RAPPORT. Härnevi 1:17 FLEXHOUSE HOLDING AB KOMPLETTERANDE MARKUNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 repo001.docx FLEXHOUSE HOLDING AB Härnevi 1:17 UPPDRAGSNUMMER KOMPLETTERANDE MARKUNDERSÖKNING SWECO ENVIRONMENT MILJÖ BYGG & FASTIGHET ERIKA SCHEDIN ARNULF HEDENVIND

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag Projektets mål och provtagningens syfte Lokalisering 2 2 Bakgrund Markanvändning inom fastigheten Myndigheter Tidigare utredningar 3 3 Omfattning 4 4 Konceptuell modell Markförhållanden Tidigare och nuvarande verksamhet Föroreningskällor Förväntad lokalisering av föroreningar 11 5 Genomförande Provtagningsstrategi Provtagningsmetod Radon Analyser 15 6 Bedömningsgrunder Jord Vatten Radon 18 7 Resultat Jordartsförhållanden Laboratorieanalyser i jord metaller Laboratorieanalyser i jord organiska föroreningar Laboratorieanalyser i vatten metaller Laboratorieanalyser i vatten organiska föroreningar Radon Diskussion 29 8 Förenklad riskbedömning 30

3 repo001.docx Indelning av exponeringsområden (delområden) Huvudföroreningar Representativa halter Riskkarakterisering Sammanfattande riskbedömning 38 9 Slutsatser och rekommendationer 39 Referenser 41 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provpunkternas läge i plan Sammanställning av möjliga föroreningskällor och vilka markföroreningar som kan ha skapats Fältanteckningar Analysresultat

4 repo001.docx Sammanfattning En kompletterande markundersökning har genomförts inom fastigheten Härnevi 1:17. Markundersökningen har föregåtts av en förundersökning där potentiella föroreningskällor har identifierats. Provtagningen har planerats och genomförts så att resultat från den kompletterande provtagningen tillsammans med resultat från tidigare genomförd provtagning (Sweco 2010) ska ge ett tillräckligt underlag för att belägga och identifiera möjliga föroreningar vid misstänkta föroreningskällor samt bedöma om området eller delområden inom området utgör en risk för miljö- eller hälsa. Provtagningen har även har även ämnat utgöra underlag för att avgöra om samt var eventuell sanering inom området behöver ske samt ge en bedömning om hur olika överskottsmassor ska hanteras. Prover har uttagits ur totalt 6 provgropar, halvmetersvis eller efter jordlagerföljd. Resultaten från provtagningen har visat följande: Av de potentiella föroreningskällor som identifierats vid förundersökningen har samtliga, undantaget fyllnadsmassor, kunnat avskrivas. Fyllnadsmassor med förhöjda halter av tungmetaller har påträffats i 2 punkter, en i områdets sydvästliga del och en i östliga del. Fyllnadsmassorna består av sandig grus med rikliga inslag av byggavfall och block. Ingen avgränsning av massornas utbredning har genomförts men massorna bedöms kunna avgränsas ockulärt vid schaktarbete. En förenklad riskbedömning har genomförts där miljö- och hälsorisker för de påträffade föroreningarna inom området har utretts. Riskbedömningen har visat att massorna med de förhöjda föroreningshalterna bör åtgärdas, exempelvis genom avlägsnande vid schaktarbete. Efter riskreducerande åtgärd bör en miljökontroll med kompletterande provtagning av schaktbotten och schaktväggar genomföras för att säkerställa att åtgärden är tillräcklig. Övriga massor kan återanvändas inom området, alternativt transporteras till mottagare för rena massor. Vid påträffande av fyllnadsmassor som skiljer sig från övriga massor exempelvis genom sitt rikliga innehåll av byggavfall eller block bör kompletterande provtagning av massorna genomföras för att försäkra att massor som kvarlämnas inom området uppfyller kraven för känslig markanvändning. PFAS har inte uppmätts i några nämnvärda halter i jord eller grundvatten inom fastigheten och bedöms därmed inte utgöra någon miljö- eller hälsorisk inom området. 1 (39)

5 repo001.docx Inledning 1.1 Uppdrag Sweco Environment AB har fått i uppdrag av FlexHouse Holding AB att genomföra en kompletterande markundersökning inom fastigheten Härnevi 1:17 i Upplands Bro kommun. 1.2 Projektets mål och provtagningens syfte Projektets mål är att avgöra om området utgör en risk för miljö eller hälsa och om det behöver saneras samt var eventuell saneringen skall ske. Ett kompletterande mål är också att kunna avgöra om eventuella överskottsmassor kan återanvändas inom fastigheten eller hur de kan hanteras utanför fastigheten. Kan överskottsmassor återvinnas eller måste de transporteras till deponi eller återvinningsanläggning. Syftet med den kompletterande provtagningen är att belägga och identifiera möjliga föroreningar vid misstänkta föroreningskällor inom fastigheten. Provtagningen har planerats och genomförts så att resultat från den kompletterande provtagningen tillsammans med resultat från tidigare genomförd provtagning (Sweco 2010) ska ge ett tillräckligt underlag för att bedöma om området eller delområden inom området utgör en risk för miljö- eller hälsa. Resultaten ska även kunna användas som underlag för att avgöra om samt var eventuell sanering behöver ske samt ge en bedömning om hur olika överskottsmassor ska hanteras. 1.3 Lokalisering Fastigheten Härnevi 1:17 ligger i Upplands Bro kommun. I Figur 1 visas en översiktskarta över området. Fastighetsmitt har koordinaterna syd/nordlig och väst/östlig i koordinatsystem RT90. 2 (39)

6 repo001.docx Figur 1. Översiktskarta där aktuell fastigheten är inringad (karta från " OpenStreetMap:s bidragsgivare"). 2 Bakgrund 2.1 Markanvändning inom fastigheten Inom fastigheten Härnevi 1:17 har marken använts till lättare industri, bland annat brandstation, bilverkstad och smidesverksamhet. FlexHouse AB planerar att omvandla fastigheten till bostadsområde. Omkring 100 mindre lägenheter på mellan m² planeras i ett hus om omkring fyra våningar. Fastigheten har tidigare använts till brandstation och lättare industrier som bilverkstad och smidesverksamhet. 2.2 Myndigheter Bygg och Miljöavdelningen på Tillväxtkontoret i Upplands Bro kommun har förelagt Flexhouse Holding AB att: 1) Upprätta en provtagningsplan 2) Genomföra en kompletterande markundersökning inom fastigheten Härnevi 1:17. Diarienummer för föreläggandet är Tidigare utredningar En miljöteknisk markundersökning genomfördes av Sweco I den grävdes 9 provgropar från vilka jordprover uttogs. Vattenprover togs från en brunn i närheten av huvudbyggnadens sydöstliga fasad samt från vatten stående i en provgrop. Provpunkternas lägen finns redovisade i Bilaga 1. 3 (39)

7 repo001.docx Totalt analyserades 6 jordprov samt 2 vattenprover med avseende på fraktionerade alifater och aromater samt PAH och metaller. Analyserna visade låga halter där inget jordprov överskred Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM känslig markanvändning. Vattenproverna underskred eller låg i nivå med SGUs kriterier för grundvattenförekomst (SGU 2013). 3 Omfattning Den miljötekniska markundersökningen har omfattat följande moment: - Provtagningsplan efter krav i föreläggande - Genomförande av markundersökning - Hantering av jord- och vattenprover samt dokumentation - Laboratorieanalyser - Utvärdering av analyser och fältdata - Sammanställning i rapport inklusive förenklad miljö- och hälsoriskbedömning. Undersökningen har omfattat provtagning av jord och vatten i syfte att belägga och identifiera möjliga föroreningar vid misstänkta föroreningskällor inom fastigheten. Provtagningen har baserats på en förundersökning där potentiella föroreningskällor har identifierats genom bl.a. historiska flygfoton, tillsynsrapporter och intervjuer. 4 Konceptuell modell I den konceptuella modellen tas flera moment fram som: verksamhetstyper, möjliga föroreningskällor, undersökningsområdet yta, topografi, geologi, möjliga transportvägar till skyddsobjekt, styrande föroreningar mm. Nedan följder för markprovtagningen viktiga delar av den konceptuella modellen. 4.1 Markförhållanden Markanvändning Idag används marken till lättare industrier. I framtiden kommer markanvändningen att ändras till bostadsmark genom planerat bostadsbygge. Marken i omgivningen omfattar följande: - Norr, bostadsområde - Väster, bostadsområde - Öster, bostadsområde - Söder, järnväg och Upplands Bro pendeltågstation och därefter åkermark. En å skär under järnvägen strax söder om fastigheten. 4 (39)

8 repo001.docx Geologisk uppbyggnad Utdrag från SGUs jordartskarta visas i Figur 2. Fastigheten ligger inom ett område med postglacial lera. Mot norr och öster finns högre områden där sandig morän sticker upp ur leran. Mot söder fortsätter lerområdet. Ytterligare mot söder finns ytterligare moränöar i leran. Fyllning har påträffats över leran i tidigare markundersökning samt vid aktuell kompletterande provtagning. Fyllningen har varit sandig och grusig, omkring 0,3-1 m mäktig efterföljt av torrskorpelera, fyllning eller naturlig. I de fall torrskorpelerfyllning påträffats denna underlagrats av naturlig torrskorpelera. Vi tolkar att leran mäktighet bör vara måttlig inom området med anledning av fastighetens läge mitt på ett sammanhängande lerområde som har begränsad utbredning med många uppstickande moränöar. Mäktigheten bör underskrida 10 m eftersom SGUs tolkade djup till berg är 5-10 m (Figur 3) och att jorddjupet är 7 m vid en energibrunn på grannfastigheten, Härnevi 1:30 (Brunnsarkivet, SGU). Observera att jorddjupen sannolikt minskar inom lerområdet mot söder. I det totala jorddjupet ingår också morän av okänd mäktighet. Schematisk jordlagerföljd inom fastigheten visas i Figur 4. Tolkningen grundar sig både på uppmätta jorddjup, information från SGUs kartor och borrningar på grannfastigheten. Figur 2. Jordarter i området (kartgeneratorn SGU, 2014). Fastigheten är inringad med blå ring. 5 (39)

9 repo001.docx Figur 3. Skattade jorddjup inom området (kartgeneratorn SGU, 2014). Markyta Djup (u.my) Kommentar Fyllning 0-0,5 Markvatten kring 3 m från markytan. Lera 1-7,5? Morän 7,5-10 Grundvattenmagasin Berg 10- Grundvattnets tryckyta i berggrunden är okänd. Figur 4. Tolkad jordlagerföljd inom fastigheten. Möjlig tryckyta för grundvattenmagasin i morän visas som blå streckad linje Hydrogeologiska förhållanden Grundvatten SGUs hydrogeologiska karta visar att det inte finns något grundvattenmagasin med uttagsmöjligheter i det lösa jordtäcket i närheten av fastigheten. I berggrunden finns det 6 (39)

10 repo001.docx däremot mycket goda uttagsmöjligheterna, l/h (Figur 5). Inom området finns det alltså ett viktigt grundvattenmagasin i berggrunden (gnejsiga sedimentära bergarter). Inom området finns det sannolikt ett grundvattenmagasin i moränen under leran även om uttagsmöjligheterna är mycket små. Magasinets trycknivå är osäkert. Vid byggnadens sydöstliga fasad finns en brunn. Det finns inga uppgifter om brunnens funktion. Vid provtagningstillfället den var brunnen övertäckt med bråte. Inga ledningar till eller från brunnen kunde lokaliseras. Brunnen är grund ca 2 m vilket knappast genomskär leran. Brunnen kan exempelvis innehålla dräneringsvatten t.ex. i ett ledningssystem. Vid provtagningen påträffades markvatten i leran vid ca 3 m djup i 3 av 6 provpunkter. Figur 5. Grundvattenförhållanden med uttagsmöjligheter (SGU kartgeneratorn, 2014). Brunnar Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det en energibrunn på grannfastigheter Härnevi 1;30 som ligger öster om undersökningsområdet. Jorddjupet är där 7 m dvs. omfattar både lera och underlagrande morän. Ytvatten Närmaste ytvattenrecipient är en å eller bäck som ligger cirka 80 m sydost om fastigheten. Vattendraget mynnar ut i en större bäck eller dike som sedan rinner ut i Mälaren 2 km söder om fastigheten. 7 (39)

11 repo001.docx (39) Skyddsområden Enligt VISS (vatteninformationssystem Sverige) finns inga vattenområden i närheten av fastigheten. Fastigheten ligger dock inom Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Med anledning av fastighetens geologi bedöms den dominerande möjliga spridning från fastigheten till Mälaren främst kunna ske med ytvatten, dvs. spridning till ån i sydväst och sedan vidare till Mälaren. Omfattande spridning via grundvattnet bedöms vara liten med anledning av det skyddande lerlagret över grundvattenakvifären samt att akvifären är liten med dåliga spridningsmöjligheter. 4.2 Tidigare och nuvarande verksamhet Fastigheten byggdes runt 1920 och har använts som brandstation och efter det för diverse verksamheter så som mekanisk verkstad, slöjdsal, klädfirma, bilförsäljning samt åkeriverksamhet (Fredric Hellberg) Brandstation, Brandstationen användes av Upplands-Bro brandkår mellan 1950 och Under brandkårens tid fanns det containrar där rökdykningsövningar genomfördes. Upphettning av dessa skedde med hjälp av ett kokoverk som drevs med diesel, discorök användes för att få rökeffekt. Tidigare har det funnits ett slangtorn på fastigheten som idag är rivet (Fredric Hellberg). Tornet användes för att hänga slangar på tork. Enligt brandinspektör Kenneth Svensson har skummedel använts över hela området förutom nära staketet Verksamheter efter 1989 Efter brandstationens upphörande 1989 styckades fastigheten upp för olika småindustrier. Upplands-Bro kommun har varit tillsynsmyndighet för tre olika verksamheter, Beg. Dental Sweden AB, DG Maskin AB samt Skolvägen Smide och Mekaniska AB. Inspektionsrapporter har erhållits från miljöinspektör Ylva Rathsman rörande dessa. Nedan listas respektive företags verksamhet. Beg. Dental Sweden AB Lagring och omlastning av begagnad dentalutrustning från tandläkarmottagningar. Lagringsmetoder samt lokalisering av lagrings- och omlastningsplatser har inte kunnat identifieras. DG Maskin AB Inom fastigheten utfördes service, reparation och uppställning av maskiner. På baksidan av fastigheten förvarades sopsand, cement, skrotbilar och annan bråte som enligt verksamhetsutövare, Gräsman, tillhörde tidigare fastighetsägare. Skolvägen smide och mekaniska AB Verksamheten bestod främst av legotillverkning av maskindelar till kabelindustrin. Verksamheten bedrevs i källarvåningen och bestod av tvättning, skärning, svetsning av stålbalkar, svarvning och borrning. Ytbehandling av stålbalkar har skett utomhus på

12 repo001.docx grusplan på grund av användning av starkt doftande kemikalier. Vilka kemikalier som använts har inte kunnat identifieras, men ämnen så som aromater, klorerade lösningsmedel, PAH, PCB och olja har historiskt använts vid ytbehandling av metaller varför en eller flera av dessa ämnen kan ha använts inom fastigheten. Skärvätska har använts i de olika momenten. Under ett år (2008) förbrukades ungefär 50 liter enligt verksamhetsutövaren. Spill av färg syntes på platsen vid inspektion Det finns däremot inga uppgifter om omfattande hantering av klorerade lösningsmedel som exempelvis Tri (trikloretylen) i någon avfettningsanläggning eller liknande. Dessa produkter kan dock ha använts i mindre skala vid avfettning etc. Svetsgas, målarfärg och skärvätska förvarades spritt i lokalen vid inspektionen Avfall som uppkom i verksamheten var huvudsakligen metall som samlades i en container på gården. Spån uppkom i tillverkningen och samlades upp och förvarades i en container utomhus. Punktsug fanns där svetsning genomfördes. Uppvärmning av verkstadslokalen skedde med olja. Oljecistern förvarades utomhus, invallat och under tak. Dagens verksamhet Idag används gården som uppställningsplats av container och däck, sistnämnda endast för omlastning. I fastigheten finns bilverkstad samt ett vattenreningsföretag. 4.3 Föroreningskällor Baserat på den information som finns tillgänglig har i Figur 6 en skiss över möjliga föroreningskällor tagits fram. I skissen visas också grundvattnets bedömda spridningsriktning (tryckyta i lera och magasin i morän under leran). Grundvattnets strömningsriktning bedöms vara mot söder/sydväst och ån för att sedan vrida mot söder och Mälaren. 9 (39)

13 repo001.docx Figur 6. Översiktlig skiss over misstänkta föroreningskällor. I Tabell 1 nedan sammanfattas identifierade möjliga föroreningskällor utifrån intervjuer, arkivsökning och granskning av flygbilder från 1963, 1989 samt En fullständig sammanställning av förekommande misstänkta föroreningskällor och vilka föroreningar som kan förväntas m.m. redovisas i Bilaga 2. Tabell 1. Sammanställning av möjliga föroreningskällor med säkert och osäkert/ej avgränsat läge. Tidigare undersökta källor och i vilken mån relevanta laboratorieanalyser utförts samt om föroreningar påträffats redovisas. Inom området Typ av källa Tidigare undersökt Relevanta analyser Föroreningskälla Säkert läge A Huvudbyggnad Ja Punkt Nej B Oljecistern - eldningsolja Ja Punkt Ja Ja Nej C Containrar Delvis Punkt Delvis Ej fullständig Nej D Cistern (1963) Ja Punkt Nej E F.d byggnad (garage?) Ja Punkt Delvis Ja Nej F F.d byggnad (verkstad?) Nej Punkt Delvis Ej fullständig Nej G Industriell verksamhet Ja Diffus Delvis Ej fullständig Nej H Skrot/Förvaring Ja Diffus Delvis Ja Nej Påträffad förorening 10 (39)

14 repo001.docx Inom området Typ av källa Tidigare undersökt Relevanta analyser Föroreningskälla Osäkert läge/ej avgränsad I Avloppsystem Ja Punkt (linje) Möjligen Ej fullständig Nej J Fyllning Ja Diffus Delvis Ej fullständig Nej K Förbränningsplatser/brandövning Okänt Punkt Nej L Brandsläckningsskum Ja Diffus Nej M Dieselhantering - kokoverk och lagring Okänt Punkt (flera) Nej Påträffad förorening Avloppssystemet kan möjligen ha undersökts med anledning av provtagning av vatten i brunn som kan tillhöra avloppsystemet. Flera möjliga källor har delvis redan undersökts. För vissa har en fullständig laboratorieanalys utförts medan det för andra inte genomförts fullständig laboratorieanalys. Observera att containrar endast delvis ligger inom fastigheten. Före detta byggnad som troligen var verkstad låg utanför fastigheten mot järnvägen. Källor utanför fastigheten har inte undersökts. 4.4 Förväntad lokalisering av föroreningar Nedan visas möjliga föroreningar och deras lokalisering baserat på tidigare verksamheter Metaller Metaller som har hanterats i verksamheten förekommer främst som spån och partiklar. Metaller är starkt adsorberande och kan förväntas förekomma i ytlig jord kring identifierade källor. Metaller kan också lakas och spridas med markvattnet till grundvatten. Eftersom metaller adsorberas på partiklar och organiskt material kan största delen av eventuell metallförorening förväntas i jorden snarare än i grundvattnet. Observera att fyllningen i sig kan utgöra en föroreningskälla för metaller PCB polyklorerade bifenyler PCB är precis som metaller starkt adsorberande och hydrofobt ämne. Eftersom PCB har låg vattenlöslighet sprids PCB endast partikelbundet med grundvattnet. Högst halter av PCB förväntas därmed återfinnas i den ytliga jorden nära källor samt i fyllningen som i sig kan utgöra en källa för PCB Alifater, aromater och PAH Alifater, aromater och PAH förekommer i vätskor som oljeprodukter, lösningsmedel, spillolja, eldningsolja mm. Marken kan förorenas genom läckage, spill eller dumpning av vätskeprodukter dvs. är adsorberande och hydrofoba. Föroreningarna kan sprida sig i plymer via markens porer. Högst halter förväntas återfinnas närmast källan och därefter i 11 (39)

15 repo001.docx PFAS 12 (39) avtagande halter i en föroreningsplym som sträcker sig ut från föroreningskällan. Ämnena kan även förekomma i fyllningen och då över hela fyllningens djup. Föroreningar som når grundvattnet ansamlas generellt kring grundvattenytan. PFAS finns i släckskum som kan ha använts över hela området. Skummet i sig är vätskeform och kan spridas med vätska till både jord och grundvattnet via markvatten. PFAS är så kallade ytaktiva ämnen vilka har både hydrofoba och hydrofila egenskaper dvs. kan både finnas på partiklar/organiskt material i jorden och i grundvattnet. Högst halt kan dock förväntas i grundvattnet. I jorden kan högst halt förekomma i ytlig jord, närmast skummet dvs. föroreningskällan Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel som t.ex. trikloreten (Tri) kan ha använts i mindre skala som avfettning (ej klarlagt). Tri är en vätska som är tyngre än vatten och har dessutom lägre viskositet än vatten. Tri kan därför spridas som fri fas i marksystemet även under grundvattenytan, det är en så kallad sjunkare (DNAPL dense non aqeous phase liquid). Större föroreningar kan förekomma på stora jorddjup om jordlagren är genomsläppliga. Lera skyddar i de flesta fall men siltiga eller sandiga skikt kan vara viktiga spridningsvägar. Observera att spridning i fri fas kan ske mot grundvattnets flödesriktning. Klorerade lösningsmedel lakar också till grundvattnet (har relativt god vattenlöslighet). Även små föroreningar i jord kan medföra låga halter av klorerade lösningsmedel. Klorerade lösningsmedel finns ofta med sina nedbrytningsprodukter som dikloreten och vinylklorid Dioxiner Dioxiner kan t.ex. bildas vid förbränning av organiska ämnen som innehåller klor samt vid förbränning av plaster m.m. Dioxiner är mycket giftiga men är också starkt adsorberande till organiskt material och partiklar i jorden. Dioxiner kan därför förväntas i ytlig jord vid eventuella förbränningsplatser. 5 Genomförande 5.1 Provtagningsstrategi Jord Undersökningsområde Provtagningen av jord har utförts inom fastigheten Härnevi 1:17, dvs. Flexhouses fastighet. Tidigare markundersökning gjordes också inom Upplands Bros kommuns mark (Härnevi 1:71).

16 repo001.docx Provtagningsmönster Ett bedömningsbaserat angreppsätt har använts med ett provtagningsmönster riktat mot misstänkta föroreningskällor, dvs. punktkällor och diffusa källor som identifierats. Provpunkter och kompletterar tidigare markundersökning, dvs. tidigare undersökning kommer att återanvändas i utvärderingen av föroreningssituationen inom fastigheten. Provpunkternas lägen har också anpassats efter ledningslägen och hinder på fastigheten. Provpunkter I Tabell 2 redovisas syfte och analyser för samtliga provpunkter för jord. Provpunkternas läge samt provpunkter från tidigare undersökning redovisas i Bilaga 1. För diffusa källor där adsorberande föroreningar misstänks förekomma har en större 1 provtagningsskala valts. Detta innebär att prov från flera olika provgropar har slagits samman till ett samlingsprov. Enskilda prov har sparats för att även ge möjlighet för separata analyser i ett senare skede. Observera att flera olika föroreningskällor har undersökts eftersom källorna överlappar varandra inom området. Tabell 2. Provpunkter, potentiella källor och möjliga föroreningar. Provpunkt Källa Möjliga föroreningar 15S11J 15S12J 15S13J 15S14J 15S15J 15S16J 15S17J Skrot/förvaring Infart fordon Skrotupplag/ förvaring, industriell verksamhet, brandsläckningsskum Industriell verksamhet, Brandsläckningsskum Cistern Oljecistern Industriell verksamhet Skrot/förvaring Container Skrotupplag/ förvaring, Container, F.d. byggnad (garage) Skrotupplag/ förvaring, Brandsläckningsskum Parkering/ infart Metaller Alifater Aromater inkl PAH Metaller Alifater Aromater inkl. PAH PFAS Klorerade kolväten Metaller Alifater Aromater inkl. PAH Klorerade kolväten PFAS Metaller Alifater Aromater inkl. PAH Klorerade kolväten PFAS Metaller Alifater Aromater inkl. PAH PFAS Klorerade kolväten Metaller Alifater Aromater inkl. PAH PFAS Metaller Alifater Aromater inkl PAH 1 Provtagningsskala definieras som den jordvolym prover representerar i marken och volymens form och orientering. 13 (39)

17 repo001.docx Vatten Grundvatten Provtagning av grundvatten har syftat till att undersöka förekomst av möjliga föroreningar som kan vara svåra att påträffa i jordprover men som kan förekomma i grundvattenprover så som PFAS och klorerade kolväten. Provtagning har skett i det övre grundvattenmagasinet. Grundvattenprover har uttagits från brunn söder om byggnaden -15SV3- (osäkert om grundvatten eller ej) samt nedströms från provgrop 15S12J och 15S15J. Vattenprovtagningen har varit mer kvalitativ än kvantitativ eftersom provtagning har utförts från provgrop där grundvattenförhållanden har varit störda. I Tabell 3 redovisas syfte och analyser för samtliga provpunkter för grundvatten. Provpunkternas lägen redovisas i Bilaga 2. Tabell 3. Provpunkter för vattenundersökning, syfte samt aktuella föroreningar. Provpunkt Syfte Aktuella föroreningar 15S3V 15S4V 15SV5 Undersöka om vatten stående i brunn tillhör grundvattenmagasin eller om vatten tillförs externt. Undersöka förekomst av klorerade lösningsmedel och PFASer samt undersöka spridning av metaller, oljeprodukter och PAH från fastigheten. Undersöka förekomst av klorerade lösningsmedel och PFASer samt undersöka spridning av metaller, oljeprodukter och PAH från fastigheten. PFAS, klorerade alifater och aromater, metaller, aromater, alifater och PAH PFAS, klorerade alifater och aromater, metaller, aromater, alifater och PAH PFAS, klorerade alifater och aromater, metaller, aromater, alifater och PAH 5.2 Provtagningsmetod Jord Jordprover har tagits ur totalt sex provgropar som grävts med grävmaskin. Jordprover har uttagits som samlingsprov halvmetersvis eller efter jordlagerföljd. Prov har uttagits ner till en meter under det att naturligt jordlager påträffas eller stopp mot berg eller block. Maximalt djup under markytan i det fall naturliga jordlager inte har påträffats vid har varit tre meter. I punkt 15S12J avbröts grävningen vid 2 m då en potentiell kabel påträffades. Fältprovtagningen har utförts under en dag den På grund av att samma jordart bedömts förekomma i 15S12J, 15S13J samt 15S15J har ett samlingsprov blandats för nivå 0-0,5 m, 0,5-1 m samt 1-2 m. Av samma anledning har prov från 15S11J och 15S17J slagits samman till ett samlingsprov för nivå 0-0,5 m. 14 (39)

18 repo001.docx Samtliga enskilda prov har sparats för möjlighet att analysera varje prov för sig vid ett senare tillfälle. I samtliga punkter har jordprov uttagits i diffusionstät påse och eller direkt i glasburk. Prover har homogeniserats i påsen och har därefter förvarats kylda. Provtagningsutrustning har rengjorts mekaniskt mellan varje punkt och varje nivå. Fältanteckningar har förts där jordarter, syn och luktintryck, inslag av främmande material m.m. har noterats. Fältprotokoll finns redovisade i Bilaga 3. Provgropar och avvikelser har fotodokumenterats Vattenprover Vattenprover har uttagits med hjälp av peristaltisk pump. Vattnet har inte omsatts före provtagning pga. stora vattenvolymer. Vattenprover har förvarats i kylväska tills leverans till laboratorium. Grundvatten ämnat för metallanalys har filtrerats på laboratorium. Prov för analys av organiska ämnen har toppfyllts för att minimera risk för förlust av flyktiga ämnen. Slang har bytts mellan varje punkt för att undvika korskontaminering genom provtagningsutrustningen. Fältprotokoll har förts och redovisas i Bilaga Radon Radonmätning har genomförts med 3 punkter med radonmätare Markus 10. Provpunkternas lägen finns redovisade i Bilaga 1. Radonspettet slogs ner till ett djup mellan 0,5-0,7 m beroende på jordartens täthet. En undersökning av gammastrålning har genomförts med gammamätare på ett 10-tal punkter inom fastigheten. Fältanteckningar från undersökingen finns redovisade i Bilaga Analyser Jord Totalt åtta prover (15S12/13/15J 0-0,5, 15S12/13/15J 0,5-1, 15S12/13/15J 1-1,5, 15S16J 0-0,5, 15S16J 0,5-1,5, 15S11/17J 0-0,5, 15S11J 1-1,5 samt 15S11J 1,5-2,5) har analyserats med avseende på metaller samt alifater, aromater och PAH. Av dessa har 2 prover (15S12/13/15J 0-0,5 och 15S16J 0-0,5) även analyserats med avseende på PFAS, 1 prov (15S12/13/15J 0-0,5) har analyserats med screeningsanalys och 1 prov (15S16J 0-0,5) har analyserats med avseende på PCB (Tabell 4). Då inga synliga förbränningsplatser eller misstänkt bränt material påträffats har inga prover analyserats med avseende på dioxin. Proverna har analyserats av ALS Scandinavia som är ackrediterat enligt SWEDAC för valda analyser. Prover som inte skickas iväg till laboratorium för analys sparas i Swecos kylrum i tre månader efter avslutat projekt. 15 (39)

19 repo001.docx Tabell 4. Provpunkter, möjliga föroreningar och genomförda analyser för jord. Provpunkt Källa Möjliga föroreningar Valda analyser 15S11J Skrot/förvaring Infart fordon Metaller Alifater Aromater inkl PAH Metaller, alifater, aromater, PAH: Nivå 0-0,5 m (samlingsprov med 14S17J 0-0,5 m) Nivå 1-1,5 m Nivå 1,5-2,5 m 15S12J Skrotupplag/ förvaring, industriell verksamhet, brandsläckningsskum Metaller Alifater Aromater inkl. PAH PFAS Klorerade kolväten Screeningsanalys (Envipack), PFAS: Nivå 0-0,5 m (samlingsprov med 14S13J 0-0,5 m samt 14S15J 0-0,5 m) Metaller, alifater, aromater, PAH: Nivå 0,5-1 m (samlingsprov med 14S13J 0,5-1 m samt 14S15J 0,5-1 m) Nivå 1-1,5 m (samlingsprov med 14S13J 1-1,5 m samt 14S15J 1-1,5 m) 15S13J Industriell verksamhet, Brandsläckningsskum Cistern Metaller Alifater Aromater inkl. PAH Klorerade kolväten PFAS Screeningsanalys (Envipack), PFAS: Nivå 0-0,5 m (samlingsprov med 14S12J 0-0,5 m samt 14S15J 0-0,5 m) Metaller, alifater, aromater, PAH: Nivå 0,5-1 m (samlingsprov med 14S12J 0,5-1 m samt 14S15J 0,5-1 m) Nivå 1-1,5 m (samlingsprov med 14S12J 1-1,5 m samt 14S15J 1-1,5 m) 15S14J Oljecistern Industriell verksamhet Skrot/förvaring Metaller Alifater Aromater inkl. PAH Klorerade kolväten PFAS Punkt utgår pga hinder samt tidsbrist. Oljecistern har undersökst vid tidigare undersökning (Sweco 2010). 15S15J Container Skrotupplag/ förvaring, Metaller Alifater Aromater inkl. PAH PFAS Klorerade kolväten Screeningsanalys (Envipack), PFAS: Nivå 0-0,5 m (samlingsprov med 14S13J 0-0,5 m samt 14S12J 0-0,5 m) Metaller, alifater, aromater, PAH: Nivå 0,5-1 m (samlingsprov med 14S13J 0,5-1 m samt 14S12J 0,5-1 m) Nivå 1-1,5 m (samlingsprov med 14S13J 1-1,5 m samt 14S12J 1-1,5 m) 15S16J Container, F.d. byggnad (garage) Skrotupplag/ förvaring, Brandsläckningsskum Metaller Alifater Aromater inkl. PAH PFAS Metaller, alifater, aromater, PAH, PFAS, PCB: Nivå 0-0,5 m Metaller, alifater, aromater, PAH: Nivå 0,5-1,5 m (samlingsprov nivå 0-0,5 samt 0,5-1 m) 15S17J Parkering/ infart Metaller Alifater Aromater inkl PAH Metaller, alifater, aromater, PAH: Nivå 0-0,5 m (samlingsprov med 14S11J 0-0,5 m) 16 (39)

20 repo001.docx Grundvatten Då uppgifter framkommit om att brandsläckningsskum använts inom fastigheten har vattenprov bl.a. att analyserats med avseende på PFAS. Vattenprov har även analyserats med avseende på klorerade alifater och aromater då det finns misstanke om att olika lösningsmedel använts på fastigheten. Utöver detta har proverna att analyserats med avseende på bl.a. metaller, aromater, alifater och PAH. Totalt två vattenprover (15S4V samt 15S5V) har analyserats med screeningpaket, Envipack, samt med analyspaket för PFAS. Ett prov (15S3V) har analyserats med avseende på metaller, aromater, alifater och PAH (Tabell 5). Vattenprov från denna punkt har sparats i Swecos kylrum för att möjliggöra kompletterande analyser. Proverna har analyserats av ALS Scandinavia som är ackrediterat av SWEDAC för valda analyser. Tabell 5. Provpunkter, möjliga föroreningar och genomförda analyser för grundvatten. Provpunkt Syfte Aktuella föroreningar Analys 15S3V Undersöka om vatten stående i brunn tillhör grundvattenmagasin eller om vatten tillförs externt. PFAS, klorerade alifater och aromater, metaller, aromater, alifater och PAH Metaller, alifater, aromater, PAH: 15S4V Undersöka förekomst av klorerade lösningsmedel och PFASer samt undersöka spridning av metaller, oljeprodukter och PAH från fastigheten. PFAS, klorerade alifater och aromater, metaller, aromater, alifater och PAH Screeningsanalys (Envipack), PFAS: 15SV5 Undersöka förekomst av klorerade lösningsmedel och PFASer samt undersöka spridning av metaller, oljeprodukter och PAH från fastigheten. PFAS, klorerade alifater och aromater, metaller, aromater, alifater och PAH Screeningsanalys (Envipack), PFAS: 6 Bedömningsgrunder 6.1 Jord Uppmätta föroreningshalter i jord har jämförts mot Naturvårdsverkets generella KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning) riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). 6.2 Vatten Uppmätta metallhalter i vatten har jämförts mot Naturvårdsverkets riktvärden för effekter på grundvatten (NV, 2009) samt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) riktvärden för grundvatten på nationell nivå (SGU, 2008). Uppmätta halter av alifater, aromater, BTEX och PAH har jämförts mot SPIMFAB:s riktvärden för grundvatten (SPI,2011). Halterna har inte jämförts mot riktvärden gällande för bevattning då fastigheten är ansluten till det lokala vattennätet och bevattning med grundvatten uttaget från marken inom fastigheten inte bedöms vara aktuellt. 17 (39)

21 repo001.docx De ämnen utöver metaller, alifater, aromater och PAH som uppmätts i halter över rapporteringsgränsen tillhör föroreningsgruppen PFAS. För dessa ämnen finns inga svenska riktvärden framtagna. Naturvårdsverket har föreslagit ett gränsvärde för PFOS i dricksvatten på mellan ng/l (NV, 2008). Tyska myndigheter har lagt fram riktvärden för PFOS på 300 ng/l i dricksvatten (TWK, 2007) och amerikanska myndigheter har tagit fram riktvärden på 200 ng/l för PFOS och 400 ng/l för PFOA också i dricksvatten (EPA 2009). Genom att jämföra med resultat från Stockholms stads miljöövervakning (Tabell 6) kan man få en uppfattning om huruvida uppmätta halter i denna undersökning är förhöjda eller förväntade i en urban miljö. Tabell 6: Halter av PFOS och PFOA I grundvatten från miljöförvaltningen Stockholms stads provtagning, ej publicerade. Provtagningspunkt grundvatten (Miljöförvaltningens benämning) PFOS [ng/l] PFOA [ng/l] 5c Judarn c Bällstaviken b Bällstaån Ulvsunda c Kungsholmen Eriksdalsbadet a Värtahamnen Eriksdalsbadet Radon Uppmätta radonhalter har jämförts mot halter för lågradon-, normalradon- och högradonmark (Tabell 7). Halterna för de olika klassindelningarna finns specificerade i Radonboken-Nya byggnader (B. Clavensjö & G. Åkerblom, 2004). 18 (39)

22 repo001.docx Tabell 7. Halter för lågradon-, normalradon- och högradonmark (B. Clavensjö & G. Åkerblom, 2004). Klass Bq/m 3 Beskrivning Högradonmark > Normalradonmark Består huvudsakligen av mark där berggrund och moräner innehåller uranrik bergart samt jord med stor permeabilitet (grus, grovkornig morän och sand). Vid byggnation krävs radonsäkert byggnadsutförande. Består huvudsakligen av mark vars berggrund eller jordlager innehåller bergarter eller berg fragment med normal radiumhalt. Vid byggnation krävs radonskyddande utförande. Lågradonmark < Består huvudsakligen av mark med berggrund eller moräner med låg uranhalt samt områden med grus, sand och morän med låg radonhalt i jordluften. Även lera och silt vars lagertjocklek är större än 2 m ingår. Särskilda byggnadstekniska åtgärder behövs inte. Gammamätningar har jämförts mot det riktvärde som framtagits av Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket sinsemellan på 0,3 µsv/h. 7 Resultat 7.1 Jordartsförhållanden Fullständiga fältanteckningar med jordlagerföljder redovisas i Bilaga 3. Området utgörs generellt av ett ca 0,5 m mäktigt fyllnadslager bestående av sand och grus med inslag av sten, efterföljt av fyllning i form av torrskorpelera till mellan 2-2,5 m djup och därefter naturlig torrskorpelera. Inom fyllningen har enstaka inslag av asfaltsrester, glas, trä, slagg och plast påträffats. I punkt 15S16J i områdets sydvästliga del påträffades en annan typ av fyllning bestående av sand grus och sten med rikliga inslag av byggavfall och block. Fyllningen sträckte sig ner till 2 m djup där grävning fick avbrytas pga. stopp mot block. I punkt 15S11J påträffades rikliga mängder byggavfall (burkar m.m.) inom djupintervall 1-1,5 m. Massorna luktade svagt av olja. Sammantaget kan fyllningen delas in i (1) ytlig sandig och grusig fyllning, (2) djup lerig fyllning, (3) västlig fyllning med inslag av byggavfall och (4) östlig fyllning av byggavfall. Bedömd utbredning av fyllning påträffad i punkt 15S16J samt 15S11J illustreras i Figur 7. Observera att utbredningen är schematisk och fyllningarnas utbredning är inte avgränsad i plan. Utifrån fältbedömningar har inga spår av tidigare möjlig föroreningskällor påträffats mer än pålagd fyllning. 19 (39)

23 repo001.docx Figur 7. Bedömd utbredning av västlig och östlig fyllning med visst till stort inslag av byggavfall. Ej markerad fyllning utgörs av ytlig sandig och grusig fyllning som överlagrar lerig fyllning. 7.2 Laboratorieanalyser i jord metaller I Tabell 8 visas en sammanställning av analysresultat för metaller från analyserade jordprov. Analysresultaten jämförs mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) samt mindre känslig markanvändning (MKM). Fullständiga laboratorierapporter visas i Bilaga (39)

24 repo001.docx Tabell 8. Analysresultat för metaller från analyserade jordprov. Resultaten jämförs mot bakgrundsvärden framtagna av Naturvårdsverket samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Samtliga halter redovisas i mg/kg TS. Provpunkt 15S12J, 15S13J, 15S15J 15S12J, 15S13J, 15S15J 15S12J, 15S13J, 15S15J 15S16J 15S16J 15S11J,15S17J 15S11J 15S11J ProvID 15S12/ 13/15J 0-0,5 15S12/ 13/15J 0,5-1 15S12/13/15J S16J 0-0,5 15S16J 0,5-1,5 15S11/17J 0-0,5 15S11J 1-1,5 15S11J 1,5-2,5 Djup (m) 0-0,5 0, ,5 0,5-1,5 0-0,5 1-1,5 1,5-2 Bakgrundshalt (NV, 2009) KM MKM Arsenik 1,04 3,04 3,01 2,56 3,64 2,08 3,69 1, Barium 23,3 53,7 76,3 31,6 77,5 37,1 93,2 61, Kadmium <0.10 0,105 0,139 0,112 0,26 0,143 0,648 0,308 0,2 0,5 15 Kobolt 8, ,13 8,1 7,84 15,3 9, Krom 21,1 36,1 32,3 28,6 22,1 24,6 44,5 31, Koppar 15,7 24,1 27,3 23,2 39,8 36,6 39,6 30, Kvicksilver <0.20 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,1 0,25 2,5 Nickel 9,2 21,7 22,5 14,4 13, ,3 20, Bly 7,5 15,2 20,1 10, ,9 15, Vanadin 35,2 43,1 37, ,2 48,9 34, Zink 48,8 82,5 89, , Av tabellen framgår att prov 15S16J 1-1,5 uppvisar halter av bly ca 2,5 gånger över Naturvårdsverkets generella riktvärde för MKM. Prov 15S11J 1-1,5 uppvisar halter av kadmium och kobolt strax över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM samt halter av zink över riktvärdet för MKM. Övriga prover uppvisar inga halter av metaller över riktvärdet för KM. I Tabell 9 och 10 presenteras statistik för metallhalter uppmätta inom 0-0,5 m samt > 0,5 m från markytan. I det statistiska underlaget för nivå 0-0,5 m har resultat från tidigare undersökning räknats med. Då inga prover > 0,5 m från markytan analyserats vid tidigare undersökning baseras statistiken för denna nivå endast på prover analyserade vid provtagning den Värden under laboratoriets rapporteringsgräns har behandlats som halva rapporteringsgränsen vid beräkning av medelvärde. 21 (39)

25 repo001.docx Tabell 9. Statistik för uppmätta metallhalter inom 0-0,5 m från markytan. Halterna jämförs mot bakgrundsvärden framtagna av Naturvårdsverket samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Samtliga halter redovisas i mg/kg TS. 0-0,5 m Min Max Median Medel Std n Bakgrunds-halt KM MKM Arsenik 1,04 6,64 3,31 3,78 2, Barium 23,3 113,0 37,1 56,39 34, Kadmium <0,1 0,15 <0,1 0,08 0,04 9 0,2 0,5 15 Kobolt 6,5 14,9 8,34 9,5 2, Krom 18,6 51,4 24,6 29,77 10, Koppar 15,7 37,9 24,3 27,52 7, Kvicksilver <0.20 <1.0 <1.0 < ,1 0,25 2,5 Nickel 9,20 34,00 14,0 17,47 7, Bly 7,5 22,7 17,8 15,71 5, Vanadin 27,2 50,6 35,2 37,76 7, Zink 48,8 121,0 82,1 85,24 23, Tabell 10. Statistik för uppmätta metallhalter djupare än 0,5 m från markytan. Halterna jämförs mot bakgrundsvärden framtagna av Naturvårdsverket samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Samtliga halter redovisas i mg/kg TS. 22 (39) >0,5 m Min Max Median Medel Std Antal Bakgrundshalt KM MKM Arsenik 1,68 3,69 3,04 3,01 0, Barium 53,70 93,20 76,30 72,38 13, Kadmium 0,11 0,65 0,26 0,29 0,19 5 0,2 0,5 15 Kobolt 8,1 15,3 11,0 10,94 2, Krom 22,1 44,5 32,3 33,34 7, Koppar 24,1 39,8 30,1 32,18 6, Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 < ,1 0,25 2,5 Nickel 13,8 32,3 21,7 22,16 5, Bly 15,2 1330,0 20,1 280,8 524, Vanadin 34,4 48,9 43,1 41,62 5, Zink 82,5 873,0 124,0 270,6 303, Av Tabell 9 framgår att inga halter av metaller över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM uppmätts i prov tagna inom 0,5 från markytan. Median och medelhalt för bly och zink överskrider bakgrundshalter men underskrider riktvärdet för KM. Övriga median och medelvärden underskrider bakgrundsvärdena. På större djup än 0,5 m från markytan har halter av kobolt uppmätts över riktvärdet för KM samt bly och zink över riktvärdet för MKM (Tabell 10). Av tabell 6 framgår att de förhöjda halterna är begränsade till 2 punkter, 15S16J 0,5-1,5 samt 15S11J 1-1,5 och att

26 repo001.docx standardavvikelserna är stora för dessa metaller. Detta indikerar att dessa provpunkter utgör andra föroreningspopulationer dvs. andra generationer av fyllning. I djup fyllning överskrider median och medelvärden bakgrundsvärdena för ett flertal metaller. I samtliga fall, utom för bly och zink, endast dock med liten marginal. 7.3 Laboratorieanalyser i jord organiska föroreningar I Fel! Hittar inte referenskälla. visas en sammanställning av analysresultat för alifater, aromater (inklusive PAH) från analyserade jordprov. Analysresultaten jämförs mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) samt mindre känslig markanvändning (MKM). Fullständiga laboratorierapporter visas i Bilaga 4. För de organiska föroreningarna bör inga bakgrundshalter förekomma i jorden. Uppmätta värden har därmed endast jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Tabell 11. Analysresultat för alifater, aromater och PAH från analyserade jordprov. Resultaten jämförs mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV,2009). Samtliga halter redovisas i mg/kg TS. Provpunkt 15S12J, 15S13J, 15S15J 15S12J, 15S13J, 15S15J 15S12J, 15S13J, 15S15J 15S16J 15S16J 15S11,15S17J 15S11J 15S11J ProvID 15S12/ 13/15J 0-0,5 15S12/ 13/15J 0,5-1 15S12/13/15J S16J 0-0,5 15S16J 0,5-1,5 15S11/ 17J 0-0,5 15S11J 1-1,5 15S11J 1,5-2,5 Djup (m) 0-0,5 0, ,5 0,5-1,5 0-0,5 1-1,5 1,5-2 Alifater >C5- C8 < <10.0 <10.0 < Alifater >C8- C10 <10 <10.0 <10.0 <10.0 <10.0 <10.0 <10.0 < Alifater >C10-C12 <10 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C12-C16 <10 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C16-C35 14 <20 <20 <20 29 <20 <20 < Aromater >C8-C10 <0.480 <0.480 <0.480 <0.480 <0.480 <0.480 <0.480 < Aromater >C10-C16 <1.24 <1.24 <1.24 <1.24 <1.24 <1.24 <1.24 < Aromater >C16-C35 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 < PAH L <0.12 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 < PAH M <0.20 <0.25 <0.25 <0.25 0,38 <0.25 <0.25 < PAH H <0.32 <0.32 <0.32 <0.32 0,8 <0.32 <0.32 < KM MKM 23 (39)

27 repo001.docx Av tabellen framgår att inga halter av aromater, alifater eller PAH har uppmätts över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM. I Tabell 12 och 13 presenteras statistik för alifater, aromater och PAH uppmätta inom 0-0,5 m samt > 0,5 m från markytan. I det statistiska underlaget för nivå 0-0,5 m har resultat från tidigare undersökning räknats med. Då inga prover > 0,5 m från markytan analyserats vid tidigare undersökning baseras statistiken för denna nivå endast på prover analyserade vid provtagning den Värden under laboratoriets rapporteringsgräns har behandlats som halva rapporteringsgränsen vid beräkning av medelvärde. Tabell 12. Statistik för uppmätta halter av alifater, aromater och PAH inom 0-0,5 m från markytan. Halterna jämförs mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV,2009). Samtliga halter redovisas i mg/kg TS. 0-0,5 m Min Max Median Medel Std Antal KM MKM Alifater >C5-C8 <10 <10 <10 < Alifater >C8-C10 <10 <10 <10 < Alifater >C10-C12 <20 <20 <20 < Alifater >C12-C16 <20 <20 <20 < Alifater >C16-C35 <20 <20 <20 < Aromater >C8-C10 <0.480 <1.0 <1.0 < Aromater >C10-C16 <1.0 <1.24 <1.0 < Aromater >C16-C35 <1.0 <1.0 <1.0 < PAH L <0.15 <0.15 <0.15 < PAH M <0.20 0,23 <0.25 0,13 0, PAH H <0.3 0,25 <0.3 0,16 0, (39)

28 repo001.docx Tabell 13. Statistik för uppmätta halter av alifater, aromater och PAH mer än 0,5 m från markytan. Halterna jämförs mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV,2009). Samtliga halter redovisas i mg/kg TS. >0,5 m Min Max Median Medel Std Antal KM MKM Alifater >C5-C8 <10 <10 <10 < Alifater >C8-C10 <10 <10 <10 < Alifater >C10-C12 <20 <20 <20 < Alifater >C12-C16 <20 <20 <20 < Alifater >C16-C35 <20 <20 <20 < Aromater >C8-C10 <0.480 <1.0 <1.0 < Aromater >C10-C16 <1.0 <1.24 <1.0 < Aromater >C16-C35 <1.0 <1.0 <1.0 < PAH L <0.15 <0.15 <0.15 < PAH M <0.25 0,38 <0.25 0,18 0, PAH H <0.32 0,8 <0.32 0,29 0, Av tabell 12 och 13 framgår att inga halter av alifater, aromater eller PAH över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM uppmätts i prov tagna inom området. För övriga analyserade organiska föreningar så som PFAS, klorerade kolväten, klorerade bensener, klorerade fenoler, PCB och BTEX har inga halter över laboratoriets rapporteringsgräns uppmätts (Bilaga 4). 7.4 Laboratorieanalyser i vatten metaller I Tabell 14 visas en sammanställning av analysresultat för metaller från analyserade vattenprov. Analysresultaten jämförs mot Naturvårdsverkets riktvärden för effekter på grundvatten samt SGUs riktvärden för grundvatten på nationell nivå. Fullständiga laboratorierapporter visas i Bilaga (39)

29 repo001.docx Tabell 14. Analysresultat för metaller från analyserade vattenprov. Resultaten jämförs mot Naturvårdsverkets underlag i riktvärdesberäkningen för spridning till grundvattenakvifär (Ckrit-gw) samt SGUs riktvärden för grundvatten på nationell nivå. Samtliga halter redovisas i µg/l. Punkt Provmärkning 15S3V (brunn) 15S12J 15S15J Ämne Arsenik Barium Kadmium Krom Kobolt Koppar Kvicksilver Bly Molybden Nickel Vanadin Zink Enhet Ckrit -gw (NV 5976, 2009) Riktvärden på nationell nivå, SGU-FS 2008:2 15S3V 15S4V 15S5V µg/l 5 10 <2 2,6 <1 µg/l ,7 20,6 30,2 µg/l 2,5 5 <0,05 <0,5 <0,5 µg/l 25 <0,5 <5 <5 µg/l 5 0,3 2,35 1,78 µg/l 50-1,7 <1 µg/l 0,5 1 <0,02 <0,01 <0,01 µg/l 5 10 <0,2 <1 <1 µg/l 35 <0,5 6 1 µg/l 10 <0,5 <1 1,6 µg/l 30 0,201 <5 <5 µg/l <2 <2 Av tabellen framgår att inga metaller uppmätts i halter över Naturvårdsverkets underlag för spridningsriktvärdet till grundvatten eller SGUs riktvärden. Metallhalterna bedöms vara låga i analyserade vatten. 7.5 Laboratorieanalyser i vatten organiska föroreningar I Tabell 15 visas en sammanställning av analysresultat för alifater, aromater, BTEX och PAH från analyserade vattenprov. Analysresultaten jämförs SPIMFAB:s riktvärden för grundvatten (riktvärden för vatten ämnat för bevattning har uteslutits då detta inte anses aktuellt inom fastigheten). Fullständiga laboratorierapporter redovisas i Bilaga (39)

30 repo001.docx Tabell 15. Analysresultat för alifater, aromater, xylener och PAH från analyserade vattenprov. Resultaten jämförs mot SPIMFAB:s riktvärden för grundvatten för ytvatten, ånginträngning och förekomst av fri fas. Samtliga halter redovisas i µg/l. Punkt ProvID SPIMFAB:s riktvärden för grundvatten (SPI, 2011) Ämne Enhet Ytvatten Ånginträgning Fri fas 15S3V (brunn) 15S12J 15S15J 15S3V 15S4V 15S3V Alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 Alifater >C16-C35 µg/l <10 <10 <10 Aromater >C8- C10 µg/l <0.30 <0.30 <0.30 Aromater >C10- C16 µg/l <0.775 <0.775 <0.775 Aromater >C16- C35 µg/l <1.0 <1.0 <1.0 Bensen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 Toluen µg/l <0.20 <0.50 <0.50 Etylbensen µg/l <0.20 <0.10 <0.10 Xylener, summa µg/l <0.20 <0.20 <0.20 PAH L µg/l <0.015 < ,14 PAH M µg/l <0.025 < ,32 PAH H µg/l 0, <0.040 < ,011 Av tabellen framgår att inga halter över SPIMFAB:s riktvärden för grundvatten uppmätts i något av vattenproven även om låga halter PAH över laboratoriets rapporteringsgräns förekommer i ett vattenprov. I Tabell 16 visas en sammanställning av analysresultat för PFAS från analyserade vattenprov. Fullständiga laboratorierapporter visas i Bilaga (39)

31 repo001.docx Tabell 16. Analysresultat för PFAS från analyserade vattenprov. Samtliga halter redovisas i ng/l. Punkt 15S12J 15S15J Ämne ProvID 15S4V 15S5V PFBA perfluorbutansyra ng/l PFPeA perfluorpentansyra ng/l <10 <10 PFHxA perfluorhexansyra ng/l <10 <10 PFHpA perfluorheptansyra ng/l <10 <10 PFOA perfluoroktansyra ng/l <10 <10 PFNA perfluornonansyra ng/l PFDA perfluordekansyra ng/l <10 <10 PFUnDA perfluorundekansyra ng/l 12 <10 PFDoDA perfluordodekansyra ng/l <10 <10 PFBS perfluorbutansulfonat ng/l <10 <10 PFHxS perfluorhexansulfonat ng/l <10 <10 PFOS perfluoroktansulfonat ng/l <10 <10 PFDS perfluordekansulfonat ng/l <10 <10 PFOSA perfluoroktansulfonamid ng/l <10 <10 6:2 FTS Fluortelomersulfonat ng/l <10 <10 Av Tabell 16 framgår att perfluorbutansyra (PFBA) och perfluornonansyra PFNA uppmätts i halter över laboratoriets rapporteringsgräns i både prov 15S4V och 15S5V. I prov 15S4V har dessutom halter av perfluorundekansyra (PFUnDA) uppmätts i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. 7.6 Radon Uppmätta radonhalter redovisas i Tabell 17. Halterna jämförs mot klassindelningen låghögradonmark. Tabell 17. Uppmätta radonhalter. Halterna jämförs mot klassindelningen låg-, medel- och högradonmark. Punkt kbq/m 3 (kbq/m 3 ) Lågradonmark Medelradonmark (kbq/m 3 ) Högradonmark (kbq/m 3 ) 15SR1 10 < >50 15SR2 26 < >50 15SR3 78 < >50 Av tabellen framgår att de uppmätta halterna inom området varierar kraftigt där den högsta halten uppfyller kriterier för högradonmark. 28 (39)

32 repo001.docx Gammahalter mättes också direkt med gammameter. Uppmätta gammahalter varierade från 0,1 till 0,22 µsv/h. Högst halter uppmättes från block i provgrop 15S16J. Uppmätta halter från material i gropen varierade dock från 0,1-0,22 µsv/h. Samtliga halter underskred riktvärdet för gammastrålning på 0,3 µsv/h. 7.7 Diskussion Potentiella metall-, PCB, alifat-och aromatföroreningar som uppkommit från olika källor relaterade till industriverksamhet som bedrivits inom fastigheten förväntas förekomma i högst halter inom det översta marklagret på grund av sina adsorberande egenskaper. Detsamma gäller PFAS föroreningar i jord. Då inga anmärkningsvärt förhöjda halter av dessa ämnen påträffats inom den översta halvmetern vid undersökning 2010 eller vid aktuell kompletterande undersökning bedöms identifierade källor kopplade till de ovan nämnda ämnena inte utgöra någon betydande miljö- eller hälsorisk inom området. Ett undantag utgörs av de fyllnadsmassor med rikliga inslag av byggavfall som identifierats i områdets sydvästliga samt centrala/nordöstliga delar. Fyllningen har inte kunnat avgränsas men bedömd utbredning finns redovisad i Figur 8. Figur 10. Bedömd utbredning av fyllning med förhöjda föroreningshalter. I fyllnadsmassorna har följande ämnen uppmätts i halter över Naturvårsverkets generella riktvärden för förorenad mark: 29 (39)

33 repo001.docx Bly - Kadmium - Kobolt - Zink En förenklad riskbedömning har utförts för de ovan nämnda föroreningarna. Resultaten från riskbedömningen behandlas i nästkommande avsnitt, 8 Förenklad riskbedömning. Av de mer spridningsbenägna föroreningarna så som PFAS, klorerade kolväten, klorerade bensener, klorerade fenoler samt alifater, aromater, PAH och BTEX har inga anmärkningsvärda halter påträffats inom området, varken i jord eller i vattenprover. Identifierade källor förknippade med de nämnda föroreningarna bedöms därmed inte utgöra någon betydande miljö- eller hälsorisk inom området. De PFAS föroreningar som uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns i vattenprover har ingen korrelation med halter uppmätta i jordprov. Halterna ligger i nivå med uppmätta bakgrundshalter av PFOS och PFOA för urban miljö. Detta indikerar att föroreningarna kan härstamma från andra källor utanför fastigheten. I och med den stora provtagningsskala som använts vid provtagningen bör halter av PFAS i jord ha överstigit laboratoriets rapporteringsgränser om betydande mängder PFAS baserat släckskum använts inom fastigheten. Dessutom borde halter av PFAS i grundvatten varit betydligt högre. PFAS bedöms därmed inte utgöra någon betydande miljö- och hälsorisk inom fastigheten. Föroreningshalter i vattenprov taget från brunnen är generellt något lägre än de som uppmätts i vattenprov från provgropar. Detta indikerar att vattnet i brunnen är skilt från grundvattenmagasinet. Halterna är dock så pass låga att några säkra slutsatser inte går att dra. Radonundersökningen har visat spridda resultat. I punkt 15SR3 tagen i fyllning med mycket block och byggavfall noterades en halt på 78 kbq vilket motsvarar högradonmark (> 50 k Bq). I de två övriga punkterna, vilka togs i mark med tätare lerfyllning noterades halter på mellan kbq, vilket motsvarar normalradonmark. Detta får ses som en indikation om att det kan förekomma höga radonhalter inom fastigheten. För att få en säkrare uppfattning rekommenderas att en kompletterande radonmätning genomförs. Denna kan med fördel genomföras i byggskedet då överskottsmassor avlägsnats. 8 Förenklad riskbedömning Konceptuell modell enligt KM 30 (39) Marken inom området kommer att användas till bostäder i form av bostadsrätter. Inom rimligt tidsperspektiv kommer markanvändningen knappast att förändras. Av den

34 repo001.docx anledningen bedöms Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för KM - känslig markanvändning kunna användas inom området. I Figur 9 visas en konceptuell beskrivning av exponeringsvägar för människor i Naturvårdsverkets modell för KM. Figur 9. Exponeringsvägar i Naturvårdsverkets modell för KM (Naturvårdsverket, 2009a och b).. Viktiga skyddsobjekt i Naturvårdsverkets modell är människor och miljön inom området samt grund- och ytvatten som naturresurser. För KM antas att föroreningar från området kommer att belasta yt- och grundvattenrecipienter dvs. viktiga naturresurser. Grundvatten inom och intill området ska skyddas. En utspädning till viktigt ytvatten antas 1/4000 där ekologin i ytvattnet skyddas Områdesspecifik bedömning Vi bedömer att de antagande som Naturvårdsverket gjort för KM ger en försiktig bedömning av miljö- och hälsoriskerna som restföroreningar i jorden inom området kan utgöra. Inom aktuellt område utgör, baserat på analysresultaten, fyllning med inslag av byggavfall den mest betydande föroreningskällan. Skydd av markmiljön inom området Vi bedömer att skyddsnivån för KM mycket väl kommer att täcka in nödvändigt skydd för de markekologiska funktionerna inom området. Observera att i bygg- och anläggningsmaterial under t.ex. garage eftersträvas material med liten möjlighet till normal ekologisk funktion för att förhindra t.ex. luktproblem, stabilitetsproblem m.m. Vidare är anläggningsjordar under byggnader sällan lämpliga för markekologiska processer eftersom de har dålig textur, fukthållande egenskaper samt lågt organiskt och näringsinnehåll. Skydd av människors hälsa i framtida markanvändning Människor kommer att vistas heltid inom området, d.v.s. människor antas kunna exponeras för föroreningar 365 dagar per år. Då största delen av området kommer att 31 (39)