Rapport om åtgärder efter verksamhetsuppföljning den 30 augusti 2012 på Skogsdungens boende för äldre

Transkript

1 1 Tomelilla kommun Rapport om åtgärder efter verksamhetsuppföljning den 30 augusti 2012 på Skogsdungens boende för äldre Vård- och omsorg arbetar aktivt med verksamhetsuppföljning av kvalitetsledningssystemet i syfte att kontinuerligt och långsiktigt säkra kvaliteten inom äldreomsorgen så att den äldre ska känna sig trygg med de insatser som ges. Uppföljningsarbetet sker på verksamhetsnivå. Skogsdungen Dalgatan Tomelilla Skogsdungen är ett boende med 8 lägenheter nära Skogsbacken. Lägenheterna är ca 34 kvm med 1 rum med trinette och badrum.

2 2 Genomförande Vid verksamhetsuppföljningen tillämpas aktuell lagstiftning: socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialstyrelsens föreskrifter samt Tomelilla kommuns mall för verksamhetsuppföljning. Besöket på Skogsdungens särskilda boende genomfördes vid ett tillfälle under dagtid den 30 augusti 2012, av medicinskt ansvarig sjukskötare Jonny Larsson, demenssjuksköterskan Lena Nilsson och utvecklingsledare Christel Nilsson. Uppföljningsbesöket var oanmält. Metod för individuppföljningen är observationer, intervjuer av omvårdnadspersonal, samordnare och verksamhetschef. Vid uppföljningen granskades styrdokument och skriftliga rutiner. Den sociala dokumentationen i form av genomförandeplanerna och den fortlöpande journalföringen har granskats. Vidare riskbedömdes skyddsåtgärder och bemanning för de demenssjuka (dag och natt), samt antal aktuell personal som var i tjänst. Utbildningsnivån har också granskats. Metod vid upprättande av åtgärder Verksamhetsuppföljningen har inte haft syftet att göra jämförelser. Verksamhetsuppföljningen syfte har varit att skapa arbetsprocesser relaterat till krav i socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialstyrelsens föreskrifter samt riktlinjer antagna av vård- och omsorgsnämnden i Tomelilla kommun. De behov av åtgärder som verksamhetsuppföljningen har uppmärksammat har därmed tagits fram i dialog mellan Verksamhetschef, MAS och Utvecklingsledare. En uppföljning av arbetsprocesserna är planerad att genomföras 2013.

3 Rapport om verksamhetsutveckling Observationer/ögonblicksbild den 30 augusti av bemanning och kompetens av tjänstgörande omvårdnadspersonal I verksamhetsuppföljningen igår en ögonblicksbild över aktuell bemanning, status på anställningen och vilken kompetens personalen har. Antalet personal räknades samt tillfrågas kring utbildning och anställning. Bemanning/ Antal omvårdnadspersonal, Vikarie Ordinarie Anställningsform dag Skogsdungen Kompetens Antal omvårdnadspersonal, dag 3 Omvårdnadsutbildning/ Motsvarande Saknar utbildning Skogsdungen Skogsdungen har inte tidigare varit aktuell för inrapportering till Äldre guiden. Av detta skäl saknar äldre guiden uppgifter om adekvat vårdutbildning av månadsanställd personal på Skogsdungen.

4 4 Lednings- och ansvarsfrågor Ledning på Skogsdungen består av Verksamhetschef och samordnare. Verksamhetschefen är leg arbetsterapeut. Samordnaren är undersköterska. Ett gott och kompetent samarbete mellan ledningen för Skogsdungen särskilda boende och omvårdnadspersonalen och legitimerad personal är en viktig förutsättning för hur verksamheten lyckas med sitt uppdrag att erbjuda vård- och omsorg med god kvalitet. Vård- och omsorg Vård- omsorgen ska vara av god kvalitet med hög patientsäkerhet. Den ska vara lättillgänglig och bedrivas dygnet runt. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar sjukvård till och med sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutnivå. Vid uppföljningen granskades verksamhetens följsamhet till lokala hälso- och sjukvårdsrutiner och rutiner enligt socialtjänsten. Vidare granskades hur ledning och omvårdnadspersonal på Skogsdungen följer hälso- och sjukvårdslagstiftningen, socialtjänstlagen och socialstyrelsens rekommendationer. Den legitimerade personalen i Tomelilla kommun är anställda av Tomelilla kommun. Skogsdungens särskilda boende har inga egna sjuksköterskor istället finns det omvårdnadsansvariga sjuksköterskor, vardagar under dagtid. Under helger dagtid finns det i Tomelilla kommun två sjuksköterskor i tjänst. Under kväll och natt tjänstgör en sjuksköterska med ansvar för all hälso- och sjukvård i Tomelilla kommun. Sjukgymnast och arbetsterapet arbetar dagtid måndag till fredag. Arbetsterapeuter och sjukgymnasterna har ett områdesansvar. Det finns på Skogsdungen en verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Biståndshandläggaren fattar rambeslut i samband med beslut om boendet men följer inte upp besluten på särskilt boende.

