Uppdrag angående Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet

Transkript

1 Uppdrag angående Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet Bakgrund Rektor har gett dekanus vid den naturvetenskapliga fakulteten i uppdrag att utforma ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organiseras, Bilaga 1. Förslaget skall baseras på de rapporter Kerstin Johannesson lämnat i samband med hennes uppdrag att utreda den marina organisationen vid GU, Bilaga 2, och att ge förslag på en universitetsövergripande marin vision och strategi, Bilaga 3. Förslaget ska utformas i samverkan med berörda fakulteter/motsvarande (främst SFS, NFS, HHFS, ITS, GMV, HMI) inom Göteborgs universitet samt med Chalmers och Västra Götalandsregionen. Uppdrag till Kerstin Johannesson Dekanus uppdrar åt Kerstin Johannesson att: Bilda en arbetsgrupp med representanter från berörda fakulteter/motsvarande inom universitetet och organisationer i enlighet med rektors uppdrag. Till gruppen kommer Tanja Thompson att knytas som administrativt och kommunikativt stöd. Etablera kontakter med externa intressenter för samverkan kring förslag till hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet skall organiseras. Ta fram ett konkret förslag till hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet skall organiseras, i enlighet med de riktlinjer som finns beskrivna i Bilaga 1. Kostnadsberäkning av förslaget görs med stöd av fakultetskansliets personal. Arbetsgruppen skall även föreslå namn på den fakultetsövergripande centrumbildningen för maritima verksamheter. En ekonomisk resurs ställs till arbetsgruppens förfogande för eventuella internat under arbetets gång. Tidplan Avstämning med dekanus skall ske löpande under arbetets gång. En slutrapport skall lämnas senast den 29 september.

2 Universitetsledningens stab Magnus Petersson Planeringssamordnare PM 1 / dnr V 2013/311 Rektor Uppdrag till Elisabet Ahlberg att utforma ett förslag till hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamheter ska organiseras Bakgrund Göteborgs universitet har under en rad år byggt upp en omfattande maritim verksamhet vilket gör att denna utgör en av universitetets viktigaste forskningsprofiler. Samtidigt är verksamheten utspridd på en rad olika organisatoriska verksamheter vilket riskerar att innebära att ämnesöverskridande verksamhet försvåras och att resurser inte utnyttjas optimalt. Det maritima området utgör samtidigt en viktig fråga för hela regionens utveckling och det finns en rad aktörer som på olika sätt verkar för en utveckling av området. Den samlade verksamheten tillsammans med områdets potential har inneburit att det maritima området definieras som ett av totalt fem kluster. Hur det samlade maritima klustret kan utvecklas har utretts av Axel Wenblad med flera. (dnr S 2011/78:2). Mot ovanstående bakgrund fick Kerstin Johannesson i uppdrag av rektor ( 11, ) att utreda hur Göteborgs universitet bör organisera sin maritima verksamhet. Kerstin Johannesson har i två rapporter givit förslag till organisation samt strategi. Förslagen har fortlöpande diskuterats i ledningsrådet och vid ledningsområdets möte menade ett enigt ledningsråd att man borde gå vidare med de förslag som Kerstin Johannesson lämnat. Förslag till beslut Rektor beslutar att att ge dekan Elisabet Ahlberg i uppdrag, att utifrån lämnade skrivelser, utforma ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organiseras. uppdraget ska utgå från att Centrum för Havsforskning fr.o.m kan utgöra den samlade arenan för universitetets maritima verksamhet samt att Centrum för Havsforskning ges en organisatorisk placering vid naturvetenskapliga fakulteten. I arbetet kan Elisabet Ahlberg utgå från att nuvarande finansiering för centret kvarstår om en ändamålsenlig modell utformas. Rektor Vasaparken, Box 100, SE Göteborg , (fax)

3 2 / 2 att att förslaget ska utformas i samverkan med berörda fakulteter/motsvarande (främst SFS, NFS, HHFS, ITS, GMV, HMI) inom Göteborgs universitet samt med Chalmers och Västra Götalandsregionen. Avstämning ska ske till vicerektor för forskning samt i rektors ledningsråd. lämnade förslag ska kostnadsberäknas och konsekvensbedömmas. att utredningen ska rapporteras till rektor senast I tjänsten Magnus Petersson Expedieras: Elisabet Ahlberg Kerstin Johannesson Staffan Edén Per Cramér Birger Simonsson Jan Smith Havsmiljöinstitutet GMV Registrator

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18 Vision och strategi för marin forskning, undervisning och samverkan vid Göteborg universitet The profile of the University of Gothenburg is insufficient for a contemporary context. Today, a university of the size and importance of the University of Gothenburg has to give itself a modern and scientifically aggressive image in the continuous search for scientific excellence, new research problems, approaches and societal challenges. (Citat är hämtat ur RED10). Ett universitets attraktionskraft skapas knappats genom att vara bäst i allt. Ämnesmässig bredd kan däremot utnyttjas till att skapa starka tvärvetenskapliga profiler. Idag finns en handfull starka marina forskargrupper inom naturvetenskapliga discipliner och ytterligare ett antal grupper som inom en nära framtid har potential att utvecklas till starka miljöer. Det finns marin verksamhet inom alla fakulteter och härmed en god potential för tvärvetenskaplig marin forskning. Med denna kompetens som utgångspunkt kan Göteborgs universitet i samverkan med andra samhällsaktörer utveckla sin marina profil betydligt. Göteborgs universitets marina vision: Ett universitet med marin forskning, undervisning och samverkan av högsta internationella klass Visionen översatt i fem mätbara delmål: Göteborgs universitet ska inom 5 år ha, 1. utvecklat minst 8-10 internationellt ledande inomvetenskapliga marina forskningsmiljöer, 2. utvecklat minst 4-5 internationellt starka tvärvetenskapliga forskningsmiljöer där de inomvetenskapliga miljöerna kan vara viktiga komponenter, 3. utvecklat attraktiva inomvetenskapliga och tvärvetenskapliga internationella marina utbildningar på master och doktorandnivå, 1

