Tikotek, center för datateknik och alternativ och kompletterande kommunikation

Transkript

1 1 Guiden Från kontakt till kommunikation en första hjälp för bildanvändning är avsedd som hjälpmedel för social- och hälsovårdens kundarbete i situationer där klienten är talhandikappad och den anställda inte känner till hans eller hennes sätt att kommunicera. Guiden innehåller råd och redskap som hjälper klienten och den anställda att kommunicera. Också talhandikappades anhöriga kan ha nytta av guiden. Guiden innehåller information om vad man bör tänka på när man samtalar med en talhandikappad person, och vilka medel och redskap för kommunikation som finns att använda. Här finns bilder och färdigt formulerade meningar för den anställda personalen och den handikappade klienten, som är till hjälp vid sjukhusbesök, på läkarmottagningen, Folkpensionsanstalten eller socialbyrån. För mera omfattande kommunikationssituationer och behov krävs mera information om den talhandikappade personens sätt att kommunicera, vilket förutsätter samarbete mellan honom eller henne och de anhöriga, och dessutom med den personal som deltar i vården och rehabiliteringen. Det finns videofilmer om redskapen som nämns i den här guiden. De går att se på Papunets sidor: Från kontakt till kommunikation och de tillhörande videofilmerna har producerats av Förbundet Utvecklingsstörning, Tikoteket, center för datateknik och alternativ och kompletterande kommunikation.

2 Bildatavlor till olika situationer kan skrivas ut på Papunets bildverktyg på adressen papunet.net/material/

3 3 Innehåll 1. Inledning 2. Att tänka på när man bemöter en talhandikappad person 3. Redskap och metoder för kommunikation Snabbteckningar Ja/Nej-kort Känslomätare Situationsbilder och hur man använder dem Akutbesök på sjukhus: klientens bildtavla Akutbesök på sjukhus: personalens bildtavla Hos läkaren: klientens bildtavla Hos läkaren: personalens bildtavla Ergoterapi: rehabiliteringsklientens och terapeutens bildtavlor 1-3 Hos FPA/socialbyrån: klientens bildtavla Hos FPA/socialbyrån: personalens bildtavla Färdigt formulerade meningar och hur man använder dem Akut sjukhusbesök: klientens meningar 1 och 2 Akut sjukhusbesök: personalens meningar 1 och 2 Hos läkaren: klientens meningar 1 och 2 Hos läkaren: läkarens meningar 1 och 2 Hos FPA/socialbyrån: klientens meningar 1 och 2 Hos FPA/socialbyrån: personalens meningar 1 och 2 Ögonpekningsram Bokstavstavla 4. Information om tjänster för talhandikappade personer 5. Mera om alternativ och kompletterande kommunikation

4 4 1. INLEDNING När det är svårt eller omöjligt att förstå tal eller tala själv kan man ta alternativa eller kompletterande kommunikationsmetoder till sin hjälp, tillsammans med människorna i sin näromgivning. Exempel på alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder är föremål, bilder, gester, talapparater och kommunikationsprogram för datorer. I Finland använder man förkortningen AAC på finska (från engelskans Augmentative and Alternative Communication) och på svenska AKK som står för alternativ och kompletterande kommunikation. Med hjälp av alternativa eller kompletterande kommunikationsmetoder förbättras den talhandikappades livskvalitet, han eller hon kan bättre kontrollera sitt eget liv och känna sig jämlik med andra människor. Kommunikation är en utmaning om den ena samtalspartnern inte kommunicerar med tal. Då kan det behövas tolkning, tilläggsfrågor och preciseringar av samtalspartnern för att budskapet ska nå fram. Mera information om kommunikationsmetoder och kommunikationsredskap finns i Guide om möjligheterna med kommunikation som Tikoteket har publicerat.

5 5 2. ATT TÄNKA PÅ När din samtalspartner har svårt att tala eller förstå tal: Var en uppmuntrande samtalspartner Ta reda på hur personen kommunicerar Håll ögonkontakt med honom eller henne Lägg märke till hans/hennes initiativ till kommunikation och sätt att uttrycka sig (mimik, gester, agerande, ljudande, pekande, tecken, ord osv.) och besvara dem Reagera med intresse också på vaga initiativ till kommunikation Använd ett språk som beaktar åldern och utvecklingsnivån Du kan inte alltid förstå vad den andra försöker säga Låtsas inte att du förstår om du inte gör det Berätta vad du förstod och be personen upprepa sitt budskap Be om hjälp någon annan kanske förstår meddelandet bättre än du Ge akt på omgivningen; oljud i bakgrunden kan försvåra kommunikationen Ge tid Skapa en lugn situation Vänta på personens svar eller reaktioner Upprepa ditt eget meddelande om det behövs Stöd förståendet Tala lugnt, kort och tydligt Upprepa vid behov, betona nyckelord Visa, peka eller rita Tala om en enda sak åt gången Följ med samtalspartnerns reaktioner och handla enligt dem, upprepa eller gå vidare Förtydliga med frågor som kan besvaras med ja/nej/vet inte Stöd uttryckandet Ge den handikappade personen möjlighet att uttrycka sig själv, t.ex. genom att ställa öppna frågor ( Var var du igår? ) istället för slutna ( Var du hos frisören igår? )

6 6 Många kommunikationshandikappade kommunicerar med helhetsbetonade uttryck (t.ex. innehållet i en mening kan ersättas av ett nyckelord) och då är du tvungen att tolka vad uttrycker betyder Ställ tilläggsfrågor och förtydliga Kontrollera alltid att tolkningen blev rätt Ge den handikappade möjlighet att uttrycka sitt meddelande till slut

7 7 3. REDSKAP OCH METODER FÖR KOMMUNIKATION Följande redskap och metoder för kommunikation kan användas i de flesta dialogsituationer med en talhandikappad klient eller anhörig. Bildtavlorna och de färdiga meningarna kan användas antingen som sådana eller så kan man göra individuella tillägg till dem, se respektive avsnitt om redskap. Kommunikation med snabbteckningar Man kommer igång med kommunikationen om man har penna och papper till hands. Snabbteckningar fungerar som stöd för verbala meddelanden. Ja/Nej-kort Kommunikationspartnern kan kartlägga vad den talhandikappade personen försöker förmedla genom att ställa frågor som kan besvaras jakande eller nekande. Känslomätare Med hjälp av känslomätaren kan en talhandikappad person berätta om t.ex. sitt humör, smärta, smärtans styrka osv. Bildtavlor och färdigt formulerade meningar I de medföljande bildtavlorna och färdigt formulerade meningarna finns ordförråd med vilkas hjälp man kommer igång med kommunikationen vid sjukhusbesök, hos läkaren, på socialbyrån och hos FPA. Det finns skilda bildtavlor och meningar för klienten och de anställda. Ögonpekningsram och bokstavstavla Ögonpekningsramen och alfabettavlan kan användas i situationer där den talhandikappade personen inte kan röra sig eller använda sina händer för att peka på en bild eller skriva ett ord.

8 8 KOMMUNIKATION MED SNABBTECKNINGAR Exempel: Hände det i skogen, i staden eller någon annanstans? Redskap: Penna och papper Användning Snabbteckningar är användbara i en diskussion där den handikappade saknar medel för att uttrycka sig. Det är viktigt att komma ihåg att den här metoden inte kräver några konstnärliga färdigheter, varje teckning diskuteras muntligt med den handikappade. Idén är att rita ett eller fler alternativ och dessutom ett frågetecken som betyder inget av de här alternativen. Med teckningarnas hjälp reder man ut vad den handikappade vill uttrycka. Hur det fungerar 1. Rita enkla bilder. Bildernas antal beror på den talhandikappades språkliga färdigheter och korttidsminne det är bra att utgå från två alternativ och ett frågetecken. Vid behov kan man skriva ovanför bilden vad den föreställer. 2. Rita alltid också ett frågetecken förutom bilderna. Det kan betyda t.ex. Inget av de här alternativen utan någonting annat rita mera. 3. Namnge alltid de ritade alternativen för den talhandikappade personen, peka på bilderna en i taget och säg vad de betyder. 4. Den handikappade väljer alternativ t.ex. genom att peka med fingret. 5. Rita fler alternativ om det behövs när diskussionen går vidare.

9 9 6. När du har fått ärendet klart för dig, försäkra dig ännu om att du uppfattat vad den talhandikappade personen ville berätta. 7. Det är vanligt att den handikappade väljer frågetecknet flera gånger efter varandra. Forstsätt då att rita nya alternativ. Ibland kan det sluta med en situation där man inte får reda på budskapet. Då kan man fråga sin diskussionspartner om man ska börja om från början eller tala om någonting annat. Du kan också be om hjälp av någon som bättre känner din diskussionspartner. Att reda ut ett budskap med hjälp av snabbteckningar kan ta tid men är givande när det lyckas. Med snabbteckningarnas hjälp kan man diskutera många sådana nya saker som inte annars hade gått att diskutera. Källa: Merikoski, Hannele (2001): Nopea piirroskuvakommunikointi (Quick Drawing Communication System). I boken Huuhtanen, Kristina (red.): Puhetta tukevat ja korvaavat kommunikointimenetelmät Suomessa vuosituhannen taitteessa, Förbundet Utvecklingsstörning, Helsingfors.

10 10 JA/NEJ-KORT Redskap Ja/Nej-kort Hur det fungerar Man kan inleda en diskussion med hjälp av Ja/Nej-kort, men de bör inte vara det enda uttrycksmedlet. När en talhandikappad person besvarar frågor med ja eller nej är han eller hon alltid beroende av vilka frågor som har ställts. Då kan han eller hon inte själv ta initiativ i diskussionen. Den talhandikappade kan uttrycka sin åsikt genom att nicka, skaka på huvudet, titta eller peka på Ja/Nej-korten. Det är bra att försäkra dig om att du förstått din diskussionspartners meddelande rätt. Du kan t.ex. fråga Menade du din dotter? och visa svarsalternativen Ja och Nej. Förslag Man kan färglägga bilderna, t.ex. Ja med grönt och Nej med rött.

11 11 JA/NEJ-KORTEN

12 12

13 13

14 14 KÄNSLOMÄTARE Redskap En känslomätare med bilder som uttrycker både positiva och negativa känslor. Hur det fungerar Med hjälp av känslomätaren kan en talhandikappad person uttrycka sin sinnesstämning och fysiska förnimmelser, t.ex. om det gör lite ont, mycket ont eller väldigt ont. Om inte den handikappade själv kan visa vilken bild han avser kan du klargöra känslomätarens bilder genom att peka på dem eller läsa upp alternativen ett i taget. Den talhandikappade väljer bild på ett sätt som ni tillsammans har kommit överens om, t.ex. genom att nicka eller blinka. Det är viktigt att du uttrycker din diskussionspartners val muntligt. Förslag Du kan färglägga bilderna, exempelvis de behagliga alternativen med rött och de obehagliga med blått.

15 15 KÄNSLOMÄTARE

16 16 SITUATIONSBILDER Redskap Ta kopior av bildtavlorna för olika situationer. Akutbesök på sjukhus: klientens bildtavla/personalens bildtavla Hos läkaren: klientens bildtavla/personalens bildtavla Ergoterapi: - ergoterapeutens bildtavla - rehabiliteringsklientens bildtavla - bildtavla för ergoterapeut och barn i ergoterapi Hos FPA/socialbyrån: klientens bildtavla/personalens bildtavla Användning Med hjälp av situationsbilderna kan en talhandikappad person visa vad han eller hon menar genom att välja ut bilder som beskriver ämnet. På motsvarande sätt kan du göra ditt budskap tydligare och lättare att förstå genom att använda bilderna. Hur det fungerar 1. Den talhandikappade personen uttrycker sitt ärende genom att visa på en bild i bildtavlan (genom att peka, eller med hjälp av en pannlampa, en pekpinne eller sin blick). 2. Om den handikappade inte själv kan visa vilken bild han eller hon menar, pekar du på dem en i taget och säger högt vad de beskriver. Din diskussionspartner visar vilken bild han väljer på ett sätt som ni tillsammans har kommit överens om, t.ex. genom att nicka. Upprepa budskapet muntligt för att försäkra dig om att du har uppfattat rätt.

17 17 Förslag Det är bra att komplettera bildtavlorna med personliga bilder, exempelvis med foton av familjemedlemmarna. Kom ihåg att bildtavlorna kan bearbetas i Papunets Bildverktyg på adressen Mera information om användningen av bilder finns i Tikotekets broschyr Kuvat kommunikoinnissa.

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33 FÄRDIGT FORMULERADE MENINGAR Redskap Skriv ut de färdiga meningarna för olika situationer. Akut sjukhusbesök: klientens meningar 1 och 2 personalens meningar 1 och 2 Hos läkaren: klientens meningar 1 och 2 läkarens meningar 1 och 2 På FPA/socialbyrån: klientens meningar 1 och 2 personalens meningar 1 och 2 Användning Med hjälp av de färdiga meningarna kan en läskunnig talhandikappad person uttrycka sitt ärende genom att välja en lämplig mening bland de färdigt formulerade meningarna. På motsvarande sätt kan du förtydliga ditt talade budskap och göra det lättare att förstå genom att visa på en lämplig mening. Hur det fungerar 1. Den talhandikappade uttrycker sitt ärende genom att visa på den mening han eller hon väljer bland de färdigt formulerade meningarna (med fingret/pannlampa/pekpinne/blicken). 2. Om den handikappade inte själv kan visa vilken mening han eller hon väljer, pekar du på dem och läser upp dem högt, en mening i taget. Din samtalspartner uttrycker sitt val på ett sätt som ni kommer överens om, t.ex. med en nickning vid rätt mening.

34 34 Det är bra att högt upprepa vilken mening din samtalspartner valde för att försäkra dig om att du uppfattade rätt.förslag: Man kan komplettera de färdiga meningsförråden personliga budskap som upprepas ofta, t.ex. Min fru Ulla tel och familjemedlemmarnas namn.

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47 ÖGONPEKNINGSRAM Redskap En ögonpekningsram som går att skriva ut på papper eller transparang. Användning Om den talhandikappade personen inte kan tala eller gestikulera annat än med ögonen, kan du använda en ögonpekningsram som kommunikationsmedel. Fäst eller rita bilder eller ord på bägge sidor av ramen. Den handikappade kan uttrycka sig genom att titta på den bild eller det ord som beskriver ärendet. Det är viktigt att ramen också har alternativet Någonting annat med vars hjälp den handikappade kan be om flera alternativa bilder eller ord till ramen. Bilden som föreställer Någonting annat kan t.ex. vara ett frågetecken. Placera ramen så att den talhandikappade obehindrat kan se på den. Det är viktigt att du kan följa den handikappades blick. När din samtalspartner har uttryckt sig genom att rikta sin blick mot ett visst ställe på ramen kan han t.ex. blunda. Efter det innebär en ny ögonrörelse och fokusering en ny sak. Det är bra att upprepa muntligt vad samtalspartnern har uttryckt, för att försäkra dig om att du uppfattat rätt. Förslag När du skriver ut ögonpekningsramen på en transparang kan du rita eller skriva med vattenlöslig tusch. När ni använt ramen klart torkar man av den och kan rita eller skriva in nya budskap.

48 48

49 49 BOKSTAVSTAVLA Redskap En bokstavstavla som går att skriva ut på papper eller transparang. Användning Med bokstavstavlan kan en talhandikappad uttrycka sig genom att bilda ord, bokstav för bokstav. Mellan orden visar han på en tom ruta eller på rutan för Mellanrum. Hur det fungerar 1. Den talhandikappade bildar ord genom att visa på bokstäver (med fingret/pannlampa/pekpinne). 2. Om din samtalspartner inte kan visa på bokstäverna själv, pekar du på dem en i taget. Partnern visar vilken bokstav han eller hon väljer med en gest som ni har kommit överens om tillsammans, exempelvis genom att nicka vid den bokstav han eller hon menar. 3. Om man har skrivit ut bokstavstavlan på en genomskinlig transparang kan den handikappade bilda ord också genom att rikta sin blick mot rätt bokstav (jämför ögonpekningsramen). Placera den genomskinliga bokstavstavlan så att det går lätt för den talhandikappade att titta på tavlans olika delar. Det är viktigt att placera tavlan så att du ser vart din diskussionspartners blick riktas. Det är bra att muntligt upprepa den bokstav, det ord eller den mening som din partner valt för att vara säker på att du har förstått budskapet rätt.

50 50

51 51 4. TJÄNSTER FÖR TALHANDIKAPPADE Tolktjänst för talhandikappade Personer som på grund av sjukdom eller handikapp har svårt att förstå eller producera tal eller skrift kan använda sig av tolktjänst. Då är den handikappades kommunikationsmetod alternativ eller kompletterande. Tolktjänst för talhandikappade kan användas i situationer där människor möts utan att ha gemensamt språk eller metoder för kommunikation. Med tjänsten strävar man efter att utöka de talhandikappades möjligheter till att fatta självständiga beslut och sköta ärenden själv. Behovet av tolktjänsten och dess innehåll beror alltid på klientens individuella situation. Man ansöker om tolktjänst för talhandikappade av Fpa. En person som har ett gravt talhandikapp har rätt att få tolktjänst minst 180 timmar per år. Tolktjänster i samband med studier ska ordnas i så hög grad som den sökande behöver för att klara av sina studier. Mera information på nätet: Talterapitjänster Handikappade personer som har störningar i sitt tal, språk eller kommunikation kan få talterapi. Till talterapin hör också samarbete med den talhandikappades närmaste, fackmän och andra som deltar i rehabiliteringen. Talterapi är medicinsk rehabilitering vars syfte är att avlägsna, lindra och förebygga störningar i tal, språk eller kommunikation. Talterapin bygger på en undersökning och en terapiplan som görs upp av en talterapeut. Talterapins innehåll utgår alltid från klientens individuella behov. Talterapi kan genomföras individuellt, i grupp, i klientens egen omgivning eller i form av konsulteringstjänst. De flesta talterapeuterna arbetar vid hälsocentraler, sjukhus och daghem. Dessutom verkar de i specialskolor, rehabiliteringsinrättningar och inom vården av utvecklingshämmade. En del talterapeuter tar också emot klienter privat. Talterapeuten är en fackman som ger information om språkets och kommunikationens utveckling och störningar, och om de kommunikationsmöjligheter och rehabiliteringstjänster som står till buds för en talhandikappad person. Mera upplysningar: Finlands talterapeutförbund rf (

52 52 Hjälpmedelstjänster Personer vars prestationsförmåga är nedsatt p.g.a. utvecklingsstörning, skada, sjukdom eller åldrande kan använda hjälpmedelstjänster. Hjälpmedlen är olika redskap eller apparater, med vilka man kan förbättra en persons möjligheter att fungera, att bli självständigare och att vara aktivare inom olika områden i livet, samt förebygga eventuella större svårigheter i funktionsförmågan. I enlighet med Finlands lag har medborgarna rätt till hjälpmedel som bekostas av kommunen. Det är huvudsakligen kommunerna som ansvarar för hjälpmedelstjänsterna men de bekostas också av andra, t.ex. av Folkpensionsanstalten och försäkringsbolag. När behov av hjälpmedel uppstått ska man i första hand vända sig till sin egen kommunala hälsostation. Mera information om hjälpmedel och hjälpmedelstjänster i samband med kommunikation: Tikoteket Tikoteket är ett center för datateknik och alternativ och kompletterande kommunikation, med en yrkesövergripande arbetsgrupp som är insatt i AKK och hur man kan utnyttja datateknikens möjligheter för kommunikation, studier, arbete och fritidsintressen. Tikoteket gör bl.a. kommunikationsutredningar. I samband med utredningen reder man tillsammans med klienten och hans eller hennes anhöriga ut den talhandikappades kommunikativa möjligheter, samt provar och lånar ut hjälpmedel vid behov. En kommunikationsutredning förutsätter en betalningsförbindelse från hälsovården. Efter utredningsskedet utfärdar Tikoteket en rekommendation till den som står för betalningsförbindelsen, gällande anskaffning av eventuella personliga kommuniceringshjälpmedel. Anskaffningspraxisen varierar mellan olika kommuner. Det finns Tikotek i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Seinäjoki, Jyväskylä, Kuopio, Uleåborg, Björneborg, Vasa, Rovaniemi och Lammi. Närmare upplysningar:

53 53 Tikotekets publikationer Mera information om kommunikation med en talhandikappad person hittar man i Tikotekets Guide om möjligheterna med kommunikation. I den finns fakta om kommunikation, talhandikapp, kommunikationens möjligheter och vad man bör tänka på när man kommunicerar med en talhandikappad person. Det har också gjorts en videofilm och en lättläst version av guiden. Den ingår i en broschyrserie som har utgivits av Förbundet Utvecklingsstörnings center för datateknik och kommunikation, Tikoteket. I samma serie har utkommit: - Kuvat kommunikoinnissa - Passi yhteiseen kieleen - Opas puhevammaisten tulkkipalvelusta - Guide om möjligheterna med informationsteknik - Opas tietokoneohjelmista opetuksessa ja kuntoutuksessa - Vuorotellen Opas vuorovaikutukseen ja kielen kehityksen alkuvaiheisiin - Toimimalla osallisuuteen Man kan beställa broschyrerna från Tikoteket, tel , tikoteekki@kvl.fi. De kan också skrivas ut från Papunets webbplats:

54 54 MERA INFORMATION OCH MATERIAL OM VÄXELVERKAN OCH KOMMUNIKATION Med den här guidens hjälp får man igång kommunikationen med en talhandikappad person. Vi har alla rätt till vårt eget individuella sätt att interagera. För att man ska komma längre i kommunikationen krävs att de kommunikativa redskapen och dialogen utvecklas och utvidgas så att de motsvarar den talhandikappade personens individuella behov. Kommunikation med bilder kan utvecklas genom att man bygger vidare på de kommunikationstavlor som den handikappade personen använder. Bildmaterialet kan man framställa antingen genom att rita bilderna själv, klippa ut bilder ur tidningar, använda fotografier eller bildbanker på internet samt Papunets Bildverktyg. Mer information om hur man kan bearbeta färdiga listor med bilder och meningar till ett kommunikationshjälpmedel finns på adressen Där man kan köpa hjälpmedel finns det också kataloger med vilkas hjälp man kan framställa bildmaterial för individuella kommunikationsbehov (t.ex. PCS-bilder, Pictogram eller WLS-kataloger). Nyttiga webbplatser: Bildbank kostnadsfritt: Bildverktyg kostnadsfritt: Information om kommunikationsmetoder (bilder, tecken, gester, bliss-språk): (innehåller bl. a. videofilmer om hur man använder materialet Från kontakt till kommunikation) Idéer till kommunikationsmetoder och övningar med hjälpmedel: Information om alternativ och kompletterande kommunikation:

55 55 Information om kommunikationshjälpmedel: Teckenbilder och ordböcker: