Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd

Transkript

1 Samhällsekonomi så skapas vår välfärd

2 Om Ekonomifakta Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder oss till alla som snabbt behöver fakta om jobben, företagandet och tillväxten. På finns enkel, tillgänglig information om Sveriges ekonomi och företagsamhet. Vi presenterar kända och okända fakta om ekonomi, som hjälper alla att få en större förståelse för samhället. Våra källor är offentlig svensk och internationell statistik. På Ekonomifaktas hemsida kan du göra ett kunskapstest, kolla upp ekonomibegrepp i ordlistan, räkna ut din skatt och ställa frågor om ekonomi. är en användbar källa bland annat för skolarbete, både för lärare och elever. Hör gärna av dig till oss om du har frågor eller funderingar kring svensk ekonomi. Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter. Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. KONTAKTA GÄRNA EKONOMIFAKTA Storgatan 19, Stockholm Telefon: Fax: ekonomifakta@ekonomifakta.se Testa dina kunskaper och lär dig mer på 2 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

3 INNEHÅLL Om Ekonomifakta 2 Tänk om Sverige var en by... 4 Så skapas vår välfärd 6 Vad kostar välfärden? 8 Entreprenörerna 10 Företagen 12 Offentlig sektor 14 Hur globaliserad är du? 16 Uppslaget Samhällsekonomi så skapas vår välfärd Skriften fokuserar på företagen och den offentliga sektorns roller i det ekonomiska kretsloppet och i skapandet av vår välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges roll i den globala ekonomin och hur välfärden påverkas av ökad globalisering. Vad händer när Du är med! 19 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 3

4 Tänk om Sverige var en by... De flesta av oss vill leva gott. Vi vill kunna bo bra, äta bra, hålla oss friska, lära oss saker, ha tid att träffa vänner, se en film då och då och kanske ha råd att resa. Vi har alla egna idéer om vad som är viktigt och hur vi vill leva. Men för att få det liv vi vill, måste vi utnyttja de resurser vi har på ett bra sätt. Vi behöver ta vara på vår tid, våra kunskaper och det vi äger. Ofta tänker vi på pengar när vi hör ordet ekonomi, men ekonomi betyder egentligen hushållning. Det handlar alltså om hur vi utnyttjar det vi har, för att få det vi behöver och önskar. Det är det som är ekonomi. Ofta är ekonomi rätt lätt att förstå när det handlar om vår egen eller vår familjs ekonomi. Vi har koll på hur mycket vi själva arbetar, vår utbildning och vår lön. Och även om vi inte alltid vet exakt, så har de flesta av oss en viss känsla för hur mycket pengar vi gör av med och på vad. STORA SIFFROR Precis som vi alla har en ekonomi, så har hela Sverige en ekonomi. Hur vi tar vara på Sveriges resurser avgör hur vi som svenskar kan leva våra liv, i dag och i framtiden. Jämfört med vår egen privatekonomi kan ekonomin för hela Sverige vara svår att överblicka. Dels används ofta 4 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

5 andra begrepp, dels blir siffrorna väldigt stora. Vad säger det oss till exempel att vi har en arbetslöshet på flera hundratusen personer, att utbildningsutgifterna är sex procent av ekonomin, eller att statsskulden är cirka 1100 miljarder? Är det mycket eller lite? Bra eller dåligt? För de flesta människor handlar arbetslösheten sällan om det totala antalet arbetslösa, utan om att man själv är arbetslös eller om att någon man känner är det. Och hur stor andel av Sveriges ekonomi som går till utbildning är sällan lika viktigt som att man har förtroende för sin egen lärare. Det är få som ligger vakna på nätterna för att statsskulden är hög, men om de egna skulderna är stora och man inte har råd att bo kvar i sitt hus så blir det mer kännbart. SVERIGE SOM EN BY Vi ska försöka göra de stora siffrorna lite mer begripliga. I Sverige bor drygt nio miljoner människor och antagligen känner du inte så många av dessa. Men låt oss istället föreställa oss Sverige som en liten by med 100 invånare där alla känner varandra. Hur människor fördelar sin tid i byn är exakt samma som i det verkliga Sverige. Hur skulle den byn se ut? I en sådan by med 100 invånare skulle 50 vara kvinnor och 50 män. Med samma fördelning, som det är i det verkliga Sverige, så är det 49 personer i byn som arbetar. Sedan är: EKONOMIN FÖRÄNDRAS Drygt 50 bybor arbetar alltså inte. Alla dessa måste ändå äta, ha någonstans att bo, kunna få vård och ha det lite trevligt ibland. De pengar som de 49 som arbetar tjänar måste därför räcka även till de som inte arbetar. Hur byborna har det påverkas av vilka de är och vad de gör. Om andelen bybor som är barn eller äldre ökar, är det fler som behöver bli försörjda. Då minskar de tillgängliga resurserna i byn. Ett annat exempel är att ekonomin i byn skulle förbättras om en av de sjukskrivna blir frisk och kan börja arbeta. Då skulle resurserna öka. Om ytterligare en bybo startar ett företag och börjar anställa kan det vara lättare för dem som är arbetslösa att börja jobba igen. Då skulle också ekonomin i byn bli bättre, och resurserna räcka till mer. BYN SVERIGE (100 st) UPPDELADE EFTER AKTIVITET 2010 UPPGIFTER 1. Använd fakta om Sverige för att ta reda på mer om Byn Sverige. Hur många av byborna tror du driver företag? Hur många har läst på universitet? Hur många arbetar inom den offentliga sektorn? Använd gärna där hittar du mycket fakta och siffror. 2. Blev du förvånad när du fick veta vad männi skorna i byn gjorde? Trodde du att det var fler i byn som arbetade? I byn är det 37 personer som är barn under 15 år, äldre över 74 år, pensionärer, värnpliktiga och hemarbetande. BARN (-15), ÄLDRE (+74) OCH PENSIONÄRER SAMT VÄRNPLIKTIGA, HEMARBETANDE ETC 37 st SYSSELSATTA 49 st ARBETSLÖSA 4 st SJUKA OCH FTP 4 st STUDERANDE 6 st KÄLLA: SCB UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 5

6 Så skapas vår välfärd Hur vi tar vara på våra resurser avgör vilka möjligheter vi har till en god välfärd. Den svenska ekonomin är ett kretslopp som hela tiden producerar välfärd. När ekonomin växer kan välfärden öka för alla. Oavsett vad vi prioriterar i livet så skapas våra möjligheter i hög grad av vilken tillgång vi har till olika varor och tjänster. De varor och tjänster vi har möjlighet att ta del av kallas sammantaget för vår välfärd. Till exempel består välfärden av vår tillgång till mat, kläder, boende, nöjen, utbildning och resor. Välfärden består också av vår trygghet som tillgång till försörjning när vi är arbetslösa, pension när vi blir gamla och vård när vi blir sjuka. Utan något av detta är det svårt att leva ett gott liv. Välfärd kan alltså vara många olika saker. Men oavsett vilken typ av välfärd som är viktig för dig så skapas din välfärd av hur vi gemensamt tar vara på våra resurser. Därför är det viktigt att förstå hur ekonomins olika delar hänger ihop. Låt oss titta närmare på hur det går till. ENTREPRENÖRERNA Entreprenörer är människor som har förmågan att se ett behov och komma på ett sätt att tillgodose det. Till exempel genom att skapa en ny produkt eller tjänst. Eller genom att vidareutveckla något som redan finns och göra det på ett annorlunda och smartare sätt. Den förmågan gör att det startas nya företag i Sverige. Många entreprenörer är egna företagare. Men även en anställd kan vara entreprenör, genom att bidra med sin idérikedom och förmåga att se möjligheter i det företag där han eller hon arbetar. En entreprenör som väljer att starta ett företag satsar pengar i sitt företag och engagerar sig för att företaget ska bli framgångsrikt och skapa vinst. SÅ SKAPAS DIN VÄLFÄRD ger valuta till import varor och tjänster Din välfärd som producerar exporterar producerar och säljer varor och tjänster välfärds- och trygghetstjänster Företag skapar jobb skatter finansierar Offentlig sektor ger jobb ger vinst investerar privata pengar affärsidé Entreprenören 6 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

7 Välfärden består bland annat av vår tillgång till mat, till exempel sushi. FÖRETAGEN Om affärsidén är bra och allt går väl kan entreprenören bygga upp ett lönsamt företag. Det betyder att det finns kunder som vill köpa den vara eller tjänst som företaget säljer och att det blir pengar över till ägarna. När ett företag växer behöver man i allmänhet också anställa fler medarbetare. Dessa personer bidrar med sin kunskap och tid för att utveckla företagets varor och tjänster, och i utbyte får de lön från företaget. När en affärsidé förverkligas och blir till ett lönsamt företag så skapas alltså välfärd för flera olika grupper. Kundernas välfärd ökar eftersom de får möjlighet att köpa nya, bättre eller billigare produkter än de som fanns tidigare. De anställdas välfärd ökar eftersom de får lön som de kan använda för att köpa sådant de behöver och önskar. Och ägarnas välfärd ökar eftersom de får del av företagets vinst och därigenom betalt för den risk de tagit. Ägarna kan antingen använda vinsten för att investera i företaget och få det att växa eller använda vinstpengarna själva och genom det öka sin egen konsumtion av varor och tjänster. Förutom detta bidrar lönsamma företag till välfärden genom att betala skatt. När företaget betalar lön till de anställda går till exempel en viss del till inkomstskatt och arbetsgivaravgift. En del av vinsten går till skatt. OFFENTLIG SEKTOR Den offentliga sektorn finansieras genom skatter och avgifter. En stor del av skatterna går till att producera olika typer av välfärdstjänster inom den offentliga sektorn. En del av den offentliga sektorn är till exempel sjukvården och skolan, som i Sverige nästan helt betalas med skattepengar. Andra välfärdstjänster från den offentliga sektorn är det allmänna försäkringssystemet, allmän pension, stora delar av lokaltrafiken, förskolan, biblioteken, de flesta badhus och fritidsgårdar. I den offentliga sektorn ingår också försvaret, polisen, brandkåren, domstolarna, alla myndigheter och nästan alla vägar. De tjänster som den offentliga sektorn producerar skapar välfärd för alla medborgare, som får ta del av dessa tjänster. Den offentliga sektorn är också en stor arbetsgivare som bidrar till välfärden genom att betala lön till alla de som jobbar inom exempelvis sjukvården och brandkåren. För att den offentliga sektorn ska kunna producera dessa tjänster krävs alltså att det kommer in pengar i skatt. Alla som arbetar betalar inkomstskatt, som tillsammans med skatterna från företagen är de största skatteintäkterna för staten. UPPGIFTER 1. Vilken typ av välfärd är viktigast för dig, i just det här skedet i livet? Tror du att den välfärd du tycker är viktigast nu kommer att vara samma om fem eller tio år? 2. Diskutera hur välfärd som skapas av företag skiljer sig från välfärd som skapas inom den offentliga sektorn. 3. Den offentliga sektorn finansieras, som sagt, via skatter och avgifter. Kan du ge några exempel på sådana avgifter? UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 7