19 4. etablerat varaktig formell samverkan med andra internationellt framstående marina forskande institutioner, 5. etablerat samverkan med marina aktörer utanför akademin (både nationella och internationella myndigheter och industri), 6. utvecklat den marina infrastrukturen till en central forskningsresurs och viktig mötesplats för marina forskare av alla discipliner, samt en attraktiv resurs för nationella och internationella marina utbildningar (se punkt 3) och för samverkan med samhällets olika aktörer Strategier för att uppnå visionen (underlag och ytterligare förslag till satsningar redovisas i bilaga 1 och 2) Delmål 1: utvecklat minst 8-10 internationellt ledande inomvetenskapliga marina forskningsmiljöer, Idag finns 4 internationellt ledande marina forskningsmiljöer inom GU de tre marina centrumbildningarna (VBCV inklusive LifeCycle, CeMEB och CeMaC) samt konstellationen kring EGO-NICE plattformen. Det finns även potential för minst lika många starka forskningsmiljöer ytterligare. Den miljö som kommer bildas kring den nya professuren i havsförvaltningsrätt kopplar samman forskning inom flera rättsområden och är ett exempel på hur en marin inriktning kan vidarutveckla och förnya befintlig forskning En miljö kring havsförsurning byggd kring internationellt framstående forskare inom marin kemi och marin ekologi bör snabbt kunna utvecklas till en världsledande forskningsmiljö. Ytterligare minst ett par miljöer kan byggas inom marin bioteknologi, där en miljö kan ha inriktningen medicin/marin genomik, medan en annan kan ha inriktningen teknik/marin biologi. Genom ökad samverkan mellan enskilda forskargrupper inom oceanografi/marin kemi/marin ekologi kan marin polar forskning etableras som ytterligare ett starkt område. Slutligen bör en forskargrupp med fokus på marin miljöekonomi etableras vid GU. Inomvetenskapligt, finns en god miljö för en sådan grupp inom institutionen för miljöekonomi vid Handelshögskolan. Prioriterad aktivitet 1: Berörda fakultetsledningar bör ta ansvar för att forskare konstellerar sig i forskningsmiljöer där sådana inte redan är etablerade. Samtliga forskningsmiljöer bör ges långsiktigt stöd för koordinering och möten, och möjlighet att rekrytera framtidens forskningsledare (i de fall sådana inte redan finns i miljön). Delmål 2: utvecklat minst 4-5 internationellt starka tvärvetenskapliga forskningsmiljöer där de inomvetenskapliga miljöerna kan vara viktiga komponenter, 2

20 Utvecklingen av starka tvärvetenskapliga forskningsprogram och projekt bygger helt på närvaron av spetsforskning inom ett antal komplementära discipliner. De starka inomvetenskapliga miljöerna utgör alltså ryggrad från vilken stark tvärvetenskaplig samverkan kan byggas. Idag finns redan flera spännande exempel, och ibland dessa är flera tillkomna som en konsekvens av pardoktorandforskarskolan. Den naturvetenskapliga forskningsmiljön för havsförsurning kan redan från start utvecklas i samverkan med forskare inom miljöekonomi, psykologi och kommunikation till en stark tvärvetenskaplig miljö. Likaså finns en stor potential att professuren i havsförvaltningsrätt och en ny professur i marin miljöekoonomi, blir starka komponenter i byggandet av tvärvetenskapliga forskarkonstellationer. De tvärvetenskapliga projekten kan också attrahera forskare inom IT, humaniora, pedagogik etc som inte huvudsakligen är marina forskare utan arbetar inom områden där marina tillämpningar är möjliga. Arbetet med att stimulerar ett successivt utvecklande av nya tvärvetenskapliga projekt kan läggas på den fakultetsövergripande marina centrumbildningen (Havsforsk eller ny organisation), och kopplas till det Maritima Klustret. Prioriterad aktivitet 2: Handelshögskolan bör med strategiska medel inrätta en professur i marin miljöekonomi. Prioriterad aktivitet 3: Havsforsk eller ny marin centrumbildning bör ges fortsatt mandat och finansiering för att arbeta vidare med att initiera samverkan mellan forskare inom marina tvärvetenskapliga projekt. Delmål 3: utvecklat attraktiva inomvetenskapliga och tvärvetenskapliga internationella marina utbildningar på master och doktorandnivå, Att potentialen för att utveckla attraktiva marina utbildningar redan finns idag vid Göteborgs universitet är självklart. Svårigheterna ligger i vem som ska ta ansvar för de tvärvetenskapliga delarna. Ett samlat grepp behövs också för att på ett bra sätt föra ut information om befintliga marina utbildningar, såsom det marina masterprogrammet inom naturvetenskap. Prioriterad aktivitet 4: En särskild arbetsgrupp bör tillsättas som arbetar med att ta fram en plan för nya utbildningar, hur dessa ska organiseras och finansieras. Delmål 4: etablerat varaktig formell samverkan med andra internationellt framstående marina forskande institutioner, Marint inriktade forskare inom Göteborgs universitet har många etablerade kontakter med universitet och forskningsinstitutioner runt om i världen. Dessa kontakter kan dock vidareutvecklas och stödjas genom aktiviteter och koordinering inom Havsforsk eller ny centrumbildning. Formell samverkan bör i de flesta fall leda till någon form av samverkansavtal där inte minst tillgång och nyttjande av GUs marina infrastruktur kan regleras. 3

21 Prioriterad aktivitet 5: Havsforsk eller ny organisation genomför en inventering över lämpliga internationella samverkanspartners som GU bör länka starkare till sin marina verksamhet. Ett exempel på en möjlig partner är Kiel Future Oceans (ett tvärvetenskaplig centrumbildning mellan ledande marina institutioner i Kiel). Delmål 5: etablerat samverkan med marina aktörer utanför akademin (både nationella och internationella myndigheter och industri). Arbetet med att nå denna delvision bör främst ske inom det Maritima Klustret, och inom ramen för Havsmiljöinstitutets verksamhet. Dock kan den nationella påverkansplattform som Havsforsk tillsammans med flera andra aktörer i Sverige just nu söker Vinnovamedel för bli en viktig kompletterande del när det gäller näringslivskontakter. Prioriterad aktivitet 6: Havsforsk eller ny organisation driver arbetet med det Maritima Klustret vidare med hög ambition tillsammans med Chalmers och VGR. Delmål 6: utvecklat den marina infrastrukturen till en central forskningsresurs och viktig mötesplats för marina forskare av alla discipliner, samt en attraktiv resurs för nationella och internationella marina utbildningar (se punkt 3) och för samverkan med samhällets olika aktörer. Som beskrivs i RED10 så är GUs marina infrastrukturen en unik resurs som idag möjliggör forskning av högsta internationella klass (se bilaga 1). Nyttjandet av infrastrukturen kan dock breddas till andra kategorier än rent naturvetenskapliga, med möjlighet att utföra fältforskning om kustturism, havsplanering och förvaltning, samt miljövärdering och socioekonomiska analyser. Viktigt är också att prissättningen för utländska forskare blir jämförbar med infrastrukturer i andra länder. Prioriterad aktivitet 7: Ledningen för den marina infrastrukturen arbetar aktivt för att bredda nyttjandet av infrastrukturen genom information och genom en prissättning som leder till ökat internationellt nyttjande. 4

22 Bilagor Bilaga 1. SWOT analys av GUs marina forskning, undervisning och samverkan Styrkor Forskning GU har en både bred och djup marin kompetens inom naturvetenskap, och de marina inriktningarna föll i allmänhet mycket väl ut vid den internationella utvärderingen av universitetets forskning som genomförde 2010 (RED10). Nedan följer några slutsatser ifrån RED10 rapporten: RED10 identifierade marin kemi som ett styrkeområde: It comprises a very strong group in environmental and marine chemistry, which is internationally highly visible. Vidare konstaterar man att forskningen i huvudsak är inriktad på Arktis och Antarktis och således av starkt internationell karaktär och att isbrytaren Oden utgör en unik svensk resurs för denna forskning. RED10 anser att den marina profilen inom geovetenskap är en viktig tillgång för Göteborgs universitet med en stor potential: This field of science has a long tradition in Gothenburg, but has continuously taken up new themes so that its present research approach can be considered up-to-date and of very high quality. It has to be considered as one of the unique traits of the University s research profile, with several outstanding scientists involved. Enligt RED10 är marin ekologi ett av GU starkaste forskningområden, alla kategorier: The overall assessment is Excellent to Outstanding. The uniqueness of the research is considered outstanding. The Marine Ecology group is strong, diverse and well established nationally and internationally, and is producing strong, hypothesis-driven science and insightful laboratory and field experiments. RED10 beaktade inte specifikt den marina forskningen inom cell- och molekylärbiologi men i självutvärderingen av det marina Linnéprojektet CeMEB lyftes denna aktivitet fram som en mycket stark komponent. Ytterligare en aspekt på den marina naturvetenskapliga forskningen vid GU lyfts fram av RED10 panelen som identifierade en viktig komponent i aktiviteten på GUs två marina fältstationer: The placement of full-time staff at the marine laboratories is especially productive and valuable in that they can conduct rigorous field experiments and observational studies that extend beyond the visit and sample approach that limits marine field stations without full-time, on-site researchers. Göteborgs universitet har även en marin forskning (och i viss mån undervisning) inom marin samhällsvetenskap, humaniora och ekonomi (med juridik). Även om denna verksamhet idag är liten i omfattning så är den av stor strategisk betydelse. RED10 belyste inte specifikt denna inriktning av samhällsvetenskapliga forskning. Utbildning 5

23 Marin utbildning har under lång tid varit en inriktning som attraherat studenter till att börja studera vid Göteborgs universitet. En ganska typisk beskrivning är den som ges av Monique Wannding i en intervju i naturvetenskapliga fakultetens Science Magazine: - Drömmen om att bli marinbiolog fick henne att söka sig till Göteborgs universitet, men efter att hon kompletterat med miljöjuridik och samhällsplanering (kompetenser som är starka vid GU) arbetar hon nu på miljödepartementet som kansliråd med internationellt miljötekniksamarbete. Inte minst den marina infrastrukturen har en enorm potential för utbildningar på alla nivåer, inte minst internationella mastersutbildningar och utbildningar för speciella yrkesgrupper. Idag utnyttjas inte infrastrukturen fullt ut i detta sammanhang, och kännedom om möjligheter att förlägga kurser till fältstationerna ifrån andra fakulteter än den naturvetenskapliga, är begränsade. Även om kurser i miljöekonomi, marin juridik och kulturgeografi har genomförts med stor framgång. Istället har besparingar och nedskärningar i kursanslagen minskat nyttjandet av de marina fältstationerna, på bekostnad av möjligheten att attrahera studenter. Samverkan Marin forskning har tidigt varit på bana med samverkan med samhällets myndigheter, politiker, företag, skolor och allmänhet. Inte minst vid Tjärnö har samverkan med alla dessa aktörer varit viktigt sedan 1990-talet då ett regionalt finansierat projekt (Tjärnö Centre of Excellence) lade grunden för en sådan verksamhet. Ur detta växte Tjärnö Innovativa System fram som senare ombildades till Mare Novum. Göteborgs universitet har med sin marina kompetens varit representerad i flera viktiga politiska sammanhang, inte minst Almedalsveckan och miljöforskningsberedningar och andra rådgivande sammanhang på högsta politiska nivå (ministernivå). RED10 identifierade denna styrka främst inom verksamheten vid dåvarande institutionen för marin ekologi (Tjärnö, Kristineberg och marin botanik i Göteborg) : The interactions with society are above the expected level. Marine Ecology appears to be proactive in its outreach to the public and the community through media (TV, print and radio), Tjärnö Aquarium, serving on government advisory boards and presentations to school groups. Svagheter Forskning Den marina profilen syns inte på någon av de första nivåerna av GUs hemsida. Det framgår heller inte att GU har en stark marin profil vid naturvetenskapliga fakultetens hemsida (den fakutet med mest marina verksamhet) eller vid någon av dess institutioners hemsidor. Om GU vill att den marina profilen ska framstå som en stark profil vid universitetet så behöver man arbeta med detta inom sin marknadsföring, inte minst med sikte på att attrahera studenter. (Den som idag googlar på marinbiologi eller marin biologi får först upp kandidatutbildningen vid Stockholms universitet. Längre ned kommer så en länk till en kortare distanskurs i marinbiologi som ges vid Göteborgs universitet.) Marin forskning vid Göteborgs universitet är idag inte jämställd. RED10 kommenterar den skeva könsfördelningen inom speciellt kemi och oceanografi medan marin ekologi idag har en jämn könsfördelning. 6

