Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten
|
|
- Johanna Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten Generella synpunkter Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd (nedan kallat Vattenrådet) ser positivt på åtgärdsprogrammets utveckling sedan förra cykeln, med många nya bra åtgärder. Vattenrådets farhåga är dock att åtgärdstakten fortfarande blir för långsam. Åtgärdsprogrammet är till stor del upplagt så att; först får någon myndighet i uppdrag att ta fram styrmedel eller ny lagstiftning, sedan ska vägledning tas fram av t.ex. Länsstyrelsen, och efter det kan kommunen genom sin tillsyn utifrån t.ex. nya föreskrifter och vägledning, se till så att de fysiska åtgärderna blir genomförda. Vattenrådets bedömning är då att de fysiska åtgärderna kommer att kunna påbörjas först i slutet av denna cykel, vilket gör att högre status i vattenförekomsterna förmodligen inte kommer att kunna uppmätas vid rapportering av denna cykel. För att fysiska åtgärder ska kunna genomföras så snabbt som möjligt är det av största vikt att bidragsformer för frivilliga åtgärder, exempelvis genom vattenråden, prioriteras, finns i tillräcklig omfattning och är varaktiga. Vattenrådet upplever åtgärdsprogrammet, med de föreslagna åtgärderna i VISS per vattenförekomst, som mycket mer lokalspecifikt än förra gången. En generell synpunkt är att det är svårt att orientera sig i dokumentationen och svårt att veta var information finns angående kostnads- och reduktions beräkningar samt hur det är framtaget. Vattenrådet anser att kopplingen mellan åtgärderna för myndigheter och kommuner, och de fysiska åtgärderna behöver bli tydligare, för att de fysiska åtgärderna ska genomföras. Det behöver bli tydligare vem som ska göra de fysiska åtgärderna och hur de ska finansieras. 1
2 Vattenrådet har en viktig roll i att vara ett lokalt samverkansforum och en länk mellan Vattenmyndigheten och lokala intressenter. Segeåns Vattenråd har tagit fram sammanfattningar av samrådsdokumenten, samt genomfört lokala samrådsmöten med markägare, lantbrukare, intresseorganisationer samt kommunala tjänstemän och politiker. För att allmänheten ska kunna tycka till om ett så stort samrådsmaterial som detta krävs sammanfattningar av materialet presenterat på ett för allmänheten lättöverskådligt sätt. En lättöverskådlig sammanfattning inför samrådet borde Vattenmyndigheten tillhandahållit, då det finns risk att Vattenmyndigheten nu missat många lokala synpunkter, på grund av det omfattande och svårgenomträngliga samrådsmaterialet. Ett alternativ för vattenmyndigheten hade varit att förankra lokalt innan de vattenförekomstspecifika åtgärderna tagits fram, genom att samråda med exempelvis berörda markägare i ett tidigt skede. När beslut tagits om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer är det av största vikt att sammanfattningar av dokumenten som är anpassade för allmänheten tas fram. Prispolitiken är viktig, och Vattenrådet ser en viss utveckling i detta förslag jämfört med förra gången, men här krävs mer. Vattnet behöver värderas högre för att förbättringar av statusen ska kunna ske! Det ska kosta att förorena vattnet, och löna sig att göra rätt! Att Vattenförvaltningen sker i 6-årscykler, och att många vattendrag, i exempelvis Skåne, fått miljökvalitetsnormen god status till 2027, gör att målet ligger väldigt långt fram. Långsiktiga mål är oftast mindre konkreta och skjuts gärna upp. Delmål hade förmodligen snabbat upp åtgärdstakten. Vattenförekomster som har miljökvalitetsnorm god status till 2027, skulle kanske behöva ett delmål om otillfredsställande eller måttlig status till 2021, för att underlätta planeringen av åtgärdsarbetet. Vattenrådet är kritiskt till att klimatfrågan inte tagits med i åtgärdsprogrammet. Ett förändrat klimat med exempelvis fler översvämningar till följd av periodvis ökad nederbörd, kommer att påverka närsaltstransporten. Vi vet förvisso inte om t.ex. flödena kommer att öka till 2021, men vi vet att de sannolikt kommer att öka i framtiden, varför sådana åtgärder bör tas med i god tid. Dessutom så kan många åtgärder för klimatförändringar kombineras med miljöförbättrande åtgärder för bäst kostnadseffektivitet, t.ex dagvattendamm som både renar dagvattnet och förhindrar översvämningar. 2