5 5 Förebyggande arbete För en nyinflyttad eller om vårdbehov föreligger genomförs en riskbedömning för fall, undernäring och trycksår. Tabell År 2012, status på riskbedömningar på Skogsdungen Valkyrian SÄBO Antal Procent av de boende MNA 0 0 Norton 0 0 DFRI 0 0 Medelvärde 0 0 Inga status är gjorda, eftersom ingen är nyinflyttad. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska kommer att inventera behovet av riskbedömningar. Rutinerna för SeniorAlert ska startas upp. En styrgrupp för införandet av Senior Alert i Tomelilla kommun är organiserad. Under 2013 kommer MNA, Norton och DFRI att ingå i enhetens förebyggande arbetsrutiner. Fallprevention Verksamhetschefen är ansvarig för att upprättade rutiner för åtgärder och uppföljning följs av omvårdnadspersonalen. Verksamhetschefen är ansvarig för åtgärder och uppföljning av en fallolycka som beslutas på teamkonferensen. DFRI (Downtown Fall Risk Index) ska enligt rutinerna initieras av Verksamhetschef eller av denna utsedd, genom att omvårdnadspersonalen erhåller blanketten för DFRI. Blanketten fylls i av omvårdnadspersonalen tillsammans med vårdtagaren. Verksamhetschefen sänder den ifyllda blanketten till rehab som i vårddatasystemet Magna Cura lägger in uppgifterna och kompletterar samt kommunicerar med sjuksköterskorna med begäran om medicinstatus. Ett DFRI värde erhålls som beskriver om vårdtagaren har en ökad risk för fallolycka. Rehabiliteringen utför sedan en plan över rehabiliteringsbehov och hjälpmedelsbehov. Sjuksköterskan kommunicerar vid behov med läkare om det ska genomföras läkemedelsöversyn.

6 6 Svar på frågeställningarna Ledning och omvårdnadspersonal hade kunskaper om rutinerna för fallprevention och rutinerna med DFRI. Ledning och omvårdnadspersonal beskrev hur avvikelserapporterna återkopplas på arbetsplatsträffarna. Omvårdnadspersonalen angav dock att de skriftliga rutinerna för fallolyckor hade inte man inte sett. Rehabiliteringsenheten är kontaktad för att hösten 2012 gå igenom med omvårdnadspersonalen rutinerna för att förebygga fallolyckor och rutinerna vid användandet av DFRI. MAS och Rehab enheten har inlett planeringen av en utbildning inom tillämpad rehabilitering som enligt uppgift ska vara klar till år Denna utbildning ska erbjudas omvårdnadspersonalen på Skogsdungen. Undernäring I nutritionspolicyn framgår följande beskrivning av verksamhetschefens ansvar: Verksamhetschefen är ansvarig för att målen följs och att resurserna fördelas på enheten. Är också ansvarig för att enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och att kompetensutveckling sker enhetligt med verksamhetens behov. Är ansvarig för att nutritionspolicyn är känd hos personalen och att policyn tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Är ansvarig för att ett samordnat ankomstsamtal hålls utifrån den boendes alla behov. Ansvarar på sin enhet för att det bedrivs systematiskt förbättringsarbete som innefattar planering och uppföljning samt arbete med ständiga förbättringar och utvärderingar, både enligt SoL och HSL. Ledning och omvårdnadspersonal kände inte till de skriftliga rutinerna (vård- och omsorgsnämnden nutritionspolicy). Vidare hade ledning och omvårdnadspersonal inte tillämpat en riskbedömning via MNA för att förebygga undernäring hos de boende. Nattfastemätningen har inte utförts tidigare på grund av den oklara tillhörigheten till socialtjänsten. Från och med 2012 kommer Skogsdungen att genomföra nattfastemätningen (under en vecka i oktober) Ledning och omvårdnadspersonal beskrev att det finns rutiner att erbjuda viktkontroller var tredje månad. Sjuksköterskan med nutritionsansvar kommer att bjudas in till Skogsdungen för en genomgång av nutritionspolicyn med omvårdnadspersonalen. Kostombudet på Skogsdungen ska också informera om kostpärmen och de inspirationsmöten som man har med sjuksköterskan med nutritionsansvar. Uppdraget som kostombud ska i en framtid vara förenat med krav på rapportering från träffarna med sjuksköterskan med nutritionsansvar.

7 7 Trycksår. En viktig del i förebyggandet av trycksår är att kunnig personal på ett tidigt stadium kan identifiera personer i riskzonen och sätter in primärpreventiva åtgärder innan såren uppkommer. För att få en objektiv bedömning av vårdtagarens tillstånd görs en riskbedömning med Modifierad Norton skala. Riskbedömning ska göras vid ankomst eller i början av en vårdperiod. Riskbedömningen måste kompletteras senare under vårdtiden. Om en person bedöms ha hög risk för att utveckla trycksår, eller redan har befintliga trycksår, måste detta kommuniceras genom hela vårdkedjan. Frekvensen av riskbedömningar beror på vårdtagarens tillstånd. Man bör särskilt uppmärksamma vårdtagaren med nedsatt allmäntillstånd och nedsatt känsel liksom personer som är sängbundna, rullstolsburna eller har begränsad rörlighet och behöver hjälp för att ändra läge. Även personer med otillräckligt näringsintag och personer med nedsatt fysisk aktivitet vid till exempel svår smärta och/eller personer som är sängbundna eller rullstolsburna måste uppmärksammas speciellt. Det gäller också personer med höftfrakturer, spinalskada, stroke, lågt blodtryck och låga blodvärden. Uttorkning är en viktig riskfaktor. Lugnade och smärtstillande läkemedel kan påverka normala signaler till lägesändring. Ledningen på Skogsdungen känner till metoden Norton för att förebygga trycksår. Denna kunskap hade inte omvårdnadspersonalen. Ledning och omvårdnadspersonalen hade inte kunskap att ett trycksår ska betraktas som en avvikelse i vården som ska avvikelserapporteras. Ledningen på Skogsdungen kommer att ta upp på arbetsplatsträffen skyldigheten att rapportera trycksår som en avvikelse i vården. Även bakgrunden till varför trycksår används som en kvalitetsindikator för att jämföra om den vård som lämnas är god. Vidare kommer omvårdnadsansvarig sjuksköterska att gå igenom Norton rutiner, rutiner för att förebygga trycksår. I denna genomgång ingår även rutiner med antidecubitusmadrasser.

8 8 Vård i livets slutskede Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregisters mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet inom vidstående punkter. Syftet med det palliativa registret Jag......och mina närstående är informerade om min situation....är smärtlindrad....är lindrad från övriga symtom....är ordinerad läkemedel vid behov....vårdas där jag vill dö....behöver inte dö ensam....vet att mina närstående får stöd. Ledningen känner till enkäten från det Palliativa registret som omvårdnadsansvarig sjuksköterska fyller i tillsammans med omvårdnadspersonalen som vårdat den avlidne. Den tillfrågade omvårdnadspersonalen kände inte till enkäten från det palliativa registret eftersom den var lång tid sedan en person hade avlidit på Skogsdungen. Ingen patient som vårdats på Skogsdungen har avlidit ensam. Vid de tillfällen det inte finns någon närstående har det funnits omvårdnadspersonal vid den döendes sida. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska kommer att gå igenom dödsfallsenkäten med omvårdnadspersonalen. MAS har även planerat att under 2013 ha en riktad utbildning till sjuksköterskor kring den medikamentella behandlingen mot smärta och ångest vid vård i livets slutskede. Medicintekniska hjälpmedel I rutinerna för medicintekniska hjälpmedel som finns att hämta i intranätet, framgår att verksamhetscheferna inom Tomelilla kommun eller verksamhetschefer för Förenade Care och Carema ansvarar för att de medicin tekniska rutinerna är kända och följs. Verksamhetschefen ansvarar för uppdatering, checklistor, signeringslistor för funktionskontroller och bruksanvisningar. Funktionskontrollen ska utföras i enlighet med framtagna checklistor för respektive medicintekniska hjälpmedel. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner för när kontaktpersonen ska