24 Svag samverkan inom marin naturvetenskap. I RED10 understryks att samverkan mellan marina kemister och oceanografer är mycket svag eller obefintlig. Denna brist på samverkan gäller också i hög grad mellan marinekologer och övriga marina naturvetare. Delar av den marina naturvetenskapliga forskningen är inte särskilt starkt. RED10 utvärderingen av geovetenskap (som till stora delar är marin) resulterade i betyget för kvalitet Good to Excellent och att de visioner som presenterades var Good även om potentialen var Excellent. RED10 panelens mer generella slutsats pekar också på den fragmentering som råder inom marin forskning vid GU idag: However, the fragmented nature of the marine disciplines at the University of Gothenburg, spread over several departments and institutions, is considered to potentially seriously inhibit the most efficient exploitation of talent and facilities. The Panel therefore recommends a substantial restructuring, associated with a parallel strengthening of the marine disciplines. Utbildning GU har inte lyckats skapa en tydlig bild av den bredd och det djup som finns inom de marina utbildningarna. Vi har heller inte lyckats att presentera några nya och spännande utbildningsprogram som möter dagens behov av integrerad naturvetenskapliga och samhällsvetenskaplig marin kunskap. Samverkan Även om GU är förhållandevis väl representerade inom olika samhälleliga aktiviteter, kan detta arbete idag härledas till några få personer inom några få institutioner. Möjligheter Forskning En övergripande slutsats som drogs av RED10 panelen var att GU behöver ta fram ett område där man kan visa att man är stark i en internationell jämförelse. Panelen skriver att GU behöver skapa en scientifically aggressive image. En marina profil har potentialen att bli det fokus som behövs för att skapa en scientifically aggressive image vid GU. Detta kan åstadkommas genom flera olika insatser. En viktig insats är att fortsätta det arbetet som Havsforsk och tidigare projekt (Sucozoma, Marine Paint) påbörjat att länka forskare inom marin naturvetenskap till miljöforskare ifrån samhällsvetenskap och ekonomi/juridik. En annan viktig insats är att stärka de redan a starka inomvetenskapliga miljöer inom marin forskning (se styrkor enligt ovan) som idag är etablerade och jobba fram långsiktiga visioner och strategier för dessa visioner. Slutligen finns det en stark potential i några viktiga nyckelområden där ny samverkan håller på att växa fram, men där resurser behöver tillföras för att dessa områden ska kunna utvecklas fullt ut. (Jag återkommer nedan till exempel på sådana områden.) En mycket viktig satsning för marin forsknings vid Göteborg är en ny professor i Havsförvaltningsrätt vid Handelshögskolan. Professuren och den forskargrupp som 7

25 skapas runt denna, kommer att bli en nyckelaktör inom tvärdisciplinär forskning (och undervisning), men samverkan med samhällsvetare och naturvetare. Den marina infrastrukturen är på plats men behöver saluföras mer intensivt för att öka nyttjandet och locka internationellt framstående forskare till GU för kortare eller längre vistelser. Det är dock viktigt att framhålla att infrastrukturen endast marginellt lockar gästande forskare, medan den pågående forskningen som genomförs vid infrastrukturen är det som har störst dragkraft på utländska forskare jfr hur GU två gånger erhållit Vetenskapsrådets Tage Erlanders gästprofessur sen 2005, en professur som tilldelas en internationellt ledande forskare. I båda fallen har det lokala värdskapet utgjorts av marina forskare. Utbildning Göteborgs universitets potential för bra marina utbildningar är närmast världsunik. All tänkbar kompetens finns på plats inom en rad olika discipliner inom samhällsvetenskap, ekonomi, juridik och naturvetenskap. Utöver detta finns de marina fältstartionerna som utmärkta och mycket attraktiva anläggningar för utbildningar. För GU handlar det mest om att organisera upp ett antal utbildningar med marin huvudinriktning, och att tillse att alla dessa blir internationellt tillgängliga (alltså ges på engelska). Det finns också goda möjligheter för masterstudenter att utföra sina projekt med kopplingar till både kompetenser och fysiska resurser (inkl stora experimentella möjligheter vid fältstationerna och med hjälp av något av fartygen. Samverkan Enligt statskontorets utredning har GU genom inrättande av samordningsfunktionen för Havsmiljöinstitutet (det s.k. kansliet) byggt upp en stark multidisciplinär kompetens inom det marina, och denna typen av kompetens är starkt efterfrågad av inte minst HaV myndighetern. Det finns idag goda möjligheter att utvidga denna expertservice genom att verksamheten kan finansieras till delar av intäkter. Göteborgs universitet har flera viktiga arenor för samverkan och information till samhället om sin forskning och sina övriga aktiviteter. Dessa inkluderar Universeum och Sjöfartsmuseet i Göteborg, Kosterhavets nationalpark där Tjärnö fältstation ligger, och Vetenskapsfestivalen som arrangeras årligen i Göteborg. En marin forskare från GU deltar regelbundet i en naturpanel på TV. Hot Forskning Ett övergripande hot, som identifieras i RED10 utvärderingen, är GUs avsaknad av vetenskapliga muskler inom främst den naturvetenskapliga fakulteten. Denna fakultet är förhållandevis liten (hälften av den vid Stockholms universitet) men ändå vetenskapligt väldigt bred. RED10 panelen skriver: However, this broadness and interest in many scientific disciplines comes at a cost, namely in terms of an identifiable scientific profile and scientific prominence. This is clearly reflected in the University of Gothenburg s position in international and national rankings (such as web ranking, QS ranking or international rankings in the natural sciences). Even in Sweden, the University of Gothenburg is usually ranked below its closest national competitors, namely the universities of Lund, Uppsala and Stockholm. 8

26 Utbildning GUs naturvetenskapliga fakultet är sedan en lång tid undervisningstung och en större del av finansieringen inom de olika disciplinerna genereras av studenttillströmningen som gått ned under senare år. Detta har inneburit ekonomiska problem inom hela fakulteten. För undervisningen betyder detta också kraftiga besparingar och avkall på kvalitet, vilket i sin tur skrämmer potentiella studenter. Avsaknaden av kurser som ges på engelska är också ett hot då allt fler av studenterna söker sina utbildningar på en internationell marknad. Samverkan Ett närliggande hot är om Havsmiljöinstitutet läggs ned, eftersom GU då tappar en viktig plattform för samverkan med främst marina myndigheter. 9