8 Vad kostar välfärden? Varje dag tar vi del av olika välfärdstjänster, som vi betalat för genom skatter. Ofta tänker vi inte på att dessa tjänster kostar oss pengar, och få vet exakt hur mycket. Låt oss se hur vardagen kan se ut för tre vanliga svenskar. FATIMA, 16 ÅR Fatima går andra året på samhällsprogrammet. På morgonen tar hon bussen till skolan. Det är en solig och fin dag och hon är på gott humör. Hon lyssnar lite på musik och tittar ut genom rutan på de mötande bilarna. Under lunchen pratar hon med en kompis som har brutit benet i en skidbacke. Fatima skriver sitt namn och ritar en glad gubbe på gipset med en spritpenna. På gympan efter lunch åker klassen skridskor i ishallen. Efter skolan går hon och hennes kusin och ser en amatörteaterpjäs. Hennes kusin går i samma skola, så de ses ofta. Efteråt sitter de kvar en stund och fikar. När hon kommer hem på kvällen tittar hon lite på TV och chattar med några kompisar innan hon går och lägger sig. ERIK, 33 ÅR Erik vaknar tidigt och gör frukost till sin sambo och sina två barn. Efter frukosten tar han bilen, lämnar barnen på dagis och åker vidare till sitt jobb inne i staden. Han tar motorvägen, den är snabbast och han slipper köerna. Eriks syster har väntat barn och på eftermiddagen ringer hon med en glad nyhet. Barnet föddes tidigare på morgonen, med kejsarsnitt. Erik bestämmer sig för att gå tidigt från jobbet och hälsar på sin syster på sjukhuset. Efter middagen hemma passar Erik på att ringa sin mamma, som bor på ett äldreboende i staden. Hon mår bra, men är lite trött. VÄLFÄRDSTJÄNSTER Kommunal buss cirka 20 kr per dag för en elev. Gymnasieskola drygt 560 kr per dag och för en elev. Skollunch cirka 25 kr per elev och dag. Vård när man brutit ett ben cirka kr per patient. Kommunalt kulturstöd 1275 kr per invånare och år. VÄLFÄRDSTJÄNSTER Förskola cirka per kommuninvånare och år. Motorväg cirka per meter. Kejsarsnitt cirka per tillfälle. Äldreomsorg cirka kr per kommuninvånare och år. Pension runt kr i månaden per pensionär. 8 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA KÄLLOR: SKL, SCB, ESV, Kulturrådet, IAF, Pensionsmyndigheten, Trafikverket, Facket för skogs-, trä och grafisk bransch, Swedbank och Trafikanalys.

9 JOHN, 45 ÅR John är ensamstående. Han har jobbat som mekaniker på en verkstad i tio år, men sedan två månader är han arbetslös. Det är trist att inte ha något jobb, men än är det ingen panik. Efter frukost läser han tidningen och ringer på några jobbannonser. Sedan tar han sin moped in till staden. Huset där han bor ligger en bit ut och vägen slingrar sig fram. För att hålla sig igång innan han får jobb har John börjat träna mer. Han går till badhuset och simmar en timme. Sedan går han till biblioteket, surfar lite och pratar med några han känner. På eftermiddagen har han ett möte med en handläggare på Arbetsförmedlingen. Han berättar om hur det går med jobbsökandet och får några tips på nya företag som söker efter personal. På vägen hem åker han förbi en poliskontroll. Polis erna låter honom passera, men vinkar in dem som kör bil och låter förarna göra alkoholtest. VÄLFÄRDSTJÄNSTER Arbetslöshetsersättning cirka 600 kr per dag i medelpenning per arbetslös. Kommunala vägar och annan infrastruktur cirka kr per invånare och år. Kommunalt badhus cirka 65 kr per besök. Bibliotek cirka 50 kr per lånad bok. Kommunala personalkostnader cirka kr per invånare och år. Polis cirka 5 kr per invånare och dag. UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 9

10 Entreprenörerna WENNBLADS KAFÉ Tre egenskaper är särskilt viktiga för en entreprenör. Man ska dels kunna se möjligheter i omvärlden och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling. Man ska dels ha tillräcklig förståelse och kunskap för att starta och driva en verksamhet. Och så ska man även kunna engagera andra människor för att genomföra sin idé. Startår: 2006 Ägare: Anna Wennblad. Affärsidé: Att ta innerstadskafét till förorten och skapa en trevlig miljö med kreativ meny. ANNA WENNBLAD, KAFÉENTREPRENÖR Sedan ett år driver Anna Wennblad sitt eget kafé, Wennblads Kafé, i förorten Aspudden utanför Stockholm. Jag gillar att laga mat och att fika. Ofta när jag är på ett fik börjar jag tänka på hur man skulle kunna lägga upp maten bättre eller ändra på lokalen så det blir trevligare. Till slut tog jag steget och startade mitt eget kafé. När vi flyttade till Aspudden kände jag att det behövdes ett bra fik. Det skulle vara lite som ditt eget vardagsrum, fast på stan. Kaféer i förorten är ofta trista och känns billiga. Jag kände att det fanns ett sug efter ett bättre och mer genomtänkt ställe. Så en dag blev en lokal ledig, i samma kvarter som vi bor. Det gick inte att säga nej till att ha ett eget kafé och att ha fem minuter till jobbet! Jag blir fortfarande lite förvånad när vi ska öppna och det är kö utanför. Och allra roligast är det med alla stammisar. De kan beställa sin favoritmacka och säga Jag vet att jag är lite trist som alltid väljer den, men den är ju så god. Då känns det verkligen att jag gjort rätt. För mig betyder det också mycket att få bestämma själv. Ingen säger åt mig när jag ska städa lokalen eller vad vi ska ha på menyn. Att vara företagare är roligt, men jag hade nog aldrig startat något annat företag än ett kafé. CARL PLOGBÄCK, BABYGRUPPEN Vad fick dig att starta företag? Mellan läste jag ett magisterår i entreprenörskap på Stockholms universitet. Det var helt klart då mina tankar kring företagande tog fart på allvar. Inte minst då vi hade många inspirerande entreprenörer som kom och föreläste på vårt program. I början av 2005 startade jag en enskild firma och sysslade med konsultuppdrag. Ett år senare startade jag Baby - gruppen tillsammans med två kompisar. Hur var resan dit? Behövde du komplettera med kunskap för att kunna starta företaget? Resan till att jag startade mitt första företag var inte så speciellt svår. Jag behövde egentligen ingen specifik kunskap för att starta företaget utan det handlade mest om mod och att våga göra det man ville. Det är klart att mina tidigare studier har kommit till användning, men de har inte varit avgörande. Många unga tror säkert att man måste ha hur mycket erfarenhet som helst för att starta ett företag, men själva tanken är att man skaffar sig den viktigaste erfarenheten efteråt och under tiden man driver företaget. Att starta är inte svårt. Att våga är svårare. Vilka egenskaper tror du är viktigast för en framgångsrik entreprenör? Det finns många viktiga egenskaper hos en entreprenör och olika personer besitter olika viktiga kunskaper som kan komplettera varandra. Jag till exempel 10 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

