En stark marin profil vid Göteborgs universitet

Transkript

1 En stark marin profil vid Göteborgs universitet Sammanfattning och slutsatser Göteborgs universitet har en lång tradition inom marin forskning och undervisning och stora satsningar har under senare år gjorts på marin infrastruktur. Men omorganisationer har fragmenterat den marina verksamheten och minskat synligheten, med möjliga negativa effekter på universitetets attraktionskraft. En stark marin profil vid Göteborgs universitet attraherar de bästa forskarna, de bästa studenterna och stärker vår roll i samhället. För att nå en stark marin profil behöver verksamheten organiseras så att; (i) strategiskt viktiga beslut inom det marina området kan fattas, (ii) den marina undervisningen görs mer attraktiv och synlig, (iii) de många forskningsverksamheterna och kompetenserna inom det marina fältet görs synliga och lätta att hitta (iv) samverkan ökar mellan forskning inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, medicin och teknik (Chalmers) (v) den unika marina infrastrukturen används bredare inom forskningen och mer inom undervisningen, De viktigaste strategiska besluten fattas idag inom institutionerna. Jag föreslår att huvuddelen av den marina naturvetenskapen samlas inom en institution. Detta gör det möjligt att driva utvecklingen av den marina profilen inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning i naturvetenskap. Jag föreslår också en sammanslagning av existerande marina centrumbildningarna till en centrumbildning med uppgift att utveckla mångvetenskaplig forskning och utbildning. Centrat ska också ha ett samlat ansvar för tredje uppgiften inklusive de uppdrag som innefattas av ansvaret att koordinera Havsmiljöinstitutet. Det nya marina centrat bör vara en gemensam satsning av rektor och majoriteten av fakulteterna. Centrat ska ha ett klart definierat uppdrag som utgår ifrån en marin vision och strategi för hela universitetet. Centrats finansiering inkluderar medel till strategiska satsningar för att utveckla (och i vissa fall driva) mångvetenskapliga verksamheter inom forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Den marina infrastrukturen knyts till centrat (men med separat ledning och ekonomi), och rektor och fakulteter finansierar också denna gemensamt. Centrat får den nya institutionen för marin naturvetenskap som värdinstitution. Ledningarna för centrat, infrastrukturen och institutionen utgör en marin ledningsgrupp och till sin hjälp har de en extern rådgivande panel. 1

2 Utredningsuppdraget Rektor gav i april 2013 mig i uppdrag att utreda: 1) Organisationen av Göteborgs universitets fakultetsövergripande marina verksamheter (centrumbildningar, infrastruktur, innovationsstöd och liknande) i syfte att lämna förslag till en mer enhetlig och sammanhållen organisation med ansvar för fakultetsövergripande forskning, undervisning och samverkan utanför akademin. 2) Hur Göteborgs universitets uppdrag inom det Maritima klustret (se rapporten Wenblad mfl 2012) skulle organiseras. 3) Vilka kostnader och konsekvenser en omorganisation skulle innebära. Mina slutsater och förslag i denna utredning har ett bredare perspektiv, och det beror på det senaste halvårets diskussioner som först på flera nivåer om universitetets marina profil och hur den bäst utvecklas. Som ett underlag till mina förslag belyser jag först potentialen hos den marina profilen samt de hinder och möjligheter för utvecklingen av en stark marin profil som jag identifierat. Därefter ger jag förslag till hur en marin profil vid universitetet kan stärkas genom två omorganisationer, en som leder till en centrumbildning och en som leder till bildandet av en ny institution. Slutligen gör jag en mycket översiktlig analys av de ekonomiska konsekvenserna av dessa förslag och föreslår att jag eller någon annan för i uppdrag att utreda dessa vidare, om förslaget får stöd. Mer bakgrund till ett breddat perspektiv Mitt uppdrag var att ge förslag på en ny fakultetsövergripande organisation med ansvar för att skapa tvärvetenskaplig marin samverkan samt för att minska otydligheten och fragmenteringen inom den marina sektorn vid universitetet. Då mycket av denna splittring skapats genom tidigare omorganisationer inom naturvetenskapliga fakulteten, och med institutionernas ökade ansvar och uppdrag, samt med den nya policyn för centrumbildningar och kravet på kopplingen till en värdinstitution, uppkom behovet att i tillägg titta närmare på förutsättningarna för en utveckling av den marina profilen inom den naturvetenskapliga fakulteten. Fakultetsstyrelsen tog i september beslut om att inte inrätta en institution för marina vetenskaper från den 1 januari Dock har fakultetsledningen samt en stor andel av de marina forskarna ställt sig bakom en sådan omorganisation, och övriga fakultetsstyrelsen har i ett brev till de marina forskarna öppnat för en fortsatt diskussion i ämnet. Min bedömning att denna fråga är av stor strategisk betydelse för hela universitetet och bör tas upp för ny behandling. Förslaget om en institution för marin naturvetenskap är också kopplat till den organisatoriska hemvisten för en ny fakultetsövergripande marin centrumbildning. En stark inomvetenskaplig marin forskning och utbildning är också en förutsättning för en framgångsrik mångvetenskaplig samverkan. Och det är inte minst viktigt att Göteborgs universitet kraftigt kan öka sin rekrytering av marina studenter, för vilket det finns en stark potential, inte minst om man beaktar en internationell arena för universitetsutbildning. 2

3 Varför en stark marin profil vid GU? Att ett universitet har en stark profil inom ett område är gynnsamt för hela dess verksamhet. Ett profilområde genererar resurser genom att attrahera goda studenter och öka intresset för duktiga forskare att söka sig hit, och med det senare ökar externa forskningsanslag och forskningssamarbeten med andra aktörer. Detta gynnar inte bara profilområdet utan hela universitetet. Göteborgs universitet har potential att bli ett ledande universitet i Europa inom marin forskning. Vi är starka inom marin naturvetenskap men vi är också starka inom samhällsvetenskaplig miljöforskning, vilket i kombination ger oss potential för att utveckla starka mångvetenskapliga forsknings- och undervisningsmiljöer. Inom naturvetenskap var vi det mest framgångsrika universitetet i Östersjöregionen i första omgången av EU- BONUS (GU koordinerade 5 av 15 projekt), och har kommit bra ut i andra omgången (GU och GU tillsammans med SP koordinerar 2 av 8 projekt). Vi har i konkurrens med icke- marina forskargrupper dragit hem stora forskningsprogram finansierade av Mistra, Naturvårdsverket, VR och Formas under de senaste 10 åren (inklusive en av universitetets två Linnémiljöer). Flera EU projekt med marin profil har också koordinerats av Göteborgs universitet eller involverat GU forskare under denna period. Marina forskare har också fått stora stöd från KAW och andra privata stiftelser för infrastruktur för marin polarforskning, koordinerar regelbundet forskning inom detta område. Inom forskning i främst statsvetenskap, psykologi, globala studier, ekonomi och juridik finns idag en stark och växande miljöprofil. Som ett resultat av den marina pardoktorandforskarskolan har nya samarbeten etablerats mellan forskare vid t.ex. handelshögskolan, Global studies och naturvetenskapliga fakulteten, där också forskare från Centrum för turism medverkar. Vissa av dessa samarbeten har dessutom lett till ytterligare externfinansierade projekt. Nyligen beslutade rektor och handelshögskolan om inrättandet av en professur i havsförvaltningsrätt vilket ger Göteborgs universitet en nyckelkompetens inom ett forskningsområde (havsplanering) som innefattar många kompetensområden inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap. Tillsammans utgör den marina naturvetenskapliga forskningen och den samhällsvetenskapliga miljöinriktade forskningen en god möjlighet att utveckla mångvetenskaplig marin forskning, med tillhörande undervisning och samverkan inom denna inriktning. Ytterligare intressanta samverkansmöjligheter finns inom den marin sektorn vid Göteborgs universitet. Inom marin bioteknologi finns stora möjligheter att utveckla innovativ samverkan mellan medicin, teknik och naturvetenskap. Det finns redan idag exempel på denna typ av projekt men potentialen är stor för ytterligare samverkan inom dessa inriktningar, med ytterligare kopplingar till näringsliv och andra aktörer i regionen. För ytterligare exempel på möjligheter till ny samverkan med aktörer i regionen hänvisar jag till utredningen Maritimt kluster av Axel Wenblad mfl (2012). 3

4 Positiva och negativa drifkrafter för en marin profil Göteborgs universitet har under ett antal år byggt upp en mycket stark marin infrastruktur (idag organiserad under Sven Loven centrum för marina vetenskaper), med två stora och välutrustade marina forskningsstationer (Tjärnö och Kristineberg) och ett toppmodernt fartyg (färdigt 2015). Infrastrukturen ger mycket goda förutsättningar för att utveckla en stark marin profil vid universitetet. Samtidigt har andra beslut lett i motsatt riktning. Omorganisationer inom den naturvetenskapliga fakulteten har i flera steg tagit bort marina prefekter, och idag finns inte längre någon marin chef inom linjen. För något tiotal år sedan fanns ett dussintal prefekter och ämnesföreträdare som ansvarade för att utveckla den marina naturvetenskapliga forskningen och undervisningen vid Göteborgs universitet. Att idag rekrytera en marin forskare/lärare eller anta en marin doktorand kräver ett beslut av en prefekt som har bredare ämnesansvar. Samma omorganisationer har minskat synligheten för den marina verksamheten. Tidigare fanns flera institutioner och avdelningar med marina namn (marin ekologi, oceanografi, marin kemi, marin geologi, marin botanik, marin mikrobiologi) men idag saknas detta. I kontrast till avvecklingen av institutioner och avdelningar med marina namn har flera marina centrumbildningar tillkommit, men namnen på dessa förklarar inte tydligt nog deras skilda uppdrag och aktiviter, och verksamheten upplevs både internt och externt som splittrad (Fig. 1). 4,F,0( 5,'),0( 5G( :&'),0( >,?"#@%&0.8"#$%&'(-A.$( 5-"#(6/-7#.(8"#$%&'()*%( ',%1#,(-"$"#.0,9"%( "#$%&'()*%(+,-.)/%.0#1#2(( 3,%"(4/-&'( :,-.'1;<*1#.=$&$"$( :,#C";.( 612+$+/&."(B'"C(D:E( Figur 1. I nuvarande marina organisation saknas marina institutioner men det finns ett flertal marina centrumbildningar. (Redan under talet kallade dåvarande dekanus vid naturvetenskapliga fakulteten, Stefan Nilsson, den organisatoriska skissen över den marina organisationen för indiankriget en metafor som stämmer än bättre idag.) 4

5 Värdskapet för Havsmiljöinstitutets samordnande kansli har paradoxalt nog lett till att Göteborgs universitets utåtriktade marina verksamhet blivit mindre synligt. Vårt arbete under Havsmiljöinstitutets uppdrag är idag diffust och betydligt mindre framträdande än för Umeå och Stockholm, inte minst sedan de senare har valt att låta sina egna marina centrumbildningar verka parallellt med Havsmiljöinstitutets verksamhet, medan Göteborg valt att understödja Havsmiljöinstitutets namn och arbete. Efter rektors beslut om inrättande av Centrum för Havsforskning (start 2011) har en utveckling påbörjats för ökad tvärdisciplinär samverkan mellan forskare vid olika fakulteter. En tvärdisciplinär pardoktorand- forskarskola och flera nya multidisciplinära forskningsprojekt har utvecklats och medverkar positivt till en marin profil. Det Maritima klustret gemensamt med Chalmers, Västra Götalandsregionen, näring och myndigheter i västra Sverige, är ett synnerligen viktigt initiativ och en arena för extern samverkan. Inom klustret är Swedish Maritime Day ett lyckat initiativ. Bildandet av Vattenbrukscentrum väst är ett viktigt första steg för en ökad tvärsektoriell forskning och utveckling inom vattenbruk. Infrastrukturen och en påbörjad utveckling mot mångvetenskaplig samverkan, inklusive samverkan med andra marina och maritima aktörer är positiva krafter mot en stark marin profil, medan splittring och försvagat ledarskap försvårar denna utveckling. Analys För att nå en stark marin profil vid Göteborgs universitet behöver verksamheten organiseras så att; (i) strategiskt viktiga beslut inom marin forskning, utbildning och samverkan kan fattas, Kommentar: Institutionerna inom universitetet tar beslut om rekrytering till forskare/lärare, postdoc och forskarutbildning samt beslutar om utbildningar och strategiska satsningar. Centrumbildningar kompletterar institutionernas verksamheter genom att koordinera och stimulera tvär- och mångvetenskaplig samverkan. (ii) utbildningen görs mer attraktiv och synlig, Kommentar: Göteborgs universitet har mycket goda förutsättningar att utveckla sina marina utbildningar till utbildningar på en hög internationell nivå både inom och mellan ämnesområden. Den marina infrastrukturen har i sammanhanget en mycket stor attraktionskraft och kan utnyttjas bredare och i betydligt större omfattning än idag. (iii) samverkan ökar mellan forskning inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, medicin och teknik (Chalmers) Kommentar: Möten mellan forskare av olika discipliner krävs för att skapa nya samarbeten. Mötesplatser, såddfinansiering och andra processer som stimulera till gränsöverskridande forskning bör organiseras gemensamt. 5

6 (iv) nyttjandet av infrastrukturen breddas Kommentar: Göteborgs universitet äger en unik marin infrastruktur som kan ge stora mervärden inom all marin verksamhet. Forskning och inte minst utbildning inom marin turism, kust- och havsplanering, vattenbruk, marin juridik och marin bioteknologi (inklusive Life Science) kan i mycket högre utsträckning än idag nyttja både fältstationer och fartyg. (v) verksamheter och kompetenser görs synliga och lätta att hitta. Kommentar: Det är idag svårt att hitta alla marina eller marint relevanta kompetenser inom universitetet, både för de egna medarbetarna och för omvärlden. Organisationen är svårbegriplig och det finns för många dörrar in, inte minst genom det stora antalet centrumbildningar. Det är helt enkelt rörigt. Förslag All fakultetsövergripande marin verksamhet samlas i ett marint centrum som ansvarar för samverkan mellan discipliner samt samverkan med omgivande samhälle. Den marina naturvetenskapliga verksamheten samlas inom en institution för att underlätta beslut och prioriteringar inom denna viktiga del av den marina profilen (Fig. 2). 4"5"6' =%3&'8/#'+"#$%' %"&*#,)&)%36">' 7"+8"6' 7;' "#$%&'()%&#*+',$-'./&)01#23'*%$,)#3$&)&' 9*+8"6' 9"%-):3' <<<' Figur 2. Ett marint centrum ersätter sex tidigare centra och centrumliknande verksamheter. En ny marin institution bildas som också blir värdinstitution för centrat. Vissa verksamheter inom centrat behåller sina namn (t.ex. Vattenbrukscentrum väst) medan andra tas bort (t.ex. Mare Novum). 6

7 Centrat I det marina centrat koordineras alla fakultetsövergripande marina verksamheter, inklusive Centrum för havsforskning, delar av Mare Novum, Vattenbrukscentrum väst samt universitetets del av Lighthouse. Även infrastrukturen, Sven Loven centrum för marina vetenskaper, och Havsmiljöinstitutet organiseras under centrat. Centrat samlas i gemensamma lokaler i Göteborg, förutom infrastrukturen som finns på de två marina fältstationerna (Tjärnö och Kristineberg). Det marina centrat utvecklar minst en och på sikt flera internationella tvärvetenskapliga masterutbildningar i samverkan med berörda institutioner. Centrat har ansvaret för tre av det Maritima Klustrets mötesplatser (marin turism, havsplanering och marin bioteknologi). Centrat fullgör universitetets roll i Havsmiljöinstitutet inklusive koordinering av samverkansprojekt. Centrat övertar all verksamhet vid nuvarande Centrum för havsforskning, varibland stöd till koordineringen av pågående tvärvetenskapliga projekt och stöd till pardoktorandforskarskolan, forskarluncher, workshops och övrig verksamhet. Centrat får i ansvar att informera om all Göteborgs universitets marina forskning och verksamhet (Fig. 3). Centrat får härmed en central roll i kontakterna med omgivande samhälle. Principen en dörr in är viktig för alla men inte minst för samhällets icke- forskande aktörer (myndigheter, journalister, näringsliv, skolor och allmänhet) (Fig. 4). Vid centrat arbetar ett mindre antal projektkoordinatorer och informatörer, samt teknisk och administrativ personal till största delen knuten till infrastrukturen. Utöver detta kan forskare arvoderas under begränsad tid för specifika uppdrag men har sin anställning vid en institution. Idag har Havsmiljöinstitutets kansli ett antal fast anställda forskare (de flesta på deltid) med uppdrag att arbeta med analys och syntes. Detta bör ersättas av ett system där forskare istället engageras för tidsbegränsade uppdrag. Detta kan få positiva effekter då fler forskare engageras i samverkan med myndigheter och rätt kompetenser kan matchas med de uppdrag som ska utföras. Även forskare vid andra universitet kan engageras i uppdrag koordinerade av GU. Centret ska inte ge innovationsstöd eller utöva teknisk/ekonomisk rådgivning till forskare som söker externa anslag, detta ges till de marina forskarna inom ramen för GUs centrala funktioner. 7

8 :,;$,)')&3<#=5%2#>1$3<&%&23D 1783#+,)$<#&3=$1E)<' :,;$,)')&3<#=5%2#>1$3<#$<*$3)$ 178>1$3<#$3<151$ :,;$,)')&3<#=5%2#+#3')$D )A=)$B/$+)-5%&299C999 4&# &')3999 "#$%&'()&'$*+,%-./')01$23*&%,)$3%')' "/')3=5#'39F"#$%&'*$%3+ "/')3=5#'39FG#,3>/$,#5'&%&2 "/')3=5#'39F"#$%& 0%1')<&1512% H1$3<#$5*&78)$I3)+%&#$%)$I178 <1&>)$)&3)$ 99L&-/$$%&M>/$#55#+#$%&,)$<3#+8)'N;,)&%&1+,)')&3<#=5%2O 999G"?*==-$#2)' :%558#&-#8P55#%&>$#3'$*<'*$ Figur 3. Centrats huvudsakliga verksamheter. Institutionen Den nya institutionen för marin naturvetenskap ansvarar för naturvetenskapliga satsningar på forskning, och för marina utbildningar i naturvetenskap. Minst en internationell masterutbildning bör snarast utvecklas. Institutionen samverkar också med andra institutioner inom utbildningar i biologi, kemi, geovetenskap m. fl. Institutionen är värdinstitution för det marina centrat och institutionens prefekt ansvarar för att centrat har adekvat stöd inom administration och ekonomihantering. Institutionens prefekt är linjechefen för centrat och har övergripande personalansvar, arbetsmiljöansvar och ekonomiansvar, dock disponerar centrats föreståndare den budget som rektor och fakulteter tilldelat centrat (i enlighet med Centrum policyn). 8

9 %#'13#) 8&34':%A B1$?3130#')28") F#'134)&34':%) 61?)+G4&B2'0():316&'(14&4) -FH.) -7) "#$%&'( )*+,'-#( "#$%&'() -./) *+,) ;%&<):316) -4289"2$%():316) -=;) =133>):316) /#'$(4#?):316),&0123#$4) 35'130($16) Figur 4. Centrat utgör dörren in i Göteborgs universitets marina verksamhet för övriga samhället, och är GUs arm in i det maritima klustret. Uppdrag, ekonomi och styrning Centrats verksamhet och uppdrag definieras av rektor och fakulteternas ledningar, och dessa finansierar gemensamt centrats basdrift, inklusive infrastrukturen (Fig. 5). Centrat leds av en föreståndare och en styrgrupp med bred vetenskaplig kompetens. Personalen som arbetar på infrastrukturen har lokala arbetsledare som ansvarar för den dagliga driften av infrastrukturen på respektive arbetsplats, och en infrastrukturföreståndare (eventuellt deltid) arbetar med att attrahera och koordinera nyttjande och finansiering av infrastrukturen. (Se ovan för personal- och ekonomiansvar.) Föreståndaren för centrat, institutionens prefekt och infrastrukturföreståndaren utgör en operativ marin ledningsgrupp, som till sin hjälp har en extern Advisory Board. De externa ledamöterna ur nuvarande AB för Sven Loven kan utgöra grunden i en ny Advisory Board. Advisory Board rapporterar direkt till rektor och fakultetsledningar och har som huvuduppgift att kontinuerligt värdera utveckling och prestation av all marin verksamhet vid universitetet. De ska utifrån denna utgångspunkt vara rådgivande i strategiska frågor till ledningen för centrat, institutionen och infrastrukturen. Centrats föreståndare, institutionens prefekt och infrastrukturföreståndaren möter Advisory Board 2-3 gånger per år. 9

10 A%&#&3%)$%&2 D#&-)83</23518#& D*+#&%3?359#5*8')' 6#'*$,)')&35#78%29#5*8')' B#+<C883,)')&35#78%29#5*8')' B#<82$)&35##5#-)+%& E1&3'&C$8%29#5*8')' :)-#212%359#5*8')' FGH9#5*8')')& :)$31Q< #$0)'3+%8=/#&3,#$ >51&1+%<#&')$%&2 1;<#-+%&%3'$#?1& "#$%&'()&'$*+,%-./')01$23*&%,)$3%')' F&3'9/$+#$%&&#'*$,)')&35#7 (<#8+)$3 Figur 5. Centrats organisation med uppdrag och finansiering från rektor och fakulteter men administrativt placerad vid den nya marina institutionen som värdinstitution. "#$%&'()%&#*+',$-'./&)01#23'*%$,)#3$&)&' 6)7&1#' 8&9#2#*::' ;-,$31#9'01"#-' 4/#)3&5%-"#)' -)7"%)#'$',$33"'=#521#' <#)=)7&'=/#'$%3&>'=/#' +"#$%'%"&*#,)&)%37":' Figur 6. En extern Advisory Board fungerar som rådgivande organ till centrats och institutionens ledningar, och ger återkoppling till rektor och fakultetsledningar på slutsatser av strategisk betydelse. 10

11 Namn Namnfrågan är prekär. Namnet ska vara enkelt, begripligt och möjligt att översätta samt unikt, och i linje med Centrum policy utredningen. Mitt förslag är Marint Centrum vid Göteborgs universitet. I dagligt tal kan centrat kallas det marina centrat eller inom marina sammanhang helt enkelt centrat. Det engelska namnet blir då University of Gothenburg Marine Centre. Inom centrat behåller följande verksamheter sina namn som projektnamn : Vattenbrukscentrum väst, Lighthouse och Havsmiljöinstitutet (i avvaktan på utredning och beslut). Följande namn försvinner: Mare Novum, Sven Loven centrum för marina vetenskaper och Centrum för havsforskning. Infrastrukturen benämns Skagerrak (ersätts av det nya fartygsnamnet under 2015), Kristineberg och Tjärnö. Kostnader Tid Den största delen av den föreslagna omorganisationen berör ledningsfunktioner samt personal inom naturvetenskap, samt personal inom Havsmiljöinstitutet och Centrum för Havsforsk. Jag bedömer tidsåtgången för det senare (samlokaliseringen av centrats personal) till ringa. En möjlighet kan vara att hitta lokaler i anslutning till GMV, eller att sitta i Havsmiljöinstitutets nuvarande lokaler. Centrat bör fysiskt lokaliseras utanför den naturvetenskapliga fakultetens lokaler, för att markera centrats starka mångvetenskapliga roll. Betydligt större arbete blir det att rent administrativ omorganisera och bilda en ny institution, speciellt då detta också innebär att laborativ verksamhet i Göteborg ska flyttas. En ny institution liksom en ny centrumbildning bör kunna starta 1 Januari 2015, oavsett om all fysisk omplacering är klar eller inte vid denna tidpunkt. Finansiering Finansiering för den nya institutionen löses genom befintlig finansieringsmodell vid naturvetenskapliga fakulteten. Finansiering för infrastrukturen är idag otillräcklig, och detta behöver diskuteras mellan universitetets ledning och de fakulteter som blir delar av centrat. Mitt förslag är att basfinansieringen höjs och inte bara belastar naturvetenskapliga fakulteten utan fördelas på alla fakulteter som har marin verksamhet. Logiken bakom detta är dels ett bredare nyttjande av infrastrukturen och dels att den är en nyckelkomponent för den marina profilen och ska ses som en strategisk satsning av hela universitetet. Hur denna modell för fördelning av kostnader ska se ut mer exakt behöver diskuteras, men jag ser framför mig en modell där den naturvetenskapliga fakulteten tar en större andel än övriga fakulteter av den totala kostnaden. Forskarnas nyttjande av infrastrukturen får inte belastas med större avgifter än vad som är rimligt inom de forskningsanslag som används för att finansiera 11

12 nyttjandet. Undervisningen kan inte belastas med extra avgifter som tas ut på kursanslagen utan måste finansieras genom basanslaget. En modell för finansiering av fartyget är att universitetet beslutar hur många dagars nyttjande man kan finansiera med egna medel, och låter forskarna söka dagar inom denna finansiering (mot viss egenavgift). Övriga dagar hyrs fartyget ut till andra nyttjare. Avgifterna för externa nyttjare som nyttjar forskningsstationerna måste ses över. Idag ligger dessa på en nivå som avskräcker internationella forskare att nyttja infrastrukturen om de inte kan erhålla subventioner. Under 2014 upphör EUs stöd (Assemble), och 2018 upphör KVAs fond för stöd till gästande forskare och internationalisering. Det är viktigt att utbytet med internationella forskargrupper inte stryps av orimligt höga avgifter utan att den marina infrastrukturen, som ändå kostar, nyttjas till bristningsgränsen som en plattform för universitets samverkan med andra akademiska miljöer och med övriga aktörer i samhället. I sammanhanget kan nämnas att universitetets ena fältstation idag ligger i kanten av en nationalpark (Kosterhavet) som är ett besöksmål för hundratusentals besökare årligen. Finansieringen av centrat (utom infrastrukturen) bör klaras på i stort sett den nivå som idag finansierar Centrum för Havsforskning och Havsmiljöinstitutet med en ringa ökninga för att klara uppdraget att koordinera de Maritima Klustrets mötesplatser. Jag lämnar alltså här inte ett detaljerat förslag till budget, men om förslaget om omorganisation stöds är jag beredd att göra en detaljerad kostnadsberäkning och en budget för de 6 första åren av centrats verksamhet, tillsammans med Michael Klages (infrastruktur föreståndare). Slutord Den är min övertygelse att Göteborgs universitet har en potential att utveckla en stark marin profil. Att ta vara på denna chans kräver samsyn, hårt arbete och tydliga visioner och en strategi för hur visionerna ska realiseras. Ett viktigt steg förutom en omorganisation är framtagandet av vision och strategi. Detta arbete bör involvera en mindre grupp ledande marina forskare representerande en bred ämnesmässig kompetens och bör inkludera en analys av befintliga styrkor och svagheter inom den marina profilen. En ny organisation av den marina verksamheten kommer att ge ökad synlighet och större attraktionskraft för vårt universitetet vilket är en nödvändighet i en allt starkare konkurrens om studenter och forskningsmedel. Men en stark marin profil ska inte leda till vassare armbågar emot omvärlden utan Göteborgs universitet ska fortsatt vara en mycket attraktiv partner i nationella och internationella samarbeten inom forskarvärlden och i övriga samhället. Tjärnö den 20 november,

13 Kerstin Johannesson Två appendix kompletterar texten ovan: Appendix 1. En korta beskrivning av Havsmiljöinstitutets uppdrag Appendix 2. En beskrivning av hur jag har arbetat. Appendix 1. Havsmiljöinstitutets uppdrag från regeringen 1. Medverka i relevanta forsknings- och utvecklingsprojekt 2. Bistå myndigheter med vetenskaplig kompetens i havsmiljöfrågor 3. Ta fram kvalificerade analyser, utvärderingar och synteser och sprida information om resultaten till stöd för regeringens, myndigheters och andras arbete med att förbättra havsmiljön 4. Informera om forskning och miljötillståndet i havet och öka medvetenheten om havets miljöproblem 5. Bidra till att båtar, fartyg och fältstationer görs tillgängliga för forskning, utbildning och övervakning i havsmiljön 6. Verka för att öka kommunikationen mellan forskare och användare av vetenskaplig kunskap om havsmiljön, till exempel de som arbetar med miljöövervakning och åtgärder 7. Till regeringen årligen redovisa situationen i havet samt andra viktiga slutsatser i sammandrag 13

14 Appendix 2. Utredningens arbetssätt Jag beskriver kort här hur jag har arbetat med uppdraget. Mycket av underlaget till mitt förslag är samlade ifrån de erfarenheter jag har under mina 25 år som forskare och lärare inom marin forskning vid Göteborgs universitet med tillhörande ledningsuppdrag som prefekt och fältstationsföreståndare på Tjärnö under 12 år. Men även mina omfattande kontakter med aktörer utanför akademin i form av deltagande i olika beredningar, kommitteer och delegationer vid myndigheter och departement. Jag har även erfarenhet av rådgivning och utvärderingar av andra marina forskningsmiljöer, t.ex. Kiel Future Ocean och Sars Institutet i Bergen. Slutligen vill jag också nämna att jag genom min forskning är en av de största nyttjarna av den marina infrastrukturen och att jag sitter med i ledningsgruppen för Havsmiljöinstitutet och är föreståndare för nuvarande Centrum för Havsforskning, samt sitter i ledningsgruppen för det Maritima klustret och i ledningsgruppen för Mare Novum, och därför naturligtvis själv är mycket starkt inblandad i det jag utreder, vilket har både stora fördelar men möjligen även nackdelar. Till min hjälp har jag haft en grupp av framstående forskare och lärare inom marin miljöforskning med vilka jag bollat tankar och utkast (Leif Andersson, Lena Gipperth, Sverker Jagers, Michael Klages, Lena Mossberg och Kristina Sundell, och som sekreterare vid våra möten Maria Svane). Utöver arbetsgruppen har jag haft diskussioner med andra berörda, främst föreståndarna för GMV (Katarina Gårdfelt) och Havsmiljöinstitutet (Åke Hagström), Västra Götalandsregionen (Anders Carlberg), forsknings och innovationsservice vid GU (Ludde Edgren), Mare Novum (Camilla Pettersson), naturvetenskapliga fakultetens ledning (Elisabet Ahlberg) samt vice rektor (Staffan Edén). Genom att presentera utredningens förslag i jag- form betonar jag mitt fulla ansvar för vad som står i denna utredning, och att jag inte kan skylla någon annan för eventuellt dumheter. 14