Plan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande för: Bäckagårds förskola jan 2015-mars 2016

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande för: Bäckagårds förskola jan 2015-mars

2 Innehållsförteckning: Planens syfte sid. 3 Arbetsgång sid. 4 Grunduppgifter sid. 5 Utvärdering föregående års plan sid. 6 Främjande insatser sid. 7 Kartläggning sid. 11 Förebyggande åtgärder utifrån kartläggning Duvan sid. 12 Svalan sid. 14 Lärkan sid. 15 Sparven sid. 16 Trasten sid. 17 Bilagor: Lagar och förordningar 2

3 PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. 3

4 ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn och personal delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna ska även ingå i den årliga utvärderingen av verksamheten på förskolan. Vision så här vill vi, barn och personal, ha det. Främjande insatser Så här vill vi på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn har lika rättigheter och möjligheter. Kartläggning så här ser det ut just nu. Analys så här tänker vi, barn och personal, om detta. Förebyggande insatser så här gör vi, barn och personal. Mål detta vill vi, barn och personal, uppnå med åtgärden. Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn och personal UTVÄRDERING och UPPRÄTTANDE AV NY PLAN VISION FRÄMJANDE INSATSER MÅL KARTLÄGGNING ANALYS FÖREBYGGANDE INSATSER 4

5 Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Bäckagårds förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Vår vision: Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Alla barn ska bli sedda för den de är. Vi ska lära av och genom varandra, vi vet mer tillsammans. Planen gäller från: januari 2015 Planen gäller till: april 2016 (Parallellt med att ny plan arbetas fram dec-15 till april-16) Ansvariga för planen: Förskolechef Birgitta Almén och samtliga pedagoger Barnens/elevernas delaktighet: Barnintervjuer kopplade till rumsobservationer Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Nej ute på remiss i forum för samråd Personalens delaktighet: Samtliga pedagoger har varit delaktiga i sitt arbetslag en arbetsgrupp med en representant från varje avdelning har träffats och sammanställt materialet i planen. Förankring av planen: Arbetsgruppen med en representant per avd har arbetat under vt-15 för att ta fram planen. Det man kommit fram till har tagits tillbaka till arbetslaget där man mer detaljerat arbetat med de förebyggande åtgärderna. Sedan har gruppen träffats igen för att sammanställa planen. 5

6 Utvärdering av plan för jan-14 jan 15 Vårt mål har varit att öka vuxennärvaron i de rum vi ser behöver det för att utveckla leken och vara med i samspelet samtidigt som vi vill hindra risk för kränkningar. Göra miljön mer tillåtande, varierande och tydlig. Detta mål bör vi utveckla vidare eftersom vi såg vid kartläggningen att detta fortfarande behövs tänkas på. Vi ska se till att dela upp oss pedagoger i de rum som behövs och vara mer delaktig i leken för att förhindra kränkningar och se; Vad barnen gör? Vad behöver stöttas? Vad behöver utvecklas? Sedan förändra efter våra observationer. Vi kommer fortsätta variera material och miljön i de olika rummen efter barngruppens behov, detta har vi gjort flera gånger sedan sista planen upprättades. Vi ser att vissa rum används lite och därför kommer vi göra en ommöblering. Vi bestämde att ordna så att barnen själva kan nå material såsom pennor, kritor, papper och naturmaterial. Göra materialet mer tillgängligt så att barnen mer självständigt kan påbörja en aktivitet. Detta har vi åtgärdat men i varierande grad utifrån rådande förutsättningar. Huvudsaken är att allt är synligt för barnen! Utifrån tidigare mål har vi i olika sammanhang lyckats skapa en lugn och utmanande miljö. Detta märker vi bl.a. genom att barnen bjuder in varandra i leken. Att miljön är utmanande märker vi genom att barnens lek utvecklas och växer, de är kreativa och kommer på nya idéer. Barnen smittar varandra med sina intressen. Vi ser ett behov av att föra diskussioner kring hur vi använder våra lokaler på förskolan skapa förutsättningar för gemensamma utrymmen tex. ateljé, byggrum, dramarum osv i enlighet med Reggio Emilia-pedagogiken. 6

7 Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet Diskrimineringsgrunder: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Ansvar: Samtliga pedagoger är ansvariga för att arbeta med de främjande åtgärderna Uppföljning och utvärdering: Arbetslagsplaneringar, Arbetsplatsträffar, Delutvärdering halvårsskifte maj-juni, Utvärdering december inför upprättande av ny plan. Barnböcker kring alla diskrimineringsgrunderna finns inköpta till förskolan finns i en låda i kopieringsrummet. X Kön Vi vill främja likabehandling av flickor och pojkar (kön) genom att: Exempel: Använda oss av metoder som fördelar talutrymmet/aktivitetsval för barnen (tex talsten, talrunda) Använda oss av valkort med aktiviteter/erbjuda aktiviteter som motverkar traditionella könsmönster för att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Som pedagog inte kommentera barns agerande och utseende utifrån traditionella könsnormer (tex söt tjej, tuff kille) 7

8 X Funktionshinder Vi vill främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning genom att: Anpassa gruppstorlek efter aktivitet och deltagare Anpassa aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar Föra en öppen dialog kring tex allergier och kost Anpassa lärmiljöerna efter barngruppens förutsättningar Vid behov samarbeta med tex handikapporganisationer och barnhabiliteringen Använda oss av litteratur och lekmaterial som speglar olika typer av funktionsnedsättning X Religion eller annan trosuppfattning Vi vill främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning genom att: Vid inskolning inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad det gäller deras religion eller annan trosuppfattning. Fortlöpande dialog med föräldrar kring aktiviteter och traditioner som kan ha betydelse utifrån deras trosuppfattning. (tex Högtider, födelsedagar) Vi har en mångkulturell almanacka på förskolan Uppmärksamma högtider och traditioner från de trosuppfattningar som finns representerade på förskolan i samråd med familjerna. X Etnicitet Vi vill främja likabehandling oavsett etnicitet genom att: Använda oss av mångkulturell almanacka kontinuerligt i verksamheten Uppmärksamma andra kulturers högtider Använda oss av ramsor och sånger på de språk som förekommer på förskolan Använda oss av litteratur som speglar kultur i andra länder Litteratur på de språk som förekommer på förskolan Bilder och flaggor som visar andra länder och kulturer uppsatta på förskolan Servera mat från de olika kulturer som finns på förskolan Material, spegla olika etniciteter (Dockor, pussel, utklädningskläder mm) Vi räknar till 4 på våra barns olika modersmål 8

9 X Sexuell läggning Vi vill främja likabehandling oavsett sexuell läggning genom att: Använda oss av litteratur som speglar olika familjekonstellationer, varifrån man kommer (tex adoption, insemination), sexuella läggningar när det är aktuellt. Förskolan använder lekmaterial som speglar olika familjekonstellationer Som pedagog inte värdera det barnen uttrycker (Tex när barnen säger vem de ska gifta sig med oavsett kön) Presentationen på förskolan av barnens familjekonstellationer speglar de faktiska förhållandena X Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi vill främja likabehandling oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck genom att: Det finns varierat utklädningsmaterial som är tillgängligt och tillåtande för alla Som pedagog ha ett könsneutralt förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen X Ålder Vi vill främja likabehandling oavsett ålder genom att: Miljön organiseras utifrån tillgänglighet (tex materials placering) Som pedagog styras av barns individuella förutsättningar oavsett ålder vid planering av aktiviteter och vid val av material 9

10 X Kränkningar Vi vill främja ett socialt klimat fritt från kränkningar genom att: Alla anställda genom sitt agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas regelbundet lyfta frågan om bemötande och respekt för varandra i arbetslaget/enheten Under inskolning presentera den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling Som pedagog vara observant på barnens reaktioner och vid behov hitta alternativa sätt vid gruppindelningar, val aktiviteter, förflyttning utanför förskolan mm. (tex Valkort, lottdragning, promenadrep) Använda sig av sten och springare vid vissa tidpunkter under dagen. Namngivna pedagoger stannar som sten kvar i barnens aktiviteter och annan namngiven är springare tar hand om uppstådda situationer Arbeta med olika uttrycksformer såsom drama, litteratur och symbol figurer (tex fingerdockor) för att utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap att lösa konflikter Tillsammans med barnen diskutera olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsatts för kränkningar. Arbeta med dilemmadiskussioner kontinuerligt i arbetslagen/ på enheterna Stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och stärka barnens självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Att våga säga NEJ när det inte känns ok är viktigt! All personal har kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Detta för att motverka sexuella trakasserier och kränkningar 10

11 Kartläggning: Val av kartläggningsmetod och områden som berörs baseras på utvärdering av främjande och förebyggande insatser från föregående år samt eventuella observationer som gjorts i verksamheten. Kartläggningsmetoder: Rumsobservationer samt tillhörande barnintervjuer med de äldre barnen under två veckors tid. Områden som berörs i kartläggningen: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på kränkningar. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: De äldre barnen har i vissa fall deltagit i intervjuer. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Samtliga pedagoger på förskolan har varit involverade i kartläggning, analys och framtagande av förebyggande åtgärder. Sedan har en arbetsgrupp med en representant från varje avdelning arbetat med att sammanställa materialet till årets plan. Resultat och analys utifrån ovanstående rubriker: Rumsobservationer och barnintervjuer ger en tydlig och systematisk bild av vad som sker i våra lokaler, samt hur barnen upplever de olika miljöerna. Vi kan se vad vi behöver förändra för att det ska gynna barnen. Rumsobservationer kan inte alltid visa en sanning utan det är ögonblicksbilder och man måste komplettera observationerna med pedagogernas upplevelser, medvetenhet samt analys av resultatet för att identifiera utvecklingsområden. Åtgärder kopplat till kartläggning och analys redovisas under förebyggande åtgärder för varje avdelning. 11

12 Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Avdelning: Duvan Analys av kartläggning: Köket Köket är det rum där vi vuxna vistas mest. Under observationerna vistades aldrig några pojkar i rummet. Barn med behov av vuxennärvaro vistas gärna här. Aktiviteter som genomförs är lek med dockor/gosedjur, ritande och lek med bilar. Vid tillfällen då vi inte har kartlagt observationerna, bygger barnen med klossar i rummet, detta gör både pojkar och flickor. Däremot har vi märkt att barnens egen köksavdelning inte används så mycket nu. Läsrummet Vi vuxna är inte i rummet så mycket, förutom när vi läser högt för barnen. Men barnen går gärna in där på egen hand, både för att läsa i böcker och klä ut sig. Både pojkar och flickor använder både böcker och utklädningskläder. Barnen brukar också leka rollekar i rummet. Vi har en hylla med sångpåsar och diverse leksaker som knappt används, här behövs en förändring. Barnen varken ser eller når hyllan. Målarummet Vi observationstillfällena vistas det ofta mycket barn i mållarummet. Här inne pågår oftast deglek, stafflimålning eller lek med tågbanan (tågbanan har nu flyttat till ett annat rum på Svalan). Vuxennärvaron är hög, vi är ofta med när barnen degar och målar. Både degen, målningen och risleken (risbordet används ofta, men inte just när vi observerade) tilltalar både pojkar och flickor. Mycket av materialet står inne i skåp. Sinnesrummet Sinnesrummet har låg vuxennärvaro och dessutom ganska dålig insyn. Barnen besöker rummet främst när de ska leka rollekar, och de använder gärna kojorna. Barnen tycker om att titta på spegelkulan och att leka med fåglarna. När våra doftlådor används plockas de ofta ut från rummet. Utomhus Utomhus brukar barnen cykla, leka i sandlådan, åka rutschkana och gå med vagnar. Vid rutschkanan och i sandlådan förekommer mycket rollek. Vi vuxna förflyttar oss över gården för att öka tryggheten för barnen och förhindra kränkning. 12

13 Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på att förhindra kränkningar. Mål: Vi vill skapa en miljö där barnen känner sig trygga och ges möjlighet att sysselsätta sig med aktiviteter som utmanar och väcker nyfikenhet Åtgärder: Vi ser över pedagognärvaron på avdelningen som helhet och framförallt i sinnesrummet behöver vi öka vuxennärvaron för att gynna samspelet mellan barnen. Föra diskussioner i arbetslaget för att kunna arbeta fram rutiner som gynnar avdelningen. Vi använder våra aktivitetskort där barnen ges möjlighet att välja aktivitet. De material och miljöer vi har tillfört på senare tid, har attraherat både yngre och äldre pojkar och flickor. Ansvarig: Alla pedagoger på Duvan Uppföljning och utvärdering: Duvans arbetslagsplaneringar, förskolans apt och delutvärdering maj- 15. Slututvärdering dec

14 Avdelning: Svalan Analys och resultat utifrån kartläggning: Tågrummet: Få barn som leker i detta rum. Det är mest flickor som leker där inne och då leker det mest med rutschkanan. När där är en pedagog då är även barnen där. Sen finns det tillfällen då det något enstaka barn utan pedagog. Bokrummet: I detta rum är det blandat med flickor och pojkar. Här inne dansar de ofta, lyssnar på böcker eller vilar i soffan. När där är en pedagog då är även barnen där men det händer ofta att barnen leker där inne själva. Detta är ett uppskattat rum mycket tack vare speglarna och madrassen. Något som är bra med detta rum är att när vi läser så kan man stänga dörren om sig. Byggrummet: I byggrummet är det nästa aldrig några barn och pedagoger. De gångerna då det är någon där så har de lekt med duplo eller garderoberna. Stora rummet: Här är alltid pedagoger och mycket barn. Här är lika mycket flickor som pojkar. De leker mycket vid det låga bordet med olika material som de frågar efter som tex plus plus, pippi huset, matte nallarna, spel, pussel m.m. De har ofta lek kring hemmavrån och bilen med ratten. Områden som berörs av åtgärderna: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på kränkningar och kön. Mål: Vi vill erbjuda verksamhet där barnen är självständiga och trygga i sin lek och utmanas i sitt lärande i en miljö som varierar utifrån intressen och behov hela avdelningen ska användas! Åtgärder: Vi har diskuterat om att ändra material i tågrummet. Vi funderar på att byta tågbanan med hemmavrån, Vi kommer då att plocka bort rutschkanan och pausa från den. Vi vill sätta upp en krok för utklädningskläder i bokrummet så att det kan använda speglarna för detta. Vi vill prova med att ändra tillbaka soffan så att de inte blir så distraherade av speglarna när vi läser, man kan även lättare titta på fotoramen. Vi ska göra ett landskap med djur på de låga borden som finns i byggrummet, allt byggmaterial som duplo och mjukklossar ska vi plocka bort. Vi vill få in ett mer lockande material och mer naturmaterial (vi tänker få in mer av vårt naturprojekt). Barnen är där pedagogerna är, vi måste bli bättre på att fördela oss. Vi vill ändra runt på en del av sakerna och även tillföra nytt material allt för att inspirera dem till mera lek och utforskande men även locka dem till de olika rummen. Ansvarig: Samtliga pedagoger på Svalan Uppföljning och utvärdering: Svalans arbetslagsplaneringar, förskolans apt och delutvärdering maj-15. Slututvärdering dec

15 Avdelning: Lärkan Analys och resultat utifrån kartläggning: Bygg-rum: Vi kan se att vi fortfarande är närvarande i aktiviteter vid hälften av tillfällena. Vi har insyn och en planlösning som ger oss möjlighet att ständigt ha uppsikt. Vi anser att vi medverkar så mycket som det behövs. Vi ser att det är lika många flickor och pojkar vid de olika aktiviteterna i båda rummen. Det är även blandad ålder på de involverade. Men vi har sett att det finns ett något minskat intresse för byggrummet. Ateljé: Vi har sett att det oftast är en pedagog med i aktiviteterna. Vi ser att det är lika många flickor och pojkar vid de olika aktiviteterna i båda rummen. Det är även blandad ålder på de involverade. Ute vid gungorna: Det är alltid en pedagog närvarande vid gungorna om där är barn. Gungorna kan inte erbjudas till alla eftersom det bara är de minsta barnen som får plats i gungorna Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på ålder samt att förhindra kränkningar Mål: Vi vill fortsätta erbjuda aktiviteter som lockar flickor och pojkar oavsett ålder. Åtgärd: Bygg-rum; I byggrummet kommer vi att plocka bort en del av materialet som inte används så mycket eftersom vi anser att det just nu är lite för rörigt för barnen med mycket material. Material ska finnas tillgängligt och synligt. Ute; Vi ska arbeta för att få gungor av annan modell som även passar de äldre barnen. Förslag på att byta ut en eller fler av de mindre gungorna till gungor anpassade för de stora. Diskussion kring varför gungar man? Ansvarig: Samtliga pedagoger på Lärkan Uppföljning och utvärdering: Lärkans arbetslagsplaneringar, förskolans apt och delutvärdering maj-15. Slututvärdering dec

16 Avdelning: Sparven Analys och resultat utifrån kartläggning: Köket: I stort samma som tidigare kartläggning i dokumentet Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Duplorummet: Utifrån förra årets resultat har vi flyttat bygget. Nu är det inte något byggrum med klossar längre utan det är ett rum med mekanoduplo. Denna förändring har gjort att detta är ett rum med nästan bara pojkar. Djurrummet: I stort samma som tidigare kartläggning i dokumentet Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Matterummet och kloss/tågbygge: Dockvrån har flyttat och ger nu plats för bygglek. I stort samma som tidigare kartläggning i dokumentet Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lekhallen: I stort samma som tidigare kartläggning i dokumentet Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Med den förändringen att dockvrån har flyttat dit och bytt namn till solhuset. Vi har även utökat ateljén. Vi har även valt att kartlägga genom att ställa frågor samtidigt som vi visar foton på våra lokaler. De rum som kom upp som otrygga var duplorummet och toaletterna. Vi gjorde samma med vår utemiljö och då fick vi reda på att de otrygga områdena på gården är bakom kullen och bakom brandskylten. Områden som berörs av åtgärden: Kränkningar, ålder och kön Mål: Att skapa förutsättningar för att alla barn ska känna sig trygga på förskolan samt få möjlighet till en varierad verksamhet. Åtgärd: Vi pedagoger placerar oss i duplorummet och bjuder in flickorna att delta i bygget. Vi har även ordnat gröna och röda cirklar som indikerar om toaletterna är lediga eller upptagna. Ansvarig: Samtliga pedagoger på Sparven Uppföljning och utvärdering: Sparvens arbetslagsplaneringar, förskolans apt och delutvärdering maj-15. Slututvärdering dec

17 Avdelning: Trasten Analys och resultat utifrån kartläggning: Ateljén: I rummet sker mest eget kreativt arbete med pennor, saxar, papper, lim och målarfärg. Det är flest flickor som befinner sig i rummet även några killar, men då alltid samma. Materialet är tillgängligt för alla, men då rummet är litet så blir det lätt fullt med barn och trångt i samband med det försvinner koncentrationen från barnen fort. Likt förra årets kartläggning så visar det att det inte har skett en så stor förändring i ateljén trots ommöblering. Samlingsrummet: Flera förändringar har skett i detta rum, nu byggs det med lego och körs med bilar samtidigt som vissa barn sitter och pusslar vid bordet bredvid. Det sker fortfarande mycket spring och brottning i rummet men med en pedagog i rummet så är det nu mer under kontroll. Legobygge och bilkörning leks mest av pojkarna och pusslandet är det en majoritet av flickorna som gör. Här har förändringar gjorts sen förra kartläggningen bland annat ommöblering och förflyttning av saker och möbler. Det har lämnats utrymme till annan lek än vad som lektes vid förra kartläggningen, samt har rolleken förflyttats till ett annat rum. Kök: Detta år har vi även lagt till köket som en egen kartläggning, där har det mest degats och lekts med dockor, det är också väldigt populärt att sitta i soffan och lyssna på en saga eller titta i en bok. I detta rum har det varit mycket stor blandning mellan pojkar och flickor och det finns alltid en pedagog i närheten. Hemvrån: Vi har även lagt till hemvrån att kartlägga då rummet har fått en ny plats sen förra året. Här befinner sig många barn samtidigt majoriteten flickor, dem klär ut sig, leker rollekar med mera. 17

18 Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på kön och att förhindra kränkningar. Mål: Att försöka skapa lugn i alla rum som ger ökad koncentration. Att alla barn ska få känna sig trygga i alla rum och få ett ökat socialt samspel. Samt att försöka skapa rum som lockar alla barns intressen. Åtgärd: Kolla över möblering i lokalerna, involvera barnen i förändringar av avdelningen och möjliggöra deras idéer. Lyfta diskussioner på hela förskolan kring hur vi använder lokalerna för att ge utrymme för flexibilitet, variation och mindre grupper. Se till så att pedagognärvaron fortsätter att vara bra i alla rum. Ansvarig: Alla pedagoger på Trasten Uppföljning och utvärdering: Trastens arbetslagsplaneringar, förskolans apt och delutvärdering maj-15. Slututvärdering dec

19 Bil:1 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 19

20 BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m. 20

21