lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang men under senare år har det redogjorts även för andra frågor som varit aktuella under året. Den årliga uppföljningen avslutas med prioriterade frågor för Samverkansrådet under kommande år. Lena Tysk, biträdande chef vid polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen, är ordförande och sammankallande i Samverkansrådet. Under årets två första möten i samverkansrådet har Björn Eriksson, som till dess var utsedd till utredare och nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet, samt Stefan Dellså, som tjänstgjorde som sekreterare i utredningen, varit inbjudna att delta i samverkansrådets möten. Under 2013 har fyra möten i samverkansrådet genomförts.

5 Sammanfattning 5 Sammanfattning I huvudsak har ordningsläget i samband med de allsvenska matcherna också under säsongen 2013 varit gott och alltjämt är det främst i samband med derbymatcher i storstadsregionerna som de flesta ordningsstörningarna har uppstått. Även elitseriesäsongen 2012/2013 har i huvudsak varit lugn och ordningsläget utanför arenorna har rapporterats som bra eller mycket bra i drygt 95 % av matcherna och i drygt 92 % inne på arenorna. Användningen av pyroteknik i samband med fotbollsmatcher ökar för tredje året i rad och även inom ishockeyn finns tendenser med en ökad användning av pyroteknik. Arbetet med en gemensam strategi mot pyroteknik kommer därför att fortsatt vara ett prioriterat område för Samverkansrådets arbete under Besluten om tillträdesförbud har ökat markant jämfört med föregående år och även överträdelserna av tillträdesförbud har ökat. Slutsatsen är dock att det inte är ett tecken på ett försämrat ordningsläge generellt utan att ökningen beror på enstaka händelser då ett stort antal tillträdesförbud meddelats. Under 2014 kommer en viktig del av arbetet i Samverkansrådet vara att följa upp och utvärdera parternas åtaganden samt effekterna av den nationella gemensamma strategin som ska beslutas under våren 2014.

6 Uppföljning av tillträdesförbudslagen 6 Arbetet under året i samverkansrådet Inför 2013 var representanterna i Samverkansrådet överens om ett antal prioriterade områden och frågor vilka skulle utgöra grund för det fortsatta arbetet i Samverkansrådet under året. I det följande redogörs för det arbete som bedrivits och de resultat som åstadkommits inom dessa områden. Därefter följer även en redogörelse för arbetet med en nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, vilket initierats under året. En gemensam strategi mot pyroteknik Under oktober 2012 beslutade Rikspolisstyrelsen ett projektdirektiv som innebar att en arbetsgrupp bestående av representanter från Samverkansrådet samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sattes samman för att gemensamt utarbeta en strategi. Arbetet med en gemensam strategi mot pyroteknik har fortgått under året och gruppen har arbetat efter två teser, ett fortsatt förbud eller att hitta förutsättningar för att tillåta supportrar att hantera pyroteknik i en s.k. safezoon på ett arrangemang. Rikspolisstyrelsen har även uppdragit åt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att mäta hälsoriskerna när pyroteknikpjäser används på en fotbollsarena. Strategin mot pyroteknik kommer att redovisas i en idrottshandbok som ges ut under våren En gemensam alkoholpolicy Svenska ishockeyförbundets och Svenska hockeyligans alkoholpolicy bör spridas till samverkansparterna i syfte att få en samsyn och komma överens om en nationell gemensam alkoholpolicy. Samverkansrådets utsedda arbetsgrupp som har fått i uppdrag att ta fram en gemensam nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, , arbetar med frågan i det framtida strategiarbetet. Matchrapporter Den nya blanketten för matchrapport används sedan den 1 juli 2013 av polismyndigheterna. Numera skickas matchrapporterna också till Rikskriminalpolisen vilket förenklar insamling av data och sammanställning av statistik. På sikt kommer också sammanställningen av informationen i matchrapporterna att automatiseras genom insamling i en databas. Metodutveckling avseende ingripanden i läktarmiljö Inom Polisen har det pågått ett arbete inom ramen för den särskilda polistaktiken med att se över metodutvecklingen i samband med ordningsstörningar och brott i läktarmiljö under året. Arbetsgruppen har kommit fram till att ingripanden i läktarmiljö bör ske med restriktivitet. Skälet är att effekterna av ingripande är svåröverskådliga och måste stå i proportion till ingripandets syfte. Arbetsgruppen rekommenderar en nationell samsyn genom att skapa en utbildning baserad på metoder för polispersonal som ska arbeta inne på idrottsarenor och att den personalresurs som avses ska beredas möjlighet att återkommande öva i arenamiljö. Vidare föreslås att man tillsätter polisinsatschefer som arenabefäl enligt den ledningsstruktur som används inom den särskilda polistaktiken och bastaktiken men att polisinsatschefsutbildningen anpassas till vad som behövs för att leda i dessa situationer. Arbetsgruppen rekommenderar även att polismyndigheterna är tydliga vid beslutande av villkor gentemot arrangör, i syfte att förebygga brott och förhindra ingripanden i arenamiljön.

