Nya vägar för Hemslöjden

Transkript

1 Nya vägar för Hemslöjden

2

3 1

4 Förord: projektet nya vägar påbörjades 2010 då Hemslöjden i Östergötland fyllde 100 år. Det syftar till att bredda och utveckla vår verksamhet samt att satsa på nyskapande verksamhet i form av nya samverkansprojekt och nya nätverk. 2012, samma år som vårt riksförbund fyllde 100, genomfördes en anpassning av våra verksamhetslokaler för att kunna välkomna alla som vill komma hit och besöka eller arbeta med oss. Vår långa historia ger en stabil grund för den satsning på framtiden som anpassningen för verksamheten innebär och som genomförts i Hemslöjdsgården, i 1700-talskvarteret med adress Storgatan 41. I vår fastighet som ligger i kvarteret anordnar vi kurser, utbildningar och utställningar och vi har även butik och galleri. Redan i vår ideologiska deklaration från 1910 står det att: Bland det viktigaste med detta projekt är att göra våra lokaler tillgängliga för alla som vill vara en del av vår verksamhet. Därför har vi rustat upp vår magasinsbyggnad med funktionella kurs- och konferenslokaler. 2

5 Vår verksamhet är stabil, med drygt 700 medlemmar och nära 200 aktiva slöjdare. Vi anordnar spännande utställningar, informerar och håller i många pedagogiska aktiviteter som inbegriper allt från barn och nybörjare till forskning. Men vi behöver bli ännu flera, gå gärna in på vår webbplats www. hemslojdeniostergotland.se för att se vårt utbud och hur enkelt det är att bli medlem hos oss. Arbetet med barn och ungdomar är ett av våra prioriterade områden i enlighet med det uppdrag vi har från Regionförbundet Östsam. Tillsammans med uppgiften att verka för mångfald påminner det oss att ständigt förena tradition med förnyelse och nya vägar att arbeta på. Det inbegriper även andra kulturers berikande traditioner och idéer. Våra hemslöjdskonsulenter har en bred kompetens, vilket underlättar det viktiga nätverks- och tvärkulturella arbete som vi bedriver. Och genom vår fina Hemslöjdsbutik har vi en utmärkt kanal för att synliggöra slöjden och stärka slöjdarnas position i samhället. Vi är glada och tacksamma för de projektbidrag vi fått från bland andra Allmänna arvsfonden, Regionförbundet Östsam, Tillväxtverket och Linköpings kommun och ser det som en uppskattning av vår verksamhet. En uppskattning som sporrar oss och alla våra medlemmar till fortsatt arbete för att nya grupper ska upptäcka hur viktig vår verksamhet är för kunskap, glädje och gemenskap för många år framåt. Mats Ludvigsson Ordförande, Hemslöjden i Östergötland 3

6 Visionen för hela kvarteret Åse Berglund, projektledare: Hemslöjdsgården på Storgatan 41 i Linköping är den östgötska hemslöjdens självklara fasta punkt. I projektet Nya vägar finns visioner som handlar om att det inom Hemslöjden i Östergötland skapas ett centrum för design, form, slöjd och konsthantverk. Vi vill utöka kursverksamheten, anordna fler workshops och aktiviteter och skapa samarbeten med näringslivet, övriga kulturaktörer, Linköpings universitet, folkbildningen och skolan. Årligt återkommande kurser och utställningar, sommarkafé och andra aktiviteter har gjort att Hemslöjdsgården blivit en viktig samlingspunkt i Linköping. Området ska bli ett fantastiskt kulturkvarter med liv och rörelse för alla. Samtidigt som Hemslöjden i Östergötland har genomfört projektet att öka tillgänglighe Hilde på Hemslöjdens sommarkafé ten i vårt magasin på gården genom att installera hiss, inreda ny vävateljé och renoverat utbildningslokalerna för trä- och textilslöjd så fortgår planerna att öppna upp, stärka och förnya dragkraften i hela kvarteret Abboten. 4

7 5

8 Åke Landström Peter Jydemand Jeanette Bennich Elsie Johansson 6 Okänd bindmössa

9 Ulf Linghult Hans Karlsson Göran Bäckman Mikael Nilsson Jimmy Eriksson 7

10 8

11 Göran Göransson, arkitekt: Kvarteret Abboten ligger mitt i Linköpings centrum. Det innehåller två torg och här finns också stadens äldsta gränd, den som vi brukar kalla gamla Storgatan. I sin nuvarande skepnad kan kvarteret upplevas som slutet och lite mörkt. En vision är att öppna upp kvarteret och göra det tillgängligt för kvalitetsstyrda butiker, restauranger och olika kulturverksamheter vid sidan av Hemslöjdsgården med sina tankar kring ett designtorg och andra spännande idéer. Visionen är att göra kvarteret tillgängligt från fyra olika entréer i tre väderstreck från Storgatan, Läroverksgatan (med två entréer) och Apotekaregatan. Och naturligtvis ska hela området bygga på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. översiktsplan från carlstedt arkitekter i linköping ab 9

12 Nina Bäckman, barn- och ungdomskonsulent, Hemslöjden i Östergötland: Vi vill alltid vända blicken mot världen och inspireras även av andra kulturer. Vi vill göra nya saker som är funktionella på tidens sätt för dagens unga. Vi tror att det är bra när generationerna arbetar tillsammans och lär av varandra. Slöjden kan integreras i olika sammanhang i skolans vardagsverksamhet. Hantverket har ett egenvärde men vi kan också förstärka den teoretiska undervisningen med praktiska moment. Miljöfrågorna är mycket viktiga för många ungdomar. I dessa frågor har vi stor kunskap och trovärdighet eftersom vi alltid arbetat resurssnålt och tillämpat återbruk. Vi vill visa att de stora hantverkskunskaperna inte är oöverstigliga. De som har dem är vanliga människor som själva lärt sig av någon som kunde bättre. Barn- och ungdomsverksamhet Här i Östergötland gör Hemslöjden en särskild markering genom att satsa på en särskild barn- och ungdomskonsulent. Det började som ett projekt 1990 och blev permanent Aktiviteten Familjeslöjd är något som händer på söndagseftermiddagar. Föräldrar och barn jobbar och har roligt tillsammans i en meningsfull verksamhet. Det som numera kallas Slöjdklubbar har vi haft i över tjugo år. Det är viktigt att vi verkar i hela länet så vi är noga med att ha klubbar på flera olika platser. För dem som kommit upp i högstadiet har vi Hemslöjdsföreningens ungdomssektion. 10

13 11

14 12

15 Kerstin Eriksson, hårdslöjdskonsulent, Hemslöjden i Östergötland: Vi skapar möten för lärande människor emellan. Vår pedagogik är lärlingsmetoden. Vi vill också rikta blicken utåt! Mönster och tekniker är mer internationella än man tror. Slöjden behöver bli mindre anonym. Vi måste stärka varumärket, vara tydliga med vad det står för, och visa att slöjden är en del av samtiden. Vi har planer på att starta en inkubatorverksamhet för unga hantverkare som under ett gemensamt tak utvecklar sitt företag under en period på två år. Många av våra hantverk och materialkunskaper kommer från bondesamhället. Varför skulle vi uppfinna hjulet en gång till? Det vore verkligen resursslöseri. I slöjden finns ett metodiskt lugn som vinner i längden. Det behövdes då, det behövs nu och det är omistligt i framtiden. Hårdslöjdsverksamhet Vi tar upp de frågor, stora som små, som dyker upp när det gäller trä- och metallslöjd. Det kan handla om rådgivning, kurser, utställningar och allt möjligt och omöjligt inom hårdslöjdsområdet. På Hemslöjden planerar vi att starta en ettårig hantverksutbildning med inriktning på trä, smide, vävning och sömnad. Det är viktigt att samarbeta med såväl hantverkare som olika experter och andra som är intresserade av den här verksamheten. Det är också angeläget att arbeta tillsammans med barn- och ungdomskonsulenten, för de ungas intresse är de framtidens expertis om den förvaltas väl. 13

16 Ann-Sofie Svansbo, textilkonsulent, Hemslöjden i Östergötland: Det är helt avgörande att hemslöjdens teknik och traditioner ska in i samtiden och möta vår tids uttryck och behov. Traditionen har inget egenvärde, vi måste alltid koka upp något nytt ur den. Det finns en växelverkan mellan slöjd och konsthantverk som båda vinner på. Det viktiga är att det är bra produkter inte vilken etikett det har. Vi vill samarbeta med andra aktörer som har starka idéer som associerar till vår verksamhet. Det är därför som jag även har en tjänst på Linköpings universitet. Vi är för en gränsöverskridande verksamhet, att mixa över gränserna mellan olika kulturyttringar. Vi stimulerar till utvecklingsprojekt och deltar i flera sådana. Det kan handla om produktutveckling, men också om utvecklingen av hela kvarteret kring Hemslöjdsgården. 14 Utställningar är en viktig och återkommande del i vår verksamhet. Det sker dels genom Hemslöjdens galleri, dels med större, jurybedömda, samlingsutställningar som återkommer med jämna mellanrum. Textilverksamhet En av de viktigaste uppgifterna i mitt arbete är att arbeta för, och stötta, unga talanger. På så vis kan vi stärka återväxten inom det textila området. De unga får slöjdarattityden av oss, alltså kunskaperna och förhållningssättet till material och tekniker. Och vi får deras öppenhet för det nya av dem. Ur sådan samverkan växer den nya slöjden. Vi har en idé om att skapa en arena för det textila hantverket, där material och tekniker kan mötas på många olika nivåer. Vi tänker oss internationella utbyten, utställningar och seminarier som återkommer i en Textiltriennal i samarbete med andra institutioner och kulturaktörer.

17 Elisabeth Johansson Hanna Skagerström Ur boken Östgötadräll 15

18 16

19 Ammi frisk, hemslöjdsbutiken Hemslöjden i Östergötland: ramon persson I hemslöjdsbutiken erbjuder vi produkter och material med speciell känsla och kvalitet. Vi värdesätter det närproducerade, personliga och unika som håller över en längre tid. Vi vill lyfta fram tillverkarna bakom föremålen och förmedla deras berättelse och kunskap om sina material. Hemslöjden i Östergötland ska vara det självklara alternativet när du vill köpa slöjd och konsthantverk av hög kvalitet. Vi vill erbjuda den genuina slöjden och konsthantverket men anpassat till vår tid. Vi är både tradition och framtid. Bland de nyheter vi kan presentera under jubileumsåret är att vi har blivit återförsäljare av produkter från Gysinge Centrum för byggnadsvård som flyttar in med en avdelning i vår butik. mikael nilsson 17

20 18

21 Magasinet, byggt ca Här bedriver Hemslöjden utbildningar, föreläsningar, kurser, utställningar, barn- och ungdomsverksamhet. Här finns verkstäder, ateljé er för trä och textil samt rum för möten och konferenser. 19

22 20

23 Genom projektet Nya vägar är lokalerna nu mer tillgängliga så att alla som vill besöka oss eller arbeta med oss kan göra det. Till exempel finns det både ramp och hiss som komplement till de gamla trapporna. Lyfter man blicken så kan man se spår av det som varit som siffror i bjälk laget, återanvända plankor med målningar och andra detaljer som har bevarats. Genom den ombyggnad som gjorts har vi tagit första steget till att bli ett centrum för design, form, slöjd 21 och konsthantverk i ett mer öppet kulturkvarter.

24 22

25 Till sist några historiska uppgifter kring den Hydénska gården på Storgatan 41 I sin bok 116 hus i Linköping berättar stadsantikvarie Gunnar Elfström att i det här huset öppnade Linköpings första apotek år 1735 och första bokhandel Byggnaden uppfördes någon gång kring 1720, var faluröd och hade spåntak. Det var förmodligen hundra år senare, då den framgångsrike järnhandlaren Daniel Petterson ägde fastigheten, som gården fick sin släta panel och sina fönsteröverstycken. Han öppnade en järnaffär som efter hans död drevs vidare av hans änka, Engla Ullander. År 1839 övertogs gården och affären av Leonard Schambertz och det var han som lät bygga magasinet som Hemslöjden i Östergötland nu låtit renovera. På Schambertz tid innehöll magasinet sex rum, kök och flera kontor på övervåningen och två rum, två salubodar, kök och bagarstuga på bottenplanet. I en skrift från Östergötlands länsmuseum kan man läsa att magasinet 23

26 innehöll ett kafferosteri på 1900-talet och att finsömmerskan Elvira Nordström bedrev verksamhet under samma tid i en annan del av gården. År 1858 var det dags för Mauritz Hydén att ta över fastigheten och verksamheten och det sägs att han finansierade köpet med guld som han vaskat i Kalifornien. Hydén sålde tackjärn, gjutgods, plogar, skogssågar, köksspisar, kaminer och barnkälkar. En bit in på 1860-talet lät han bygga bostadshuset vid Läro verksgatan. Och det är sedan hans tid som gården kallas den Hydénska gården. Knappt tio år senare togs allt över av C A Lundborg och familjen drev verksamheten vidare till Det bedrevs järnhandel ytterligare några decennier, 1968 såldes fastigheten av arvingarna till sista ägaren Anna Lundborg. Det var Linköpings kommun som köpte och rustade upp gården som sedan hyrdes ut till hemslöjden. Hemslöjden blir ägare av gården Östergötlands Hemslöjdsförening köpte fastigheten 1992 och ett efterlängtat centrum med samlade lokaler för butik, utställningar och kursverksamhet kunde invigas 1994, efter omfattande renovering som gjordes med stöd från Carlstedtska fonden. Samma år klassade Länsstyrelsen Östergötland kvarteret som byggnadsminne. 24

27 Medverkande fotografer: Carlstedt Arkitekter, Håkan Ahldén, Kerstin Eriksson, Joseph Menahem, Helena Sund, Klara språket, Ann-Sofie Svansbo, Optimarc Produktion: Klara språket

28 Du är alltid välkommen att besöka oss! Antingen på Storgatan 41 i Linköping, eller på vår webbplats: Där kan du läsa om vårt aktuella kursutbud, våra utställningar, workshops, andra nyheter och om hur du enkelt kan bli medlem hos oss. eva borg