3 I övrigt vad gäller klimatfrågan behövs lagstiftning ses över, så att möjlighet ges för åtgärder över kommungränserna. En kommun ska kunna finansiera en åtgärd i en annan kommun, för att den gynnar första kommunen vad gäller exempelvis översvämning. Det är inte möjligt idag. Vattenrådet är positiva till att VA-taxan även skulle kunna användas till förebyggande åtgärder i större utsträckning. Översyn av lagstiftning för att möjliggöra användning av VA-taxemedel där de är mest kostnadseffektiva, även utanför VAverksamhetsområdet, är även önskvärt anser Vattenrådet. Vattenrådet anser att kretsloppstänket kan bli mycket starkare i åtgärdsprogrammet. Man bör inte bara tala om reduktion av närsalter, utan även om återföring av exempelvis fosfor till jordbruksmarken. Fosfor är en ändlig resurs som behöver tas till vara. Även kvävet gör sig bättre om det kan återföras till odlingsmarkerna. Produktionsvåtmarker är ett sätt att fånga och återvinna närsalter på. Mera kretsloppstänk vad gäller avlopp är också önskvärt i åtgärdsprogrammet. Förvaltningsplanen Vattenrådet bedömer att Förvaltningsplanen är ett dokument som troligen används av få aktörer i deras dagliga arbete. Vattenrådet menar dock att Förvaltningsplanen är ett väl genomarbetat och väl formulerat dokument, men som tyvärr inte är anpassat för allmänheten att läsa. Vattenrådet menar att sammanfattningar av samtliga dokument, anpassade för allmänheten är oerhört viktigt för det framtida åtgärdsarbetet. Det är svårt för vattenrådet att bedöma om Förvaltningsplanen ger en rättvisande bild av vattenförvaltningsarbetet, eftersom vattenrådet inte har den insikten i vattenförvaltningsarbetet. Vattenrådet menar att det är svårt att se Förvaltningsplanen som annat än ett dokument för vattenmyndighetens redovisning av vattenförvaltningsarbetet i distriktet samt en beskrivning av situationen i distriktet. De miljöproblem som beskrivs är samma som tidigare, inga miljöproblem har kunnat plockas bort från listan av problem. Vattenrådet anser att läkemedelsrester bör tilläggas här, liksom större fokus på metaller och kemikalier, för att dessa ska tas i beaktande vid tillåtlighetsprövningar. Miljökvalitetsnormer (MKN) Vattenrådet menar att det är tydligt hur åtgärderna ska göras men att kopplingen mellan Miljökvalitetsnormerna och åtgärderna i Åtgärdsprogrammet inte är direkt. Den indirekta kopplingen är att Vattenmyndigheten överlämnar åt myndigheter och kommuner att själva räkna ut hur mycket som behöver göras för att följa 3
4 Miljökvalitetsnormerna. Det bör då tydligt framgå, genom åtgärd i åtgärdsprogrammet, att det är exempelvis kommunen som ska göra den bedömningen, och att kommunen även ska kunna redovisa genom vilka åtgärder man ämnar uppnå Miljökvalitetsnormen. Kommunernas åtgärd 5 sätter viss press på kommunerna att göra en plan för hur Miljökvalitetsnormerna ska uppnås, och vad som krävs, men det kan bli tydligare. Statusklassning Vattenrådet anser att det är viktigt att jobba mot både god status och biologisk mångfald. Segeån, tillsammans med flera avrinningsområden i Skåne, är starkt påverkad av både jordbruk och tätbebyggda områden. Detta innebär att ån idag, och även i framtiden, påverkas mycket av mänsklig aktivitet, något som Vattenrådet anser behöver vägas in i samband med statusklassning. God status för ett skånskt vattendrag i tätbebyggt eller jordbrukslandskap kanske inte är detsamma som för en bäck i relativt opåverkad fjäll- eller skogsmiljö. I alla ekosystem sker en naturlig ekologisk succession, en långsam förändring inom ett ekosystem vilken leder till att ett nytt växt- och djursamhälle uppkommer. Sjöar blir exempelvis efterhand grundare, mer näringsrika, bildar kärr, mosse och växer slutligen igen. Man bör ta detta i beaktande och arbeta för en god status i den succession ekosystemen befinner sig i. Det är också oerhört viktigt att lokal kunskap inhämtas, inför bedömning av vad som är naturligt tillstånd i vattenförekomsten. Exempelvis så spelar ålen en stor roll för Segeåns statusklassning, då denna räknas som en smutstålig art, och därför sänker statusen. Enligt lokala källor ska ålen ha funnits i Segeån mycket länge, medan öring inte funnits i övre delen av huvudfåran. Ålen är dessutom utrotningshotad, så Vattenrådet menar att man även bör värna om den biologiska mångfalden. Vattenrådet anser att bedömningsgrunderna för statusklassningen behöver ses över. Idag är vissa fiskarter negativa för klassningen och andra höjer statusen. Det bör ses till lokala historiska förutsättningar, där en annan fisksammansättning kan vara det naturliga tillståndet, för just den vattenförekomsten. Åtgärdsprogram Första delen av åtgärdsprogrammet består av beskrivning av åtgärderna för myndigheter och kommuner på sidorna På sidorna 82-framåt, finns beskrivningar av fysiska åtgärder per miljöproblem, som i olika tabeller är kopplade till åtgärderna för myndigheter och kommuner, vilket upplevs som rörigt och svåröverskådligt. Vattenrådet menar att det hade varit tydligare om det under varje åtgärd för myndigheter och kommuner, även beskrivits konkret vilka fysiska åtgärder de ska leda till. 4
5 Kommuner och myndigheters åtgärder Vattenrådet ser positivt på åtgärdsprogrammets utveckling sedan förra cykeln, med många nya bra åtgärder. Nedan följer några förslag på åtgärder som vattenrådet menar kan läggas till i åtgärdsprogrammet: Kommunerna ska ta fram en plan för hur de kommer att genomföra de åtgärder som ålagts kommunerna. Planen ska innehålla prioriteringar, vilken effekt de planerade åtgärderna kommer att ha, samt budget för genomförande. Detta menar Vattenrådet är oerhört viktig för att åtgärderna ska prioriteras i den kommunala budgeten, och faktiskt genomföras i tid! Polisen behöver prioritera utredning av miljöbrott, t.ex. ärenden kring förorenade massor och risk för förorening av grund- och ytvatten. Få miljöbrott utreds idag i tillräcklig omfattning, och ger därför en signal till verksamhetsutredare att det är acceptabelt att begå miljöbrott, eftersom ingen påföljd förekommer. Naturvårdsverket behöver ta fram föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska utsläppen av läkemedelsrester. Naturvårdverket behöver i samarbete med Kemikalieinspektionen ta fram föreskrifter och/eller styrmedel för, eller förbjuda användning av kemiska bekämpningsmedel för privat bruk. Stora volymer av bekämpningsmedel används för privat bruk, utan att utbildning krävs. Privatpersoner använder ofta på grund av okunskap onödigt starka koncentrationer och stora volymer av bekämpningsmedel. Ofta bekämpas hårdgjorda ytor i tätbebyggda områden, där bekämpningsmedlet följer med dagvattnet rakt ut i diken och vattendrag. Detta anser Vattenrådet är miljömässigt helt omotiverat, då det finns alternativa metoder för bekämpning i trädgårdar. Nedan följer synpunkter kring specifika åtgärder i åtgärdsprogrammet Havs- och Vattenmyndigheten, åtgärd 11. Vattenrådet ser positivt på åtgärder som utvecklar recipientkontrollen. Det är viktigt att alla verksamheter som påverkar vattnet är med och bidrar till att finansiera recipientkontrollen. Här behövs tydliga styrmedel och vägledning för att tillsynsmyndigheterna ska kunna ställa krav på vattenrelaterad egenkontroll. Jordbruksverket, åtgärd 3. Styrmedel för genomförande av fysiska åtgärder i lantbruket. Mycket bra med styrmedel, så att kommunen har lättare att ställa krav på åtgärder genom tillsyn. Många av åtgärderna finns redan i föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, t.ex nedbrukning av stallgödsel vid spridning på obevuxen 5
6 mark, begränsningar i tid på året och mängd gödsel som får spridas. Krav på fånggrödor och mellangrödor är något som skulle kunna läggas till. När det gäller de andra fysiska åtgärderna såsom strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, våtmarker, dammar, tvåstegsdiken, så är vattenrådet positiva till föreskrifter för att öka åtgärdstakten, men anser att de behöver kombineras med statliga medel, eller EUbidrag. Naturvårdsverket 7, Lagstiftning markavvattning. Vattenrådet anser att det är bra att lagstiftning kring markavvattning ses över, då den befintliga avvattningen varken är optimal för markavvattnings- eller naturvårdsintresset. Det är också orimligt att ha typer av tillstånd som gäller för evinnerlig tid, och som inte regelbundet prövas efter rådande och eventuellt nya förhållanden. Vattenrådet menar dock att det är viktigt att funktionaliteten av diken och vattendrag ändå bibehålls, så att samhällen och odlad mark även i fortsättningen kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Naturvårdsverket åtgärd 9, dagvattenhantering Vattenrådet menar att det är bra att dagvattenfrågan lyfts då den är väldigt viktig, särskilt i områden med små recipienter och mycket dagvatten. Det är särskilt viktigt att lyfta frågan om dagvattnets kvalitet vilken ofta är väldigt dålig. Dagvatten står för en betydande tillförsel av fosfor, samt höga halter av metaller, oljerester och andra föroreningar som tillåts gå direkt ut i recipienterna. Det behövs en tydlig lagstiftning som skapar en gemensam linje genom samtlig lagstiftning dvs. vattentjänstlagen, PBL och miljöbalken. Idag är lagstiftningen motsägelsefull och haltande, vilket ger flera svårigheter avseende att utforma praktiskt väl fungerande dagvattensystem. Åtgärder Kommunerna I kommande cykel föreslår Vattenmyndigheten flera nya bra åtgärder för kommunerna, vilket Vattenrådet ser positivt på. Stort ansvar, och ökade kostnader läggs på kommunerna. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen redovisas bara den nationella konsekvensen, vilket gör det väldigt svårt för kommunerna att avgöra den ekonomiska konsekvens åtgärdsprogrammet har på varje enskild kommun. Den ekonomiska konsekvensen av åtgärdsprogrammet kan bli väldigt olika beroende på om kommunen är stor eller liten samt vilken status och vilket åtgärdsbehov vattnet har. En samhällsekonomisk konsekvensanalys per avrinningsområde, och/eller kommunvis hade gjort åtgärdsprogrammet mycket tydligare och lättare för kommunerna att använda i samband med prioritering och budgetering av åtgärderna. Om vattenmyndigheten inte anser sig ha möjlighet att göra en ekonomisk konsekvensanalys av varje kommun, menar Vattenrådet att varje kommun behöver ta fram ett åtgärdsprogram med tidsplan och budget för de kommande 6 åren, där även planerad effekt redovisas. Detta för att kommunernas åtgärder ska kunna prioriteras i den kommunala budgeten. 6
7 Åtgärdspunkten nr 8 för kommunerna, att ta fram VA-planer, är ju en av de åtgärder som kommunerna i stor utstreckning faktiskt genomfört. Vattenrådet menar därför att en tydlig åtgärd för kommunerna i Åtgärdsprogrammet, som ställer krav på planering, prioritering och budgetering av kommunernas åtgärder är oerhört viktig för att de faktiskt ska genomföras i tid! Kommunernas åtgärd 5 (kompletterande åtgärder), kan till viss del tolkas som en vink att kommunerna behöver göra en plan för hur de genom åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk eller liknande ska uppnå betinget avseende kväve och fosfor. Annars blir kommunen tvingad att göra kompletterande åtgärder. Denna åtgärd behöver förtydligas och utvecklas. Kommunerna åtgärd 1,2,3 och 4 generellt vad gäller tillsyn Mer tillsyn över miljöfarlig verksamhet, jordbruk, hästhållning, enskilda avlopp och det kommunala avloppsledningsnätet anser Vattenrådet är bra åtgärder. Men som det ser ut nu är de flesta kommunernas resurser vad gäller miljötillsyn begränsade. Vattenrådet tror att endast Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är för svagt för att öka kommunernas tillsynsresurser, utan anser att mer specifik tvingande lagstiftning behövs. Även om förslagen på skattebefrielse för de som åtgärdat sitt enskilda avlopp överför ansvaret från tillsynsmyndigheten till fastighetsägarna, kommer ändå resurser behövas på kommunerna för att ta emot ökat antal ansökningar. Handläggningsavgift tas ut, men kommunens miljökontor blir sällan helt självfinansierande, då mycket av arbetet består av rådgivning som inte ger intäkter. Vad gäller tillsyn över hantering av stallgödsel utifrån nya föreskrifter (jordbruksverkets åtgärd 3f-i), så anges att tillsynen ska kosta 54miljoner i Sverige (10 jordbruksföretag /vattenförekomst som behöver göra åtgärder). Detta kan ju bli ganska mycket för vissa kommuner med många jordbruksföretag. Ökad miljötillsyn till följd av åtgärdsprogrammet innebär att annan miljötillsyn behöver prioriteras bort, om inte resurserna ökar. Vilka konsekvenser det inebär för kommunerna och dess invånare med ökade resurser för miljötillsyn anges inte i konsekvensbeskrivningen. Blir det minskade resurser till vård/omsorg och skolan, eller skattehöjningar? Vattenrådet anser att mer resurser för miljötillsyn på kommunerna behövs! Men det behövs tydligare krav för att kommunerna faktiskt ska inse det, och planera och budgetera för det. Kommunerna, åtgärd 2, tillsyn jordbruk och hästhållning De föreskrifter som finns idag som är kopplade till miljösanktionsavgifter omfattar sällan hästverksamheter. Ändringar i föreskrifterna (ex SJVFS 2004:62) så att begreppet jordbruksföretag blir tydligare är önskvärt. Hästverksamheterna är många runt Segeån och de flesta är små hobbyverksamheter med 2-4 hästar. Det bör finnas lagstiftning som omfattar miljöpåverkan från alla djurhållande verksamheter, hobbyverksamheter, ridskolor och andra hästanläggningar. 7
8 Kommunerna, åtgärd 3, Krav på hög skyddsnivå enskilda avlopp För att uppnå hög skyddsnivå ska en enskild avloppsanläggning uppnå 90 % rening av fosfor och 50 % rening av kväve. I sammanfattningen av varje miljöproblem är texten otydlig och den kan tolkas så att väldigt få anläggningar klarar hög skyddsnivå. Miljökontoret kan inte neka att en fastighetsägare installerar en anläggning som är oberoende testad och enligt testresultaten visar att anläggningen uppnår reningskraven för hög skyddsnivå. Många minireningsverk uppnår idag kraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. För att kunna åtgärda enskilda avlopp snabbare än i dag behövs starkare styrmedel. Dagens lagstiftning är fullt fungerande, men sanktionerna mot fastighetsägare som inte vill åtgärda sitt avlopp är för svaga och det tar för lång tid att komman så långt att fastighetsägaren får sanktion i form av utdömt vite. Det är också viktigt att tillsyn utförs över avloppsanläggningarnas funktion. Alternativt kan tidsbegränsade tillstånd ges. Enskilda avloppsanläggningar fungerar ofta reningsmässigt optimalt under en viss tid, för att sedan fungera sämre, och kanske inte alls till slut. Vattenrådet anser att det är oerhört viktigt att åtgärderna inte bara handlar om att åtgärda de avloppsanläggningar som är dåliga just nu, utan att en kontinuerlig översyn sker. Kommunerna åtgärd 4 I beskrivningen anges att kommunerna behöver genomföra tillsyn över avloppsledningsnät och mindre reningsverk. Vattenrådet anser att åtgärder för att minska bräddningar från avloppsreningsverk och ledningsnät är mycket viktiga för att uppnå god status vad gäller näringsämnen. Påverkan från bräddningar är förmodligen större än som anges i källfördelningar av tillförsel av kväve och fosfor till vattendragen, eftersom väldigt många bräddstationer inte har larm eller tillräcklig mätning, och att det finns ett okänt antal nödavlopp längs ledningsnätet. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen nämns att i vissa kommuner står ledningsnätets utsläpp av fosfor för upp till hälften av reningsverkets utsläpp. Det kan alltså vara mycket lönsamt att, förutom att jobba med att höja reningsverkens reningsförmåga, även arbeta aktivt med att stoppa utsläpp från ledningsnätet. Vattenrådet håller med i Vattenmyndighetens uppfattning att lokal dagvattenhantering, underhåll av pumpar, ökad fördröjningskapacitet i magasin, varningssystem vid pumpstationer och ändrad lokalisering av utsläppspunkter är mer kostnadseffektivt än att byta ut hela ledningsnätet. Även kemisk rening vid större utsläppspunkter har visat sig vara kostnadseffektivt. Vattenrådet tycker att tillsyn är ett bra sätt att få åtgärder på ledningsnätet genomförda, men anser att även åtgärdförslag direkt riktade till VA-enheterna bör finnas med i detta åtgärdsprogram. Utveckling av lagstiftning som förbjuder eller begränsar bräddningar är positivt. 8
9 I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen beräknas tillsynsbehovet att ledningsnätet täckas med en halv tjänst per län. Detta anser Vattenrådet vara orimligt då många städer och tätbebyggda områden har stora problem med bräddningar. Det stora åtgärdsbehovet på ledningsnätet kommer förmodligen innebära höjning av VA-taxan i många kommuner, vilket inte tagits med som en konsekvens. Att höja VA-taxan anser Vattenrådet är ett bra sätt att få intäkter till åtgärder, och går även helt i linje med PPP (polluter pay principle). Kommunerna åtgärd 5, kompletterande åtgärder Vattenrådet är positiva till denna nya åtgärd som både fungerar drivande på kommunernas övriga åtgärder, men även ger möjlighet för kommunen att välja fysiska åtgärder för att lösa närsaltsfrågan. Önskvärt hade dock varit fler exempel på åtgärder för inlandskommuner, då förslagen mest gäller åtgärder i havsmiljön. Många av programmets åtgärder kräver utveckling av vägledningar och styrmedel i flera led för att kunna genomföras. Framtagandet av materialet kommer sannolikt att ta flera år vilket även innebär att åtgärdstakten i kommunerna kommer att vara ganska låg till en början. Detta borde på något sätt förtydligas och de kompletterande åtgärderna (5) borde lyftas fram och ses som åtgärdsalternativ till dess att vägledningsmaterial m.m. är klart och kan börja användas i praktiken. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Vattenrådet ser positivt på de beskrivningar av de fysiska åtgärderna som presenteras per miljöproblem. Men för att göra det tydligare för de myndigheter och kommuner som ska göra åtgärderna, hade det varit bättre om de fysiska åtgärderna beskrivits under varje åtgärdspunkt för myndigheter och kommuner. Så som upplägget är nu måste myndigheter och kommuner leta på flera olika stället i materialet för att få en samlad och korrekt bild över vilka fysiska åtgärder de förväntas göra. Utsläppsreduktion enskilda avlopp Vattenrådet anser att förbättring av enskilda avlopp är viktigt för att uppnå god status i många vattenförekomster. Vidare behöver åtgärdstakten öka. Kommunerna har ofta för få resurser vilket leder till långsam åtgärdstakt genom bara tillsyn. Ekonomiska styrmedel kan vara ett bra alternativ för att skynda på åtgärdstakten. Att kostnaden för att åtgärda enskilda avlopp ska ligga på den enskilde som nyttjar avloppet är helt i linje med Vattendirektivets PPP (förorenaren betalar). Det är dock en stor kostnad för den enskilde (ca kr), och det behöver tas fram olika lösningar för hur den enskilde ska kunna betala denna kostnad. Det är inte alltid banken, med hänsyn till husets värde, kan tillåta ett extra lån för att åtgärda sitt avlopp. Ett alternativ kan då vara att kommunerna ställer upp med så kallade gröna lån, där kommunen går in och betalar det enskilda avloppet, och sedan får fastighetsägaren betala en årlig avgift för det, liksom de som har kommunalt avlopp gör. 9
10 Konsekvenser per påverkanskälla På sidorna i åtgärdsprogrammet beskrivs konsekvenser per påverkanskälla, där endast kostnaderna för att åtgärda dessa påverkanskällor presenteras. För att få ett avsnitt som innehåller konsekvenser både i form av kostnader och nyttor kan effekt i form av förväntad fosforreduktion läggas till. Då får man en beskrivning av samhällsekonomiska konsekvenser för just Södra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärder i VISS Vattenrådet anser att de fysiska åtgärderna (med beräknad effekt och kostnad), som tillkommit i viss sedan föregående cykel, är en kraftig förbättring. Det är även positivt att VISS fortlöpande förbättras och utvecklar sin användarvänlighet. Segeåns Vattenråd, och en del andra Vattenråd i Skåne har eller håller på att ta fram kartmaterial kring vatten, s.k VattenStrategiska PlaneringsUnderlag (VSPU). Denna lokala kunskap och arbete är något som Vattenmyndigheten med fördel bör ta tillvara och ta med i VISS framöver. Andra åtgärder som Segeåns vattenråd anser borde vara med är produktionsvåtmarker och kalkfilterbrunnar. I VISS har kostnader för olika typer av åtgärder uppskattats av Länsstyrelsen. Tyvärr är det väldigt svårt att finna hur man gjort beräkningar för de olika åtgärdsförslagen, och det blir därför en för omfattande uppgift för Vattenrådet att ha synpunkter på varje åtgärdsförslag för sig, och dess kostnader. Generellt bedömer Vattenrådet att de redovisade kostnaderna för de olika åtgärderna ofta ligger långt i underkant. Några exempel som Vattenrådet uppmärksammat är: - Ett enskilt avlopp kostar ca kr att anlägga, medan de siffror som anges i VISS snarare ligger på några 1000 kr. - Redovisade kostnader för anläggande av dammar, våtmarker mm, ligger långt i underkant jämfört med vad man normalt behöver betala för anläggandet av en våtmark eller att ta ut en ha mark för att anlägga skyddszoner på. - Kostnaden för strukturkalkning är exempelvis satt till 0kr, vilket Vattenrådet är tveksamma till, då det innebär en stor kostnad för lantbrukaren initialt, medan den eventuella vinsten i form av ökad skörd och mindre brukningkostnader, erhålls under mycket lång tid. Strukturkalkning har inte heller föreslagits som åtgärd för de vattenförekomster som är sjöar, men för exempelvis Börringesjön skulle det kunna vara en mycket effektiv åtgärd. Presentation av siffror som ligger så långt ifrån faktiska kostnader ger en felaktig bild och risk finns att de tas för faktiska, så att anslag/bidrag minskas med utgångspunkt av dessa siffror. Bättre beskrivning av vad siffrorna täcker behövs så att riktiga bedömningar av kostnaderna för de olika förslagen kan göras och jämföras. Det är av största vikt att varje åtgärd även i 10
11 framtiden bedöms utifrån sina unika förutsättningar inför beviljande av bidrag, och inte utifrån någon schablonmässig beräkning. Vattenrådet menar att kostnader och effekt av en åtgärd är extremt platsberoende, vilket gör att schabloner för denna typ av åtgärder är väldigt svårt att uppskatta. Hur bedömningen gjorts av hur många åtgärder som kan genomföras i varje vattenförekomst framgår inte heller. De platser som framgår i något datasimuleringsprogram, kanske inte är genomförbara i praktiken. Framtagande av möjliga åtgärder och lokal åtgärdsplan bör göras av någon med lokalkännedom, exempelvis kommuner eller vattenråd som arbetat med åtgärder i området. Förbättringsbehovet, som anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas, anges i antal kg fosfor för varje vattenförekomst. Dessa värden verkar vara orimligt höga. I flera av Segeåns vattenförekomster överskrider värdet för en enskild vattenförekomst, hela Segeåns årstransport. Det beräknade förbättringsbehovet verkar inte heller effektmässigt stämma överrens med de föreslagna åtgärderna. Är bedömningen att de föreslagna åtgärderna i VISS inte är tillräckliga för att uppfylla behovet? Det borde tydligt framgå om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att miljökvalitetsnormen ska kunna följas. Samhällsekonomisk konsekvensanalys och miljökonsekvensbeskrivningen Vattenrådet tycker att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen är bra, då den beskriver åtgärderna mer noggrant, exempelvis mer specifikt vilka styrmedel som kan bli aktuella. Delar av denna information borde även finnas med i åtgärdsprogrammet för att ge en bättre förståelse för åtgärdsförslagen. Svagheten med den samhällsekonomiska analysen är att den presenteras ur ett nationellt perspektiv för hela Sverige. En mer lokal samhällsekonomisk analys är önskvärt, alternativt en åtgärd som tvingar t.ex kommunerna att själva ta fram en. Konsekvenser av åtgärder i jordbruket tas inte upp i ett större perspektiv, t.ex vad gäller matförsörjningen i Sverige och globalt. Jordbruket står för stor påverkan på vattenförekomsterna och det är därför viktig att åtgärder kring jordbruket möjliggörs. Åtgärderna som föreslås för jordbruket innebär ökade kostnader för lantbrukarna och därmed också en eventuellt minskad förtjänst för jordbruksföretagen. Dessa ökade kostnader måste vägas mot de effekter som de riskeras få för svensk livsmedelsproduktion. Vattenrådet föreslår därför fler statliga medel som stöd för jordbruksföretag, så att åtgärder kan bedrivas som en del att ett konkurrenskraftigt jordbruk. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen inleds varje presentation av ett miljöproblem med ett referensalternativ som beskriver utvecklingen till år 2021 utan åtgärdsprogram. Kostnaderna som detta innebär beskrivs i form av miljömål som inte nås, eller riskerar att inte nås. Vattenrådet anser att det behöver visas vilka konkreta kostnader det innebär om åtgärdsprogrammet inte genomförs. T.ex. hur mycket kostar det att istället utföra åtgärderna 11
12 när det redan är för sent, t.ex. när fisken dör pga. miljögifter och syrebrist, eller när klimatförändringarna medför ökade flöden som avloppsledningsnäten inte kan ta hand om osv. En insikt om att det kan bli ännu dyrare om vi väntar med åtgärder, är ett bra incitament för att få åtgärder genomförda! För Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Göran Jepsson Ordförande 12
LUND REMISSVAR
LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Läs merNya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund
Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merYttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2015:343-032 Strategienheten 2015-04-15 1/6 Handläggare Riikka Vilkuna Tel. 0152-290 41 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merSammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se
BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merRemiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden
Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter
Läs merYttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merHöje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merFörvaltning av vårt gemensamma arv - vatten
Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön
Läs merFörslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och
Läs merSamrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merÅterrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens
Läs merSamrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
Läs merPlats och tid Sammanträdesrum Christian Nilsson, klockan till 16.30, till
Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Sammanträdesrum Christian Nilsson, klockan 13.30 till 16.30, 17.15 till 17.20. Beslutande Bengt Andersson (M) ordförande Janet Andersson (S) 1:e vice ordförande
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merSAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merSamrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merVattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Läs merSamråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt
YTTRANDE Cecilia Engman, 2015-04-30 Vårt Dnr: 2015-00537 Ert dnr: 537-9859-2014 Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr 537-9859-2014 Att: Vattenmyndigheten vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
Läs merTjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.
Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merYttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt
Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merBättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland
Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland Tillsyn som åtgärd 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig
Läs merArbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser
Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram
Läs merÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd
Läs merNybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor
27 mars 2018 1 Bilagor Bilaga 1 Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor Mellan den 1 november 2017 och den 30 april
Läs merVattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merMiljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merÅtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer
Läs merSamrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45
ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande
Läs merHur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan Hur hänger allt ihop? Jordbruk Vattenkraft Skogsbruk Industri Exploatering Övergödning Fysisk påverkan Försurning Miljögifter
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merLOVA, lokala vattenvårdsprojekt
LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten
Läs merVattendirektivet i ett kommunalt perspektiv
Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom
Läs merÅterrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)
Läs merVälkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013
Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02
Läs merRegeringens beslut
Regeringens beslut 2016-10-06 Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021. Åtgärdsprogrammen ska ändras så att de uppfyller kraven i punkterna
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius Del 1. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya ämnen
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius 2018-02-28 2017-5293 0480-45 03 05 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Förslag till samrådsyttrande avseende två delsamråd inom vattenförvaltningen Förslag
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merBättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merVattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar
Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen. PROTOKOLLSUTDRAG Datum
Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-04-14 98 Remissvar - Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 KS/2014:461 Beslut Kommunstyrelsen godkänner yttrande,
Läs merVattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Ekologisk status Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Startade
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merVarför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Läs mer