Några lärares didaktiska val av religioner

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Några lärares didaktiska val av religioner A Few Teachers Didactic Choices Of Religions Maria Åkesson Lärarexamen 270hp Religionsvetenskap och lärande Examinator: Torsten Janson Handledare: Bodil Liljefors Persson Slutseminarium:

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua några verksamma religionskunskapslärare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger på valet av religioner som lärarna väljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gällande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lärarnas val av religioner i världen att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero på. Syftet har även varit att undersöka om lärarna vet vilka religioner i världen som de är skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sägas vara lärarens professionella tolkning av styrdokumenten som gäller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var även att ta reda på om lärarna medvetet väljer bort någon religion att undervisa om och i så fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i världen som är mest representerade bland lärarnas val, är de fem världsreligionerna. Många gånger grundar sig detta i ett samspråk ämneslärarna emellan på skolorna. Resultatet jag fått av mina frågeställningar kan förhoppningsvis bidra till att vi aldrig glömmer hur vikigt det är att ta användning av de viktiga styrdokumenten i som vi lärare har att förhålla oss till. Genom att läsa dokumenten noga och sedan tolka innehållet kan man känna sig trygg i sina didaktiska val av undervisningsinnehåll. Nyckelord: religion, didaktik, lärare, religionskunskap, ämnesdidaktik, 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställning Religionskunskapsämnets uppgift Religioner i världen Bakgrund Förtydligande av begrepp Läroplan och kursplan Didaktik, historia och framväxt Religionsdidaktik Metodbeskrivning Val av metod Urval till intervjun Genomförande Bearbetning av insamlad data Resultat Mitt resultat Analys Min tolkning av styrdokumentens innehåll Min analys av resultatet Avslutande kommentarer Fortsatt forskning...34 Referenser...35 Bilaga

6 6

7 1 Inledning Jag har under min samlade verksamhetsförlagda tid fått upp ögonen för hur olika lärare arbetar i ett skolämne som både blivit ifrågasatt och förändrat genom tiden, nämligen religionskunskapsämnet. Vissa pedagoger lägger tyngden i ämnet på etik, moral och livsfrågor samtidigt som andra lärare lägger fokus på religioner världen över. Dock har alla pedagoger jag kommit i kontakt med använt sig flitigt av de olika styrdokumenten i ämnet och på så vis varit eniga med olika riktlinjer och mål i ämnet. Jag blev inför denna uppsats nyfiken på att undersöka några lärares olika didaktiska val i ämnet religionskunskap, detta för att se skillnader mellan lärares olika val, men också för att se på vilka likheter som finns. Jag insåg snabbt att det skulle bli för omfångsrikt att undersöka samtliga didaktiska val i ämnet och valde därför att lägga fokus på vilka didaktiska val som läraren gör när de väljer ut olika religioner i världen att undervisa om. Här blir de didaktiska frågorna, vad, hur och varför mycket betydelsefulla. Detta i enighet med vad Kjell Härenstam skriver i sin bok, Kan du höra vindhästen, religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap: Ett val görs inte utan värderingar av vad som bör betraktas som väsentligt (Härenstam, 2000, s 20). Dock ska lärare förhålla sig till de olika väsentliga styrdokument när hon planerar sin undervisning, men frågan är vad som slutligen avgör de urval som lärare dagligen utför. Detta är en ytterst intressant fråga som jag vill besvara med hjälp av denna uppsats. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur några olika lärares didaktiska val i sin religionsundervisning förhåller sig (undervisningens vad, hur och varför), detta med fokus på val av religioner som undervisningsstoff. Jag vill också undersöka om jag kan hitta några mönster av likheter och vad dessa i så fall kan bero på. Samtidigt känns det relevant att undersöka hur lärarna tolkar styrdokumenten som behandlar religioner i världen och om de är tillfreds med sina didaktiska val de gör i ämnet enligt dessa dokument. Syftet är också att ta reda på om lärarna medvetet väljer bort några religioner att undervisa om och vad detta i så fall kan bero på. 1.2 Frågeställning Mina övergripande frågor i denna uppsats är som följer: Vilka didaktiska val gör lärarna när de väljer ut religioner som undervisningsstoff? 7

8 Finns det några likheter i lärarnas val av religioner att undervisa om och vad kan dessa bero på? Hur tolkar lärarna målen i styrdokumenten enligt de religioner de valt ut? Hur tolkar lärarna styrdokumenten som behandlar religioner i världen och är de tillfreds med sina didaktiska val enligt dessa? 1.3 Religionskunskapsämnets uppgift Religionskunskapsämnet har förändrats mycket genom tiden. En av dem som tittat närmare på ämnets historia är Kjell Härenstam som i boken Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktikom konsten att välja kunskap (2000) gör en genomgång om detta. Detta har han gjort utifrån ett perspektiv där han tittat på läromedel och läroplanens utformning. Här diskuterar han om fokus i ämnet har legat på att eleverna ska lära sig av eller om eleverna ska lära sig om religionerna som sker i undervisningen. Man kan man snabbt se att ämnet har gått från att eleverna skulle lära sig av religionerna och då främst kristendomen som var statsreligion på 1800-talet och då undervisningen var mycket subjektiv. Till under 1960-talet då religionskunskapsundervisning förändras till att gå ut på att eleverna ska lära sig om religioner. I samma veva bytte ämnet namn, från att tidigare hetat Kristendomskunskap till att nu heta religionskunskap (Lgr-69). Undervisningen blir nu mer objektiv och börjar innehålla icke-kristna religioner. Sedan dess har förändringarna fortlöpt. I dagens religionskunskapsundervisning ska eleverna inte bara lära sig om religioner utan också lära sig av dessa. Genom detta skapar eleverna en tolerans och en förståelse som är nog så värdefull i skapandet av en god medborgare och medmänniska speciellt i dagens globaliserade och mångkulturella samhälle (Härenstam, 2000, 145f). Dagens religionskunskapsundervisning ska utöver detta även hjälpa till att bidra till elevernas egen identitetsökning och dennes personliga livsåskådning, vilket kan ses som ett steg i att lära av religionerna eleverna undervisas om. Ämnet ska visa hur andra människor tacklas med problem och glädjeämnen i livet och genom detta erbjuda visdom i olika områden (Almén, 2000). Ämnet ska i korthet ge eleven kunskap om och reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar plus att det ska innehålla ett värdegrundsarbete, detta i enighet med LPO94 (Almén, m.fl. 2000). Som tidigare nämnt är religionskunskap ett ämne som står i ständig förändring, detta trots att läroplanen har varit den samma sedan Då låg fokus inte längre på religionerna i sig, utan flyttades mot etik, livsfrågor och värdegrund, vilket började så smått redan i LPO80. 8

9 Men sedan dess har ämnet utvecklats ytterligare till att idag ha ett fokus på mångkulturellitet och mångreligiositet, inom etik, livsfrågor och värdegrund (Olivestam, 2006). 1.4 Religioner i världen Det latinska ordet religio härstammar från religere som med dubbel tydning betyder återsamla och återbinda. Ordet uttrycker en aktiv, ständig upprepad relation och bundenhet till en högre makt (Bowker, 1997). En religion kan därför ses som något som håller samman människor med samma tro, men den gör så mycket mer än så. En religion oavsett vilken vill ge kunskap om världen och försöker förklara meningen i tillvaron. En uttömmande och fullt accepterad definition av religion finns inte, men en vanlig grundbult är tron på det transcendenta, en högre makt eller en gud, allt beroende på religion och livsåskådning (Beskow, m.fl. 1990). Religionerna runt om i vår värld är många, och variationerna i dess innehåll lika så. Gemensamt för alla är att de vill ge svar på frågan om livets verkliga mening, vad som är gott eller ont, rätt eller fel, varför människan måste lida och vad som kommer att ske efter döden. Vissa religioner finns representerade lokalt, andra nationellt och somliga med internationell spridning, detta samtidigt som antalet anhängare och ursprung också varierar (Bowker, 1997). Samtidigt som det finns mängder av religioner i världen så är vissa religioner representerade mycket mer än andra i bland annat läromedel och annan media. Dessa största religioner i världen kallas för världsreligioner, denna sammanfattade benämning innefattar de religioner som har världsvid utbredning eller på grund av sitt stora antal anhängare är kända runtom i hela världen. Till världsreligionerna räknas i storleksordning, kristendom, islam, buddism, hinduism och judendom (Beskow, m.fl. 1990). Världsreligionernas ålder varierar och likaså deras tro, men gemensamt har dessa fem världsreligioner att de tillsammans utgör de religioner med flest antal anhängare. Inte alla religioner är så stora som världsreligionerna men nog så viktiga för dess medlemmar ändå. Vissa religioner runt om i världen är små och ofta avgränsade till ett folk eller en stam. Några av dessa religioner är ursprungsfolkens religioner, vilka är vanliga i Afrika, afrikanska religioner och i Amerika indianreligioner. Dessa religioner kan också kallas för etniska religioner i viss litteratur (Bowker, 1997). Gemensamt för dessa religioner är att de i stor utsträckning har undanröjts eller suddats ut av olika skäl, bland annat på grund av missionerande av andra religioner, detta medan vissa av ursprungsreligionerna bara influerats av andra religioner. Det finns också nya religioner som uppkommit under 1900-talet. Dessa kallas ofta för nyandliga rörelser eller nyandlighet. Dessa nyandliga rörelser kan ses som en blandning av 9

10 religioner och olika trosinriktningar och vill ofta erbjuda ett alternativ till de etablerade religionerna (Beskow, m.fl. 1990, Bowker, 1997). Det finns religioner som inte länge finns kvar i samma form som tidigare, men som ändå är viktiga för förståelsen av dagens religioner. Några av dessa är de antika religioner, så som, fornnordisk religion, grekisk och romersk religion. Dessa religioner var de som förekom innan kristendomens intåg. Vissa författare och forskare menar att forntida religioner sällan dött ut, utan att de bara bytt karaktär och prägel. Med detta menar de att de enda döda religionerna är de som inte kan lämna det förgångna och finna nytt liv i samtiden (Bowker, 1997). Något som nästan samtliga av religionerna har gemensamt är den centrala tron, denna kan ses som kärnan i religionen eller som dess grundelement. Nästan alla religioner bygger på en tro, en tro på något som ytterst inte går att bevisa, men som den troende är fast övertygade finns och är verklighet. Denna tro ser olika ut, det kan vara en tro på en eller flera gudomliga makter, eller en övertygelse om att livet fortsätter efter detta (Beskow, m.fl. 1990). Det finns fler element som vanligen omfattar religionerna och det är riter. En rit används för att nå kontakt med det transcendenta. En rit kan ses som en religiös form av en ceremoni och används på många skilda sätt beroende på religion och tidpunkt. Det kan exempelvis vara ett bröllop eller en begravning, där alla handlingar och mönster i ceremonin sker enligt en fastställd ordning (Bowker, 1997, Jensen, m.fl. 1996). Nästa element som kan ses som en röd tråd genom i stort sett samtliga religioner är myten. En myt är en religiös berättelse, som oftast står som innehåll i religionens heliga skrift. Ofta handlar en myt om världens, människans eller samhällsordningars tillkomst, mening och roll (Bowker, 1997, Jensen, m.fl. 1996). Det sista element som finns gemensamt presenterat är den centrala moralläran. Moral är de normer och värderingar som avgör hur man som individ och grupp handlar i vissa situationer, hur vi beslutar eller bedömer. Vad inom religioner anses vara moraliskt rätt och gott eller vad är det som anses vara fel och ont (Jensen, m.fl. 1996) Att människan haft en tro som kan förknippas med religion är inget nytt fenomen. Många arkeologiska fynd är av religiöst slag. Gravar redan från stenåldern kan ge en bild av hur människorna på den tiden föreställde sig livet efter döden. Exempelvis offerplatser berättar om hur människor försökte få en högre makt vänligt inställd. Många tror att religion har funnits igenom hela människans historia och så även olika religiösa föremål, så som statyetter av modersgudinnor. I årtusenden har människan sökt efter meningen och sanningen med livet och universum, resultatet är religion. Även naturvetenskaperna var från början religiösa, det är 10

11 bara under de senaste 300 åren som religion och vetenskap har gått åt skilda håll (Bowker,1997) Religion för dagens människor ser inte likadan ut som för 1000 år sedan, och inte heller som för 100 år sedan och kommer inte heller se likadan ut om 100 år. I takt med att samhället och människan förändras följer religionen med i utvecklingen. Idag anser sig mer än tre fjärddelar av jordens befolkning att de tillhör någon religion (Bowker, 1997, s 6), detta genom att tillämpa religion i olika utsträckning. Ingen kan med säkerhet säga hur denna utveckling kommer att se ut, det vill säga att om fler eller färre kommer anse sig tillhöra någon religion i framtiden. Religion kommer inte försvinna, men klart står att religionerna måste följa med i utvecklingen och förnyas för att kunna finnas kvar. Bowker skriver i sin bok, Världens religioner (1997): Vi kan bestämma oss för att avstå från religion, på samma sätt som vi kan bestämma oss för att avstå från sex eller (för en kort tid) från mat. Men att helt avstå från något så grundläggande som religion är kanske att göra sig själv till endast en halv människa (Bowker, 1997, s 10). Ett synsätt som säkert inte alla är beredda att dela. Att sammanfatta vad religioner i världen är i dag, vad det har varit och hur det kommer att bli känns relevant för att visa på bredden i religionskunskapsämnet. 11

12 2 Bakgrund I kommande kapitel kommer jag att ge ett förtydligande av några begrepp som används i min uppsats. Jag kommer även att redogöra för vad det står i de olika styrdokumenten som är relevant för min uppsats. Avslutningsvis kommer det ett avsnitt om didaktik och religionsdidaktik. 2.1 Förtydligande av begrepp Jag har valt att förtydliga somliga begrepp för att förenkla för dig som läsare och har valt följande definitioner: Didaktiska val, konsten att undervisa. Innefattar tre grundläggande frågor: undervisningens vad, hur och varför. Vad ska undervisningen innehålla, hur ska detta gå till och varför väljer jag just detta innehåll (Imsen, 1999). Även frågan vem är idag allt mer relevant, för vem ska undervisningen ske (Almén m.fl. 2000). Skollag, skollagen är stiftad av riksdagen, och innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Läroplan, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, LPO94. Läroplanen framställs av regeringen och det finns en läroplan för samtliga skolformer i landet. I detta arbete har jag använt mig av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, som avsätter mål som eleverna ska ha uppnått innan slutet av nionde skolåret. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet ( Kursplan, plan för varje ämne i grundskolan, anger mål som undervisningen ska sträva mot och de mål som eleverna ska uppnå i varje enskilt ämne, samt även vilka mål som eleverna ska uppnå för de olika betygen. Fastställs av regeringen och ska komplettera läroplanen. Kursplanen är utformad så att den ska ge stort utrymme för en lokal och professionell tolkning ( Styrdokument, innefattar samtliga dokument som läraren förhåller sig till i sitt val av undervisning, dvs. skollag, läroplan och kursplan, plus öviga förordningar och föreskrifter, så som lokal kursplan. Lokal kursplan, skolans lokala kursplan, med eventuella lokala tolkningar och tillägg ( 12

13 Världsreligionerna, en definition på de fem största religionerna i världen, de religionerna med störst geografisk spridning och flest anhängare, vilka är kristendom, islam, buddism, hinduism och judendom (Beskow, m.fl. 1990) 2.2 Läroplan och kursplan Det är relevant veta vad det står i skolans olika styrdokument om målen i grundskolan och i målen i ämnet religion, detta för att få en insikt i vad eleverna ska uppnå i slutet av nionde året i grundskolan. Jag har valt att citera olika delar ur berörda styrdokument för att få en tydlig inblick i vad det står skrivit om olika religioner i världen. Nedan kommer en sammanfattning av uppnåendemålen från LPO94 och kursplanen i religionskunskap. I läroplanen står det om mål som eleverna ska uppnå i grundskolan, samtliga mål ansvarar skolan för, jag har gjort ett urval om de mål som är relevanta för min forskning ur LPO94. Det känns centralt att ta med detta stycke då det innehåller mål om de nationella minoriteterna. Dock tål det att påpekas att det är mål som hela skolan ansvarar för och inte bara religionskunskapsämnet. Mål att uppnå i grundskolan Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola: har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv, har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia, ( Det är även centralt att ha vetskap om vilka mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av nionde året: ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur, ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar ( Det är också relevant att ha vetskap om vad det står i kursplanen för religionskunskap, under avsnittet om ämnets syfte och roll står det som följer: Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse för religion. Fördjupade kunskaper om religion och livsåskådning möjliggör detta. I ett internationaliserat 13

14 samhälle baserat på etnisk och kulturell mångfald ökar betydelsen av att förstå hur människor tänker, handlar och formar sina liv. Ämnet bidrar till förståelse av traditioner och kulturer och ger därmed en grund för att bemöta främlingsfientlighet samt utvecklar elevernas känsla för tolerans. Religionskunskapen syftar också till en ökad förståelse av sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. En förståelse av det svenska samhället och dess värderingar fördjupas genom kunskaper om de kristna traditioner som dominerat i Sverige ( ) ( Under avsnittet i kursplanen som behandlar mål att sträva mot står det som följer: Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid, utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv, utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället, utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället, blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen, ( Avslutningsvis kommer det ett utdrag ur de berörda skolornas lokala kursplan. Dessa båda skolor har gemensamt utvecklat en lokal kursplan i ämnet, denna är uttryckligen inte en kursplan, utan snarare ett lokalt dokument för betyg och bedömning som de båda skolorna tillsammans framarbetat. Denna ger dock inte mer innehåll till ämnet än vad tidigare nämnda dokument gör, där står uttryckligen som följer: Bedömningen avser: Kunskap om hur några världsreligioner gestaltas samt hur den kristna traditionen präglar vår kultur, Kunskaper om andra religioner samt förmågan att uppfatta och förstå grundläggande likheter och skillnader mellan religionerna. Jag har av hänsyn till konfidentialiteten valt att inte ange källan till denna lokala kursplan. Citaten som jag ovan valt att ha med i min uppsats är de som har betydelse för innehållet av religioner i världen som vilka undervisningen i ämnet religionskunskap ska innehålla. Exempelvis står det om världsreligioner, landets minoritetsreligioner, kristendom, historiska religioner samt om nya religiösa rörelser och fenomen. 14

15 2.3 Didaktik, historia och framväxt Didaktik kan sammanfattas kort som undervisningslära, eller läran om undervisning. Begreppet har anor långt tillbaka i historien, men själva ordet didaktik kommer från grekiskans didas kein. Ett begrepp som redan på antiken användes om förmedling i vid mening. Didaktik är som så mycket annat ett kunskapsfält som utvecklats, men också omvandlats och skapats. Detta i enighet med dem som har befattat sig med ämnet (Imsen, 1999). På 1600-talet myntade Comenius begreppet didaktik i den mening det har än idag, och kan närmast översättas med konsten att undervisa. Trots att skolan utvecklats mycket sedan dess så är grundprinciperna dem samma nu som då (Ekholm, 1999). I Skandinavien har begreppet varit centralt så länge det funnits en offentlig skola och idag har ämnet en betydande roll i det pedagogiska ämnet på högskolor och universitet (Imsen, 1999). Under min egen studietid på lärarhögskolan i Malmö har didaktik varit ett ständigt återkommande element som funnits som en röd tråd genom samtliga kurser och uppgifter. Didaktik innefattar tre grundläggande frågor: Undervisningens vad, hur och varför. Det innefattar följande segment i enighet med Imsen: vad undervisningen ska innehålla, hur den ska genomföras och varför man väljer att lösa dessa frågor som man gör. Men alla är inte överrens om att dessa frågor är tydliga nog. Sven G Hartman som är professor i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm ser gärna att ytterligare en fråga tillkommer. Detta ska då vara frågan om vem, för vem ska undervisningen ges. Vilken ålder, bakgrund mm har eleverna som vilket undervisningen ska ges (Almén m.fl. 2000). Didaktik kan således påstås vara vad läraren skall tänka på i sin undervisning, dess mål och medel. Men som lärare görs det andra val än bara didaktiska sådana inom ramen för sin undervisning, vilka är pedagogiska och metodiska sådana. Pedagogiska val innebär att läraren strävar efter att förstå elevernas lärande och hur denna ska underlättas, målet är att få ut så mycket som möjligt att undervisningen. Metodik brukar just den delen av didaktiken kallas för som innebär att läraren praktiskt tillämpar de didaktiksteorier som denne har kunskap om. Alla ovan nämnda delar, nämligen metodik och pedagogik kan ses som rötter inom didaktiken (Ekholm, 1999). Den didaktiska frågan varför har med införandet av LPO94 blivit allt med central, detta i enighet med att den målstyrda undervisningen infördes. Att skolans verksamhet är målstyrd innebär att läraren måste använda sig av styrdokumentens mål när hon planerar och genomför sitt arbete. Styrdokumenten anger dock inte vilket arbetssätt eller metod läraren ska använda 15

16 sig av. Att fråga sig varför läraren väljer visst innehåll i sin undervisning framför andra är en viktig fråga i den målstyrda undervisningen (Olivestam, 2006). I Sverige är det regeringen och riksdagen som fastställer och framarbetar läroplaner. Dessa riktlinjer ska skola och lärare följa, vilket innebär att det inte bara är lärare som ställs inför de didaktiska valen och frågorna utan även dem som utarbetar läroplanerna. Detta kan ses som en stege, där didaktikens tre grundfrågor etablerar sig på tre nivåer, den centrala på regering och riksdagsnivå, den lokala på skolnivå och den sista nivån, lärarnas undervisningsplanering (Almén m.fl ). 2.4 Religionsdidaktik Religionsdidaktiken har en kort historia i Sverige och har sina rötter i ovan nämnda delar, nämligen metodik och pedagogik, men även i ämneskunskaper och praktik, vilka alla är väsentliga delar i en god religionsdidaktik (Olivestam, 2006). Myhre anser att det är viktigt att skilja på allmän och speciell didaktik, alltså att man måste sära på allmän didaktik som innefattar problem för undervisningen i allmänhet, medan speciell didaktik inriktar sig på speciella ämnen så som ämnesdidaktik, vilket innefattar religionsdidaktik (Imsen, 1999). Religionsdidaktik möter samma tre grundbegrepp som allmän didaktik, men kan styra in oss på vägar som försöker säga något mera om ämnet i helhet (Almén, 1999). Kjell Härenstam skriver i sin bok, Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap (2000), om hur man ger skolelever en rättvis bild av främmande kulturer och religioner. Härenstam diskuterar detta svåra ämne i boken på ett högst intressant sätt med hjälp av tibetansk buddhism. I boken skriver han bland annat att det inte går att skilja på ämnesteori och ämnesdidaktik och menar med detta att dessa båda begrepp oftast är ett gemensamt. Han trycker extra hårt på den didaktiska frågan varför i sin bok, och att man som lärare måste vara ( ) medveten om att man gör ett bestämt urval ur verkligheten och att man har ett motiv för detta urval ( ) (Härenstam, 2000, s 20). Med detta manar han att man som lärare måste man ställa sig själv viktiga frågor om sina urval, varför denna kunskap har valts ut och presenterats, detta samtidigt som man ska kunna redogöra för vad man väljer bort. Carl E. Olivestam som har skrivit Religionsdidaktik- om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen (2006), i denna bok skriver han att religionsundervisningens uppgift är bland annat att hjälpa eleverna i sökandet efter livets mening, då detta kan ses som människans grundläggande uppgift i livet. Alltså är det centralt att ämnet just är 16

17 meningssökande (Olivestam, 2006). Vilket kan ses som en kontext att meningssökandet innefattande den didaktiska frågan vad undervisningen ska innehålla. Den didaktiska frågan hur är även den en central fråga inom religionsdidaktik. Hur ska undervisningen om religionerna se ut och vara upplagd? I enighet med Härenstam är det vikigt att en framställning av en religion bygger på respekt för de människor, för vilka traditionen betyder något, respekt just för den beskrivning som de ger. Det ska alltså inte vara min tolkning och beskrivning som lärare utan ska vara utövarnas egen bild som förmedlas (Härenstam, 2000), men samtidigt måste undervisningen vara opartisk, ett dilemma som många gånger är svårt att lösa. Att belysa även den didaktiska frågan vem är inom religionsdidaktik central. Det är av stort värde för en lärare att ha en del bakgrundsfakta om sina elever redan i planeringsstadiet. Det kan därför vara väsentligt för läraren att veta hur gamla eleverna är, vart kommer eleverna ifrån, vilken religion och kultur finns representerade i klassen mm. Vissa forskare och psykologer anser att just åldern och mognaden är avgörande för en lärares val av undervisningsstoff i religionskunskap. Ronald Goldman har gått i Jean Piagets fotsår och menar att just mognaden är avgörande för hur religionsundervisningens ska se ut. Det bör enligt dessa därför inte förekomma något faktainriktat och symbolladdat religionsstoff förrän barnen är tillräckligt mogna för att förstå ett sådant. Dessa forskare menar i stället att undervisningen ska utgå från barnets egen erfarenhet av livet och dess existentiella problem (Olivestam, 2006). 17

18 3 Metodbeskrivning Nedan beskriver jag hur jag gått tillväga för att, vad jag anser, på bästa sätt kunna besvara mitt syfte med uppsatsen och mina frågeställningar. 3.1 Val av metod Metodvalet och dess innehåll har i denna uppsats till största del stöttats på Bryman och hans bok Samhällsvetenskapliga metoder (2001). Valet att använda en kvalitativ metod i denna undersökning, i form av intervjuer, och i detta fall en semi-strukturerad variant föll sig relevant efter att ha studerat de olika metoderna. Denna typ av intervju kan ses som ett samtal mellan forskare och respondent, där forskaren använder sig av en intervjuguide för att få svar på alla sina frågor. Denna typ av intervju är mycket flexibel och medverkar till att få fram tydliga och djupa svar från intervjupersonen vilket är av stor betydelse för en kvalitativ forskning. Frågornas följd har varierat något utefter hur diskussionen har fortlöpt, vilket är helt acceptabelt i denna typ av intervju (Bryman, 2001). Då man som forskare är ute efter att alla respondenterna ska få samma erfarenheter av intervjun, är det viktigt att frågorna har en entydig fokus och att språket är neutralt hos forskaren vid genomförandet. Genom detta leds inte respondenterna in på någon viss riktning i diskussionen. Denna typ av intervju kan ses som att forskaren följer ett manus med viss frihet, detta för att säkerställa alla ovan nämnda punkter (Ruane, 2006). I den använda intervjuguiden har Brymans grundläggande råd om hur man utformar en intervjuguide används. Bland annat har det använts ett lämpligt fackspråk för lärare. Inte heller har det ställts några ledande frågor, detta för att inte kunna styra respondenten i en viss riktning. Det valdes också att ta reda på viss bakgrundsfakta om respondenterna vid intervjutillfället. Denna metod valdes då syftet med forskningen är att kunna sätta ord på forskningen och analys. Med detta menas att resultatdelen och analysdelen tydligt vill kunna visa med ord och begrepp vad svaret och resultatet på frågeställningarna blev. Uppsatsens syfte är alltså inte att kunna sätta siffror på resultat som en kvantitativ forskning ofta ger. Syftet i denna forskning är att lägga fokus på respondenternas uppfattningar och synsätt, allt detta för att ta reda på intervjupersonens ståndpunkter i ämnet. Syftet är således inte att spegla forskarens egna intressen, vilket är ännu ett skäl till att den lämpligaste metoden till denna forskning just är en kvalitativ ansats, då detta är tydlig distinktion mellan de båda metoderna (Bryman, 2001). En intervju sker då forskaren personligen möter sina respondenter, frågorna ställs muntligen i ett direkt möte eller via telefon. Intervjuer är erkända för att ge mycket hög 18

19 svarsfrekvens jämfört med enkäter och har därför ofta präglats av positiva inställningar. Denna positiva inställning till intervjuer kan bero på att respondenten känner sig speciell och utvald, forskaren tar sig tid att kontakta en respondent, boka ett möte och sedan genom vanligt prat genomföra sin intervju. Denna metod lämpar sig bäst till denna typ av forskning på grund av att frågorna i min undersökning är öppna, vilket leder till att svaren blir mer djupgående. Att svara på mina frågor med hjälp av en enkät hade kunnat uppfattas som tidoch energikrävande vilket hade kunnat resultera i sämre och kortare svar än vid en intervju. Utifrån ovan nämnda aspekter anser jag det lämpar sig bäst att använda en kvalitativ typ av undersökning till denna forskningsuppgift (Ruane, 2006) 3.2 Urval till intervjun Jag valde att intervjua samtliga lärare som undervisar i religion på den skola där jag hade min verksamhetsförlagda tid under min avslutande termin på lärarhögskolan vilket var termin nio. För att få ihop ett större antal lärare och en eventuell variation av svar, valde jag även att intervjua lärare från en likvärdig skola i samma kommun. För att underlätta strukturen i min uppsats har jag valt att benämna de båda skolorna med varsin fiktiv benämning. På den mindre av skolorna vid vilken jag haft min verksamhetsförlagda tid under min avslutande termin går det drygt 350 elever, denna skola har jag valt att kalla för skola ett. Den större av skolorna med drygt 500 elever kallar jag för skola två. De båda skolorna är högstadieskolor med elever i åren 7-9 och drivs i kommunal regi. Båda skolorna ligger i en stad i södra Skåne. Jag intervjuade samtliga religionsundervisande lärare på skola ett vilket var fem stycken. Jag tog också kontakt med fem lärare på skola två, men fick enbart gensvar från tre av dessa, vilket utgör ett bortfall på två lärare på skola två på grund av vad jag anser vara svalt intresse från dessa lärares håll. Vilket visar att även intervjuer kan generera ett visst bortfall, ett bortfall som jag tror är ytterst svårt att undvika då lärare och även andra arbetare ofta har ont om tid till extrauppgifter. Genom att intervjua lärare från två olika skolor får jag förhoppningsvis en större vidd i mina intervjuer och dess svar. Dock blir inte avvikelserna allt för stora då de båda skolorna arbetar efter samma lokala kursplan/bedömning. En sak som jag fick reda på först då jag intervjuade lärare på skola två. För att underlätta för läsaren har jag sammanställt svaren på frågorna A, B, C och D (se bilaga) i nedanstående tabell, genom att granska denna får man också en överblick av mitt urval och lite bakgrundsfakta om de olika respondenterna. 19

20 Tabell 1.1 Lärare från den mindre av skolorna, skola ett Ålder Behörighet Verksamma år som lärare 33 Historia, Svenska 2 Lärare 1 57 Svenska, SO 9 Lärare 2 44 SO 14 Lärare 3 64 Svenska, SO 28 Lärare 4 49 Historia, Musik 23 Lärare 5 Fiktiv benämning Tabell 1.2 Lärare från den större av skolorna, skola två. Ålder Behörighet Verksamma år som Fiktiv benämning lärare 51 Religion, Historia, 26 Lärare 6 Geografi, Svenska 42 Svenska, So 15 Lärare 7 39 SO 15 Lärare 8 I tabellerna ovan ges en översikt över respondenternas ålder, behörighet, år som verksam lärare och en fiktiv benämning på varje enskild lärare som jag konstruerat. 3.4 Genomförande Jag började genomförandet av mina intervjuer på den mindre av skolorna, där hade jag turen att kunna fullfölja samtliga fem intervjuer på samma dag vilket var den 19/ Fyra av intervjuerna genomfördes avskilt i lärarnas personalrum, den femte av intervjuerna den med lärare 2 genomfördes i ett klassrum under en rast. Jag försökte vara noggrann vid intervjutillfället att använda mig av respondenternas egna ordalag och valde många gånger att stanna upp för att hinna skriva ned alla svar, detta i enighet med de detaljer man ska tänka på vid en semi-strukturerad intervju. Jag valde att inte använda mig av en diktafon för att undvika det hårda arbetet som en transkribering från diktafon till papper innebär. Genomförandet av de resterande intervjuerna på skola två gjorde jag ett par dagar efter första tillfället, den 24/ Två av dessa intervjuer genomfördes i skolans personalrum 20

21 och även de avskilt från störande detaljer. Den tredje intervjun med lärare 8 genomfördes i ett klassrum utanför lektionstid. Samtliga intervjuer startade med att jag mycket kort presenterade mig själv. Först efter genomförd intervju valde jag att presentera innehållet och syftet med mitt examensarbete. Detta för att inte på något sätt kunna styra mina respondenter och dess svar (Bryman, 2001). Den enda bakgrundsfakta lärarena hade innan intervjun var att jag skulle göra en intervju om lärarnas didaktiska val i ämnet religionskunskap. Jag upplevde att vissa av lärarna var nervösa inför detta ämne och förmodade att frågorna skulle vara svåra att svara på, vilket samtliga respondenter ändrade uppfattning om när vi var klara med intervjun. Men trots lite nervositet tycker jag att samtliga intervjuer gav ett uttömmande resultat. Samtliga intervjuer flöt på bra och tog mellan 20 och 30 minuter. Intervjuerna på skola två gick snabbare, vilket kan bero på att jag aldrig träffat dessa lärare tidigare. Lite längre tid tog intervjuerna med lärarna på skola ett, vilket kan bero på att jag är bekant med dessa efter min verksamhetsförlagda tid på skolan. Lärare 2 har jag haft som handledare under min sista termin på lärarhögskolan, men jag lät inga tidigare erfarenheter eller kontakter styra mig på något vis då jag intervjuade henne, med detta menar jag att intervjun konstruerades och utfördes exakt som de andra intervjuerna gjorde. 3.5 Bearbetning av insamlad data Under samtliga intervjuer använde jag mig av en intervjuguide med totalt 9 frågor (se bilaga), där ordningen på vilket frågorna har ställts varierat mellan de olika intervjuerna. Jag var som nämnts ovan noggrann med att vid intervjutillfället skriva ned så mycket jag ansåg vara relevant för att få fram de resultat jag behövde, detta då samtalet ibland inte bara höll sig till frågeställningarna. På vissa av frågorna har jag använt mig av svar med förkortningar som jag själv är bekant med, detta för att underlätta i den kommande bearbetningen och vid intervjutillfället. Efter varje intervju valde jag att kontrollera svaren en gång till för att tydligt se om där fanns några oklarheter och i så fall korrigera dessa. Då alla intervjuer var slut var det dags att bearbeta all information jag fått. Jag började med att ännu en gång läsa igenom samtliga intervjuer, och valde sedan att dela in svaren i olika kategorier beroende på respondenternas svar. Detta för att kunna underlätta i sammanställningen av resultatet. För att tydliggöra vilket som är respondentens egna svar har jag valt att förtydliga dessa meningar med citationstecken och kursiverad stil, detta för att framhäva respondenternas röst, så att inte denna hamnar i skymundan. 21

22 22

23 4 Resultat Nedan kommer mitt resultat att redovisas, detta enligt intervjuguiden jag konstruerat för att få svar på mina frågeställningar (se bilaga). Jag har valt att redovisa svaren på samtliga frågor var för sig, detta för att få en tydlig och lätt översiktlig struktur i mitt resultat. 4.1 Mitt resultat 1) Vilka religioner i världen har dina elever fått undervisning om efter avslutad grundskola? På denna fråga svarar alla av de åtta lärarna att de undervisat om samtliga världsreligioner innan deras elever slutar grundskolan. Fem av de åtta lärarna undervisar också om naturfolksreligioner vilket kan ses som den andra största likheten i lärarnas svar. Lärare 1 undervisar enbart om världsreligionerna, medan lärare 2 även undervisar om naturfolksreligioner utöver världsreligionerna. Lärare 3 fokuserar förutom på världsreligionerna också en del av sin undervisning på sekter med vilket han poängterar är i syfte att varna sina elever för destruktiva sådana. Lärare 4 undervisar förutom i världsreligionerna också i ursprungsfolksreligioner men också i olika antika religioner. Lärare 5 har samma undervisnings stoff som lärare 2, alltså världsreligionerna och ursprungsfolksreligionerna, även lärare 6 har samma svar. Lärare 7 är den enda av dessa som väljer att undervisa om nyandliga religioner, utöver dessa även antika religioner och världsreligionerna. Lärare 8 svarar på samma sätt som lärare 4, att hon lägger fokus på världsreligionerna, ursprungsfolksreligioner och antika religioner. 2) Hur har du gjort dessa didaktiska val? På denna fråga har jag fått ganska likvärdiga svar med några distinkta skillnader. Sju av lärarna svarar att de gjort dessa didaktiska val i samspråk med andra ämneslärare på skolan och att det kan ses som överrenskommelse lärarna emellan att välja ut just dessa religioner som de gjort. Det vara bara lärare 7 som inte nämnde detta som anledning till dessa didaktiska val. En annan anledning som nämnts av många av lärarna var att de gjorde dessa didaktiska val enligt styrdokumenten, fem av lärarna svarar detta. Lärare 1 gav enbart upp samspråk med kollegiet som anledning till hur hon gjort dessa didaktiska val, hon säger det är tradition på skolan att göra på detta vis. Lärare 2 svarar förutom samspråk ämneslärarna emellan att hon valt dessa för att dem är intressanta och spännande. Lärare 3 svarar i enighet med de andra att det är samspråk men också att dessa 23

24 religioner är ett urval enligt styrdokumenten, samtidigt som han anser att de är ständigt aktuella i media och liknande. Lärare 4 svarar förutom samspråk att hon valt dessa enligt styrdokumenten. Lärare 5 svarar även hon att samspråk är en anledning till dessa val, men svara också att hon vald dessa då eleverna är först nu mogna att läsa om olika religioner. Lärare 6 svarar precis som lärare 4. Lärare 7 som är den enda lärare som inte nämner samspråk ämneslärarna emellan som anledning till dessa didaktiska val. Säger istället att han vald dessa religioner enligt styrdokumenten och på grund av att de är aktuella. Det är viktigt med kunskap i dessa religioner enligt lärare 7 för att eleverna ska kunna hänga med i konflikter runt om i världen. Lärare 8 svarar precis likadant som lärare 4 och 6. 3) Varför valde du ut dessa? På frågan om varför lärarna valt ut dessa religioner att undervisa om svarade samtliga av lärarna att det är för att kunna skapa kunskap och förståelse för andra religioner och livsåskådningar. En annan tydlig likhet är att fem av dessa lärare valt dessa religioner för att de är ständigt aktuella, i media mm. Lärare 1 svarar att hon förutom vill skapa kunskap och förståelse även valde ut dessa enligt samspråk som tidigare nämnts i fråga 2. Lärare 2 som även hon vill skapa kunskap och förståelse trycker även på den didaktiska frågan varför ur den aspekten att dessa religioner är ständigt aktuella. Hon väljer också ut dessa religioner då hon själv anser sig ha så mycket erfarenhet som hon vill dela med sig av, jag har själv varit i Afrika och sett naturfolket där med egna ögon, de har ett så fint synsätt på natur och människa som jag vill dela med mig av till mina elever. Lärare 3 svarar förutom kunskap och förståelse och samspråk också att han valt dessa han gjort då dessa är dem som är överrepresenterade i läromedel, Vi är mer styrda av läromedel än vad många av oss tror påpekar lärare 3. Lärare 4 svarar på samma sätt som lärare 2 att hon vill skapa kunskap och förståelse och att detta är aktuella religioner. Lärare 5 svarar att hon valde dessa enbart för att skapa en grundläggande kunskap och förståelse hos sina elever för andra religioner och livsåskådningar. Lärare 6, 7 och 8 svarar likadant som lärare 2 och 4. Med den enda skillnaden att lärare 7 poängterar att hon just valde dessa religioner hon gjorde för att det är vikigt att skapa ett helhetsperspektiv, detta genom att undervisa om gamla och nya religioner och samtliga världsreligioner 24

25 4) Vet du vad det står i styrdokumenten om vilka religioner i världen som du har skyldighet att undervisa om innan slutet av nionde året? Svaren på denna fråga är mera spridda än tidigare frågor, tre av lärarna är överrens om att innehållet är luddigt och upp till varje lärare att tolka, detta samtidigt som tre av lärarna ansåg att världsreligionerna är de som innefattar deras skyldigheter. Ingen av lärarna kunde konkret påstå att denne visste exakt vad det står i styrdokumenten om ämnet religioner i världen, enbart lärare 6 och 7 trodde sig ha en någorlunda bra bild av styrdokumenten, lärare 6 menade att det står enbart konkret om kristendomen och att det förövrigt står om världsreligionerna. Lärare 7 trodde sig även hon veta vad det står i dokumenten, men hon tolkade det som kristendom, världsreligionerna och nya och gamla religioner var det vikiga. Lärare 1 svarar att det står inte konkret vilka religioner man ska undervisa om, utan att det är upp till lärarna att tolka. Lärare 2 svarar att det där läggs fokus på världsreligionerna. Lärare 3 kan inte minnas att det står något konkret i styrdokumenten och känner sig därför trygg i sina didaktiska val. Lärare 4 ansåg att världsreligionerna är vad de har skyldighet att undervisa om. Lärare 5 visste inte vad det stod i styrdokumenten men kände sig ändå trygg i sina val. Lärare 6 som ville påstå sig ha en bra bild av styrdokumenten menade att världsreligionerna täcker helheten och att hon är trygg med dessa val. Lärare 7 var den enda av lärarna ansåg att världsreligionerna inte är nog, precis som i hennes svar på fråga. Detta svarar hon samtidigt som hon menar att styrdokumenten är mycket tolkningsbara. Lärare 8 vet inte exakt vad det står i styrdokumenten, svarar att målen och innehålet i ämnet är mycket vagt skrivit och därför mycket tolkningsbara, hon känner sig dock trygg i sina didaktiska val. 5) Hur tolkar du de mål i styrdokumenten som behandlar just religioner i världen? Jag vill börja med att poängtera att resultatet på fråga fyra och fem har blivit ganska lika, därför ser vissa av svaren likadana ut i dem båda resultaten. En påtaglig likhet som man kan finns på denna fråga om hur lärarna tolkar målen i styrdokumenten i det relevanta ämnet är att sex av de åtta lärarna betraktar det som att dokumenten ger läraren en stor frihet att själv tolk innehållet av religioner i världen. Ett annat mönster är att fyra av lärarna anser att målen är så luddigt skrivna att det blir upp till varje lärare att tolka. 25

26 Lärare 1 finns med i båda ovan nämnda likheter, och menar att läraren får utrymme för tolkning och frihet. På liknande sett har även lärare 2 svarat, samtidigt som hon anser att förståelse kan ses som grunden i alla mål. Lärare 3 svarar precis som lärare 1 och 2. Lärare 4 och 8 likvärdiga svar och menar att målen i ämnet bör ligga på helhetsperspektiv, där, vilket dessa anser innefatta världsreligionerna men även en historisk aspekt på ämnet. Lärare 5 håller med om att målen ger lärarna stor frihet och tolkar det som att läraren bör lägga vikten på världsreligionerna. Lärare 6 håller med lärare 1,2 och 3 i sina svar. Lärare 7 anser att målen ger läraren stor frihet att själv tolka målen. 6) Vad lägger du fokus på i din undervisning om religioner i världen? Svaren på fråga sex är alla ganska lika, och inga av svaren skiljer sig markant från varandra. Samtliga lärare svarade att de lägger fokus i sin undervisning om religioner i världen på förståelse. En förståelse för religionen, kulturen och dess innehåll. Fyra av lärarna svarade att de också fokuserar på etiken och moralen i de olika religionerna. Fyra av lärarna svarade att de i sin undervisning fokuserar på likheterna mellan religionerna. Fyra av lärarna svarade också att de lägger fokus på att skapa tankar hos eleverna om viktiga livsfrågor så som meningen med livet och vad som händer efter döden. Lärare 1 svarar att hon lägger fokus på förståelse, samtidigt som hon vill få fram etiken och moralen i religionen som vilket hon anser skapar tankar hos eleverna om viktiga livsfrågor, som vilka hon menar kan vara meningen med livet och döden. Lärare 2 inriktar mycket av sin undervisning om religionerna mot en förståelse, samtidigt som hon lyfter fram dess etik och moral, hela tiden vill hon ha det vikiga elementet av likheter i fokus. Lärare 3 svarar att han i sin undervisning lägger fokus på förutom den viktiga förståelsen även vill hjälpa eleverna att börja tänka på alla livets frågor. Lärare 4 och lärare 5 svarar på en jämförbart sett och inriktar sin undervisning på förståelse, etik och moral och allt detta ur ett jämförande perspektiv. Lärare 6 besvarar att förståelsen är den viktiga att ha i fokus samtidigt som hon med detta vill skapa tankar om viktiga livsfrågor hos eleverna, allt detta genom att fokusera på likheterna mellan alla religioner. Lärare 7 svarar som lärare 2 och vill genom detta ta bort fördomar, inte skapa nya. Lärare 8 besvarar att det är vikigt med förståelse i centrum, men även att hitta likheter mellan religioner ur ett jämförande perspektiv. 26

27 7) Varför väljer du just det innehållet? Varför väljer lärarna det innehållet som de gör i sin undervisning om religioner. Tre av lärarna svarar att det ännu en gång är på grund av den viktiga förståelsen som de även lägger fokus i undervisningen på. Tre av lärarna svarar att de genom detta innehåll vill skapa hos eleverna på för dem viktiga livsfrågor. Lärare 1 svarar att hon väljer detta innehåll för hon är ute efter att skapa en helhetsbild för eleverna om olika religioner och kulturer. Lärare 2 väljer förståelsen som främsta anledning till detta valda innehåll, som i sin tur genererar svar på viktiga livsfrågor anser hon. Lärare 3 berättar att han valt detta innehåll för att han vill ge svar på viktiga livsfrågor, vilket lärare 4 och 5 också svarat. Lärare 3 berättar att han vill hjälpa sina elever med att genom kunskap skapa många svar, så att sökandet efter sitt eget liv blir lättare. Lärare 6 och 7 har valt det innehåll för att precis som lärare 2 vill skapa förståelse hos eleverna, en förståelse för andra kulturer och religioner. En förståelse som lärare 7 förklarar kan bygga broar, mellan människor, kulturer och länder. Lärare 8 avvek lite från de andra lärarnas svar, men kan ändå ses som den lärare som gav det mest uttömmande svaret, då hon svarade att hon valt detta innehåll för att få med alla fyra F, fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Vilket kan tolkas innehålla alla andras svar i ett. 8a) Finns det någon religion som du medvetet väljer bort att undervisa om? 8b) Varför väljer du bort detta? Då svaren på fråga 8a och 8b flyter ihop så pass mycket har jag valt att summera resultaten från dessa frågor till ett utförlig sådant. Samtliga lärare är helt överens om att tidsbrist är den aspekt som påverkar innehållet i ämnet allra mest. Lärarna väljer inte bort något att undervisa om medvetet, men blir tvungna att gallra i stoffet för att kunna välja ut de delar som är mest relevanta och viktiga. Lärare 3 och 8 svarar att de gärna inte väljer bort en religion eller ett ämne totalt, utan väljer istället att skala och korta av innehållet för att hinna med. Lärare 3 svarar att han bland annat valt att korta ner innehållet i kristendomshistoria. Medan lärare 8 inte nämner något specifikt ämne eller innehåll som hon kortar ner. 27