11 ANTAL FÖRETAGARE SOM ANDEL AV ARBETSFÖR BEFOLKNING år 8,1 7,8 7,5 7,2 6,9 6,6 UPPGIFTER 6, PROCENT KÄLLA: Eurostat 1. Skulle du själv vilja starta ett företag, i så fall vilket? FÖRETAGARE (15-74 ÅR) ATTITYD TILL FÖRETAGANDE HOS UNGDOMAR (18-30 ÅR) UNGDOMARS UPPLEVDA FÖRDELAR MED ATT VARA FÖRETAGARE (18-30 ÅR) 2. På vilka sätt tror du att entreprenörer bidrar till välfärden i samhället? 3. Det blir vanligare att kvinnor driver företag, men fort- MÄN: 72% KVINNOR: 28% FÖDDA I SVERIGE: 84% FÖDDA UTOMLANDS: 16% VILL HELST VARA FÖRETAGARE: 38% VILL HELST VARA ANSTÄLLD: 62% FÖRVERKLIGA IDÉER: 66% SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE: 63% TJÄNA MYCKET PENGAR: 32% PERSONLIG UTVECKLING: 48% HÖGRE STATUS: 21% farande är det många fler män som gör det. Vad tror du att det beror på? KÄLLA: SCB, 2010 KÄLLA: Tillväxtverket,, Entreprenörskapsbarometern 2008 har ett väldigt kreativt tankesätt, klarar mig bra i olika sociala situationer och är uthållig, det vill säga ger inte upp så fort jag stöter på motstånd. Vad som också är viktigt för alla som startar eget, det är att man tror på sin affärsidé och verkligen har viljan och förmågan att genomföra den. En idé är nämligen helt värdelös om man inte kan göra någonting av den. Det har inneburit att man fått jobba extra en del och leva på knappa medel. Men det är något som man absolut får vara beredd på att göra om man vill lyckas. Det finns oftast inga snabba genvägar till framgång. Vad har varigt roligast/jobbigast? BABYGRUPPEN Roligast har varit att ge sig in i en bransch som man abso lut inte hade någon aning eller kunskap om. Känslan av att gå från idé till ett företag som börjar bli lönsamt på bara ett år, är otroligt kul och inte minst tillfredsställande. Jobbigast har varit att man haft en Startår: 2006 Ägare: Carl Plogbäck (bilden), Tobias Meschke och Olof Lorenzon äger 90 procent. Resten ägs av ett investmentbolag. Affärsidé: Erbjuder kurser för blivande och nyblivna föräldrar med kvalificerade kursledare. sämre ekonomi än de som har ett vanligt arbete. UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 11

12 Företagen I Sverige finns över företag. De drivs av företagare som vill göra vinst samtidigt som de bidrar till välfärden genom att erbjuda varor och tjänster och genom att betala lön till sina medarbetare. Att kunna köpa varor och tjänster är en viktig del av vår välfärd. Skillnaden mellan rika och fattiga länder handlar bland annat om medborgarnas möjlighet att kunna konsumera varor och ta del av ett större utbud av tjänster. Varje dag använder vi oss av en mängd varor och tjänster som gör livet enklare och tryggare. De allra flesta av dessa har producerats av företag. Vi vaknar i en säng som vi köpt från ett företag. Kläderna vi sätter på oss har vi köpt av ett företag, de har tillverkats av ett annat och ett tredje har fraktat dem till vår stad. Vi ringer i en telefon som ett företag har tillverkat, ett annat har sålt till oss och ett tredje ansvarar för att de ska gå att ringa i. Hur många företag har du nytta av under en vanlig dag, tror du? VINST OCH VÄLFÄRD Företagen är så vanliga i samhället att vi ofta inte ens tänker på dem. De bidrar till vår välfärd genom att sälja varor och tjänster som vi har nytta av. Ju bättre företagen är på att producera varor och tjänster som vi uppskattar och vill betala för, desto mer kan de bidra till vår välfärd. Vissa företag säljer sina varor och tjänster direkt till oss som konsumenter, till exempel klädbutiker och frisörer. Men det finns också många företag som säljer till andra företag, till exempel budfirmor, IT-konsulter och grossister. Ytterst är syftet med alla företag att gå med vinst. Man kan driva företag av många olika skäl (till exempel för att det är roligt), men för att företaget ska kunna överleva långsiktigt så måste det gå med vinst. Företag som inte går med vinst går med förlust och tvingas förr eller senare lägga ner sin verksamhet. Framgångsrika företag fokuserar därför på att över tid försöka öka sin vinst. Men för att öka vinsten måste företaget hela tiden bli bättre på att erbjuda nytta för sina kunder. Och eftersom kunderna kan välja att köpa från ett annat företag när som helst, så måste varje företag hela tiden bli bättre, för att kunna skapa vinst. Företagen konkurrerar med varandra om att erbjuda kunderna allt mer välfärd bättre varor och tjänster. Det är vi konsumenter som avgör om en vara eller en tjänst, som företaget erbjuder, verkligen bidrar till vår välfärd eller inte. De produkter som konsumenterna inte vill ha, kommer heller inte att bli köpta. Företag som erbjuder produkter som inte är efterfrågade kommer med tiden att börja gå med förlust och till slut försvinna. SKATT Företag bidrar också till välfärden genom att betala en rad olika skatter. En stor del av skatterna används för att finansiera den offentliga sektorns verksamhet. Alla företag betalar bolagsskatt (en skatt på företagets vinst) och alla företag med anställda betalar sociala avgifter (en skatt på de pengar företaget betalar i lön). Många företag betalar dessutom ett flertal särskilda skatter; till exempel reklamskatt, bränsleskatt och energiskatt. Det är inte bara de privata företagen som betalar skatt. Arbetsgivarna i den offentliga sektorn betalar också stora summor i skatt, till exempel arbetsgivaravgifter för alla dem som jobbar i skolan, inom polisen och kommunerna. Men de pengar som den offentliga sektorn betalar i skatt, kommer i sin tur från andra skatter. Företagen däremot bidrar med nya pengar, som kommer från det kunderna betalar. 12 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