7 Arbetet under året i samverkansrådet 7 En gemensam strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, Rikspolisstyrelsen beslutade i maj 2013 om ett projektdirektiv som innebar att en arbetsgrupp bestående av representanter från Samverkansrådet samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Bandyförbundet sattes samman för att ta fram en gemensam nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Den nationella strategin ska utgöra en vägledning för alla samverkansparter i arbetet med att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med ett idrottsevenemang. Strategin ska sedan ligga till grund för de regionala och lokala aktiviteterna. Strategin kommer att innehålla en gemensam vision, mål, klargörande av nationella definitioner, roller och ansvar, en samverkans- och kommunikationsplan, samt en pyroteknikstrategi och alkoholpolicy. Strategin ska även beskriva och klargöra tillämpning och tolkning av ordningslagen, tillträdesförbudslagstiftningen och bestämmelser avseende arrangörsavstängningar. Strategin ska ligga till grund för de årliga inriktningsbesluten som ges ut av Rikskriminalpolisen i samarbete med samverkansparterna. Ett inriktningsbeslut för polisen avseende 2014 har beslutats av Rikskriminalpolisen i februari Till skillnad från strategin innehåller inriktningsbeslut prioriterade gemensamma fokusområden och aktiviteter för det aktuella året. Ett årligt inriktningsbeslut möjliggör att hålla strategin för aktuell och uppdaterad. Arbetsgruppen kommer att slutföra arbetet genom att en idrottshandbok ges ut under våren 2014.

8 Uppföljning av tillträdesförbudslagen 8 Redogörelse för initiativ från Riksdag och regering Den före detta utredaren och nationella samordnaren mot idrottsrelaterad brottslighet, Björn Eriksson, lämnade slutbetänkandet Mera glädje för pengarna, SOU 2013:19 i mars I betänkandet föreslås bl.a. att kunskapsnivån om tillträdesförbudslagen bör ökas hos både polis och åklagare för att kunna upprätthålla användningen av tillträdesförbud på ett korrekt sätt. Det föreslås vidare att de centrala organisationerna inom fotboll och ishockey tillsammans utformar en frivillig manual för att arrangörsavstängningar ska användas på ett mer aktivt och förebyggande sätt. Ett förtydligande av ansvarsfrågorna och även en omfördelning av ansvaret föreslås. Det föreslås även en specialutgåva av manualen Säkerhetsguide för evenemang särskilt anpassad för idrotten samt en central alkohol- och drogpolicy inom fotbollen. För att öka arenasäkerheten diskuteras inpasseringssystem, förändrade arenakrav och informationsutbyten. I september 2013 utsåg regeringen Rose-Marie Frebran till ny nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet efter Björn Eriksson. Den nationella samordnarens uppdrag är att stärka dialogen mellan de olika aktörerna för att öka förtroende och samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget gäller till den 31 december Skyldigheten att ersätta polisens kostnader för ordningshållning vid arrangemang av offentliga tillställningar i vinstsyfte togs bort från den 1 januari Statskontoret har fått regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av avskaffandet för att säkerställa att det inte får oönskade konsekvenser, t.ex. att arrangörer övervältrar sina skyldigheter på polisen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december I november och december 2013 lämnade regeringen två förslag rörande tillträdesförbud. Det ena förslaget avser en förlängning av tiden för ett tillträdesförbud från högst ett år till högst tre år. Det andra förslaget gäller möjligheten att föra ett register över tillträdesförbuden för att på ett enklare sätt förhindra att personer med tillträdesförbud kommer in på idrottsarenor.