9 meddela rehabiliteringspersonalen när hjälpmedlet inte längre används eller om vårdtagaren har avlidit eller flyttar inom kommunen. Medicintekniska hjälpmedel ska återlämnas väl rengjorda och funktionskontrollerade. Ledningen känner till rutinerna för medicintekniska hjälpmedel. Omvårdnadspersonalen känner inte till de medicintekniska rutinerna, t.ex. att signeringslistor vid funktionskontroll men anger att kontaktpersonen ska se över alla hjälpmedel en gång per månad. 9 Rehabiliteringsenheten är kontaktad för att hösten 2012 gå igenom med omvårdnadspersonalen de medicintekniska rutinerna. I de reviderade rutinerna för medicintekniska hjälpmedel framgår att Verksamhetschef och områdets sjukgymnast och arbetsterapeut under mars månad ska ha en årlig uppföljning av rutinerna för uppdatering av checklistorna, rutiner med signeringslistor för funktionskontrollerna, rutinerna när hjälpmedel inte längre används. På detta sätt kommer medicintekniska rutiner att bli en integrerad del av verksamhetschefens ansvar. MAS och Rehab enheten har inlett planeringen av en utbildning inom tillämpad rehabilitering som enligt uppgift ska vara klar till år Denna utbildning ska erbjudas omvårdnadspersonalen på Skogsdungen. Basala hygienrutiner I de basala hygienrutinerna framgår att verksamhetschefen ansvarar för att gällande hygienrutiner följs. Uppföljningen av hygienrutinerna ska ske genom egenkontroll genom en s.k. självskattning. Självskattningen genomförs en gång per år av omvårdnadspersonal och legitimerad personal. Ledningen genomför rutinen med självskattning av de basala hygienrutinerna en gång per år. Det finns kunskap hos ledningen att i intranätet finns de basala hygienrutinerna som ska följas av all personal anställda inom Tomelilla kommun. Omvårdnadspersonalen känner till de basala hygienrutinerna. Vidare anger omvårdnadspersonalen att det inte genomförs en årlig självskattning av de basala hygienrutinerna.

10 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska kommer att gå igenom med omvårdnadspersonalen MASEN utbildningsmaterial i vårdhygien. Samtidigt kommer all omvårdnadspersonal att erhålla ett exemplar av den basala vårdhygienen för genomläsning. En studiecirkel med temat basal vårdhygien är under planering. 10 Rehabiliterande förhållningssätt I Tomelilla kommun är upp till var och en av omvårdnadspersonalen eller ledning att definiera ett rehabiliterande förhållningssätt, eftersom det saknas resurser för strukturerad rehabilitering. Omvårdnadspersonalen har följaktligen en låg tillämpning av det rehabiliterande förhållningssättet. Bakgrunden är att arbetsterapeut generellt inte har möjligheter i den utsträckning som behövs för att genomföra status för allmän daglig livsföring (Basal ADL). Insatser från arbetsterapeuter avser huvudsakligen hjälpmedel träning och boendeanpassning. Insatser från sjukgymnaster avser i huvudsak förflyttnings-åtgärder/träning, hjälpmedel och skadepreventiva åtgärder. Det finns ingen möjlighet till en strukturerad vardagsrehabilitering med den nuvarande tillgången på arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Om ett strukturerat rehabiliterande förhållningssätt ska etableras, behövs mera resurser i form av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Inkontinens rutiner Rutinerna för inkontinens har som sitt primära syfte att vara ett stöd och hjälp i personalens arbete med att ge patienterna en individuell utredning, behandling och uppföljning. Målet med inkontinensrutinerna är att ett inkontinensskydd aldrig ska ersätta ett toalettbesök. Ledningen anger att kunskaperna kring inkontinens rutinerna är begränsade. Omvårdnadspersonalen anger att rutinerna vid inkontinens (Anamnes, Status, Läckagemätning och Toa assistent mätning) inte används på Skogsdungen.

11 11 MAS och omvårdnadsansvarig sjuksköterska kommer att göra en genomgång av rutinerna för inkontinens. Vidare kommer ett inkontinensombud att organiseras på Skogsdungen. Loggningsrutiner inre sekretessen I Patientdatalagen framgår skyldigheten att ha rutiner över vem som har läst dokumentationen. I dokumenthanteringsplanen framgår att kontrollen av sekretessen är ett ansvar för verksamhetschefen. Systemet för vårddokumentation (Magna Cura)har individrelaterade loggningsfunktioner som erbjuder möjligheter till kontroll och uppföljning av personalens efterlevnad av sekretesslagstiftningen. Av loggarna framgår vem som har berett sig tillgång till uppgifterna. Denna loggkontroll ska verksamhetschefen genomföra en gång per månad. Granskning Ledningen på Skogsdungen genomför loggningsrutiner över omvårdnadspersonalen. Chefen för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster på Skogsdungen genomför månatliga loggningskontroller över den legitimerade personalen. Måltider Den boende ska kunna välja att äta i matsalen eller i den egna lägenheten och ha inflytande över vad som serveras. Det finns inga nerskrivna rutiner hur verksamheten tillgodoser de boendes önskemål om en valfri plats vid intag till frukost lunch och middag. Omvårdnadspersonalen anger att det på Köksskåpsluckan finns en förteckning över de boendes val av kostalternativ från menyn. På nästa arbetsplatsträff är det satt upp på dagordningen rutiner för valfrihet över kostval och valfri intag av måltid. Det som då kommer att skrivas ned är hur Skogsdungen tillgodoser de boendes valfrihet vid intag av måltid samt det individuella kostvalet.

12 12 Rutiner för utevistelse och egen tid I vård- och omsorgsnämnden riktlinjer framgår följande: -De boende ska erbjudas egen tid, minst en timme per vecka som man fritt disponerar över med hjälp av kontaktpersonen i första hand -Möjlighet till utevistelse eller promenad ska erbjudas varje dag. -Behov av ledsagning ska tillgodoses av boendet. -På boendet ska finnas anslagna aktiviteter, två på vardagar och en på helgdagar. - Om den boende inte är nöjd med insatserna eller utförandet ska en ny gemensam planering göras. Det finns inga skriftliga rutiner för hur verksamheten arbetar för att de boende ska ha en skälig levnadsnivå när det gäller utevistelse eller hur behovet av egen tid ska tillgodoses. Det saknas uppföljning och egenkontroll över hur verksamheten följer vård-och omsorgsnämndens riktlinjer. På en arbetsplatsträff under hösten 2012 är det satt upp på dagordningen rutiner för utevistelse och egen tid. Det som då kommer att skrivas ned är hur Skogsdungen tillgodoser de boendes utevistelse och egen tid. Rutinerna med signeringslistor över respektive vårdtagares utevistelse och egen tid kommer att beskrivas i rutinen. Uppföljningen av signeringslistorna kommer att genomföras varje månad av samordnaren. Sociala aktiviteter Det finns inget dokument som beskriver hur man arbetar med aktiviteter, eller vem som ansvarar för vad. Det saknas uppföljning och egenkontroll över hur verksamheten följer vård-och omsorgsnämndens riktlinjer. På en arbetsplatsträff under hösten 2012 är det satt upp på dagordningen rutiner för aktiviteter. Det som då kommer att skrivas ned är hur Skogsdungen tillgodoser de boendes aktiviteter. Rutinerna med signeringslistor över respektive vårdtagare aktiviteter kommer att beskrivas i rutinen och att en uppföljning av signeringslistorna kommer att genomföras varje månad av samordnaren.

13 Systematiskt förbättringsarbete och dokumentationsskyldighet Skriftliga och mätbara mål 100 % av de boende ska erbjudas en extern aktivitet per månad 100 % av de boende ska erbjudas en genomförandeplan Aktuella utvecklingsarbeten Förbättra dokumentation för sociala tjänster Genomförandeplan ska genomföras för samtliga boende Planerar för de boende en extern aktivitet per månad. Synpunkter och klagomål som underlag för verksamhetsförbättring Ledningen känner till rutinerna med synpunkter och klagomål. Omvårdnadspersonalen känner inte till rutinerna med klagomål och synpunkter. På arbetsplatsträffar under hösten 2012 kommer rutinerna med synpunkter och klagomål att tas upp. Även information på anhörigträffar kommer rutinerna med synpunkter och klagomål att tas upp. 13 Avvikelsehantering och Lex Maria och rapporter enligt Lex Sara I rutinerna för avvikelsehantering och Lex Maria framgår bland annat att ärendeansvarig är verksamhetschefen för den verksamhet där avvikelsen inträffat. Verksamhetschefen utser orsaksutredare. Vid allvarlig medicinsk händelse ska verksamhetschefen och medicinskt ansvarig sköterska kontaktas. MAS kan vid allvarlig medicinsk händelse göra anmälan till Socialstyrelsen Verksamhetschefen ansvarar kortsiktigt och långsiktigt att avvikelsen i vården inte upprepas. Verksamhetschefen ansvar för att inträffade avvikande händelser, orsaker till händelserna samt vidtagna och planerade åtgärder tas upp på arbetsplatsträffar, team konferensen samt genomför lämpliga arbetsrättsliga åtgärder om den anställde inte följer rutinerna för patientsäkerheten. Verksamhetschefen ansvarar för information om avvikelsehanteringen vid introduktion av nyanställd personal. Verksamhetschefen är ansvarig för information till legitimerad personal vilka avvikelser i vården som har varit aktuell för berörd personal som är aktuell för en delegation eller förlängning av en

14 delegation. Denna information kan ge underlag för utbildningsbehov innan en delegation förlängs eller lämnas. 14 Lex Sarah rutinen innebär att personal som upptäcker, eller får kännedom om, ett missförhållande, eller en påtaglig risk för ett missförhållande omedelbart vidtar åtgärder samt rapporterar till sin chef. Om chefen är berörd av innehållet i rapporten skall rapporteringen göras direkt till närmast överordnad chef. Chefen ansvarar för att omedelbart vidta åtgärder för att undanröja risken eller missförhållandet, att informera den enskilde samt att dokumentera åtgärderna och rapportera detta till vård-och omsorgschefen. Utredare - utvecklingsledare inom Vård och Omsorg bedömer om åtgärderna är tillräckliga, journalför utredningen samt lämnar förslag till beslut. Vid allvarlig risk gör anmälan till Socialstyrelsen. Vård och Omsorgschef avslutar med ett beslut.

15 15 Ledningen och omvårdnadspersonalen känner till rutinerna Lex Sara och Lex Maria Avvikelser enligt Lex Maria och rapporter enligt Lex Sara används som underlag i verksamhetsförbättringen. Ledningen återkopplar avvikelser enligt Lex Maria och rapporter enligt Lex Sara på arbetsplatsträffarna. Inga Samverkan Ledning och omvårdnadspersonal beskriver att teamträffar genomförs. På teamträffarna upprättas en dagordning. Protokoll skrivs. Inga Dokumentation av skyddsåtgärder och övrig dokumentation Varje medborgare är skyddad i grundlagen mot frihetsberövanden och andra frihetsinskränkningar. Inom den kommunala hälso- och sjukvården får tvångsvård inte användas, vilket bl.a. innebär att inlåsning inte är tillåtet. som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. (Källa, Socialstyrelsen, ,förtydligande om lås, larm och bälte, Avdchef, Anders Printz. Skyddsåtgärder på Skogsdungen Skyddsåtgärder Antal Passage larm 1 Zon larm 2 Sänggrind 0 Bälte 0 Summa 2 Verksamhetschefen ska enligt rutinerna för skyddsåtgärder upprätta en förteckning över aktuella skyddsåtgärder. Detta är upprättat på Skogsdungen.

16 16 Ledningen har information om sitt ansvar att besluta om Passagelarm och Zon larm. En förteckning är upprättad över samtliga skyddsåtgärder. Rutiner finns för samverkan mellan legitimerade personal och verksamhetschef när det är aktuellt med skyddsåtgärder. Omvårdnadspersonalen hade inga kunskaper om rutiner som gäller när en vårdtagare är i behov av en skyddsåtgärd. På arbetsplatsträffen kommer rutinerna med skyddsåtgärderna att gås igenom. I övrigt fungerar rutinerna med skyddsåtgärderna.

17 17 Granskning av dokumentation i hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens vård- och omsorgspärm Alla vårdtagare har hälso- och sjukvårdens röda vård- och omsorgspärm inlåst i medicinskåpet i sin lägenhet. Vård- och omsorgspärmen innehåller bland annat Samtycke, Läkemedelslistor, Kontroll listor narkotiska preparat, Recept, Epikriser, Signeringslistor, Inkontinens rutiner, Hjälpmedelsrutiner, Tandvårdskort etc. På varje boendeenhet granskades hälso- och sjukvården och socialtjänsten vardera tre vård- och omsorgspärmar, totalt granskades 3 vård- och omsorgspärmar från hälso- och sjukvården och 3 vård- och omsorgspärmar från socialtjänsten. Granskningen visade att ordningen var god i vård- och omsorgspärmen för Hälsooch sjukvården. I vård- och omsorgspärmen för socialtjänsten visade också en god ordning men genomförandeplanerna var inte undertecknad av den enskilde. En boende saknade en genomförandeplan. Genomförandeplaner kommer att upprättas för samtliga (Sol) boende på Skogsdungen under Vidare kommer kontakt att tas med de boende där genomförandeplanerna saknade underskrift.