13 Har du funderat över hur många företag som är involverade från det att mobiltelefonen du köpt tillverkats tills att du håller den i din hand? FÖRETAGEN FÖRÄNDRAS De allra flesta företag i Sverige är små. Allra vanligast är faktiskt enmansföretag, det vill säga företag som inte har några anställda alls. Det är bara 0,1 procent av före - tagen som har fler än 250 anställda. Men de stora företagen anställer å andra sidan många. Var tredje svensk arbetar i ett företag med över 200 anställda. Vilka branscher företagen finns i förändras hela tiden. Nya företag kommer och gamla försvinner. I början av 1900-talet var den vanligaste typen av företag jordbruk. Under många år var Sverige präglat av ett fåtal stora export företag. Ericsson, Astra Zeneca, SSAB och Electrolux är exempel på stora exporterande företag. Procent STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I SYSSELSÄTTNINGEN Procentuell andel av total sysselsättning Industrin företag som tillverkar varor är fortfarande en stor och viktig del av den svenska ekonomin. Men industrin sysselsätter inte längre lika många människor som tidigare. Istället har tjänsteföretagen tagit över en stor del av arbetskraften. Exempel på tjänsteföretag är fastighetsmäklarbyråer, arkitektkontor, städfirmor, hotell och resebyråer. FÖRETAGENS STORLEK UPPGIFTER 1. Ta reda på mer om ett företag, gärna ett på din ort. Vad gör företaget? Hur länge har det funnits? Vilka typer av kunder har företaget? Vilka gynnas av dess verksamhet och på vilket sätt? KÄLLA: SCB samt egna beräkningar JORD, SKOG, FISKE INDUSTRI TJÄNSTER OFFENTLIG SEKTOR Från och med 2009 är det gruppen år som avses medan det för åren innan är år som ingår. Dessutom har man gjort om indelningen mellan sektorerna. Från 2009 används SNI indelning 2007 istället för SNI 2002 som används för åren innan. Detta gör att siffrorna inte är helt jämförbara före 2009 och från 2009 och framåt. ENMANSFÖRETAG: 74% 1-9 ANSTÄLLDA: 22,2% ANSTÄLLDA: 3,2% ANSTÄLLDA: 0,5% > 250 ANSTÄLLDA: 0,1% KÄLLA: SCB, Varför tror du det finns så många enmansföretag i Sverige? 3. På vilket sätt tror du att medarbetarna i ett företag tjänar på att företaget går med vinst? UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 13

14 Offentlig sektor I genomsnitt betalar varje svensk 6,8 miljoner kronor i skatt under sitt liv. Mycket, men inte allt, går till att producera välfärdstjänster som alla svenskar får del av. VAD GÅR SKATTERNA TILL? Skolor Universitet Förskolor Sjukvård Äldrevård Pensioner Museer Bibliotek Alla kommuner Alla myndigheter Missbrukarvård Brandkår Polis Räddningstjänst Försvaret Domstolar Vägar Lokaltrafik Socialbidrag Bostadsbidrag A-kassa Sjukersättning Studiebidrag Partistöd Presstöd och mycket annat. När företag och enskilda personer betalar skatt så går pengarna till staten, kommunerna och till landstingen. Skatterna används till en mängd olika saker. I listan här bredvid kan du se exempel på olika typer av välfärd som skatterna går till. Gränserna för vilken typ av välfärd som produceras av staten, kommunerna respektive landstingen kan ibland vara lite otydliga. Men i princip har staten ansvar för det som är övergripande för hela landet. Där ingår till exempel det allmänna pensionssystemet, alla myndigheter, universiteten och försvaret. Kommunerna har huvudansvar för det som betalas med skatter i respektive kommun, till exempel äldrevården, förskolan, skolan och vissa vägar. Landstingen har ansvar för merparten av sjukvården och för lokaltrafiken. DEN OFFENTLIGA SEKTORN Sveriges ekonomi kan delas in i två sektorer; den offentliga och den privata. Den offentliga sektorn är den verksamhet som till allra största del bekostas av skatter. Företagen och deras verksamhet kallas för den privata sektorn. Till viss del är den offentliga och den privata sektorn lika varandra. Företagen producerar tjänster som människor efterfrågar och har nytta av och det gör den offent - liga sektorn också. Båda är alltså producenter av välfärd. Precis som företagen är staten, kommunerna och landstingen också arbetsgivare. År 2009 var 32 procent av svenskarna anställda inom den offentliga sektorn. Både den privata och den offentliga sektorn bidrar därför också till välfärden genom att ge de anställda jobb och betala dem lön. SKILLNADER Det finns dock också viktiga skillnader. Den viktigaste är att den offentliga sektorn i huvudsak inte skapar sina egna inkomster. Företag betalar hela tiden sina kostnader genom att kunderna betalar när de handlar. Om människor till exempel väljer att köpa mer spik eller tandkräm så betyder det att de företagen får in mer pengar, vilket gör att de kan öka sin produktion. Skolan och vården är dock beroende av skatter för att kunna bedriva sin verksamhet. Skatter är i stort sett det enda sättet de får in pengar på. För att den offentliga sektorn ska kunna erbjuda avgiftsfria skolor och avgiftsfri vård samt annan välfärd så är det viktigt att företagen går bra. Utan konkurrenskraftiga och lönsamma företag, som gör vinst och betalar löner, är det omöjligt att få in de skatter som behövs för den offentliga sektorn. Företagen påverkas dock inte på samma sätt av den offentliga sektorns ekonomi. 14 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

15 1 öre 14 öre ANDEL AV EN SKATTEKRONA, öre 3 öre 3 öre 9 öre 1 öre 1- ALLMÄN OFFENTLIG FÖRVALTNING: 14 öre 2. FÖRSVAR: 3 öre 3. SAMHÄLLSSKYDD OCH RÄTTSSKIPNING: 3 öre 4. NÄRINGSLIVSFRÅGOR: 9 öre 5. MILJÖSKYDD: 1 öre 6. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: 13 öre 7. FRITIDSVERKSAMHET, KULTUR OCH RELIGION: 2 öre 8. UTBILDNING: 13 öre 9. SOCIALT SKYDD: 41 öre 10. BOSTADSFÖRSÖRJNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING: 1 öre Offentliga sektorns utgifter I diagrammet brevid ser du vad skattebetalarnas pengar går till. Den största andelen av en skattekrona går till socialt skydd. 13 öre 13 öre 2 öre KÄLLA: COFOG, SCB SKATTETRYCKET Totala skatteintäkter som andel av BNP, 2009 UPPGIFTER Danmark Sverige ** Italien Belgien Finland Österrike Frankrike Norge EU-15 * Nederländerna * Luxemburg Tyskland Portugal * OECD-genomsnitt * Tjeckien Storbritannien Polen * Island Spanien Grekland Irland Turkiet Procent KÄLLA: OECD Revenue Statistics 2010 *Avser 2008 års siffror. **OECD redovisar 46,4 procent, men till följd av revidering av nationalräkenskaperna redovisas SCBs siffror. 1. Vad tycker du är det viktigaste för staten och kommunerna att lägga skattepengar på? Finns det något som du tycker att skatterna inte borde gå till? 2. Kan du komma på flera skillnader mellan de tjänster, som företag producerar, och de som produceras av den offentliga sektorn? I början av 1900-talet hade Sverige ett lågt skattetryck i internationell jämförelse. Sedan dess har Sverige och även andra länder valt att låta staten ta ett större ansvar för att förse människor med välfärdstjänster. Det har inneburit att skatternas del av ekonomin har vuxit. Sedan 1970-talet är Sverige ett av de länder som tar ut mest skatt i världen, som andel av den totala ekonomin. DISKUSSIONSFRÅGOR: Vilka för- och nackdelar kan du se med ett högt skattetryck? Tror du att skatten måste vara hög för att invånarna ska få tillgång till välfärd? Hur skulle välfärden kunna se ut i ett land med låg skatt? Tror du att ett land kan ha hög skatt, men att invånarna ändå inte får särskilt mycket välfärd? Vad kan det bero på i så fall? Om du vill räkna ut din egen skatt kan du göra det på UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 15

16 Hur globaliserad är du? Vår svenska ekonomi har länge varit sammanvävd med andra länders ekonomier. De senaste 30 åren har vi blivit mer globaliserade än någonsin. UPPGIFTER 1. Skapa en bild av hur internationell din klass är. Hur många länder har ni varit i sammanlagt? Hur många nationaliteter finns i klassen? Hur många språk talar ni? Hur många av föräldrarna i klassen arbetar på internationella företag? 2. Tror du att du kommer att arbeta utomlands i framtiden? Vilka andra möjlig - heter tror du skapas för dig i takt med att globaliseringen ökar? Det räcker att vi tittar på ett vanligt frukostbord. För många av oss kommer juicen från Israel, skinkan på smörgåsen från Danmark, russinen i müslin från USA, kaviaren från Norge, osten från Holland, tallrikarna och besticken från Kina, bordsduken från Polen och själva bordet från träd som fällts i Ryssland. Om du rest i andra länder har du säkert lagt märke till hur många svenska företag du ser. Volvo, IKEA, Absolut Vodka och Securitas är varumärken man knappt kan missa utomlands. Totalt finns det ungefär svenska internationella företag, dvs ett företag som ingår i en svenskägd koncern med minst ett dotterbolag utomlands. Sverige är ett litet land och har genom historien länge handlat med andra länder. Vi har både importerat (köpt från andra länder) och exporterat (sålt till andra länder). Svenska företag har funnits i andra länder med egna kontor och fabriker i över 100 år. GLOBALISERINGEN HAR ÖKAT De senaste 30 åren har flera saker hänt som gjort att det ekonomiska utbytet mellan länder i världen ökat snabbt. Detta kallas ofta för ökad globalisering. Dels har internet, flyg, telefoni och annan teknik för kommunikation och transporter möjliggjort mycket tätare och snabbare kontakter mellan människor i olika delar av världen. Dels har länder valt att minska tullar och andra regler som har begränsat handeln. Handeln mellan länder i världen har ökat dramatiskt. Länder, som Sverige, både importerar och exporterar mer. Men kanske ännu viktigare är att stora länder som Kina, Indien och Ryssland vars handel tidigare varit liten nu är en del av världsekonomin. Kineser kan i allt högre grad köpa våra produkter, och mycket som finns i Sverige kommer från Kina. Globaliseringen har inneburit att företag ofta har hela världen som sin spelplan. Tidigare fanns ofta alla delar av ett företag i Sverige. I dag kan huvudkontoret ligga i Sverige, men produkterna tillverkas i Polen, forskning och utveckling sker i USA, konsumenterna finns kanske framför allt i Asien och företaget kan ägas till hälften av till exempel norrmän och islänningar. Sedan 1998 har svenska företag fler anställda i utlandet än i Sverige. I Sverige ägs företag i allt högre grad av utlänningar och svenskar äger företag i utlandet. När människor i Sverige sparar till sin pension sker det allt oftare i aktier, både i svenska och i utländska företag. FLER MÖJLIGHETER Kretsloppet i den svenska ekonomin innefattar i dag alltså allt fler företag och konsumenter i andra länder. Det är något som innebär stora möjligheter. Både svenska företag och konsumenter har mycket större möjligheter att göra lönsamma affärer eftersom vi kan handla med människor i hela världen, istället för bara med varandra. Ökad handel i världen har också lett till att vi specialiserar oss på den typen av produktion som vi är riktigt bra på. Titta på bilden på bilen här bredvid. Tidigare tillverkades många delar av en Volvo i Sverige. I dag är varje del gjord av ett företag som har specialiserat sig på just den delen och som därför kan tillverka den bäst. Genom specialisering och ökad handel kan företagen tillföra mer nytta till konsumenterna. Bilen som helhet kan bli både billigare och bättre. Globaliseringen innebär att svenska företag kan sälja till många fler konsumenter, i många fler länder. När försäljningen ökar kan det skapas jobb i svenska företag. Ytterligare jobb skapas när utländska företag etablerar sig i vårt land. Konsumenter i Sverige får möjlighet att köpa de allt fler och allt billigare varorna, som den ökade importen för med sig. 16 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

17 DEN SVENSKA BILEN Hela världen tillverkar Volvo Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman i Torslanda eller Gent. Antisladdsystem, Continental Teves, Tyskland Bränlse- och bromsrör, TI Automotive, England/USA Fyrhjulsdrift, Haldex, Sverige Hjul, Borbet, Tyskland Dörrisolering, Plastic Omnium, USA Dörrar, Brose, Tyskland Grafik: kjell-design.com Bakljus och bromsljus, Seima, Frankrike Kofångare, Plastal, Sverige/ Holland Bränsletank, Kutex Textron, Tyskland Lås, Hülsbeck & Fürst, Tyskland Säten, Johnson Controls, USA Nackskydd och stolvärme, Kongsberg, Norge Hajfensantenn, Delphi, USA/ Japan/Brasilien Glas, Securit, Frankrike 90 procent av karossen förmonterad, Tower, USA Backspeglar, Schefenacker, Tyskland Pedalkontroll, Methode Electonics, USA Högtalare, Harman/ Becker, Tyskland Instrumentbräda, Faurecia, Frankrike Bildskärm, Yazaki, Japan Navigeringskontroll, Mitsubishi, Japan Förstärkare, Alpine, Japan Krockkuddar/ säkerhetsbälten, Autoliv, Sverige Drivknutar, GKN/Visteon, USA Luftkonditionering, Valeo, Frankrike Turboladdare, Garett, England/USA Stöt och vibrationsdämpare, Vibraucustic, Tyskland Stabilisatorer, Allevard Rejna, Frankrike/ Argentina Automatlåda, Aisim AW, Japan Avgassystem, Faurecia/ Tenneco, Sverige Belysning, Automotive Lightning, USA/Kanada Låskabel, Klüster, Slovakien Motors styrsytem, Borgwarner, USA Dieselturbo, Sanden, Japan Topplockspackningar, Elringklinger, Tyskland Kylare, Behr, Tyskland Luft- och ventilation, Mark IV, Sverige/USA/ Italien Styrsystem för bensinmotor, Bosch, Tyskland Källa: Automotive News Den svenska bilen Volvo Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil som monteras till exempel i Göteborg ingår delar från många olika länder. VI PÅVERKAR VARANDRA Att vara en del av ett internationellt kretslopp innebär också att vi påverkas av vad som händer i andra länder. Om arbetslösheten minskar i USA så tas det genast upp i svenska nyheter. Det kan verka konstigt vi bor ju i Sverige. Men Sverige både importerar och exporterar mycket till USA. Om fler amerikaner får jobb, så kommer de antagligen att börja handla mer och importera mer av våra varor. De kommer även att importera från andra länder som Tyskland, Kanada och Japan. Det betyder att ekonomin kommer att bli bättre i de länderna och vi i Sverige kan exportera mer även till dem. För ett litet land som Sverige, med många exporterande företag, skapar globaliseringen möjligheter till en högre välfärd. Vi är beroende av att kunna exportera våra varor och när möjligheterna till handel ökar, så blir det lättare för de svenska företagen att sälja sina varor även i andra länder VÄRLDSHANDELNS UTVECKLING Världshandeln, andel av världs-bnp KÄLLA: WTO och IMF SVERIGES VARUEXPORTMARKNADER 2010 Procent av totalt varuexportsvärde, löpande priser. EU-27: 57,3% ÖVRIGA EUROPA: 14,7% USA: 7,3% ASIEN: 12% ÖVRIGA OMRÅDEN: 8,7% PROCENT KÄLLA: SCB UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 17

18 Vad händer när... Alla delar i det ekonomiska kretsloppet hänger ihop. Om en del förändras så påverkas övriga delar också och ytterst påverkas vår välfärd. Låt oss sammanfatta vad som händer när olika delar av ekonomin förändras. Om en del i det ekonomiska kretsloppet påverkas påverkas de andra delarna också. På gott och ont. ARBETSLÖSHETEN STIGER? Om fler människor blir arbetslösa så händer flera saker i det ekonomiska kretsloppet. Till exempel får den som förlorat sitt jobb arbetslöshetsersättning istället för lön. Ersättningen är lägre än lönen, vilket gör att den som är arbetslös får mindre pengar och minskar sina köp av varor och tjänster. Det leder till att efterfrågan på företagens varor och tjän ster minskar och därmed minskar företagens försäljning och lönsamhet. I värsta fall, om det är en stor ökning av antalet arbetslösa, kan det innebära att vissa företag också måste säga upp personal. När lönen byts ut mot ersättning från staten innebär detta också att staten och kommunerna får in mindre i skatt, eftersom löneskatt är en viktig del. Samtidigt ökar statens kostnader eftersom staten, som sagt, betalar arbetslöshetsersättning till de som inte har något jobb. För att klara av den försämrade ekonomin totalt måste man antingen skära ner på den offentliga välfärden (alltså minska utgifterna) eller höja skatterna (alltså öka inkomsterna). Om arbetslösheten minskar påverkas hela ekonomin istället positivt. Fler får lön och börjar handla mer, vilket gör att företagen får fler kunder och kanske anställer fler. Skatteintäkterna ökar när fler får lön och utgifterna för arbetslöshetsersättningen minskar. Staten får bättre ekonomi och kan antingen sänka skatterna eller öka utgifterna för skattefinansierad välfärd. SJUKSKRIVNINGARNA ÖKAR? Om fler blir sjukskrivna händer ungefär samma sak som när fler blir arbetslösa i det ekonomiska kretsloppet. De sjuka får sjukpenning från staten istället för lön och SÅ SKAPAS DIN VÄLFÄRD ger valuta till import varor och tjänster Din välfärd som producerar exporterar producerar och säljer varor och tjänster välfärds- och trygghetstjänster Företag skapar jobb skatter finansierar Offentlig sektor ger jobb ger vinst investerar privata pengar affärsidé Entreprenören 18 UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA

19 Du är med! denna är lägre än lönen. Därmed får de sjukskrivna mindre pengar att röra sig med och inbetalningarna av skatt minskar. Staten får högre utgifter då den måste betala sjukpenningen och kanske också högre vårdkostnader. NYFÖRETAGANDET ÖKAR? Om fler människor väljer att starta företag är det sannolikt att åtminstone vissa av företagen blir framgångsrika. Om antalet lönsamma företag ökar så stärks ekonomin. Konsumenternas välfärd ökar genom att de får tillgång till nya varor och tjänster. När de nya företagen anställer människor så minskar arbetslösheten (se bredvid). När antalet lönsamma företag ökar så ökar också statens skatteinkomster, då företagen betalar skatt på vinst, löner och försäljning. En minskning av antalet lönsamma företag får motsatt effekt. Det leder till att skatteinkomsterna minskar, fler blir arbetslösa och får mindre pengar att konsumera för. När dessa människor konsumerar mindre påverkas andra företag, genom att deras försäljning av varor och tjänster minskar. EFTERFRÅGAN FRÅN ANDRA LÄNDER MINSKAR? Om ekonomin försvagas i något av de länder som svenska företag exporterar till, så påverkar det även den svenska ekonomin. Om det till exempel blir lågkonjunktur i ett viktigt exportland som Tyskland, så minskar de svenska företagens försäljning till Tyskland. De företag som exporterar till Tyskland får sämre lönsamhet och måste kanske säga upp personal för att klara sig. Som beskrivits ovan så betyder det att fler svenskar får mindre pengar att röra sig med, att staten får in mindre pengar i skatt och att statens utgifter för arbetslöshetsersättning ökar. Ökad efterfrågan från andra länder får motsatt effekt. De svenska företagen kan då exportera mer och anställa fler. När de nya medarbetarna handlar för sin lön ökar efterfrågan på varor och tjänster i både Sverige och andra länder. Samtidigt ökar statens inkomster från skatt och utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar. Varje dag deltar vi alla i det ekonomiska kretsloppet. Vi är alla konsumenter och de flesta vuxna jobbar inom den privata eller offentliga sektorn. Hur ekonomin i Sverige utvecklas påverkas av alla stora och små beslut som vi tar. Varje gång vi väljer att köpa något, så påverkar vårt beslut många andra personer i ekonomin även om det bara är ett tuggummi eller en penna. Ditt köp påverkar affärens intäkter och därmed dess vinst och möjlighet att betala sina anställdas löner. I förlängningen påverkar du även lönsamheten för alla företag, som medverkat till att utveckla, frakta och marknadsföra varan. På samma sätt påverkar du när du konsumerar offentlig välfärd, som sjukvård. Om du bryter benet och går till doktorn, så betalar du kanske 290 kronor i patientavgift, men kostnaden för skattebetalarna är drygt kronor. Vården måste samla in dessa pengar någonstans ifrån, och om många blir sjuka så måste staten och kommunerna försöka effektivisera vården eller öka statens intäkter. Detta är bara några exempel. Allt som händer i det ekonomiska kretsloppet hänger samman och sprider sig som ringar på vattnet. Allt du gör påverkar andra och allt andra gör påverkar dig. VILL DU TESTA DINA KUNSKAPER I EKONOMI? Gör kunskapstestet på UPPSLAGET: EKONOMIFAKTA 19

20 LEIF.SE Vad betyder det att den svenska ekonomin går bra? Hur skapas välfärd och hur hänger ekonomin ihop? Vilken betydelse har företagen och den offentliga sektorn? Måste företagen gå med vinst och vad händer om arbetslösheten ökar? Det är några frågor som berörs i denna introduktion till den svenska samhällsekonomin. Skriften fokuserar på företagens och den offentliga sektorns roll i det ekonomiska kretsloppet och i skapandet av vår välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges roll i den globala ekonomin och hur välfärden påverkas av ökad globalisering. Kapitlen i skriften är försedda med uppgifter för diskussion och fördjupning. Skriften lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp. Skydd för uppfi nning och Frihandel Miljö Tillväxt Vinst utveckling immaterialrätt Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på Ekonomifakta, Storgatan 19, Stockholm, Telefon: