EXAMENSARBETE. Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Madeleine Fjellström Johanna Hansson

Transkript

1 EXAMENSARBETE Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt En litteraturstudie Madeleine Fjellström Johanna Hansson Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för Hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt - En litteraturstudie Women s experiences after Myocardial Infarction - A literature review Madeleine Fjellström Johanna Hansson Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2010 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Eva Karlsson

3 2 Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt -En litteraturstudie Madeleine Fjellström Johanna Hansson Instutitionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Abstrakt Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära en livsomvälvande upplevelse där insikten om ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Tolv artiklar analyserades med manifest innehållsanalys och resluterade i sex kategorier; att få en andra chans, att inte längre vara samma person, att relationer förändras, att vara ensam i sin sjukdom, att behöva stöd från omgivningen och att känna osäkerhet inför framtiden. Överlevandet sågs som en andra chans i livet. Händelsen gav upphov till en känsla av att inte längre vara samma person och de tappade självförtroendet. De upplevde familjen som överbeskyddande vilket bidrog till en känsla av att vara sjuk. Avsaknad av information skapade rädsla och oro och stöd behövdes för att finna styrka och mod att möta vardagen. Det förr så välkända livet upplevdes avlägset och en rädsla för döden uppstod. För att minska osäkerhet och rädsla har sjuksköterskan en viktig roll när det gäller att möta funderingar och att ge den information som behövs för att klara av livet efteråt. Vidare forskning behövs för att utveckla riktlinjer för omvårdnaden av kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt. Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelse, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, omvårdnad

4 3 Att vara frisk och ha en fungerande kropp gör att livet lätt tas för givet. Att då drabbas av sjukdom kan göra att drömmar och förhoppningar inte längre kan uppfyllas. Det liv som levdes före insjuknandet hindras nu av sjukdomen och osäkerhet inför livet och dess innehåll blir centralt i vardagen. Känslor av förlust är tydliga om en människa drabbas av sjukdom. Förlust av kontroll inför framtiden, självständighet, sociala roller, vänner och känslan av oberoende. Förlust av energi, ork och livsglädje är även vanligt. Det innebär att det uppstår en skillnad mellan det liv man önskar leva och den verklighet man lever i. Att leva med sjukdom medför inte bara fysiskt lidande utan även oro och sorg. En människa som lever med sjukdom är mycket sårbar och får dagligen kämpa med känslor om sin egen existens (Söderberg, 2009, s.18). Att leva med sjukdom innebär en förändring från den friska livsvärlden till den sjuka. Den sjuka kan inte längre lita på sin kropp och den kroppsliga förändringen gör att känslan av det forna jaget tynar bort och kroppen ses nu som ett hinder istället för en tillgång. Osäkerhet inför att kunna planera för framtiden, förlorad styrka och energi är en vanlig upplevelse hos den som lever med sjukdom (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). Att leva med sjukdom innebär en känsla av att vara annorlunda och inte normal. Känslan av att skilja sig från andra tär på självförtroendet och ger osäkerhet och sårbarhet en större plats i livet. Att känna sig tillfågnatagen i livet och att ha svårt att ta tag i problem som sjukdomen medför är vanliga upplevelser. Att se framåt och kämpa för framtiden som förut tagits för given och setts ljust på kan vara svårt på grund av förluster som sjukdomen ofta medför och som påverkat livet (Kralik, 2002). När en persons verklighet och framtid är präglat av ovetande och okunskap hotas upplevelsen av känslan av helhet. Att ställas inför det faktum att leva med sjukdom utsätts personen inför en känsla av förlust av kontroll och hjälplöshet. Sjukdom kan hota en persons professionella liksom personliga roller vilket kan leda till upplevelsen av minskat personligt värde. Trots mevetenhet om att den sjuka kroppen är utom ens kontroll kan det fortfarande finnas känslor av misslyckande av att inte klara av att leva upp till det som förväntas av en. Att leva med sjukdom ger en känsla av att vara en börda för andra och detta medför en påverkan på självbilden (Olsson, Lexell & Söderberg, 2008). Att leva med sjukdom kan ge en känsla av att vara ensam i känslan av att ingen annan vet hur den sjuke mår när sjukdomen hotar livet. Den sjuka personen upplever både hopp och förtvivlan i vardagen och en strävar hela tiden mot lindring och normalisering av det dagliga livet (Öhman, 2009, s.103).

5 4 Att drabbas av en akut sjukdom, så som en hjärtinfarkt, kan innebära en skrämmande och livsomvälvande upplevelse där insikten om ens egen dödlighet och livets ändlighet blir tydligare. Akut sjukdom beskrivs ofta som en nära döden upplevelse. Personen som drabbas av akut sjukdom upplever en abrupt förändring från välmående till akut sjuk, och att plötsligt kastas in i rollen som patient. Akut sjukdom har, i de bästa fall endast en kort, tillfällig plats i livet, som en övergående och begränsad störning (Hydén, 1997; Svedlund, Danielson & Norberg, 2001). Hjärtinfarkt är en akut yttring av kranskärlssjukdom, vilken drabbar både män och kvinnor och är dessutom en stor orsak till dödsfall. Kvinnor utvecklar oftare hjärtsvikt i efterförloppet än vad män gör (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2003; Holliday, Lowe & Outram, 2000). Kvinnor tenderar också att vänta längre än män med att söka professionell hjälp när de drabbas av en hjärtinfarkt. Orsakerna är många, däribland diffusa symtom, så som illamående, onormal trötthet, tungandning, nedstämdhet, svaghet, frossa eller överdrivna svettningar, i jämförelse med mer kända symtom så som bröstsmärtor. Att inte uppleva verklig fysisk smärta kan göra att symtomen inte uppmärksammas hos alla. Symtomen kan uppstå någon vecka till en månad före eller direkt i samband med den akuta fasen av hjärtinfarkten. Kvinnor tenderar ofta att tillskriva de upplevda symtomen ett annat, mindre allvarligt ursprung än symtom från hjärtat. Hos vissa kvinnor kan det även finnas en rädsla att bli sedd som en hypokondriker och att inte bli tagen på allvar om de söker hjälp för mindre allvarliga problem (Albarran, Clarke & Crawford, 2007; Higginson, 2008; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008; Svedlund et al., 2001). En annan möjlig orsak till att kvinnor väntar med att söka hjälp är viljan att sätta övriga familjens behov före de egna. Det kan innebära att de anser det viktigare att se till att barnen kommer iväg till skolan i tid eller att de inte vill väcka sin make på natten för en skjuts till sjukhuset (Turris & Finamore, 2008). Kvinnor kan fångas mellan en önskan om att bibehålla sin kontroll och insikten om att de behöver hjälp. Situationen blir skrämmande för dem, de vill inte inse sanningen på en gång liksom att de inte vill vara delaktiga i det som händer. De behöver tid för att situationen ska få sjunka in i deras medvetande (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008; Svedlund et al., 2001). Detta kan bero på kvinnornas brist på insikt om sin egen känslighet och tro att det kan drabba dem själva. Kvinnor förnekar och undviker hellre, medvetet eller omedvetet, symtomen i ett

6 5 försök att reducera oro och ångest, och de väntar för att se om det ska gå över (Holliday et al., 2000). Känslor av rädsla, ångest och förlust av kontroll kan vara vanliga hos en person under en hjärtinfarkt. Det uppstår ofta tvivel inför möjligheten att överleva händelsen, och möjligheten att få återse sin familj. Det verkar som om kvinnor ofta håller dessa känslor inom sig. När den akuta fasen är över kan hela situationen upplevas avlägsen eller som om den aldrig inträffat och att de inte varit närvarande. Även här spenderas mycket tid åt att orora sig för familjens behov och hur de kommer att hantera situationen. Det kan ofta vara svårt att inse att händelsen nu kommer att ha en permanent betydelse i livet. Tiden direkt efter den akuta fasen av en hjärtinfarkt har den person som drabbats ofta ett dystert perspektiv på sina livsutsikter då hjärtat ses som livet självt. Det är vanligt att funderingar huruvida tidigare livsstilsval kan vara orsak till hjärtinfarkten uppstår (Jackson et al., 2000; Svedlund et al., 2001; Zuzuelo, 2002). För att kunna möta patienter på bästa sätt och ge en så god omvårdnad som möjligt och kunna vara ett stöd i deras sjukdom är det viktigt för sjuksköterskor att bära med sig en bred kunskap och medvetenhet kring hjärt- och kärlsjukdomar och den problematik dessa kan medföra. Det krävs kunskap inte bara om sjukdomen utan även om den drabbade personens upplevelser efter hjärtinfarkten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka upplevelser som kan uppstå hos kvinnor i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Metod Litteratursökning och kvalitetsgranskning av artiklar Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka vetenskapliga artiklar. MeSH termer och CINAHL headings användes för att underlätta sökningarna och för att få fram det mest lämpade sökningsresultaten för litteraturstudien. De sökord som användes var myocardial infarction, coronary heart disease, women, life change event och experience. Genom att använda den Booleska sökoperatören AND avgränsades sökningen. Booleska sökoperatörer så som OR, AND och NOT används för att nå relevant litteratur samtidigt som sökningen avgränsas (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s.66). Inklusionskriterier för sökningarna var kvalitativa studier, kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och studier på

7 6 engelska. Översiktsartiklar exkluderades i sökningarna. Sökningarna resulterade i 12 artiklar som var relevanta för studien, dessa presenteras i tabellen nedan (Tabell 1). Tabell 1 Datainsamling CINAHL Söknr *) Sökord Träffar Valda artiklar #1 CH Myocardial Infarction #2 CH Women 8581 #3 CH #1 AND # (Limits: Peer Reviewed, full text, English language) #4 CH #3 AND Experience 26 2 CINAHL #1 CH Coronary Heart Disease 5004 #2 CH #1 AND Women 75 1 PubMed #1 MSH Myocardial Infarction #2 MSH Women #3 MSH #1 AND # #4 MSH AND Life Change Event 4 2 *MSH MeSH termer i databasen PubMed, CH CINAHL headings i databasen CINAHL De artiklar som valdes ut för studien kvalitetsgranskades enligt Willman et al. (2006, ) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Ett systematiskt tillvägagångssätt i granskningen underlättar analysen och gör det möjligt vara konsekvent och opartisk i tolkning och sammanställning av bevis. Det som studerades och bedömdes i artiklarna under granskningen var främst syftet, urvalet av deltagare, kontext, etiskt resonemang, metodbeskrivning och resultat. Varje delfråga som gav ett positivt svar tilldelades ett poäng och de delfrågor som gav ett sämre/negativt svar noll poäng. Poängsumman räknades om i procent av den högsta möjliga poängen en studie kunde få. Därefter användes en tregradig skala för att bedöma studiernas sammanfattande kvalitet: hög, medel och låg. Artiklar med hög kvalité hade procentsatsen %, medel hade 70-79%

8 7 och artiklar med låg kvalité hade 60-69% (jmf Willman et al., 2006, s. 83, 96, ). Tabell över de kvalitetsgranskade artiklarna redovisas nedan (Tabell 2). Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=12) Författare Typ av Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet År studie Datains./ Dataanalys Bergman & Kvalitativ 6 kvinnor Intervjuer Medvetenhet om Hög Berterö 7 män Jämförande sjukdomens inverkan (2003) innehålls- på livet.känslor som analys osäkerhet var vanligt förekommande. Omvärdering av livet. Crane & Kvalitativ 15 kvinnor Intervjuer Psykologiska Hög McSweeney Kvalitativ förändringar, (2003) innehålls- förändrad syn på analys och upplevelse av livet efter hjärtinfarkten. Fleury, Kvalitativ 13 kvinnor Fokus- Söka mening, finna Medel Sedikides & grupps- kunskap och Lunsford intervjuer. acceptera det nya (2001) Kvalitativ jaget. innehållsanalys Hanssen, Kvalitativ 2 kvinnor Fokusgrupp- Känslan av osäkerhet Medel Nordrehaug & 12 män intervjuer vid hemkomst från Hanestad Kvalitativ sjukhuset. Osäkerhet (2005) innehålls- och önskan att ha någon analys att ställa frågor till. Upplevelsen av stöd från andra i samma situation. Hassani, Kvalitativ 4 kvinnor Semi- Positiva effekter på Hög Afrasiabifar, 14 män strukturerade deras liv efter en Khoshknab & intervjuer hjärtinfarkt var en Yaqmaei (2009) Kvalitativ hälsosammare innehållsanalys livsstil, förbättrade relationer till nära och kära och en uppskattning för livet.

9 8 Johansson, Kvalitativ 8 kvinnor Intervjuer Att kvinnors kropp Hög Dahlberg & kvalitativ är livsviktig i deras Ekebergh innehålls- livsvärld. Osäkerhet (2003) analys kring liv, död och kroppen upplevdes som lidande av kvinnorna. Kristofferzon, Kvalitativ 20 kvinnor Semi- Upplevelsen av en Hög Löfmark & 19 män strukturerade hotad vardag (närvaro Carlsson (2007) intervjuer. av osäkerhet, rädsla Kvalitativ för döden, otillräcklig innehållsanalys kunskap om sjukdomen) Betydelsen av emotionellt och praktiskt stöd. Kristofferzon, Kvalitativ 20 kvinnor Semi- Hantera Hög Löfmark & 19 män strukturerade konsekvenser efter en Carlsson (2008) intervjuer. hjärtinfarkt och finna Kvalitativ mening i vad som innehålls- hände. analys MacInnes Kvalitativ 10 kvinnor Semi- Kvinnorna upplevde Medel (2006) stukturerade förlust av självintervjuer. förtroende och kontroll Kvalitativ men genom att delta i ett innehålls- rehabiliteringsprogram analys. motiverades de till ett mer normalt liv. Sjöström- Kvalitativ 20 kvinnor Intervjuer Kvinnorna ville inte Hög Strand & fenomeno- vara en börda Fridlund (2007) logisk för deras partner Analys och upplevde det svårt att inte vara starkast i familjen. Svedlund & Kvalitativ 9 kvinnor Intervjuer Kvinnorna behöll Hög Danielsson (och deras Fenomeno- sjukdomsupplevelsen (2004) partner) logisk för sig själv för att inte hermeneutisk oroa familjen.de ville analysmetod ej planera för mycket för framtiden på grund av sjukdomen. De omvärderade livet.

10 9 White, Hunter Kvalitativ 5 kvinnor Semi- Känslor i samband med Medel & Holttum strukturerade hjärtinfarkt; oro, ilska, (2007) intervjuer. frustration, förlust. Innehålls- Även känsla av Analys optimism förekom. Analys De valda artiklarna analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Målet med analysen var att nå kunskap om och förståelse för kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Med manifest ansats beskrivs endast textens synliga och uppenbara innehåll utan någon djupare tolkning (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen bestod av tre faser; förberedelse, organisation och rapportering. Förberedelsefasen innebar att textenheter, en eller flera meningar, som motsvarade syftet identifierades och plockades ut ur artiklarna. Dessa textenheter markerades i artiklarna, skrevs in i ett nytt dokument och kodades för att lättare hittas igen i originalkällan (jfr. Elo & Kyngäs, 2004). I nästa fas organiserades datan. Sammanlagt resulterade artiklarna i 288 textenheter. När alla textenheter hade plockats ut gjordes en kondensering, vilket innebar en process där texten kortades ned och överflödiga ord togs bort utan att förlora textens kärna. Därefter översattes textenheterna till svenska och en ytterligare kondensering gjordes. De kondenserade textenheterna tilldelades till en början en kod som fick namnet utifrån textenhetens innehåll. De kodade textenheterna organiserades därefter i grupper som fick ett preliminärt kategorinamn. Målet var att hela tiden reducera antalet kategorier genom att skapa större och bredare kategorier. Kategoriseringen genomfördes i flera steg. Denna process pågick till dess att inga fler kategorier ansågs möjliga att skapa (jfr. Elo & Kyngäs, 2008; Graneheim & Lundman, 2004).

11 10 Resultat Analysen resulterade i 6 kategorier som presenteras i tabellen nedan (Tabell 3). Resultaten presenteras sedan i text och illustreras med citat från studierna. Tabell 3 Översikt av kategorier (n=6) Kategorier Att få en andra chans Att inte längre vara samma person Att relationer förändras Att vara ensam i sin sjukdom Att behöva stöd från omgivningen Att känna osäkerhet inför framtiden Att få en andra chans Studier ( Bergman & Berterö, 2003; Crane & McSweeney, 2003; Fleury, Sedikides & Lunsford, 2001; Johansson, Dahlberg & Ekebergh, 2003; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007) visar att kvinnorna såg sitt överlevande som att få en andra chans i livet. Händelsen hade gett upphov till en reflektion över meningen med livet och vad som egentligen betyder något. Saker som tidigare hade haft stor betydelse var inte längre lika viktiga. Kvinnornas perspektiv och sätt att se på sig själva och världen var förändrat. De hade nu insett att livet snabbt kan förändras och få ett slut och detta ökade kvinnornas medvetenhet om döden. Döden, som tidigare hade upplevts som något avlägset och något som inte reflekterats mycket över, var nu ständigt närvarande i vardagen. I studier (Bergman & Berterö, 2003; Fleury et al., 2001; Johansson et al., 2003; Svedlund & Danileson, 2004) framkom att tiden fick ett nytt perspektiv. Kvinnorna omdefinierade sina prioriteringar, vilket sågs reflektera deras behov av att få en ny struktur i sitt liv. De valde att leva här och nu, att utnyttja och utforska varje dag till fullo. Livet bestod nu inte längre av arbete enbart, utan skulle även vara fyllt med meningsfulla upplevelser. Framtiden togs inte längre för given, och om de planerade inför den handlade det oftast om små saker. Viljan att leva var starkare och de hade lättare att känna tacksamhet.

12 11...there is no reason to look back... it has opened my eyes and I realize that one should not take things for granted it is easier to be grateful for things (Svedlund & Danielson, 2004, s.442). Studier (Crane & McSweeney, 2003; Fleury et al., 2001; Johansson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2008; Svedlund & Danielson, 2004; White, Hunter & Holttum, 2007 ) visar att kvinnorna ville söka mening för det inträffade och försonas med sin sjukdom. Sökandet efter mening speglade en öppenhet inför viljan att finna en alternativ definition av jaget och att skapa nya riktlinjer att leva efter. Denna process kunde delvis vara associerad med undran över varför det hade hänt just dem, samtidigt som känslor av ilska för att själva ha orsakat sjukdomen kunde uppstå. Kvinnorna upplevde att de åter kunde lita på sig själva, livet och att de kunde hantera de stora förändringar som ägde rum genom att omformulera personliga mål, släppa taget om tidigare förväntningar och föreställningar och genom att undvika att tänka för mycket på sin sjukdom. De ville inte gå omkring och oroa sig över det som hade hänt, istället fanns en önskan av att vara glad och inte tycka synd om sig själv. Att använda humor hjälpte en del av kvinnorna att hantera osäkerhet och motgångar och istället se dessa situationer som utmaningar och tillfällen att växa som personer. När de vågade möta den rädsla och osäkerhet som omgav deras upplevelser kunde de nå försoning och åter känna att de vågade utforska nya möjligheter i livet och att de hade förmågan att skapa mening och känna glädje. Studier (Crane & McSweeney, 2003; Hanssen, Nordrehaug & Hanestad, 2005) visar vidare att kvinnorna bestämde sig för att inte bli betraktade som invalider eller patienter. De lade istället fokus på det som var friskt i deras liv, och de menade att även om deras hjärta nu var sjukt så var resten av kroppen ändå frisk. De menade att det ibland inte skadar att släppa taget om sjukdomen för en stund. It s good to talk about things and then put it behind you and get on with your life (White et al., 2007, s. 281). Enligt studier (Bergman & Berterö, 2003; Crane & McSweeney, 2003; Fleury et al., 2001; Kristofferzon et al., 2008; MacInnes, 2006; Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007) framkom att kvinnorna hade en positiv attityd inför framtiden, en stark vilja och en övertygan om att de skulle kunna åtegå till ett normalt liv igen. Deras strävan efter normalisering, viljan att vara behövd och rädslan för att fastna i sin sjukdom var anledningar till att de snabbt återgick till sitt tidigare arbete. De berättade att det var viktigt för dem att känna sig

13 12 accepterade trots att de inte hade samma ork som förut. De använde sina egna resurser som en grund för att skapa hopp inför framtiden. De ville tro att sjukdomen skulle försvinna med den hjälp som sjukvården gav, men de var medvetna om att detta inte var någon garanti. Händelsen hade bidragit till att de kände en större uppskattning för sin hälsa, och därför ägnades perioden efter utskrivningen från sjukhuset åt att hitta ett nytt sätt att leva sitt liv på. De insåg vikten av att ta bättre hand om sig själva, att detta var deras eget ansvar, då ingen annan gjorde det åt dem. Kvinnorna närmade sig livet mer avslappnat. De kände att de hade kontroll när de valde att motstå många av de krav de upplevde ställdes på dem, och genom att frigöra sig från många måsten. I have started to get along better since I decided to take care of me for a change instead of everyone else (Crane & McSweeney, 2003, s. 173). Vidare visade studier (Fleury et al., 2001; Kristofferzon et al., 2008; White et al., 2007) att kvinnorna ibland upplevde att det var svårt att motivera sig själva till livsstilsförändringar, men hoppades att de i framtiden skulle kunna leva ett mer hälsosamt och mer aktivt liv. De önskade också att de skulle få dela mycket tid med sina barn och barnbarn och kunna utveckla sina relationer med övriga vänner. Många kvinnor beskrev att de innan sjukdomen upplevt stress i samband med arbete och att de jobbat sig själv in i väggen, och önskade nu att kunna ändra på detta beteende. Det fanns även en önskan om att kunna resa och att klara av att bo kvar i sitt eget hus. Att inte längre vara samma person Studier (Crane & McSweeney, 2003; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Svedlund & Danielson, 2004) visade att drabbas av en hjärtinfarkt gav kvinnorna en känsla av att inte vara samma person som före hjärtinfarkten. Kvinnorna kände sig trötta och hade inte samma ork som tidigare. De kände att de hade sämre tålamod, var mer försiktiga och upplevde en förlust av självförtroende. Kvinnorna upplevde även att förlusten av energi för dagliga aktiviteter ledde till irritation, ilska, rastlösthet, depression och att de även hade lätt för att bli rörd till tårar (Crane & McSweeney, 2003; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström- Strand & Fridlund, 2007). Kvinnorna upplevde att deras kroppar förlorat sin styrka, vitalitet och sågs nu bara som ett hinder i vardagen. Uppgifter som tidigare enkelt kunde utföras blev

14 13 nu för svåra att klara av, som till exempel ta en kort promenad eller att klara av det det dagliga hushållsarbetet (Johansson et al., 2003). It s awful, being so tired that you feel you have no desire to do anything, because I know I ll get so tired anyway that spontaneous feeling of joy I used to have, that is hard to live up to, when I m always so tired, then it gets really difficult (Johansson et el., 2003, s. 233). Kvinnorna upplevde förluster på grund av de förändringar som skedde i deras liv. Förlust av sin självständighet och fysiska förmåga men även upplevelsen av att inte kunna känna nån glädje och att en del av dem själv var död (Crane & McSweeney, 2003; White et al., 2007). Det fanns en känsla av att livet hade svikit dem och att livet nu mer inte motsvarade deras förväntningar. De beskrev hur den förlorade styrkan och självförtroendet påverkade kvinnornas sociala liv med familj och vänner (Bergman & Berterö, 2003; Johansson et al., 2003; McInnes, 2005)....it feels burdensome inside me...// all desire disappeared //...I am not happy about anything // I feel a little bit dead (Bergman & Berterö, 2003,.s 306). Kvinnorna var förvånade över den fysiska svagheten som följde efter hjärtinfarkten. Kvinnorna saknade sin kropps tidigare styrka och även att den inte längre svarade på deras förväntningar (Hanssen et al., 2004; Johansson et al., 2003). På grund av osäkerheten som följde begränsade kvinnorna sina aktiviteter och blev rädda att ge sig ut då de inte visste inte om det skulle vara accepterat eller om det skulle bli för mycket för dem att orka med (Crane & McSweeney, 2003). För andra kvinnor upplevdes den fysiska kapaciteten ha blivit bättre efter hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2008) och depressionskänslan avtog när den fysiska funktionen förbättrades (Hanssen et al., 2004). Genom de utmaningar som kvinnorna mötte efter hjärtinfarkten började de nu fokusera på att upptäcka sitt nya jag. De sökte mer egentid för att kunna fokusera på sig själva och för att kunna komma över den personliga förlusten och på så sätt finna inre styrka och mening. Att söka mening gav kvinnorna en större förståelse för fysiska och psykiska utmaningar, ändrade roller och förhållanden (Fleury et al., 2001).

15 14 Att relationer förändras Studier (Kristofferzon et al., 2008; Svedlund & Danielson, 2004) visade även att efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt upplevde kvinnorna att problemen i deras personliga relationer var krav från andra eller från dem själva. De upplevde krav från sin partner att till exempel behöva berätta vad de gjort under dagen och krav från närstående som inte förstod att de inte hade samma ork som tidigare. Flertalet studier (Bergman & Berterö, 2003; Hanssen et al., 2004; Kristofferzon et al., 2007; Svedlund & Danielson, 2004) visade även att många kvinnor uttryckte också en känsla av att ständigt vara överbeskyddade av sin partner och sina barn, vilket gjorde att de upplevde att de alltid behandlades som sjuka, trots att de kände sig relativt friska. Att behandlas som sjuk av sina nära och kära förstärkte känslan av att vara överbeskyddad och detta upplevdes som väldigt stressande. Kvinnorna ville att de närstående skulle stötta dem istället för att vara för överbeskyddande (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Svedlund & Danielson, 2004). Kvinnorna beskriver att de ville leva sitt liv till fullo och självständigt men att det alltid var någon som skyddade dem, tog hand om dem, varnade dem och sa vad de skulle göra. Både det privata och det professionella livet var präglat av stress för kvinnorna efter hjärtinfarkten. De kände stress då de inte visste hur de längre skulle kunna ta hand om hushållet eller att hjälpa släktingar. Kvinnorna kände att rollerna inom familjen förändrades och att deras roll som den huvudsakliga vårdaren försvann (Hassani et al., 2009; Svedlund & Danielsson, 2004; White et al., 2007). Mum wasn t telling the children what to do, the children were telling Mum what to do (White et al., 2007, s.281). Kvinnorna var däremot ovilliga att överge sin roll i familjen så de försökte därför fortsätta att skydda och stötta andra i vardagen genom att ge dem hänvisningar om dagliga sysslor (White et al., 2007). Kvinnorna kände sig ibland tvungna att peka ut och visa sin partner vad som behövdes göras i hushållet. Att inte själv kunna utföra alla hushållssysslor kunde leda till ångest för kvinnorna. De kände att de inte ville tappa sin roll i familjen utan fortfarande vara den som organiserade hushållsarbetet. Detta medförde att de ofta tänkte på vad som behövdes göras, vilket gjorde det svårt för dem att bara sitta ner och inte göra nånting vilket de egentligen behövde. Kvinnorna kände att även om familjen var fysiskt närvarande så hade hjärtinfarkten skiljt dem åt och skapat anspänningar. De kände rädsla för att påverka eller oroa sin partner, familj eller släktingar och kände att de förlorat en del av sin ärlighet gentemot dem. De funderade över hur familj och släktingar skulle orka med i framtiden, och de kände

16 15 sig maktlösa inför situationen. Även om det fanns känslor av att deras nuvarande förhållande inte gav dem stöd nog så tyckte kvinnorna att detta var ett tillfälle att förbättra relationen till familj och vänner (Bergman & Berterö, 2003; Crane & McSweeney, 2003; Fleury et al., 2001; Hassani et al., 2009; MacInnes, 2006; Svedlund & Danielson, 2004). The illness caused us to love each other more, support each other more, with better emotions (Hassani et al., 2009, s.4). Att vara ensam i sin sjukdom Studier (Bergman & Berterö, 2003; Johansson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Svedlund & Danielson, 2004) visar att kvinnorna ofta behöll symptom och känslor för sig själva. En anledning till att de inte delade sjukdomsupplevelsen med sin partner eller sin familj var att de inte ville bli betraktade som en gnällig person eller vara en börda för de närstående. De kunde annars uppleva att de var själviska för att de upptog så mycket plats. De ville inte heller att någon skulle tycka synd om dem, eftersom det inte fick dem att må bättre. Kvinnorna var besvikna och desillusionerade. De kunde känna sig arga på sig själva för att de ignorerat sina egna behov under många år eller för att de inte längre alltid orkade med diverse dagliga aktiviteter som de gjorde förr. De kände sig tunga inombords, upplevde ångest, sorg, nedstämdhet och att de hade tappat lusten till livet. De såg det som ett misslyckande att vara sjuk, och de upplevde en osäkerhet, men valde att inte visa denna utåt. Tanken på att ingenting någonsin skulle bli detsamma igen upplevdes som svårhanterat av vissa, och några kände att livet hade tappat sin mening när de nu var sjuka. Studier (Crane & McSweeney, 2003; Hanssen et al., 2005; Hassani et al., 2009; Johansson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2007, 2008; Svedlund & Danielson, 2004) visar även att för de kvinnor som levde ensamma uppstod känslor av osäkerhet, rädsla eller ensamhet inför det faktum att de nu skulle klara sig på egen hand hemma. De kunde känna sig övergivna och grät oftare för att de inte visste vad som skulle ske eller hur de skulle kunna förhindra att en ny hjärtinfarkt skulle inträffa. De kände att de behövde mer information om sjukdomen då de inte varit med om detta tidigare, men visste inte vilka frågor de skulle ställa. Känslor av ångest eller depression kunde också uppstå när de haft tid att tänka igenom händelsen de varit med om. Det kunde upplevas som en stress att vara ensam i vardagslivet och att på grund av ekonomiska anledningar vara tvungen att fort återgå till jobbet.

17 16...I have decided that I can manage for a while...i don t tell my relatives how I really feel... (Svedlund & Danielson, 2004, s. 441). Att behöva stöd från omgivningen Studier (Crane & McSweeney, 2003; Fleury et al., 2001; Hanssen et al., 2005; Johansson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2007, 2008; White et al., 2007) visar att kvinnorna var beroende av stöd från familj, vänner och sjukvården under sin tillfrisknings-process. De sökte sig till andra för att få förståelse och godkännande, vilket upplevdes som stärkande för självförtroendet. Med stöd kunde de finna sin inre styrka och mod att lättare möta det dagliga livet. Kvinnorna upplevde säkerhet och ömhet när de fick praktiskt stöd från till exempel sin partner, sina barn, barnbarn, syskon eller vänner. Detta praktiska stöd var mycket uppskattat bland kvinnorna. Dock menade vissa av dem att stödet från familjen även kunde ses som negativt, som ett hinder för deras återhämtning och beslutsfattande. Ibland kunde arbetskamrater vara överdrivet stödjande, och kvinnorna fick därför ibland uppmana dessa att själva ta det lite lugnare. Studier (Bergman & Berterö, 2003; Fleury et al., 2001; Hanssen et al., 2005; Hassani et al., 2009; Kristofferzon et al., 2007; MacInnes, 2006; White et al., 2007) visar att kvinnorna valde att delta i rehabiliteringsprogram för att kunna återfå den självständighet, samma ansvarsområden, normalitet, kontroll och ork de hade innan de blev sjuka, och för att undvika den stress och oro som förlusten av dessa egenskaper annars gav upphov till, valde kvinnorna att delta i rehabiliteringsprogram. Att få prata ut om händelsen och att få dela med sig av sina erfarenheter ansågs vara ett bra sätt att kunna gå vidare. De värderade delade upplevelser och förståelse över allt annat, därför var kontakten med andra överlevare i sjukdomen stärkande. De kände att det var bra att få ta del av andras berättelser och upplevelser kring sjukdomen, utredning, behandling samt psykologiska reaktioner. Vetskapen om att andra i samma situation kunnat gå vidare var till stor hjälp för kvinnorna. De önskade samtidigt att de kunde lära sig metoder för att kunna hantera sin livssituation på ett lättare sätt och upplevde att uppmuntran från stödgruppen bidrog till att kvinnorna kände säkerhet och ork att hantera upplevda symptom, behandling och att de vågade göra egna bedömningar....well you share experiences and so... well, you know what you are talking about since you have the same experience (Bergman & Berterö, 2003, s.307).

18 17 Att känna osäkerhet inför framtiden En studie (Crane & McSweeney, 2003) visade att i efterförloppet av en hjärtinfarkt grät kvinnorna mer och många kände rädsla, ångest, nervositet, misstro och osäkerhet. De kände också en rädsla över att vara ensamma om något skulle hända lika plötsligt som det gjorde förra gången och då ville de ha någon hos sig som kunde skaffa hjälp. I don t like to be here all by myself. That s because I feel like should anything come as suddenly as before I want someone here to either help or call 911 or be able to tell them what they need to know I wouldn t call it a panicky feeling, just a feeling you d rather not go through (Crane & McSweeney, 2003, s. 174). Brist på stöd bidrog till att kvinnorna kände sig ensamma och övergivna samt väckte en känsla av osäkerhet. Detta kunde innebära ett ökat lidande för kvinnorna (Johansson et al., 2003). Efter en hjärtinfarkt upplevde kvinnorna att livet var osäkert på grund av en konstant fruktan och rädsla för döden. Det förr så välkända och naturliga livssammanhanget och friheten att leva ostört var försvunnet. Kvinnorna kände även rädsla inför framtiden och att de kunde insjukna igen och andra bakslag som kunde inträffa. Kvinnorna ville inte lämna något ogjort om en ny infarkt skulle inträffa. Osäkerheten inför att en ny infarkt skulle inträffa kunde uppstå när andra personer påpekade det för dem. Rädslan inför en ny hjärtinfarkt blev starkare då de upplevde olika symtom i samband av aktiviteter (Bergman & Berterö, 2003; Crane & McSweeney, 2003; Hanssen et al., 2004; Johansson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2007; McInnes, 2005; Svedlund & Danielson, 2004). Kvinnorna kände stor osäkerhet inför framtiden och detta hade en stor påverkan på deras dagliga liv. De kände osäkerhet rörande sin framtida hälsa och planerade inte lika mycket inför framtiden som de hade velat (Bergman & Berterö, 2003; Crane & McSweeney, 2003; Johansson et al., 2003; Svedlund & Danielson, 2004). För rädsla av besvikelse ville de leva utan förväntningar och planer inför framtiden. Känslor av osäkerhet och oro fanns över hur livet skulle fortsätta och vad som skulle ske. Men även tveksamhet över om de skulle kunna fungera som tidigare och att klara av att återgå till arbetet (Hanssen et al., 2004; Johansson et al., 2003; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Svedlund & Danielsson, 2004). I had a difficult time back home again... I have always worked, travelled and been busy I got panicky because I feared not being able to return to my previous work (Hanssen et al., 2004, s. 40).

19 18 Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Analysen resulterade i sex kategorier: Att få en andra chans, att inte längre vara samma person, att känna sig överbeskyddad, att vara ensam i sin sjukdom, att behöva stöd från omgivningen och att känna osäkerhet inför framtiden. Resultatet visade att kvinnorna såg sitt överlevande av hjärtinfarkten som en andra chans i livet, de kände tacksamhet och funderade över meningen med livet och dess innehåll. De var potitiva inför framtiden, hade en strävan efter normalisering i livet och ville göra förändringar. De valde att prioritera sig själva och samtidigt släppa taget om tidigare förväntningar på livet. De ville försonas med sin sjukdom. Enligt Norekvål et al. (2008) är det vanligt att en person förändrar prioriteringar och njuter mer av livet när denne upplever att livet har satts på sin spets. Detta kan härröra från en vilja och ett försök att framställa en krissituation mindre hotande. Kvinnor verkar uppleva fler positiva aspekter i livet efter en hjärtinfarkt än vad män gör. Detta kan bero på att kvinnor ofta är äldre än män när de drabbas. De är därför mer mogna som personer och kan lättare anpassa sig till eventuella begränsningar. Andra möjliga förklaringar kan vara kompensation, förnekelse eller en konstruktion av en positiv illusion. Baldacchino (2010) och Norekvål et al. (2008) menar att hoppfullhet och optimism inför framtiden kan underlätta sökandet efter och avgörandet av meningen med det inträffade. Att sedan förstå sjukdomens inverkan på livet verkar bidra till förbättra förmågan att använda copingstrategier i anpassningen till det nya livet. Kralik, Visentin och van Loon (2008) talar om begreppet transition vilket innebär en process av förändring i livsutveckling, hälsotillstånd och sociala förhållanden. Transition innefattar de psykologiska processer som en person genomgår för att anpassa sig till en händelse eller ett avbrott i livet. Att anpassa sig till att leva med sjukdom är en process som inefattar rörelse i många riktningar, där en inre omorientering av sin egen person sker. En lyckad transition sker när känslor av ångest och oro ersätts med känslor av välmående och att ha kontroll över en förändring. Denna litteraturstudie visade att kvinnorna upplevde att de inte var samma person efter hjärtinfarkten som innan insjuknandet. De kände sig trötta och upplevde att de inte hade samma ork som tidigare, en förlust av energi och ett minskat självförtroende. Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren och Bergdahl (2005) förklarar att minskat självförtroende

20 19 påverkar livsstilsförändringar negativt. Självförtroendet påverkas av att inte kunna fungera och klara av viktiga livssituationer lika bra som före infarkten och en känsla av minskat personvärde infann sig. Brink, Karlson & Hallberg (2005) fann i sin studie att deltagarna i återhämtningsfasen efter en hjärtinfarkt kämpade med bland annat arytmier, dålig kondition och bröstsmärtor. Men det största hälsoproblemet i efterförloppet av en hjärtinfarkt var fatigue, vilket upplevdes väldigt otrevligt och chockerande. Kralik, Telford, Price & Koch (2005) menar att fatigue stör varje del av kvinnors liv, kvinnors planering för livet och socialisering med familj och vänner, och detta ger förändrad identitet hos kvinnorna. Självklarheten att ha energi till att klara av sina mål blev utbytt till att inte klara av att ta hand om sig själva eller andra och hotade med att bli beroende av andra för att klara av livet. Kvinnorna kände sig ofta överbeskyddade av sina partners och barn i efterskedet av en hjärtinfarkt, och de upplevde att de alltid behandlades som sjuka fast de kände sig relativt friska. Att behandlas som sjuk upplevdes väldigt stressande för kvinnorna. Condon & McCarthy (2005) beskrev hur deltagarna upplevde en frustration över att vara överbeskyddad av sin partner och sina barn. De upplevde att familjen hade en tendens till att pyssla om dem för mycket. Detta resulterade i ett motstånd och en spänning i familjen. Något som även framkom var att familjen upplevde att den sjuka var beroende av dem och familjen placerade dem därför i en roll av att vara sjuk även om kvinnorna själva upplevde att de var i en tillfriskningsfas och så fort som möjligt ville återgå till det normala. Att få behålla sitt oberoende sågs som ett viktigt steg i återhämtningsfasen men detta hölls tillbaka när familjen tenderade att hela tiden vara för överbeskyddande. Resultatet av litteraturstudien visar att kvinnorna ville leva sitt liv till fullo och självständigt men att det var svårt eftersom att det alltid var någon som skyddade dem och tog hand om dem i det dagliga livet. Kvinnorna tyckte i vissa fall att familjen och partnern inte gav tillräckligt stöd så var detta ett tillfälle att förbättra relationen med familj och vänner. Mahrer-Imhof, Hoffmann & Froelicher (2006) beskriver även de att rädslan av en för tidig död och att rädslan av att förlora varandra gav reflektioner av vad som var viktigt i livet och i den relation man hade. Detta gjorde relationerna starkare och förde partners närmare varandra. Kvinnor upplever ofta att de har ansvaret att stödja familjen och vännerna i vardagen. Detta kan ibland bli en stor börda som ibland blir överväldigande då de inte finns utrymme att visa

21 20 sina egna känslor av rädsla för att påverka familjen. De åsidosätter sina egna behov för att skydda sin självständighet och samtidigt skydda andra från besvär (Bergman & Berterö, 2001; Hildingh, Fridlund & Lidell, 2007). Kvinnorna i litteraturstudien var ovilliga att överge sin roll att vara den som organiserade hushållsarbetet i familjen. Detta medförde att de ofta tänkte på vad som behövdes göras, vilket gjorde det svårt för dem att bara sitta ner och inte göra nånting vilket de egentligen behövde. Kvinnorna funderade på om familjen skulle orka med i framtiden och kände sig maktlösa inför den situationen. Kvinnorna behöll ofta tankar, upplevelser och symptom för sig själva då de inte ville vara en börda för partnern eller familjen. Många av kvinnorna saknade kunskap om sjukdomen och vad den kunde innebära vilket resulterade i känslor av osäkerhet, rädsla eller ensamhet, men de visste inte vilka frågor de borde ställa till vårdpersonalen. Det finns ett stort behov av information hos en person som drabbas av sjukdom. Enligt en studie av Gregory, Bostock och Backett-Milburn (2005) förekommer skillnader i hur personer upplever att de får ta del av information efter en hjärtinfarkt. Många upplever att de inte alltid kommer ihåg det som sägs och att de inte kan ta in informationen vid det tillfälle den ges. Det finns även ofta en önskan om att ha någon att prata med om upplevda känslor, då de inte vill tråka ut partnern med detta. Bergman och Berterö (2001) och Smith och Liles (2007) menar att händelsen innebär en ny situation för personen, och den osäkerhet som ofta uppstår kan minskas med god information. Att ha kunskap om sjukdomen och hur hjärtat fungerar är en förutsättning för att bygga en grund för fortsatt återhämtning och rehabilitering. Tidig uppföljning från sjukvården är av stort värde, då det kan miska känslan av att vara bortglömd och samtidigt öka tryggheten då personen vet att det finns en tid inbokad där möjligheten att ställa frågor och att få svar på dessa finns. Att bara veta att det är lätt att få tag i någon kunnig person som kan svara på frågor inger känslan av helande, tröst och lättnad. Kvinnorna var beroende av stöd från familj, vänner och sjukvård i deras tillfriskningsprocess. Med stöd kunde de finna sin egen inre styrka och mod att möta det dagliga livet. De värderade kontakten med andra överlevare i hjärtinfarkt högt, då de kunde dela berättelser och upplevlser med dessa. Brist på stöd bidrog till en känsla av ensamhet eller osäkerhet. Bergman och Berterö (2001) och Grace et al. (2002) menar att stöd har en positiv effekt på återhämtning av hälsan och tillfriskning gällande hjärtsjukdom. Det kan motivera och stärka

22 21 en person till att vilja kämpa när den egna energin är försämrad. Att dessa personer själv vill jobba för att kunna återhämta sig så bra som möjligt är den viktigaste faktorn och en förutsättning för att de ska lyckas. Stöd, vilket kan innefatta emotionellt stöd, information och assistans, kan främja en persons fysiska hälsa och reducera psykisk ohälsa och dödlighet. Brist på stöd leder till motsatsen. Kvinnor verkar, i jämförelse med män, ha ett bredare socialt nätverk och har därför större möjligheter att finna stöd. Myers och James (2008) och Schulz (2008) beskriver att stödgrupper är en källa till emotionellt stöd och ömsesidig förståelse och kan vara värdefulla i svåra livssituationer som till exempel vid svåra sjukdomstillstånd eller andra stora omställningar i livet. Att delta i dessa grupper kan vara en hjälp för att hitta motivation för införandet av nya vanor i vardagen. Grupperna utgör en säker plats där det är tillåtet att fritt uttrycka upplevda känslor och att få dessa bekräftade. Att dela erfarenheter med andra i samma situation kan reducera känslan av att vara ensam och känsan av att vara annorlunda, det kan även bidra till en ökad livskvalitet. Resultatet från litteraturöversikten beskriver att kvinnor upplevde osäkerhet inför livet efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna upplevde även en osäkerhet och en rädsla inför framtiden och en konstant fruktan för döden och ett återinsjuknande. Det förr så välkända och naturliga livssammanhanget och friheten att leva ostört var nu borta. Även Ahlström (2005) fann att leva med kronisk sjukdom innebar en förhöjd känsla av osäkerhet och förlust av självförtroende. Neville (2003) menar att när sjukdomen och tillhörande händelser så som symtom, diagnostik, prognos och behandling inte är tillgänglig och lättförståelig uppstår osäkerhet. Osäkerhet i sjukdom uppkommer för att personer är oförmögna att subjektivt utvärdera meningen med dessa händelser. När en persons osäkerhet ökar kan detta leda till att personens livsperspektiv förändras. Från att ha fokuserat på förutsägbarheten och kontroll av sitt liv till att nu växa som person och förändras mot ett nytt sätt av leva. Med kronisk osäkerhet infinner sig en ny känsla av ordning, man ser livets många möjligheter och man utvärderar sitt värde och vad som är viktigt i sitt liv och börjar uppskatta livets skörhet och blir medveten om livets ändlighet. Denna nya uppskattning av livet tillåter att osäkerheten blir förändrad från något negativt till en positiv upplevelse. Osäkerhet kan nu upplevas som ett tillfälle att se på livet i ett nytt ljus och inte se osäkerheten som något farligt. I resultatet framkom även att kvinnorna kände oro och osäkerhet inför framtiden och även över hur livet skulle fortsätta och bli. Wallace (2004) menar att osäkerheten minskar när man blir mer förtrogen med sin sjukdom.

23 22 Intervention Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan resultera i att den efterföljande vardagen präglas av osäkerhet, rädsla och kroppslig obalans. Det är därför viktigt att erbjuda fortlöpande stöd och rådgivning under tiden efter utskrivning från sjukhuset. Information och stöd hjälper personen att hantera sin sjukdom och sin nya livssituation, och gör det möjligt att undvika känslor av ensamhet eller osäkerhet. Har personen fått god information om sin sjukdom och hur man bäst hanterar den i olika situationer kan det leda till en förbättrad fysisk funktion och en bättre livskvalitet (Råholm & Lindholm, 1999; Searson, 2007). Att ställas inför en ny situation, vilket en sjukdom innebär, kan resultera i att personen ifråga känner sig tyngd av alla nya intryck och förändringar som kan krävas att denne gör i livet. Det kan uppstå en rädsla över att sjukdomen kommer att ta över livet hädanefter. Genom att börja med att identifiera personens bekymmer eller rädslor kan sjuksköterskan tillgodose de behov av information som finns. Detta kan göras genom att under vårdtidens gång regelbundet ställa frågor till personen, till exempel hur denne känner inför situationen eller vad han/hon vill veta om behandling (Lorig, 2003). Timmins (2005) menar att sjuksköterskor och patienter inte alltid har samma prioriteringar gällande vilken information som är viktigast att få ta del av. Det är därför viktigt att sjuksköterskan bemöter och besvarar frågor och funderingar allt eftersom de uppstår. Information får inte ges på rutin, där alla patienter får samma information. Vissa patienter kräver mindre information än andra då de kan ha kunskaper om sjukdomen sen tidigare, medan andra kräver mycket stöd för att kunna förstå innebörden av sjukdomen. I en studie av Oterhals, Hanestad, Eide & Hanssen (2006) framkom att informationen patienter fick av sjukvårdspersonalen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt handlade om rökning, vad en hjärtinfarkt var och orsaker till infarkten. Den information som de fick minst av handlade om sex, läkemedelsanvändning, livsstil, arbete och andra problem de kunde möta i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Den information som patienterna själva tyckte var viktig och som de behövde mer av handlade om läkemedel, information om behandlingar och information och uppföljning kring utskrivningen. Ju mer information en patient fick, desto mer tillfredsställande ansåg de att informationen var i relation till deras förmåga att hantera konsekvenserna av sin sjukdom. Informationen som patienterna fick påverkade även deras slutliga tillfredsställelse av hela sjukhusvistelsen.

24 23 Timmins (2005) menar att patienter kan vara påverkade av stress eller må psykiskt dåligt när de befinner sig på sjukhus och därför ha svårt att ta in information som ges av sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Det är därför vanligt att många frågor uppstår i hemmet då personen blir mer medveten om vilken information denne saknar. Därför kan sjuksköterskor eller annan vårdpersonal använda sig av internet eller telefon för att göra en uppföljning av patienten när denna kommit hem. Information är av största betydelse för patientens förmåga att hantera sitt liv efter en hjärtinfarkt. Informationen ska vara anpassad efter den enskilda patienten, då behovet av information kan variera mellan olika individer. Sjuksköterskan måste lyssna på patienten och låta denne ställa frågor eftersom de dyker upp. Det bör även ske en uppföljning en tid efter hemkomst då patienten har fått perspektiv till det som hänt och då många nya frågor kan dyka upp. Kontakten kan ske via telefon eller över internet, där patienten har möjlighet att ställa dessa frågor, delge tankar och eventuella rädslor över att klara sig själv i hemmet. Metoddiskussion Forskningsresultat ska vara så pålitliga som möjligt och varje studie bör utvärderas utifrån det förfarande som resulterat i fynden (Graneheim & Lundman, 2003). Trovärdighet, pålitligthet, bekräftelsebarhet och överförbarhet är de delar i en kvalitativ studie som avgör dess tillförlitlighet (Polit & Beck, 2004, s ). En studies trovärdighet avgörs utifrån syftets överensstämmelse med funnen data och analysprocess. Grunden för trovärdigheten av studien läggs vid val av syfte, urval, deltagare och vid insamlingen av data. En annan del i avgörandet av trovärdighet av studien är urvalet av textenheter. Textenheterna bör inte vara för korta för då är risken att innehåll går förlorat och för långa textenheter blir svårhanterliga och kan då innehålla flera olika svar mot syftet (Graneheim & Lundman, 2003). Artiklarna i litteraturstudien analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Manifest ansats valdes för att textenheterna inte skulle tolkas av författarna utan endast det synliga och uppenbara innehållet skulle redovisas. För att inte gå miste om värdefullt material vid extraherandet av textenheter var vi noga med att inte identifiera för långa eller för korta textenheter. Kondernseringen av textenheterna gjordes i flera steg för att inte så miste om kärnan i enheterna (jfr. Graneheim & Lundman, 2003). Innehållsanalysens kvalitet avgörs av forskarens förmåga att skapa kategorier som speglar studiens syfte, och i vilken utsträckning kategorierna verkligen presenterar resultatet. Trovärdigheten i denna studie har