9 Ordningsläget under fotbollssäsongen 9 Ordningsläget under fotbollssäsongen En samlad bedömning Liksom under föregående år har ordningsläget under säsongen 2013 i huvudsak varit gott och alltjämt är det främst i samband med derbymatcher i storstadsregionerna som de flesta ordningsstörningarna har uppstått. Det finns dock behov av en fortsatt utveckling av arbetet mot ordningsstörningar och användning av pyroteknik i samband med idrottsarrangemang. Rikskriminalpolisen har analyserat ordningsläget under säsongen utifrån de matchrapporter som skickas in av polismyndigheterna. Dessvärre har avsevärt färre matchrapporter skickats in jämfört med föregående år varför årets resultat får betraktas som något mer osäkert. En anledning till den bristande inrapporteringen kan vara att polisen inte haft någon särskild bevakning av aktuella matcher. Under säsongen har endast ett fåtal matcher i allsvenskan bedömts haft dåligt eller mindre bra ordningsläge utanför arenorna. Totalt rapporteras nio sådana fall. Inne på arenorna har ordningsläget varit dåligt i tre och mindre bra i elva matcher. De senaste tre åren har ordningsläget alltså varit bättre än under Under 2013 har dock en liten ökning skett procentuellt av andelen matcher med dåligt ordningsläge såväl inne på arenan som utanför arenan jämfört med föregående år, men som framgår av antalet matcher är det fråga om några enstaka tillfällen. Ordningsläget inne på arenorna i procent Dåligt 3,08 0 1,70 0,44 2,13 Mindre bra 11,79 7,53 3,40 7,42 7,80 Bra 30,77 29,29 34,89 47,60 36,17 Mycket bra 54,36 63,18 60,00 44,54 49,65 Uppgift saknas 4,25 Ordningsläget utanför arenorna i procent Dåligt 6,15 2,09 1,71 1,77 1,42 Mindre bra 21,03 8,79 7,69 8,85 6,38 Bra 47,18 28,03 37,61 39,82 43,26 Mycket bra 25,64 61,09 52,99 48,67 46,10 Uppgift saknas 2,84 Under 2013 skedde det 307 gripanden eller omhänder taganden vilket är 39 fler än föregående år. Det totala antalet besökare var samtidigt något fler än året innan (ca 1,8 miljoner mot ca 1,7 miljoner under 2012). Eftersom det trots allt är förhållandevis få ingripanden det är fråga om kan en även en liten ökning få stort genomslag. Därtill får enstaka matcher där det sker ett stort antal ingripanden stort genomslag i statistiken. En hel del positiva omdömen om supportrarnas uppträdande på bortamatcherna har också redovisats i matchrapporterna. Polisrapporteringarna visar dessutom att man i allt väsentligt funnit lösningar på de problem som uppstått akut i samband med matcherna. Problemmakarna i dessa fall har till övervägande del utgjorts av de grupper av risksupportrar som sedan tidigare är kända, och riskerna hanteras vanligen genom inarbetade rutiner så att kontroll över läget återfås eller upprätthålls. I några enstaka fall har detta brustit och har resulterat i ett flertal brott som till exempel våldsamt upplopp, våld mot tjänsteman, misshandel och dessutom ett antal brott mot ordningslagen. Pyroteknik rapporterades ha förekommit vid 25 tillfällen i olika omfattning. Ibland har det varit fråga om någon enstaka bengalisk eld och vid vissa matcher hade upp till 100 sådana noterats. Svenska fotbollförbundet och föreningen Svensk elitfotboll konstaterar för sin del att det generellt under fotbollssäsongen 2013 varit få ordningsstörningar inne på arenorna. De ordningsstörningar eller sammandrabbningar som varit mellan supporters har företrädesvis skett utanför arenorna. En del incidenter har skett inne på läktarna och det har då varit

10 Uppföljning av tillträdesförbudslagen 10 fråga om interna uppgörelser mellan olika supportergrupperingar inom en klubb. Enligt fotbollsförbunden har användningen av pyroteknik inne på arenorna ökat i omfattning och det har dessutom börjat sprida sig nedåt i seriesystemen. Det är tredje året i rad som fotbollsförbunden rapporterar att användningen av pyroteknik ökar. Svenska fotbollförbundet och föreningen Svensk Elitfotboll konstaterar även att uppgjorda matcher, så kallad matchfixing, har börjat visa sig i Sverige. Det är för närvarande ett tiotal ärenden som ligger hos polisen för utredning.

11 Ordningsläget under ishockeysäsongen 11 Ordningsläget under ishockeysäsongen En samlad bedömning Under ishockeysäsongen 2012/2013 var ordningsläget bra eller mycket bra inne på arenorna vid drygt 92 % av matcherna och ordningsläget utan för arenorna var bra eller mycket bra i 95 % av matcherna. I de fall ordningsläget bedömts som dåligt eller mindre bra figurerar elva olika lag men problemen återkommer beträffande vissa lag och förefaller vara mer tillfälliga beträffande några andra. Uppgifterna rörande ordningsläget grundar sig på inskickade matchrapporter från polismyndigheterna och liksom beträffande fotbollen är det färre matchrapporter som har upprättas jämfört med föregående år vilket gör att statistiken blir något mer osäker. Ett framträdande problem har varit berusningsgraden hos publiken, vilket skiljer ishockeyns ordningsproblem från fotbollens. Användning av pyroteknik är också ett genomgående tema på matcherna med dåligt eller mindre bra ordningsläge. Det vanligaste är att så kallade bengaliska eldar används vid marscherna mot arenan och inne på arenorna. I något fall har det också rapporterats att knallskott kastats mot publik vid entréerna. I två fall har polisen upprättat anmälan om hets mot folkgrupp då risksupportrar har ropat nedsättande ord riktade mot spelare. Det har förekommit några få fall av våld mot tjänsteman, både mot ordningsvakter och mot poliser och ett flertal brott mot ordningslagen. Vid två tillfällen har arrangören beslutat att avbryta en match på grund av användning av pyroteknik och därefter genomfört ny visitation av supportergrupper. Rapporterande poliser har även uttryckt det som positivt att säkerhetsansvariga från vissa klubbar har funnits på plats vilket också har underlättat identifieringen av personer som misstänks ha begått brott. Ordningsläget inne på arenorna i procent Dåligt 1,05 Mindre bra 6,32 Bra 61,35 Mycket bra 31,28 Ordningsläget utanför arenorna i procent Dåligt 0,00 Mindre bra 4,82 Bra 61,18 Mycket bra 34,00 Svenska ishockeyförbundet och Svenska hockeyligan konstaterar att ishockeysäsongen 2013/2014 alltjämt pågår men att den hittills har avlöpt mycket lugnt. SM-slutspelet och kvalserien till elitserien (som under året bytt namn till SHL), slutfördes under våren 2013 och genomfördes utan några större incidenter. Under den första halvan av säsongen konstateras en liten ökning i användning av pyroteknik i såväl SHL som hockeyallsvenskan. Tillvägagångssättet är ofta detsamma; enstaka pyrotekniska artiklar antänds i samband med matchintrot, och i skydd av overheadflagga eller liknande, för att försvåra identifiering. En översyn av gällande riktlinjer för pyroteknik pågår för eventuell justering med anledning av denna problematik. Svensk ishockey ställer höga krav på föreningarnas säkerhetsarbete och tillämpar sedan säsongen 2011/2012 ett regelverk där samtliga parter ska verka för det förebyggande arbetet och där eventuella påföljder baseras på hur föreningen lever upp till gällande regelverk. Systemet har bidragit till ökad öppenhet och påföljder som hela tiden stärker det förebyggande säkerhetsarbetet. Vidare återinvesteras de straffavgifter som ålagts för säkerhetsrelaterade ordningsstörningar i svensk ishockeys säkerhetsarbete. I samband med Riksidrottsförbundets stämma beslutades Svenska ishockeyförbundets motion vilket innebär att respektive nationsförbund nu kan besluta om att även utdömda böter i säkerhetsrelaterade ärenden kan användas till det förebyggande säkerhetsarbetet. Utöver det löpande säkerhetsarbetet har SHL, tillsammans med HockeyAllsvenskan, beslutat om ytterligare investeringar där Tryggare Sverige fått i uppdrag att utarbeta stöddokument med tydliga riktlinjer för hantering av våld och hot mot medarbetare i SHL och HockeyAllsvenskan.

12 Uppföljning av tillträdesförbudslagen 12 Tillträdesförbud och arrangörsavstängningar Tillträdesförbudslagen Uppgifterna omfattar såväl ansökningar som anmälningar om tillträdesförbud. till att tillträdesförbudet även omfattar träningsmatcher. I några ärenden begränsas besluten till att avse när viss klubb deltar. Till Åklagarmyndigheten inkomna ärenden under Ärenden om tillträdesförbud Beslut om tillträdesförbud Beslut om ej tillträdesförbud Meddelande tillträdesförbud i % Antal ärenden som inte avgjorts under En jämförelse av antalet ärenden och beslut om tillträdesförbud under året i förhållande till föregående år visar på en ganska stor ökning av antalet ärenden. Den minskning av antal ärenden som registrerades året innan, d v s under 2012, höll således inte i sig under Såväl polisen som specialidrottsförbunden anser dock inte att ordningsstörningarna ökat under 2013 och ökningen i antalet beslutade tillträdesförbud förklaras till stor del av att det inträffat ett par händelser då ett stort antal tillträdesförbud meddelades. Besluten Besluten om tillträdesförbud har under 2013 fördelats enligt följande: fotboll 129, ishockey 24, två förbud har gällt både fotboll och ishockey och två beslut har avsett både fotboll och bandy. Liksom vid tidigare granskningar kan konstateras att majoriteten av besluten är välmotiverade. Det ges i nästan samtliga ärenden en beskrivning av de brott eller omständigheter som legat till grund för riskbedömningen. Under 2013 har det utfärdats ett fåtal tillträdesförbud med flera parter och det är således fortfarande ovanligt med beslut som omfattar flera idrotter. Liksom tidigare har beslutens geografiska omfattning bedömts i enlighet med Utvecklingscentrum Malmös rekommendationer. I några beslut har lagts Beslutens längd I de beslut om tillträdesförbud som meddelades under varierar längden på tillträdesförbudet enligt följande Brott mot ordningslagen, -3 mån Brott mot ordningslagen, 4-6 mån Våldsamt upplopp, framkallande av fara för annan, 7-9 mån Våldsamt upplopp, hot / våld, mån Överträdelser av beslut om tillträdesförbud Under 2013 har Åklagarmyndigheten registerat 23 brottsmisstankar avseende överträdelse av tillträdesförbud. Samtliga misstankar har under året lett till lagföring (åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse). Som tidigare nämnts har regeringen presenterat ett förslag till lag om register över tillträdesförbud. Genom lagen förväntas möjligheterna att upptäcka överträdelser av tillträdesförbud öka genom att arrangörerna får tillgång till identitetsuppgifter samt fotografier över personer med tillträdesförbud. Inte minst möjligheten att kunna ta del av fotografier har idrottsförbunden tidigare nämnt som särskilt betydelsefullt för förutsättningarna att kunna upptäcka överträdelser av tillträdesförbud. Arrangörsavstängningar SHL och HockeyAllsvenskan redogör för att det finns 40 arrangörsavstängningar inom ishockeyn. Med anledning av den kritik som framfördes i betänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19) om ett sparsamt utnyttjande av arrangörsavstängningar,

13 Tillträdesförbud och arrangörsavstängningar 13 genomfördes en workshop med berörda klubbar i december för att utvärdera arbetsrutiner, mallar och framförallt identifiera orsakerna till varför man inte utnyttjar denna möjlighet fullt ut. Enligt Svenska fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll är det 56 personer som är avstängda genom arrangörsavstängning.

14 Uppföljning av tillträdesförbudslagen 14

15 Arbetet i samverkansrådet under kommande år 15 Arbetet i samverkansrådet under kommande år Den nationella strategin Aktörerna i samverkansrådet ska följa upp och utvärdera parternas åtaganden samt effekterna av den nationella gemensamma strategin. Supporter- och evenemangsutbildning Under 2013 har 34 poliser genomgått supporter- och evenemangspolisutbildningen på Polishögskolan och sammanlagt har 74 poliser genomgått utbildningen sedan den startade Implementeringen samt effekterna av den nya indelningen i supporter- och evenemangspoliser kommer bli föremål för uppföljning under Den särskilda polistaktiken i samband med idrottsarrangemang Samverkansrådet ska följa upp hur polismyndigheterna de arbetar utifrån de konflikreducerande principerna och det graderade polisarbetet i samband med offentliga tillställningar.

16

17

18

19 Utgivare Rikspolisstyrelsen Produktion Polisens verksamhetsstöd, informationsenheten Beställning Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, telefon Diarienr. PoA-223-A000.35/13 Upplaga 50 ex Tryck RPS Tryckeri, april 2014 Grafisk form Citat Foto Rikspolisstyrelsen

20