27 Bilaga 2. Viktiga marina forskningsmiljöer vid Göteborgs universitet 10

28 11

29 12

30 Uppdrag till arbetsgrupp för marin verksamhet vid den naturvetenskapliga fakulteten Bakgrund Rektor har gett dekanus vid den naturvetenskapliga fakulteten i uppdrag att utforma ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organiseras, se 14 i rektorsprotokoll från Förslaget ska baseras på de rapporter Kerstin Johannesson lämnat i samband med hennes uppdrag att utreda den marina organisationen vid GU, Bilaga 1, och att ge förslag på en universitetsövergripande marin vision och strategi, Bilaga 2. Förslaget ska utformas i samverkan med berörda fakulteter/motsvarande (främst SFS, NFS, HHFS, ITS, GMV, HMI) inom Göteborgs universitet samt med Chalmers och Västra Götalandsregionen. I enlighet med förslag till universitetsövergripande vision ska Göteborgs universitet utvecklas till Ett universitet med marin forskning, undervisning och samverkan av högsta internationella klass. En arbetsgrupp med representanter från olika fakulteter/motsvarande kommer att tillsättas för att ta fram ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organisera. Den marina verksamheten inom naturvetenskap är stark men splittrad och diskussioner har förts om hur man bäst kan samla marin vetenskap inom fakulteten. I syfte att ta fram en marin vision och strategi vid fakulteten samt att ge fakultetsstyrelsen ett underlag för en ändamålsenlig organisation för marin verksamhet vid den naturvetenskapliga fakulteten har Dekanus inrättat en arbetsgrupp med marint verksamma forskare inom fakulteten bestående av Michael Klages, Kjell Nordberg, Henrik Pavia, David Turner, Anna Wåhlin samt Tanja Thompson (administrativt och kommunikativt stöd). Uppdrag till arbetsgruppen inom fakulteten För att till fullo utnyttja potentialen för en universitetsgemensam kraftsamling inom det marina området behövs en tydligare vision och långsiktig strategi för marin forskning, utbildning och samverkan vid fakulteten. Inkluderat i den marina strategin är en ändamålsenlig fakultetsintern organisation. Arbetsgruppen ska ta fram förslag till: vision och strategi för marin verksamhet vid fakulteten. Förslaget ska inkludera förslag till omedelbara åtgärder (1 år) samt en övergripande långsiktig åtgärdsplan (5-10 år). ändamålsenlig organisation för att samla marin verksamhet vid fakulteten. Underlaget ska belysa för och nackdelar med en marin institution. En konsekvensanalys av en eventuell organisationsförändring ska göras. Arbetsgruppen ska beakta förslagen i de rapporter som lämnats av Kerstin Johannesson, bilaga 1 och 2. Synpunkter på hela eller delar av förslaget ska inhämtas från fakultetens beredningar för forskning samt utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå. Tidplan Ordföranden i arbetsgruppen ska avlägga lägesrapport vid fakultetens ledningsgruppsmöten , vid prefektrådets möte , samt vid fakultetsstyrelsens möte En slutrapport ska presenteras vid ledningsgruppsmötet samt på fakultetsstyrelsens möte

31 Utdrag ur rektorssammanträdesprotokoll Datum: , sammanträde 2014:10 Tid: Plats: Viktor Rydbergsrummet, Vasaparken Närvarande Ordförande: rektor Pam Fredman Protokollförare: vikarierande rektors sekreterare Lisbeth Sandblom Bisittare: prorektor Helena Lindholm Schulz vice ordförande GUS Linda Boström Föredragande 2-4 Camilla Ljung 5 Anna-Karin Ingelström 7 Rina Lindström 8-9 Ralph Heiefort 12 Ulf Broberg 13 Sofia Wallner Magnus Petersson 14 V 2013/ 311 Uppdrag till Elisabet Ahlberg att utforma ett förslag till hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamheter ska organiseras Underlag: PM daterat (Magnus Petersson) Rektor beslutar att ge dekan Elisabet Ahlberg i uppdrag, att utifrån lämnade skrivelser, utforma ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organiseras, att uppdraget ska utgå från att Centrum för Havsforskning fr.o.m kan utgöra den samlade arenan för universitetets maritima verksamhet samt att Centrum för Havsforskning ges en organisatorisk placering vid naturvetenskapliga fakulteten. I arbetet kan Elisabet Ahlberg utgå från att nuvarande finansiering för centret kvarstår om en ändamålsenligmodell utformas, Universitetsledningens stab Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

32 2 / 2 att förslaget ska utformas i samverkan med berörda fakulteter/motsvarande (främst SFS, NFS, HHFS, ITS, GMV, HMI) inom Göteborgs universitet samt med Chalmers och Västra Götalandsregionen. Avstämning ska ske till vicerektor för forskning samt i rektors ledningsråd, att lämnade förslag ska kostnadsberäknas och konsekvensbedömmas, att utredningen ska rapporteras till rektor senast Utdrag ur protokoll Expedierat Lisbeth Sandblom Magnus Petersson

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 Vision och strategi för marin forskning, undervisning och samverkan vid Göteborg universitet The profile of the University of Gothenburg is insufficient for a contemporary context. Today, a university of the size and importance of the University of Gothenburg has to give itself a modern and scientifically aggressive image in the continuous search for scientific excellence, new research problems, approaches and societal challenges. (Citat är hämtat ur RED10). Ett universitets attraktionskraft skapas knappats genom att vara bäst i allt. Ämnesmässig bredd kan däremot utnyttjas till att skapa starka tvärvetenskapliga profiler. Idag finns en handfull starka marina forskargrupper inom naturvetenskapliga discipliner och ytterligare ett antal grupper som inom en nära framtid har potential att utvecklas till starka miljöer. Det finns marin verksamhet inom alla fakulteter och härmed en god potential för tvärvetenskaplig marin forskning. Med denna kompetens som utgångspunkt kan Göteborgs universitet i samverkan med andra samhällsaktörer utveckla sin marina profil betydligt. Göteborgs universitets marina vision: Ett universitet med marin forskning, undervisning och samverkan av högsta internationella klass Visionen översatt i fem mätbara delmål: Göteborgs universitet ska inom 5 år ha, 1. utvecklat minst 8-10 internationellt ledande inomvetenskapliga marina forskningsmiljöer, 2. utvecklat minst 4-5 internationellt starka tvärvetenskapliga forskningsmiljöer där de inomvetenskapliga miljöerna kan vara viktiga komponenter, 3. utvecklat attraktiva inomvetenskapliga och tvärvetenskapliga internationella marina utbildningar på master och doktorandnivå, 1

48 4. etablerat varaktig formell samverkan med andra internationellt framstående marina forskande institutioner, 5. etablerat samverkan med marina aktörer utanför akademin (både nationella och internationella myndigheter och industri), 6. utvecklat den marina infrastrukturen till en central forskningsresurs och viktig mötesplats för marina forskare av alla discipliner, samt en attraktiv resurs för nationella och internationella marina utbildningar (se punkt 3) och för samverkan med samhällets olika aktörer Strategier för att uppnå visionen (underlag och ytterligare förslag till satsningar redovisas i bilaga 1 och 2) Delmål 1: utvecklat minst 8-10 internationellt ledande inomvetenskapliga marina forskningsmiljöer, Idag finns 4 internationellt ledande marina forskningsmiljöer inom GU de tre marina centrumbildningarna (VBCV inklusive LifeCycle, CeMEB och CeMaC) samt konstellationen kring EGO-NICE plattformen. Det finns även potential för minst lika många starka forskningsmiljöer ytterligare. Den miljö som kommer bildas kring den nya professuren i havsförvaltningsrätt kopplar samman forskning inom flera rättsområden och är ett exempel på hur en marin inriktning kan vidarutveckla och förnya befintlig forskning En miljö kring havsförsurning byggd kring internationellt framstående forskare inom marin kemi och marin ekologi bör snabbt kunna utvecklas till en världsledande forskningsmiljö. Ytterligare minst ett par miljöer kan byggas inom marin bioteknologi, där en miljö kan ha inriktningen medicin/marin genomik, medan en annan kan ha inriktningen teknik/marin biologi. Genom ökad samverkan mellan enskilda forskargrupper inom oceanografi/marin kemi/marin ekologi kan marin polar forskning etableras som ytterligare ett starkt område. Slutligen bör en forskargrupp med fokus på marin miljöekonomi etableras vid GU. Inomvetenskapligt, finns en god miljö för en sådan grupp inom institutionen för miljöekonomi vid Handelshögskolan. Prioriterad aktivitet 1: Berörda fakultetsledningar bör ta ansvar för att forskare konstellerar sig i forskningsmiljöer där sådana inte redan är etablerade. Samtliga forskningsmiljöer bör ges långsiktigt stöd för koordinering och möten, och möjlighet att rekrytera framtidens forskningsledare (i de fall sådana inte redan finns i miljön). Delmål 2: utvecklat minst 4-5 internationellt starka tvärvetenskapliga forskningsmiljöer där de inomvetenskapliga miljöerna kan vara viktiga komponenter, 2

49 Utvecklingen av starka tvärvetenskapliga forskningsprogram och projekt bygger helt på närvaron av spetsforskning inom ett antal komplementära discipliner. De starka inomvetenskapliga miljöerna utgör alltså ryggrad från vilken stark tvärvetenskaplig samverkan kan byggas. Idag finns redan flera spännande exempel, och ibland dessa är flera tillkomna som en konsekvens av pardoktorandforskarskolan. Den naturvetenskapliga forskningsmiljön för havsförsurning kan redan från start utvecklas i samverkan med forskare inom miljöekonomi, psykologi och kommunikation till en stark tvärvetenskaplig miljö. Likaså finns en stor potential att professuren i havsförvaltningsrätt och en ny professur i marin miljöekoonomi, blir starka komponenter i byggandet av tvärvetenskapliga forskarkonstellationer. De tvärvetenskapliga projekten kan också attrahera forskare inom IT, humaniora, pedagogik etc som inte huvudsakligen är marina forskare utan arbetar inom områden där marina tillämpningar är möjliga. Arbetet med att stimulerar ett successivt utvecklande av nya tvärvetenskapliga projekt kan läggas på den fakultetsövergripande marina centrumbildningen (Havsforsk eller ny organisation), och kopplas till det Maritima Klustret. Prioriterad aktivitet 2: Handelshögskolan bör med strategiska medel inrätta en professur i marin miljöekonomi. Prioriterad aktivitet 3: Havsforsk eller ny marin centrumbildning bör ges fortsatt mandat och finansiering för att arbeta vidare med att initiera samverkan mellan forskare inom marina tvärvetenskapliga projekt. Delmål 3: utvecklat attraktiva inomvetenskapliga och tvärvetenskapliga internationella marina utbildningar på master och doktorandnivå, Att potentialen för att utveckla attraktiva marina utbildningar redan finns idag vid Göteborgs universitet är självklart. Svårigheterna ligger i vem som ska ta ansvar för de tvärvetenskapliga delarna. Ett samlat grepp behövs också för att på ett bra sätt föra ut information om befintliga marina utbildningar, såsom det marina masterprogrammet inom naturvetenskap. Prioriterad aktivitet 4: En särskild arbetsgrupp bör tillsättas som arbetar med att ta fram en plan för nya utbildningar, hur dessa ska organiseras och finansieras. Delmål 4: etablerat varaktig formell samverkan med andra internationellt framstående marina forskande institutioner, Marint inriktade forskare inom Göteborgs universitet har många etablerade kontakter med universitet och forskningsinstitutioner runt om i världen. Dessa kontakter kan dock vidareutvecklas och stödjas genom aktiviteter och koordinering inom Havsforsk eller ny centrumbildning. Formell samverkan bör i de flesta fall leda till någon form av samverkansavtal där inte minst tillgång och nyttjande av GUs marina infrastruktur kan regleras. 3

50 Prioriterad aktivitet 5: Havsforsk eller ny organisation genomför en inventering över lämpliga internationella samverkanspartners som GU bör länka starkare till sin marina verksamhet. Ett exempel på en möjlig partner är Kiel Future Oceans (ett tvärvetenskaplig centrumbildning mellan ledande marina institutioner i Kiel). Delmål 5: etablerat samverkan med marina aktörer utanför akademin (både nationella och internationella myndigheter och industri). Arbetet med att nå denna delvision bör främst ske inom det Maritima Klustret, och inom ramen för Havsmiljöinstitutets verksamhet. Dock kan den nationella påverkansplattform som Havsforsk tillsammans med flera andra aktörer i Sverige just nu söker Vinnovamedel för bli en viktig kompletterande del när det gäller näringslivskontakter. Prioriterad aktivitet 6: Havsforsk eller ny organisation driver arbetet med det Maritima Klustret vidare med hög ambition tillsammans med Chalmers och VGR. Delmål 6: utvecklat den marina infrastrukturen till en central forskningsresurs och viktig mötesplats för marina forskare av alla discipliner, samt en attraktiv resurs för nationella och internationella marina utbildningar (se punkt 3) och för samverkan med samhällets olika aktörer. Som beskrivs i RED10 så är GUs marina infrastrukturen en unik resurs som idag möjliggör forskning av högsta internationella klass (se bilaga 1). Nyttjandet av infrastrukturen kan dock breddas till andra kategorier än rent naturvetenskapliga, med möjlighet att utföra fältforskning om kustturism, havsplanering och förvaltning, samt miljövärdering och socioekonomiska analyser. Viktigt är också att prissättningen för utländska forskare blir jämförbar med infrastrukturer i andra länder. Prioriterad aktivitet 7: Ledningen för den marina infrastrukturen arbetar aktivt för att bredda nyttjandet av infrastrukturen genom information och genom en prissättning som leder till ökat internationellt nyttjande. 4

51 Bilagor Bilaga 1. SWOT analys av GUs marina forskning, undervisning och samverkan Styrkor Forskning GU har en både bred och djup marin kompetens inom naturvetenskap, och de marina inriktningarna föll i allmänhet mycket väl ut vid den internationella utvärderingen av universitetets forskning som genomförde 2010 (RED10). Nedan följer några slutsatser ifrån RED10 rapporten: RED10 identifierade marin kemi som ett styrkeområde: It comprises a very strong group in environmental and marine chemistry, which is internationally highly visible. Vidare konstaterar man att forskningen i huvudsak är inriktad på Arktis och Antarktis och således av starkt internationell karaktär och att isbrytaren Oden utgör en unik svensk resurs för denna forskning. RED10 anser att den marina profilen inom geovetenskap är en viktig tillgång för Göteborgs universitet med en stor potential: This field of science has a long tradition in Gothenburg, but has continuously taken up new themes so that its present research approach can be considered up-to-date and of very high quality. It has to be considered as one of the unique traits of the University s research profile, with several outstanding scientists involved. Enligt RED10 är marin ekologi ett av GU starkaste forskningområden, alla kategorier: The overall assessment is Excellent to Outstanding. The uniqueness of the research is considered outstanding. The Marine Ecology group is strong, diverse and well established nationally and internationally, and is producing strong, hypothesis-driven science and insightful laboratory and field experiments. RED10 beaktade inte specifikt den marina forskningen inom cell- och molekylärbiologi men i självutvärderingen av det marina Linnéprojektet CeMEB lyftes denna aktivitet fram som en mycket stark komponent. Ytterligare en aspekt på den marina naturvetenskapliga forskningen vid GU lyfts fram av RED10 panelen som identifierade en viktig komponent i aktiviteten på GUs två marina fältstationer: The placement of full-time staff at the marine laboratories is especially productive and valuable in that they can conduct rigorous field experiments and observational studies that extend beyond the visit and sample approach that limits marine field stations without full-time, on-site researchers. Göteborgs universitet har även en marin forskning (och i viss mån undervisning) inom marin samhällsvetenskap, humaniora och ekonomi (med juridik). Även om denna verksamhet idag är liten i omfattning så är den av stor strategisk betydelse. RED10 belyste inte specifikt denna inriktning av samhällsvetenskapliga forskning. Utbildning 5

52 Marin utbildning har under lång tid varit en inriktning som attraherat studenter till att börja studera vid Göteborgs universitet. En ganska typisk beskrivning är den som ges av Monique Wannding i en intervju i naturvetenskapliga fakultetens Science Magazine: - Drömmen om att bli marinbiolog fick henne att söka sig till Göteborgs universitet, men efter att hon kompletterat med miljöjuridik och samhällsplanering (kompetenser som är starka vid GU) arbetar hon nu på miljödepartementet som kansliråd med internationellt miljötekniksamarbete. Inte minst den marina infrastrukturen har en enorm potential för utbildningar på alla nivåer, inte minst internationella mastersutbildningar och utbildningar för speciella yrkesgrupper. Idag utnyttjas inte infrastrukturen fullt ut i detta sammanhang, och kännedom om möjligheter att förlägga kurser till fältstationerna ifrån andra fakulteter än den naturvetenskapliga, är begränsade. Även om kurser i miljöekonomi, marin juridik och kulturgeografi har genomförts med stor framgång. Istället har besparingar och nedskärningar i kursanslagen minskat nyttjandet av de marina fältstationerna, på bekostnad av möjligheten att attrahera studenter. Samverkan Marin forskning har tidigt varit på bana med samverkan med samhällets myndigheter, politiker, företag, skolor och allmänhet. Inte minst vid Tjärnö har samverkan med alla dessa aktörer varit viktigt sedan 1990-talet då ett regionalt finansierat projekt (Tjärnö Centre of Excellence) lade grunden för en sådan verksamhet. Ur detta växte Tjärnö Innovativa System fram som senare ombildades till Mare Novum. Göteborgs universitet har med sin marina kompetens varit representerad i flera viktiga politiska sammanhang, inte minst Almedalsveckan och miljöforskningsberedningar och andra rådgivande sammanhang på högsta politiska nivå (ministernivå). RED10 identifierade denna styrka främst inom verksamheten vid dåvarande institutionen för marin ekologi (Tjärnö, Kristineberg och marin botanik i Göteborg) : The interactions with society are above the expected level. Marine Ecology appears to be proactive in its outreach to the public and the community through media (TV, print and radio), Tjärnö Aquarium, serving on government advisory boards and presentations to school groups. Svagheter Forskning Den marina profilen syns inte på någon av de första nivåerna av GUs hemsida. Det framgår heller inte att GU har en stark marin profil vid naturvetenskapliga fakultetens hemsida (den fakutet med mest marina verksamhet) eller vid någon av dess institutioners hemsidor. Om GU vill att den marina profilen ska framstå som en stark profil vid universitetet så behöver man arbeta med detta inom sin marknadsföring, inte minst med sikte på att attrahera studenter. (Den som idag googlar på marinbiologi eller marin biologi får först upp kandidatutbildningen vid Stockholms universitet. Längre ned kommer så en länk till en kortare distanskurs i marinbiologi som ges vid Göteborgs universitet.) Marin forskning vid Göteborgs universitet är idag inte jämställd. RED10 kommenterar den skeva könsfördelningen inom speciellt kemi och oceanografi medan marin ekologi idag har en jämn könsfördelning. 6

53 Svag samverkan inom marin naturvetenskap. I RED10 understryks att samverkan mellan marina kemister och oceanografer är mycket svag eller obefintlig. Denna brist på samverkan gäller också i hög grad mellan marinekologer och övriga marina naturvetare. Delar av den marina naturvetenskapliga forskningen är inte särskilt starkt. RED10 utvärderingen av geovetenskap (som till stora delar är marin) resulterade i betyget för kvalitet Good to Excellent och att de visioner som presenterades var Good även om potentialen var Excellent. RED10 panelens mer generella slutsats pekar också på den fragmentering som råder inom marin forskning vid GU idag: However, the fragmented nature of the marine disciplines at the University of Gothenburg, spread over several departments and institutions, is considered to potentially seriously inhibit the most efficient exploitation of talent and facilities. The Panel therefore recommends a substantial restructuring, associated with a parallel strengthening of the marine disciplines. Utbildning GU har inte lyckats skapa en tydlig bild av den bredd och det djup som finns inom de marina utbildningarna. Vi har heller inte lyckats att presentera några nya och spännande utbildningsprogram som möter dagens behov av integrerad naturvetenskapliga och samhällsvetenskaplig marin kunskap. Samverkan Även om GU är förhållandevis väl representerade inom olika samhälleliga aktiviteter, kan detta arbete idag härledas till några få personer inom några få institutioner. Möjligheter Forskning En övergripande slutsats som drogs av RED10 panelen var att GU behöver ta fram ett område där man kan visa att man är stark i en internationell jämförelse. Panelen skriver att GU behöver skapa en scientifically aggressive image. En marina profil har potentialen att bli det fokus som behövs för att skapa en scientifically aggressive image vid GU. Detta kan åstadkommas genom flera olika insatser. En viktig insats är att fortsätta det arbetet som Havsforsk och tidigare projekt (Sucozoma, Marine Paint) påbörjat att länka forskare inom marin naturvetenskap till miljöforskare ifrån samhällsvetenskap och ekonomi/juridik. En annan viktig insats är att stärka de redan a starka inomvetenskapliga miljöer inom marin forskning (se styrkor enligt ovan) som idag är etablerade och jobba fram långsiktiga visioner och strategier för dessa visioner. Slutligen finns det en stark potential i några viktiga nyckelområden där ny samverkan håller på att växa fram, men där resurser behöver tillföras för att dessa områden ska kunna utvecklas fullt ut. (Jag återkommer nedan till exempel på sådana områden.) En mycket viktig satsning för marin forsknings vid Göteborg är en ny professor i Havsförvaltningsrätt vid Handelshögskolan. Professuren och den forskargrupp som 7

54 skapas runt denna, kommer att bli en nyckelaktör inom tvärdisciplinär forskning (och undervisning), men samverkan med samhällsvetare och naturvetare. Den marina infrastrukturen är på plats men behöver saluföras mer intensivt för att öka nyttjandet och locka internationellt framstående forskare till GU för kortare eller längre vistelser. Det är dock viktigt att framhålla att infrastrukturen endast marginellt lockar gästande forskare, medan den pågående forskningen som genomförs vid infrastrukturen är det som har störst dragkraft på utländska forskare jfr hur GU två gånger erhållit Vetenskapsrådets Tage Erlanders gästprofessur sen 2005, en professur som tilldelas en internationellt ledande forskare. I båda fallen har det lokala värdskapet utgjorts av marina forskare. Utbildning Göteborgs universitets potential för bra marina utbildningar är närmast världsunik. All tänkbar kompetens finns på plats inom en rad olika discipliner inom samhällsvetenskap, ekonomi, juridik och naturvetenskap. Utöver detta finns de marina fältstartionerna som utmärkta och mycket attraktiva anläggningar för utbildningar. För GU handlar det mest om att organisera upp ett antal utbildningar med marin huvudinriktning, och att tillse att alla dessa blir internationellt tillgängliga (alltså ges på engelska). Det finns också goda möjligheter för masterstudenter att utföra sina projekt med kopplingar till både kompetenser och fysiska resurser (inkl stora experimentella möjligheter vid fältstationerna och med hjälp av något av fartygen. Samverkan Enligt statskontorets utredning har GU genom inrättande av samordningsfunktionen för Havsmiljöinstitutet (det s.k. kansliet) byggt upp en stark multidisciplinär kompetens inom det marina, och denna typen av kompetens är starkt efterfrågad av inte minst HaV myndighetern. Det finns idag goda möjligheter att utvidga denna expertservice genom att verksamheten kan finansieras till delar av intäkter. Göteborgs universitet har flera viktiga arenor för samverkan och information till samhället om sin forskning och sina övriga aktiviteter. Dessa inkluderar Universeum och Sjöfartsmuseet i Göteborg, Kosterhavets nationalpark där Tjärnö fältstation ligger, och Vetenskapsfestivalen som arrangeras årligen i Göteborg. En marin forskare från GU deltar regelbundet i en naturpanel på TV. Hot Forskning Ett övergripande hot, som identifieras i RED10 utvärderingen, är GUs avsaknad av vetenskapliga muskler inom främst den naturvetenskapliga fakulteten. Denna fakultet är förhållandevis liten (hälften av den vid Stockholms universitet) men ändå vetenskapligt väldigt bred. RED10 panelen skriver: However, this broadness and interest in many scientific disciplines comes at a cost, namely in terms of an identifiable scientific profile and scientific prominence. This is clearly reflected in the University of Gothenburg s position in international and national rankings (such as web ranking, QS ranking or international rankings in the natural sciences). Even in Sweden, the University of Gothenburg is usually ranked below its closest national competitors, namely the universities of Lund, Uppsala and Stockholm. 8