Kostförändring och/eller fysisk aktivitet vid fetmabehandling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostförändring och/eller fysisk aktivitet vid fetmabehandling?"

Transkript

1 Kostförändring och/eller fysisk aktivitet vid fetmabehandling? Annelie Wickmark Farmaci 120 poäng Högskolan i Kalmar, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap Examensarbete 10 poäng Handledare: Dick Delbro Docent Legitimerad läkare Naturvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar S Kalmar Peter Pagels Adjunkt Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar S Kalmar Examinator: Katarina Persson Professor Naturvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar S Kalmar Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om kostförändring, motion eller en kombination av de båda gav bäst resultat vid behandling av fetma, med avseende på vikt och BMI. Övervikt och fetma är idag ett stort folkhälsoproblem och man räknar med att ca 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige har ett BMI över 30, dvs. lider av fetma. Även barnen är drabbade, och ca 3 % beräknas tillhöra motsvarande kategori. Ingen kan med säkerhet säga vad fetma beror på men det finns många teorier. Livsstilen påverkar, liksom genetiska faktorer, men världen över är man ense om att något måste göras för att hejda fetma-epidemin. Trettio minuters fysisk aktivitet om dagen är den generella rekommendationen. Fyra av de studier jag tar upp i detta arbete innefattar olika mängd och intensitet av motion samt resultaten av dessa. Likaså finns en studie som endast tar upp dieter. Två av de fyra motionsstudierna har även begränsningar i kosten som komplement till motionen. Alla artiklar som tas upp i min litteraturstudie är baserade på öppna randomiserade prövningar. Min slutsats är att trettio minuters motion räcker i många fall för att hejda och motverka fetma-epidemin, men för de som redan lider av fetma innebär ökad fysisk motion oftast bättre resultat. Att förändra sin kost och utesluta eller skära ner på vissa saker som t.ex. socker bidrar också till viktnedgång. Jag tror att en kombination av bra kost och motion är det bästa receptet på viktnedgång, samt att andra faktorer som stöd från familj och omgivningen kan öka chanserna att lyckas ytterligare.

2 Summary The aim of this study was to investigate whether a dietary change, physical activity or a combination of both gave the best result when treating obesity, concerning weight loss and BMI. Excessive weight and obesity are today a big health-issue and it is estimated that 10 % of the men and 12 % of the women in Sweden have a BMI over 30, i.e. are suffering from obesity. The corresponding number for children is 3 %. No one can say for sure what causes obesity but there are many theories. Lifestyle has great impact on it, as have genetic factors. The every-day exercise has been decreased as the conditions at work have changed and we have become more inactive. At the same time our energy-intake has increased and the surplus of energy is added to our body in the form of fat. Research shows that obesity is more common among certain groups in society. The prevalence of obesity is higher among people with little or no education at all, than among people with high education. Labourers have a higher prevalence of obesity than white-collar workers and geographically seen, the prevalence is higher in the countryside than in the cities. Obesity is a large contributing factor to the metabolic syndrome which means an increased risk of stroke, heart attack, cardio-vascular diseases and the development of diabetes. All over the world it is agreed that something must be done to stop the obesityepidemic. Thirty minutes of physical activity every day is the general recommendation. Four of the studies I have analyzed include different amounts and intensity of exercise and the outcome of these. Also one study brings up the effects of diets alone. Two of the four studies that involved exercise also had restrictions in energy-intake as a complement to the activity-goals. All articles in my study are based on open randomized trials. My conclusion is that in many cases, thirty minutes of physical activity is sufficient to stop or counteract the obesity-epidemic, but for those who already suffer from obesity, an increase in physical activity often leads to better results. To alter the diet and obtain from, or reduce, the intake of certain products, e.g. sugar, also contributes to weight loss. It is my opinion that a combination of a healthy diet and exercise is the best recommendation for weight loss, and that other factors like support from family and friends can increase the chances of success. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Förekomst och definition av fetma... 5 Att mäta fetma... 5 Fetma ett folkhälsoproblem... 5 Orsaker till fetma... 6 Livsstilsfaktorer... 6 Ärftlighet... 6 Nya teorier om orsaker till fetma... 7 Följder av fetma... 8 Fettvävnaden och dess funktioner... 8 Leptin... 9 Adiponectin... 9 Resistin... 9 Signaler från mag-tarmkanalen Ghrelin Cholecystokinin och GLP Insulin och PYY Sjukvården Diagnostik Behandling Allmänt Dieter VLCD och LCD Lämplig viktminskning och kalorirestriktion Personlig diet Kognitiv beteendeterapi (KBT) Intervju på kurscenter Nyckeln Läkemedel mot fetma FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet Att mäta fysisk aktivitet Kostnader för fetma Syfte Material och metoder Sökning av artiklar Resultat - Litteraturstudie Översikt Effects of the Amount of Exercise on Body Weight, Body Composition, and measures of Central Obesity Syfte Resultat Vikt Omkrets Slutsats

4 2. Effects of a 16-Month Randomized Controlled Exercise Trial on Body Weight and Composition in Young, Overweight Men and Women - The Midwest Exercise Trial Syfte Metod Resultat Slutsats Physical activity and weight loss: does prescribing higher physical activity goals improve outcome? Syfte Metod Resultat och Slutsats The Effects of Low-Carbohydrate versus Conventional Weight Loss Diets in Severely Obese Adults: One-Year Follow-up of a Randomized Trial Syfte Metod Resultat Slutsats Small Changes in Dietary Sugar and Physical Activity as an Approach to Preventing Excessive Weight Gain: The America On the Move Family Study Syfte Metod Resultat Barnen Föräldrarna Slutsats Diskussion Inledning Sammanfattning av resultaten Randomiseringen Deltagarantalet Inklusions- och exklusionskriterier Studiernas längd Ersättning för medverkan i studierna Mätning av resultat och kontroll av compliance Slutsats Tack Referenser

5 Inledning Förekomst och definition av fetma I kroppen används fettet framför allt till isolering, lagring av energi och hormonproduktion. Normalt är att kvinnor ska ha 25-30% fett i kroppen, medan män endast behöver 15 %. Det är när fettmängden kraftigt överstiger dessa riktlinjer som vi börjar tala om fetma (1). Att mäta fetma För att definiera fetma använder man BMI (body mass index) och midjemåttet i centimeter. BMI kan räknas ut genom att man dividerar vikten (kg), med längden (m) i kvadrat. Nackdelen med att använda BMI är att det inte skiljer på fett- och muskelmassa. Om man endast använder BMI skulle därför en väldigt muskulös person kunna klassas som överviktig trots att andelen kroppsfett är lågt (2,3). BMI över 25 räknas som övervikt och om det överstiger 30 räknas det som fetma. (WHO:s definition) För barn används en speciell tabell som framtagits av IOTF (International Obesity Task Force) och de anpassade BMI-värdena kallas iso-bmi (2,4). Midjemåttet för män bör vara under 94 cm och för kvinnor 80 cm. En del undersökningar visar att midjemått är ett bättre mått på fetma och risken för följdsjukdomar, då det tar hänsyn till var kroppen samlar fettet, vilket BMI inte gör (25). Risken att få följdsjukdomar är större vid bukfetma ("äppelfetma" - typiskt för män) än om fettet samlas på lår och höfter ("päronfetma" - typiskt för kvinnor). När måtten överstiger 88 respektive 102 cm märks ett kraftigt ökat insjuknande i följdsjukdomar (2,5). Även midja-höft-kvot används för att beräkna risker som fetma medför. Man mäter då midjan (smalaste stället) och över höfterna (bredaste stället) och dividerar sedan den sammanlagda summan med 2. För män bör kvoten vara under 1, 0 och för kvinnor under 0,85. Denna kvot visar ffa på risker för metabola och kardiovaskulära komplikationer (5). Fetma ett folkhälsoproblem Övervikt och fetma är idag ett stort folkhälsoproblem i Sverige. (Folkhälsoproblem = sjukdom som drabbar mer än 1 % av befolkningen) Ca 10 % av männen och 12 % av kvinnorna har ett BMI över 30 (fetma) och problemet börjar krypa allt längre ned i åldrarna. Man räknar nu med att ca 3 % av barnen i Sverige lider av fetma.(2,6,7). Undersökningar visar att av 10 barn som är överviktiga i åldern år kommer 7 av dessa även att bli överviktiga som vuxna. I Europa beräknas % av kvinnorna vara feta och för män är motsvarande siffror %. Detta innebär att det totalt är ca personer i Sverige som omfattas av detta problem. Jämför man med samma värden för 20 år sen kan man konstatera att det skett en fördubbling av antalet (26, 27). Det finns en del intressanta fakta kring fördelningen av fetman bland Sveriges befolkning. Fetma är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän, likaså är det vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Geografiskt sett så kan man konstatera att fetma är vanligare på landsbygden än i storstadsregionerna (1,3). 5

6 Epidemiologiska studier har visat att människor vars vikt ligger på samma nivå hela tiden lever längre och har mindre kardiovaskulära sjukdomar än personer vars vikt varierar kraftigt. Man skulle därför kunna anta att det finns ett samband mellan sviktande hälsa och stora variationer i vikten men ett sådant samband har inte kunnat bevisas(8). Orsaker till fetma Livsstilsfaktorer Ingen kan med säkerhet säga vad övervikt och fetma beror på. En orsak kan vara att produktionen av energitäta livsmedel har ökat det senaste årtiondet ( ), och för att kompensera för detta ökade energiintag skulle man behöva utöka sin dagliga förbränning. Undersökningar visar på att detta inte skett i tillräckligt stor omfattning. Att fler personer slutat röka kan vara en annan orsak. Ofta kan rökare lägga på sig ett par kilo då de slutar, men man uppskattar att risken med denna viktökning sannolikt uppvägs av de andra goda hälsovinsterna (1). Generellt sett har vardagsmotionen minskat. Fler åker bil/pendlar till jobb och jobben har till viss del även blivit mindre fysiskt krävande. En positiv trend är dock att den medvetna motionen ökat. Många är med i idrottsföreningar eller går på gym etc. Dock räcker inte detta till för att täcka upp det ökade energiintaget och i slutändan återkommer vi till energiintag > förbränning = Viktuppgång (1). Andra faktorer som kan bidra till fetman är stort alkoholintag, att vi har tillgång till mat dygnet runt och därför äter mer oregelbundet, samt att mycket av den hemlagade maten ersätts av snabbmat. Stress påverkar våra hunger- och mättnadssignaler (hypofys-binjure-systemet) och leder till sämre matvanor (9). Ärftlighet Allt ovanstående är kopplat till livsstilen men det finns andra faktorer som också spelar in, ärftlighet är en sådan. Gener som ansvarar för lagring och hushållning av energi beräknas vara orsak till 40-50% av all fetma. Personer med dessa genetiska faktorer behöver inte äta så mycket för att bli överviktiga. Läkemedel är en annan orsak till viktuppgång, oftast en snabb sådan. Psykofarmaka är troligen den grupp av läkemedel som orsakar flest sådana besvär (2). 6

7 Nya teorier om orsaker till fetma På senare år han man även lagt fram andra teorier om orsaker till fetma. En av dessa är baserad på närvaron en ökad mängd av speciella bakterier i tarmarna, Bacteroidetes och Firmicutes, hos feta människor och möss. Man tror att dessa bakterier kan bryta ner näringsämnen som människan normalt inte kan göra och på så sätt får vi mer näring som vi kan ta upp. Detta överskott av näring lagras sedan som fett. För att försöka bevisa detta genomförde man en studie på möss. Några möss föddes upp i en steril miljö (och förlöstes med kejsarsnitt) så att de inte utvecklade någon tarmflora, och den andra gruppen av möss var uppfödda som vanligt och innehöll sådana bakterier man ville undersöka. Man transplanterade bakterier från de vanliga mössens tarmar till dem som var sterila och resultatet blev en dramatisk ökning i kroppsfett inom dagar, trots att de sterial mössens matkonsumtion minskade. Slutsaten var att dessa bakterier bör beaktas som en del av patofysiologin till fetma tillsammans med andra faktorer som t.ex. värdens genotyp och livssstil. Man påpekar också att det inte behövs så stora förändringar i energibalansen för att man ska få stora förändringar i vikt på ett år (10). En annan orsak man pratar om idag är termostathypotesen. Teorin går ut på att det finns en setpoint-temperatur och när kroppstemperaturen understiger denna punkt stimuleras aptit och när den överstiger den inhiberas aptiten. Det har visat sig att konsumtionen ökar i kallt väder och minskar i värme. Man har även kunnat hitta ett samband mellan brunt fett och ökad matkonsumtion (11). Brunt fett finns framförallt hos nyfödda men förekommer även hos vuxna. Skillnaden mellan brun och vit fettväv är att bruna fettcellerna innehåller många fler mitokondrier än vita fettceller. Likaså innehåller de bruna flera fettdroppar medan de vita endast innehåller en. Den tredje stora skillnaden är att de bruna fettcellerna och dess blodkärl har utbredd sympatisk innervering medan det vita fettet i stort sett bara är innerverat via blodkärlen. Uncouplers (UCP) är protein som finns i membranet till mitokondriernas matrix. Dessa proteiner kringgår den vanliga processen som kallas oxidativ fosforylering, där ATP och värme bildas när protoner tas in i mitokondriernas matrix. UCP släpper alltså in protoner i matrix men det enda som bildas är värme, ingen ATP. För att få samma energi måste man öka sin förbränning. Hypotesen är då att människor där UCP är rikt förekommande har lättare att hålla sig smala då en stor del av det de stoppar i sig inte blir energi utan bara värme. Enkelt uttryckt kan man säga att man eldar för kråkorna (11,12). 7

8 Följder av fetma Fetma bidrar till att man lättare utvecklar vissa sjukdomstillstånd t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, hypertoni, hyperlipidemi, gallsten, artros, könshormonrubbningar, sömnapné och vissa former av cancer. Fetma ingår även i metabola syndromet (9). Metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett tillstånd där man har flera av följande ämnesomsättningssjukdomar. Det finns 2 olika definitioner av metabolt syndrom (2007); 1. Om en person uppfyller minst 3 av följande krav; Fasteblodsocker över 6,1 mmol/l. Serumtriglycerider (fastande) över 1,7 mmol/l. Serum-HDL-kolesterol (fastande) under 1,1 mmol/l. Midjemått över 100 cm för män och över 90 cm för kvinnor Blodtryck över 130/ Om en person har nedsatt glukostolerans/diabetes ELLER insulinresistens och ytterligare två av de listade tillstånden nedan, alternativt om en person har glukosintolerans/diabetes OCH insulinresistens och ytterligare ett av de listade tillstånden nedan. Blodtryck över 160/90 Triglycerider över 1,7 och/eller HDL-kolesterol under 0,9 mmol/l för män och 1,0 mmol/l för kvinnor. BMI över 30 eller midja-stusskvot över 0,9 för män och över 0,85 för kvinnor. Mikroäggvita i urinen motsvarande 30 mg/dygn. Syndromet orsakas av livsstilsfaktorer som stress, felaktig kost, stillasittande, rökning, alkohol, sömnbrist, depression och ångestsjukdomar (ffa panikångest). Hittills har man inte kunnat finns några genetiska defekter som kan orsaka syndromet (13,14). Tillståndet innebär att man har ökad risk för stroke, hjärtinfarkt, hjärt-kärlsjukdomar och utvecklandet av diabetes typ 2 (15). Behandling består av motion, kostomläggning och rökstopp, i vissa fall medicinering mot respektive sjukdom (16). Fettvävnaden och dess funktioner Fettvävnaden består av fettceller (adipocyter). En förstoring av fettväven kan bero på två saker; antalet fettceller ökar eller storleken på dessa ökar. Hos personer som inte lider av fetma är det oftast cellstorleken som förändras då man får ett ökat energiöverskott, medan personer med svår fetma ofta har både ökad storlek på, och ökat antal av sina fettceller. Man är inte säker på vad som orsakar ett ökat antal adipocyter men man tror det har att göra med olika tillväxthormoner. Cellstorleken regleras både av hormoner som t.ex. insulin, och tillgången på näringsämnen i plasman. Då energiintaget är större än energiåtgången växer fettcellerna. Adipocyterna tillverkar i sin tur andra hormoner, t.ex. leptin, adiponectin och 8

9 resistin. Det har visat sig att ju större fettceller man har desto mer leptin tillverkar de (17). Fettväven signalerar till hjärnan hur stort vårt energilager är mha hormoner som leptin, adiponectin och resistin. Sådana signaler från fettvävnaden har oftast långvarig verkan. Leptin Leptin verkar på neuroner i hypotalamus och har aptitdämpande effekt: En låg nivå av leptin startar en feedback-loop i CNS som talar om att vår energireserv är slut. Verkningsmekanismen är att inhibera CNS-neuroner som innehåller bl.a. den aptitstimulerande signalmolekylen Neuropeptid Y (NPY). Leptinreceptorerna uttrycks i hypotalamus, nära en sidoventrikeln där utbyte av molekyler lätt kan ske över blodhjärnbarriären. Det är när vi förlorar fett (genom ökad energiåtgång) i adipocyterna som vi får en minskad nivå av leptin i plasman, och detta leder till hungerkänslor. Leptinproduktionen främjas ytterligare av glukokortikoider, insulin och östrogen. En homozygot mutation på leptingenen leder till ett fel på leptinsystemet med en känsla av konstant hunger och svår fetma som följd. Det har visat sig att feta människor ofta har en förhöjd plasmakoncentration av leptin. Man tror att dessa människor utvecklat en resistens mot leptin på samma sätt som människor med diabetes typ 2 utvecklat resistens mot insulin. Man kan därför fastslå att de fåtal fall av fetma som orsakade av denna mekanism i de flesta fall beror på leptinreceptordefekter. Leptin stimulerar även frisättningen av Tyroideastimulerande hormon (TSH) och Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) från hypofysen, vilket leder till ökad metabol hastighet i kroppen (11,12,17,18,19). Adiponectin Adiponectinhalten i plasman är, till skillnad från leptinhalten, mer eller mindre konstant hela dagen och påverkas inte nämnvärt av födointag. Plasmakoncentrationen är omvänt korrelerad till procenten kroppsfett. Man tror därför att det finns ett samband mellan detta hormon och BMI, då det har visat sig att feta personer har lägre halt av detta hormon än normalviktiga. Det finns även undersökningar som tyder på att adiponectin kan främja utvecklandet av diabetes typ 2 genom att undertrycka metabola störningar. Omständigheterna kring detta är inte fullt utredda, men genen för adiponectin finns på kromosom 3p27, ett område som forskning visat ha stor betydelse för uppkomst av diabetes typ 2 och fetma (18). Resistin Detta hormon tros också ha betydelse för uppkomsten av diabetes typ 2, men några säkra bevis har inte kunnat påvisas även om en del teorier finns. Experiment på möss har visat att egentillverkat resistin påverkar skelettmuskelceller, hepatocyter och adipocyter så att deras känslighet för insulin minskas. En annan teori är att resistin undertrycker insulins förmåga att stimulera glukosupptag. De förhöjda nivåer av resistin som uppmättes i de feta mössen kunde nedregleras mha fasta och antidiabetika. Resistinkoncentrationen verkar bero på sammansättningen av vita och bruna fettceller, där den förstnämnda verkar bidra till ökad resistinnivå. Likaså har man påvisat att resistinhalten i fettdepåerna är mycket större i fettceller i buken än i celler på låren. Folk som lider av fetma har en ökad resistinkoncentration och det är den förhöjda nivån av detta hormon som tros ligga bakom insulinresistensen (11,18,29). 9

10 Signaler från mag-tarmkanalen Ghrelin Ghrelin är ett peptidhormon som huvudsakligen utsöndras från endokrina celler i fundus. Det är det enda kända GI-hormonet som är aptitstimulerande. Ghrelin påverkar hypotalamus reglering av energibalansen samt stimulerar frisättning av tillväxthormon (GH). Genom att stimulera andra receptorer i hjärnan motverkar det även leptins effekt. Undersökningar visar att ghrelin är negativt korrelerat till BMI, dvs. feta personer har detta hormon i mindre koncentration i plasman än vad normalviktiga har. Vad som styr utsöndringen av ghrelin är inte helt klarlagt men studier har visat att det står, åtminstone delvis, under adrenerg och kolinerg kontroll. Studier har också visat att blockering av signaler från vagusnerven ledde kortsiktigt till inhibering av ghrelinsekretion, medan det långsiktigt främjade sekretionen. Detta tyder på ett komplicerat samband med adrenerga och kolinerga signaler (11,18,19,32). Cholecystokinin och GLP1 Cholecystokinin(CCK) frisätts från tunntarmen till blodet efter en fettrik måltid och har en aptitdämpande effekt genom verkan på hypotalamus. Glukagonliknande peptid (GLP1) frisätts vid matintag från endokrina L-celler i mukosan i ileum och colon. Dessa hormoner bidrar till att reglera blodglukoskoncentrationen, är involverat i tömning av magsäck samt i kontrollen av syrasekretion. Effekterna av dessa hormoner uppkommer när vagusnerven aktiveras av CCK och GLP1. Denna aktivering av nerven leder till att den frisätter speciella substanser i hjärnstammen, där störst mättnadsfrämjande effekter kan fås (11,18,19). Insulin och PYY3-36 Insulin frisätts till blodet från betaceller i de langerhanska öarna i pancreas. Hormonet frisätts vid absorption av glukos och ger en mättnadssignal direkt till hypotalamus där insulinreceptorerna finns. Peptid YY 3-36 (PYY 3-36) frisätts från neuroendokrina celler i ileum och colon som svar på måltid och mängden som frisätts är relativ till den näring som tagits upp. Hormonet verkar som en agonist på Y2-receptorer i hypotalamus, vilket gör att hunger orsakad av NPY undertrycks. Detta hormon främjar alltså mättnad och minskat matintag (11,18, 28). 10

11 Sjukvården Diagnostik Inom sjukvården kan man ta vissa prover för att skapa en bättre helhetsbild av problemet. Blodtrycket kontrolleras och blodprov för att mäta nivåerna av blodsocker och blodfetter tas. Även sköldkörtelns funktion kontrolleras och ibland kan det vara aktuellt att ta ett EKG. Läkaren bör även ta en diskussion med patienten om livssituationen (2). Vuxna som inte på egen hand klarar av att gå ner i vikt kan söka hjälp på vårdcentral. Små barn kan få hjälp på BVC eller en barnklinik och äldre barn kan få hjälp inom skolhälsovården. Det har visat sig att tidigt insatta behandlingar leder till störst effekt. Därför bör barn som lider av fetma få behandling redan från 4 års ålder, för barn med övervikt gäller behandling från 6 års ålder. I dessa fall består behandlingen ofta av familjesamtal och råd (6). Behandling Fetma kan behandlas på många olika sätt. Omläggning av kosten är det viktigaste för att få ett varaktigt resultat, liksom regelbunden motion. För att få en "snabbstart" kan man använda vissa pulver-dieter, men detta bör ske i samråd med läkare. I en del fall krävs medicinering och i vissa fall kan en operation vara nödvändig. Riktmärke för operationer bör vara ett BMI över 40 eller över 35 i kombination med allvarliga följdsjukdomar. Operation har visat sig ge en långvarig viktminskning på % och den leder även till att risken att utveckla diabetes minskar (2,9). Allmänt Gemensamt för all fetmabehandling är följande: Man ska äta 3 huvudmål med mat per dag och dessa ska innefatta endast 1 portion per måltid. Man ska äta frukt och grönsaker varje dag och man ska även motionera dagligen. För att få i sig det man behöver kan man följa en "tallriksmodell". Exempel: A representerar grönsaker och rotfrukter, B representerar potatis, ris, pasta och bröd och C innefattar kött, fisk ägg och baljväxter. Svenska näringsrekommendationer säger att de som har lägre energibehov bör ha följande proportioner på sin tallrik; A- 50 %, B-25 %, C-25 %, medan de som har högre energibehov kan ha ungefär lika delar av allt (2,14,20,21). Man räknar med att en vuxen mans energiintag ligger på kcal/dag, medan motsvarande för en kvinna är kcal/dag. Personer som lider av fetma har oftast ett större behov av energi än ovanstående och man bör därför utgå från den enskilde patientens behov och sedan minska energiintaget gradvis genom att t.ex. minska portionerna (2). 11

12 Dieter VLCD och LCD Många väljer att inleda sin behandlig med olika dieter. Två exempel är VLCD och LCD. Very Low Calorie Diet består av ett pulver baserat på fullvärdigt protein (oftast soja- eller mjölkprotein), en liten mängd kolhydrater, vitaminer och mineraler, spårämnen och essentiella aminosyror. VLCD ger ett energiintag på under 800 kcal/dag. LCD innehåller i stort sett samma som VLCD men ger ett energiintag på kcal/dag. Exempel på sådana dieter med god dokumentation är Cambridgekuren, Modifast och Nutrilette. Dessa kan användas utan medicinsk övervakning i 2 veckor medan de inom sjukvården ges under 8-16 veckor. VLCD måste vara godkänd av SLV, Svenska livsmedelsverket, och LCD ska uppfylla ett speciellt EU-direktiv (2,9). En sak som är viktig att tänka på är att vätskeintaget under behandlingstiden. För att undvika förstoppning bör man dricka 2-2,5 liter vätska per dag. Behandlingen bör även trappas ner och pulverdieten bör varvas med vanlig kost den sista tiden. Efter avslutad behandling med VLCD/LCD bör nya kost- och motionsrutiner sättas in för att få bibehållet/förbättrat resultat. En särskild utredning innehållande EKG samt värdering av lever- och njurfunktion bör göras innan behandling med VLCD sätts in. Det bör vara en läkare som initierar behandlingen men en dietist/sjuksköterska kan ta hand om de uppföljningsbesök som man bör ha under behandlingens gång (2). Lämplig viktminskning och kalorirestriktion Den första månaden man går på diet kan man uppleva större viktminskning då man i första hand gör av med vatten och glykogen, men en lämplig nivå för viktminskning ligger på ca 0,5-1 kg per vecka, vilket motsvarar ett minskat energiintag på kcal per dag. Ett minskat intag som ligger under 500 kcal per dag kommer att ge en för långsam viktminskning och om restriktionen överstiger 1000 kcal per dag är risken stor att dieten inte tillhandahåller de näringsämnen som kroppen behöver och då kommer kroppen bryta ner muskler för att kompensera för detta. I båda fallen kommer patienten troligtvis att avsluta sitt försök att gå ner i vikt (8). Personlig diet Då man ska lägga upp en personlig diet som ej är baserad på färdiga pulver är det viktigt att se till att alla näringsämnen som kroppen behöver finns med. Man bör därför försöka utesluta produkter som innehåller mycket energi men lite näring, t.ex. alkohol. En annan komponent man bör försöka skära ner på är fett och då framförallt mättat fett. Undersökningar har visat att fett ger sämre mättnad då man jämför samma mängder (med avseende på energi) fett med protein och kolhydrater. Kanske är det just för att fett är så koncentrerat medan kolhydrater ofta har en större volym. Man hinner äta mer fett än kolhydrater innan man känner mättnad. Frukt och grönt är födoämnen som sällan begränsas då de innehåller många viktiga näringsämnen och fibrer. Vad gäller protein så är det viktigt att se till att kroppen får tillräckligt av detta så att den inte bryter ner vävnad för att kompensera ett underskott. En del dieter har extra högt innehåll av protein men dessa brukar vara väldigt dyra och har inte visat sig vara mer framgångsrika än vanlig diet (8). 12

13 Kognitiv beteendeterapi (KBT) KBT är ett vanligt komplement till de vanliga behandlingsalternativen. Om man ska förändra sin vikt och sitt beteende vad gäller matintaget är det en förutsättning att vi först blir medvetna om vårt beteendemönster. Många har blivit hjälpta av att föra dagbok över vad, och när, man äter, samt vad som utlöste ätandet. Ofta kan patienter redan under denna period gå ner i vikt, då de får en insikt i sitt problem. Dessutom, är det ett bra redskap för dietisten som ska lägga om deras kost. Patienternas omgivning påverkar i många fall också dem, och om man kan identifiera händelser som utlöser t.ex. hetsätning så kan man få en mycket större compliance för kostförändringen. Här har även familjemedlemmar stor påverkan; om de tjatar eller retas är risken stor att den som går på diet inte orkar fortsätta Det första man får lära sig i denna typ av terapi, är att ätandet är inte ett instinktivt beteende utan ett inlärt. Genom att inse detta, och inse att man kan förändra det, kan man lättare uppnå sina mål. Terapi i grupp kan vara både bra och dåligt. Finns det destruktiva personer i gruppen eller om ledaren inte är tillräckligt skicklig, kan det göra mer skada än nytta, men om gruppen är bra sammansatt, kan patienterna få ut mycket av gemenskapen och möjligheten att få prata med personer som är i samma situation. De kan hitta nya bekantskaper och många gånger kanske de andra i gruppen tar upp saker som de själva inte hade vågat fråga om (6,8). 13

14 Intervju på kurscenter Nyckeln För att se vilka resurser som finns att tillgå utöver de vanliga begav jag mig en dag till sjukhuset i Kalmar, närmare bestämt till kurscenter Nyckeln. Där träffade jag Kerstin Arvidsson och Eva Sjöde som berättade lite om verksamheten där. Kerstin har jobbat som dietist sedan 1985 och började på Nyckeln år Eva som är sjukgymnast i grunden, har jobbat där sedan 1998, men även hunnit med att arbeta som idrottslärare, zon- och lymfterapeut. De berättar att personalen som jobbar på centret har mycket olika bakgrund, och att de tycker detta är en stor fördel, då de har mycket kunskap inom teamet. Vad är det för verksamhet som ni bedriver här? Eva: Jag skulle vilja kalla det professionell understödd egenvård. Vi jobbar enligt PBM (problembaserad metod) med våra grupper. Vad är det för grupper ni har? Eva: Utbudet varierar lite varje termin efter behovet, men under 2008 kommer vi att ha grupper som vänder sig till patienter med långvarig smärta, fibromyalgi, stressrelaterad utmattning, övervikt, diabetes, långvariga sömnproblem och MS. Kursen för fibromyalgi och långvarig smärta ges i samarbete med länets folkhögskolor. Det är ett bra sätt för oss att nå ut till allmänheten. Vilka kan söka hit? Behöver man en remiss? Finns det några andra krav? Kerstin: Vi vänder oss till patienter med långvariga hälso- och livsstilsproblem. Alla som vill kan söka hit genom att fylla i en anmälan. Förr hade vi vissa kriterier men dessa finns inte numera. Det kan t.ex. vara personer som försökt gå ner i vikt på egen hand länge, men som misslyckats. Hittills har alla patienter varit över 18 år men skulle behovet uppstå för grupper med yngre personer, ser vi inget hinder för att starta sådana. Ingen remiss från läkare behövs utan man söker sig hit på eget initiativ. Vi bedriver inte vård på det sättet, så remisser kan inte skrivas för att ge förtur. Eva: Vissa av våra patienter är t.ex. personer som behöver stöd före eller efter en operation. Det har diskuterats om vi kanske skulle kunna ha samarbete med kirurgavdelningen och stödja deras patienter. Läkare kan skriva remiss till dietistmottagningen eller en hälsocoordinator på vårdcentralen om det skulle behövas. Det enda kravet vi har är att de närvarar på träffarna, och om de skulle få förhinder någon av gångerna, att de hör av sig. Detta skriver alla deltagare kontrakt på när man antas till gruppen. Hur stora är grupperna? Eva: Varje grupp innehåller 8 personer, i undantagsfall 9 st. Hur ofta träffas ni inom gruppen och hur länge varar en kurs? Kerstin: Varje kurs innehåller ca 10 sammankomster och dessa sprids ut över en termin. I början träffas man 1 gång per vecka men sedan glesare mot slutet. Dessa grupper fortsätter ofta som självhjälpsgrupper och vi stöttar dem bl.a. genom att låna ut lokaler till dem att träffas i. 14

15 Eva: Undantaget är överviktsgruppen som innefattar minst 20 sammankomster. Samtliga grupper får även uppföljning för att stödja dem då kursen slutat. Vad gör ni med grupperna när ni träffas? Är det samma person som leder gruppen under hela kursen? Eva: Det finns vissa element som betonas i varje kurs, men deltagarna själva får bestämma inom gruppen vad de vill lägga mest vikt vid. Problemen kan ju variera mellan grupperna. Saker som jag specialiserat mig på är avspänning/stresshantering och att jobba med motivation och självkänsla. Inom överviktsgruppen består alltid en viss del av kursen av motion och mindfullness. Vårt motionsmål där är steg/dag, men vi varierar ofta motionen genom att t.ex. varva stavgång med simning, vattengympa och cykling. Ett uppskattat inslag brukar vara när vi lagar mat tillsammans. Vi hjälper dem med recept som är nyttiga och goda t.ex. Det är viktigt att mat inte blir något som är jobbigt eller skamfullt på något sätt, utan att de inser att nyttig mat kan vara precis lika god och att det är ok att njuta av den även om man är överviktig. En bra inställning kan förändra mycket. Kerstin: Beroende på vad gruppen tycker de vill fördjupa sig i så tar vi in olika ledare. Dietist, sjukgymnast och läkare är väl de kategorier som oftast bjuds in. Deltagarna kan ställa vilka frågor de vill i lugn och ro, och genom att de är i grupp kan de få ut mycket mer av mötet då andra deltagare kanske ställer frågor de inte tänkt på innan. Det hela handlar om att uppmärksamma och ändra ett beteende under lång tid. Många av deltagarna kan redan mycket när de kommer hit, men just att förändra sitt beteende kan var svårt att göra ensam. Gruppen erbjuder ett slags skyddsnät; ofta börjar de umgås privat och stöttar varandra när det känns jobbigt. Är det många som söker? Är väntetiden lång för att få delta i era överviktsgrupper t.ex.? Eva: Vi tar emot mellan personer i våra överviktsgrupper per år, och som mest får man vänta ett halvår i kö. Målet är ju att ingen ska behöva vänta på att få komma hit. Har du Kerstin, som jobbat som dietist, några allmänna tips till överviktiga om kosten? Det finns ju så många råd och rön numera, men personligen så finns det väl några saker som jag brukar betona speciellt: * Ät regelbundet! * Ät allsidigt! Jag tycker livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram frukt och grönt per dag är en bra idé. * Ät lugnt och tugga ordentligt! Njut av maten och se positivt på den. * Glöm inte dricka tillräckligt, dagsbehovet är ca 1 ½ - 2 liter vätska per dag. Drick gärna vatten. Vätskebrist kan nämligen ibland kännas som matsug. * Detaljstyr inte när du lägger om din kost, och ha rimliga mål på din viktnedgång. Lagom takt att gå ner i vikt är ½ - 1 kg per vecka. Att förlora 5-10 % av din kroppsvikt är ett bra resultat! 15

16 Läkemedel mot fetma Läkemedelsbehandling mot fetma får användas för att förbättra livskvaliteten och för att minska risken för komplikationer som kan uppkomma pga. fetman, t ex hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Läkemedelsbehandlingen ska alltid kombineras med en fettsnål kost och motion. Kriterier för att få behandling med läkemedel är att man har ett BMI över 30 alternativt ett BMI över 27 i kombination med andra riskfaktorer, främst diabetes (2,13). Det finns tre registrerade läkemedel mot fetma idag i Sverige. De har ungefär samma effekt på viktnedgången men jämförande studier gällande effektiviteten eller preparaten i kombination med varandra saknas. Xenical innehåller det verksamma ämnet Orlistat. Detta ämne hämmar enzymet lipas med minskat fettupptag i tarmen som följd. Undersökningar med patientgrupper som barn, äldre och personer med nersatt njur- och leverfunktion saknas och behandling av dessa bör därför undvikas tills vidare. Lägsta priset per kapsel är 6, 65 kr och rekommenderad dosering är 3 kapslar per dag vilket gör att dygnsdosen kostar 20 kr. Årskostnaden blir då 7300 kr. Reductil innehåller det verksamma ämnet Sibutramin. Detta ämne påverkar bl.a. signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan vilket leder till en tidig mättnadskänsla. Läkemedlet kan även bidra till viss förbättring av blodfetthalter. Sibutramin kan öka blodtryck och puls och det är därför mycket viktigt med läkaruppföljning, framför allt i början av behandlingen. Behandling av Sibutramin bör ej pågå i mer än ett år då studier för längre tids behandling saknas. Läkemedlet är olämpligt då vissa andra sjukdomar är konstaterade, t ex epilepsi, ätstörningar, psykisk sjukdom och kranskärlsjukdom. Lägsta priset per kapsel (10 mg) är 19,62 kr respektive 21,97 kr (15 mg). Rekommenderad dos är 1 kapsel per dag. Årskostnaden blir då 7161 kr resp kr. Acomplia innehåller det verksamma ämnet Rimonabant. Detta ämne verkar genom att delvis blockera hjärnans belöningssystem, samt perifera vävnader, som reglerar energibalansen, så att aptiten minskar. Studier visar dock att man återgår till ursprungsvikten inom ca 9 månader efter intaget av medicinen avslutats. Läkemedlet kan även höja halten av det goda kolesterolet. Detta läkemedlets verkningssätt är nytt och unikt och därför saknas studier som visar hur kroppen påverkas på både lång och kort sikt. Acomplia ska ej tas av personer under 18 år, av personer med nedsatt njur- och leverfunktion eller av personer som är gravida eller ammar. Försiktighet rekommenderas för personer som är epileptiker, över 75 år eller som står på viss antibiotikabehandling. Lägsta priset per tablett är 21,99 kr. Rekommenderad dos är 1 tablett per dag. Årskostnaden blir då 8026 kr (6,13). Samtliga av läkemedlen har visat sig ha viss positiv påverkan på blodsockernivån hos diabetiker. För att man ska få subvention av dessa tre läkemedel krävs att patientens BMI ska vara över 35, alternativt över 27 resp. 28 i kombination med diabetes typ 2. För Acomplia gäller även en kombination med höga blodfetter. En metastudie som nyligen ( ) publicerades i British Medical Journal, drar slutsatsen att inget av preparaten ger en större genomsnittlig viktminskning än fem kilo. Dessutom framkommer det att 27 av de 30 studier som undersökts i metaanalysen är finansierade av läkemedelsföretagen vilket möjligtvis kunnat påverka resultaten till positiva verkningar. Vidare framhålls, att biverkningsprofilen skiljer sig åt för de olika läkemedlen. Orlistat ger ofta gastro-intestinala biverkningar, sibutramin ger i många fall förhöjt blodtryck medan rimonabant främst ger psykiska biverkningar. Det fastslås också att det saknas studier kring hur läkemedlen påverkar dödligheten (13,54). 16

17 FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling FYSS är en bok som ges ut av Statens folkhälsoinstitut (FHI) i samarbete med Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Den tillhandahålls hälso- och sjukvården gratis på bekostnad av FHI och via distribution av Apoteket. Arbetet startade redan 1998, och 2001 var den första upplagan klar. År 1999 fastslogs det att man även skulle ha en nätbaserad upplaga för lättare tillgänglighet. Från början var boken riktad främst till hälso- och sjukvården, men 2004 fanns den tillgänglig på alla apotek för allmänheten. Boken syftar till att ge nödvändig kunskap för att kunna förskriva fysisk aktivitet som behandlingsmetod, även kallat FaR (Fysisk aktivitet på recept). I FYSS får man förslag på olika motionsformer som passar till olika tillstånd/sjukdomar samt rekommendationer om hur ofta och hur länge aktiviteten ska pågå. Receptet ska innehålla tydliga uppgifter om typ av aktivitet, dos (dvs. hur ofta man ska träna och hur långt och intensivt varje träningspass ska vara) samt förväntad effekt (typ av effekt och efter hur lång tid den kan förväntas). Innan FaR kan skrivas ut bör man ta en anamnes. Ett patientsamtal ger svar på frågor om tidigare och nuvarande aktiviteter, hur mycket patienten anser sig ha tid med osv., allt för att få en så bra compliance som möjligt. Varje recept är individuellt och resultaten bör följas upp på samma sätt som en medicinsk behandling. Högt blodtryck, hjärtinfarkt, diabetes typ 2, höga blodfetter och ångest och depression är tillstånd som kan behandlas med FaR. Det som är bra med FaR är att man får ytterst få biverkningar då den är individuellt anpassat. I många fall innebär FaR också att man angriper den egentliga orsaken till sjukdomen, istället för att behandla symptomen. Och sist men inte minst, kan man påverka många sjukdomstillstånd med ett enda recept (motion). Det svåra med att förskriva fysisk aktivitet är att engagera patienten så att den blir av. Ett samtal med information om alla hälsovinster man kan göra kanske kan hjälpa, liksom att man har bra möjligheter att kunna utnyttja sitt recept (23). Fysisk aktivitet Vad är då fysisk aktivitet? I FYSS definieras det som "all form av aktivitet som innebär ökad energiförbrukning". Den kan antingen vara planerad, som t.ex. att man tränar på gymmet, eller oplanerad, som då man rör sig på jobb etc. Det är den vardagliga motionen som utgör den största delen av vår energiförbrukning och störst resultat på folkhälsan fås när de som är helt stillasittande ökar sin vardagsmotion. Undersökningar har visat att fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av sjukdomstillstånd som t.ex. diabetes (typ 2), övervikt, hjärtinfarkt, högt blodtryck, benskörhet och olika cancerformer (ffa tjocktarmscancer). Det minskar även risken för en för tidig död. Ett ökat psykiskt välbefinnande är en annan positiv effekt. Att mäta fysisk aktivitet Det finns många sätt att mäta fysisk aktivitet. Man kan mäta tiden man håller på med en aktivitet, t.ex. så är den rekommenderade dygnsdosen 30 minuter/dag. På gymmet kan man på många motionsmaskiner uppskatta hur många kalorier man förbränner. En del hävdar, att bästa sättet är att räkna steg. I slutändan beror det väl på vad man ska ha mätetalen till. Vill man bara få en ungefärlig uppskattning för skojs skull kanske det räcker med det uppskattade värdet på löpbandet, medan om man vill göra en vetenskaplig studie så är en stegräknare mer noggrann. 17

18 I FYSS tar man även upp 2 olika skalor: RPE-skalan (ratings of percieved excertion) används för att uppskatta den upplevda ansträngningen. De mått man får har ett nära samband med både arbetsintensitet och pulsfrekvens. Skalan går från 6 till 20, där 6 innebär ingen ansträngning och 20 maximal ansträngning. Anledningen till att den börjar på 6 är att den har samband med pulsfrekvensen och siffrorna motsvaras av intervallet slag/minut CR10-skalan (category and rating) används för att intensiteten för de flesta olika förnimmelser och känslor, t.ex. smärta. Skalan går från 0-10 men värden över 10 kan förekomma. 0 innebär ingen förnimmelse alls medan 10 skulle representera maximala känslan. Anledningen till att man tillåter värden över 10 är att man kanske värderat sin värk till 10 vid ett tidigare tillfälle, och om tillståndet sedan förvärras och man får värre värk så ska man kunna förmedla detta. Med andra ord har skalan ingen fast övre gräns även om man tänker sig att 10 är det maximala från början. I denna skala används även decimaltal för att få mer nyanser. Båda skalorna används ofta RPE-skalan tycks vanligare. Intervallet indikerar en lagom intensitet på motionen för de flesta, medan lågintensiv träning som syftar till att öka uthålligheten bör ligga inom intervallet (23). Kostnader för fetma Samhällets kostnader för fetma kan delas upp i direkta kostnader för behandling och omvårdnad och indirekta kostnader som konsekvens av sjukdom och behandling inkluderande frånvaro från arbetet eller oförmåga att arbeta över huvud taget. Enligt socialstyrelsens beräkningar (1999) tros fetma vara orsak till 2-4 % av kostnaderna för sjukvården. Detta kan jämföras med USA (1998) där kostnaden motsvaras ligga på 5,7 % (24). 18

19 Syfte Studiens syfte var att se om kost, motion eller en kombination av båda gav bäst resultat vid behandling av fetma, med avseende på vikt och BMI. Tanken från början var att basera mitt arbete på långtidsstudier (ca 5 år), men då sådana inte gick att hittade bestämde jag mig för att använda studier med mindre och olika tidslängder, för att se om man kunde få samma resultat trots olika tidsintervall. 19

20 Material och metoder Sökning av artiklar Alla artiklar, utom en, i min litteraturstudie söktes via Limits för dessa artiklar var RCT, human och english. Artikel 1: Effects of the Amount of Exercise on Body Weight, Body Composition, and Measures of Central Obesity Sökord: Obesity, Exercise, Weight loss och Body composition. Ytterligare limit: Published in the last 5 years. Detta gav 43 träffar. Artikeln valdes ut efter att ha läst abstracts från artiklar med passande titel. Sökdatum: Artikel 2: Effects of a 16-Month Randomised Trial on Bodyweight and Composition in Young, Overweight Men and Women. Artikeln fanns under related links till artikel 1 och valdes ut efter att ha läst abstract. Sökdatum: Artikel 3: Physical activity and weightloss: does prescribing higher physical activity goals improve outcome? Sökord: Obesity, Exercise och Weight loss. Ytterligare limit: Published in last 5 years, Author; Wing (efter rekommendation av extern handledare). Detta gav 7 träffar. Artikeln valdes ut efter att ha läst abstracts från artiklar med passande titel. Sökdatum: Artikel 4: The Effects of Low-Carbohydrate versus Conventional Weight Loss Diets in Severely Obese Adults: A One-Year Follow-up of a Randomized Trial Sökord: Obesity, Weight loss diets, Effects och Adults. Ytterligare limits; Published in last 5 years Detta gav 174 träffar. Artikeln valdes ut efter att ha läst abstracts från artiklar med passande titel. Sökdatum:

21 Artikel 5: Small Changes in Dietary Sugar and Physical Activity as an Approach to Preventing Excessive Weight Gain: The America on the Move Family Study Sökningen skedde via Google Scholar. Sökord: "America on the move" (efter rekommendation från extern handledare), physical activity och official site Detta gav 28 träffar och denna länk hamnade överst. Sökdatum: Intervju Kurscenter Nyckeln i Kalmar Intervjun utfördes för att se vilka resurser som fanns att tillgå utöver de vanliga. Kurscentret tillhör ej, men har nära samarbete med Länssjukhuset i Kalmar. De intervjuade personerna, Kerstin Arvidsson och Eva Sjöde har tidigare arbetserfarenheter som dietist respektive sjukgymnast, och stor kunskap inom sitt område. Intervjun genomfördes , efter överenskommelse på telefon. 21

22 Resultat - Litteraturstudie Översikt Studie 1. Effects of the Amount of Exercise on Body Weight, Body Composition, and measures of Central Obesity 2. Effects of a 16- Month Randomized Controlled Exercise Trial on Body Weight and Composition in Young, Overweight Men and Women The Midwest Exercise Trial 3. Physical activity and weightloss: does prescribing higher physical activity goals improve outcome? 4. The Effects of Low-Carbohydrate versus Weight Loss Diets in Severely Obese Adults: One- Year Follow-up of a Randomized Trial 5. Small Changes in Dietary Sugar and Physical Activity as an Approach to Preventing Excessive Weight Gain: The America On the Move Family Study Studiens design Randomiserad öppen studie Randomiserad öppen studie Randomiserad öppen studie Randomiserad öppen studie Randomiserad öppen studie Syfte Att jämföra effekten av motion med olika intensitet och mängd Att jämföra efficacy, på en känd mängd fysisk aktivitet med måttlig intensitet, m.a.p. vikt och kroppssammansätt ning. Att utvärdera effekten på långvarig viktminskning baserad på store mängd motion än vad som generellt rekommenderas. Att utvärdera effekten av två olika sorters dieter efter ett års användning m.a.p. viktminskning. Att utvärdera om de små förändringar I fysisk aktivitet och kost som AOM rekommenderar, är effektivt för att förhindra Ytterligare övervikt hos överviktiga barn och vuxna. Antal deltagare (deltagare som slutförde studien) 182 (120) 131 (74) 202 (168) 132 (87) 218 barn 262 föräldrar (184 barn, 220 föräldrar) Studiens längd Resultat 8 månader Ingen aktivitet ledde till viktökning, medan fysisk aktivitet minskade vikt och andel kroppsfett enligt dosresponsförhållande. 16 månader Fysisk aktivitet förebyggde viktökning hos kvinnor och ledde till viktreduktion hos män. Både män och kvinnor minskade sin äppelfetma. 18 månader En signifikant skillnad i viktminskning, mellan grupperna med högt resp. lägre motionsmål, kunde noteras efter 18 månader. 12 månader Viktminskningen blev likvärdig för de båda grupperna. 6 månader Barn: Signifikant minskning i BMI alt bibehållet BMI. Vikten ökade. Vuxna: Ingen signifikant viktnedgång eller minskning i BMI kunde visas. 22

23 1. Effects of the Amount of Exercise on Body Weight, Body Composition, and measures of Central Obesity Slentz CA, Duscha BD, Johnson JL, Ketchum K, Aiken LB, Samsa GP, Houmard JA, Bales CW, Kraus WE. Archives of Internal Medicin Volume 165, 31-39, Syfte Studien gjordes för att kunna jämföra effekten av olika omfattningar av motion på kroppsvikt, kroppssammansättning och äpplefetma. Ett delmål med studien var att ta reda på hur mycket motion som krävs för att avbryta viktuppgång, och behålla en konstant vikt. Metod Artikeln baseras på en randomiserad kontrollerad öppen studie som utfördes februari juli Screeningen omfattade 302 personer, varav 182 ansågs uppfylla studiens kriterier (se nedan). 120 av dessa deltagare fullföljde studien. Alla deltagare var bosatta i eller i närheten av staden Durham, North Carolina, USA. Själva studien omfattade 9 månader. Inklusionskriterierna var en ålder mellan 40 och 65, att de var stillasittande, i detta fallet lika med att de tränade mindre än en gång i veckan, samt att de var överviktiga eller led av mild fetma (BMI= 25-35). De skulle även ha lätt till måttligt avvikande lipidvärde (HDL-C > 40mg/dL för män respektive > 45mg/dL för kvinnor, eller LDL-C mg/dl), fick inte ha diabetes eller hypertoni. Alla kvinnor skulle dessutom ha passerat klimakteriet. Exklusionkriterierna omfattade pågående, eller planerad dietbehandling, skelettmuskel- eller metabola sjukdomar, användning av störande mediciner, hjärtsjukdomar samt att inte acceptera randomisering. Patienterna delades slumpvis upp i 4 grupper: Grupp 1 (n = 27) innebar stor mängd motion/kraftig ansträngning. Motionsformen skulle vara likvärdigt jogging/snabb gång och motsvara en sträcka på ca 32 km/vecka, med en arbetsnivå på % av syrekonsumtionstoppen. Uttryckt i kalorier motsvarade motionen en förbränning av 23 kalorier/kg kroppsvikt/vecka. Grupp 2 (n = 28) innebar låg mängd motion/kraftig ansträngning. Motionsformen skulle vara likvärdigt jogging/snabb gång och motsvara en sträcka på ca 19, 2 km/vecka, med en arbetsnivå på % av syrekomsumtionstoppen. Uttryckt i kalorier motsvarade motionen en förbränning av 14 kalorier/kg kroppsvikt/vecka. Grupp 3 (n = 28) innebar låg mängd motion/måttlig ansträngning. Motionsformen skulle vara likvärdigt jogging/snabb gång och motsvara en sträcka på 19, 2 km/vecka, med en arbetsnivå på 40-55% av syrekomsumtionstoppen. Uttryckt i kalorier motsvarade motionen en förbränning av 14 kalorier/kg kroppsvikt/vecka. Grupp 4 (n = 30) användes som kontrollgrupp och ombads att leva som vanligt dvs. inte ändra sina motions- eller kostvanor. 23

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II Författad av Fähstorkh mån, 20/08/2012-15:17 I förra artikeln tittade vi lite närmare på den del av Gary

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10 Innehåll FÖRORD 3 UTBILDNINGEN 4 Syftet med utbildningen 4 Mål 4 Målgrupp 4 Studiecirkel som utbildningsform 4 Studiecirkelledare 5 Studiecirkelns upplägg 6 Planeringstillfälle 6 Kurslitteratur 6 CIRKELTILLFÄLLE

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Lipashämmaren orlistats effekt på viktnedgång och typ 2- diabetes

Lipashämmaren orlistats effekt på viktnedgång och typ 2- diabetes Lipashämmaren orlistats effekt på viktnedgång och typ 2- diabetes Sofie Andersson Farmaci 180 högskolepoäng Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare:

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande: Vecka 1 Bukklubben - ett program för sunda kostvanor och ett fysiskt aktivt liv! Hur använda registreringshäftet I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer