GESTALTNINGSPROGRAM RÅCKSTA BOSTADSPROJEKT STOCKHOLMSHEM /JAGVILLHABOSTAD.NU AQ ARKITEKTER

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM RÅCKSTA BOSTADSPROJEKT STOCKHOLMSHEM /JAGVILLHABOSTAD.NU AQ ARKITEKTER

2 BJÖRKETORPSVÄGEN, RÅCKSTA INLEDNING SID1 Stockholmshem avser att i samarbete med organisationen jagvillhabostad.nu bygga ungdomsbostäder i Råcksta. Ambitionen är att bygga yteffektiva lägenheter till rimliga hyresnivåer för unga människor. Lägenheterna ska ha goda boendekvaliteter. För projektet har Stockholmshem fått en markanvisning vid kvarteret Långskeppet i Norra Ängby, intill cirkulationsplatsen där Jämtlandsgatan möter Råckstavägen. Tomten, som idag är naturmark, ligger i en tallbevuxen sluttning som i väster avgränsas av Råckstavägen och i norr ansluter till ett koloniområde. Inledning Sid 1 Byggnadsform Sid 2 Fasader Sid 3 Utsida 1 Sid 4 Utsida 2 Sid 5 Stockholmshem, jagvillhabostad.nu och AQ Arkitekter inledde arbetet med att tillsammans studera byggda projekt och också analysera vad som gör byggandet dyrt. Utifrån dessa erfarenheter har sedan projektet formats. Burspråk Sid 6 Insida 1 Sid 7 Insida 2 Sid 8 Mellanrum Sid 9 Lägenheterna är varierade med flexibla planlösningar. De minsta lägenheterna är minitvåor på 38 m2 och de största är yteffektiva radhus på 4-5 rum och kök på cirka 75 m2. Lägenhet låghus Sid 10 Lägenhet punkthus Sid 11 Situationsplan Sid 12 Mark snitt Sid 13 Några grundtankar i projektet är yteffektivitet, prisvärdhet och flexibilitet. De olika ytorna flyter in i varandra i en öppen lösning eller skiljs av med väggar. Allt utifrån olika och förväntade behov av samvaro, sömn, måltider, hemarbete och förvaring under vardag och helg såväl som under hela boendetiden. Lägenheterna har genomgående planlösning eller är planerade över hörn för att släppa in mycket ljus och skapa rymd. Flygfoto över tomten i Råcksta

3 BYGGNADSFORM BYGGNAD SID 2 ETT HÖGT HUS OCH TRE LÅGA Det går att bygga kostnadseffektiva hyreslägenheter genom att göra lägenheterna yteffektiva, genom hög upprepningsgrad och genom rationella byggmetoder. Efter cirkeln och klotet är kvadraten och kuben den optimala formen för ett effektivt hus, då den ger mest rumsarea per kvadratmeter yttervägg. Med flera kvadrater staplade på varandra blir byggnaden än mer effektiv eftersom det är fler som delar på grundläggning och yttertak. En lång adderad struktur kan vara ett annat sätt att bygga optimalt. Förslaget är en blandning av dessa två strukturer ett högt kvadratiskt hus i kombination med en lång adderad form som tillsammans skapar gynnsamma förutsättningar och som kläs i samma kostym (fasad). Ett högt punkthus om 15 våningar annonserar projektet vid rondellen. Samtidigt knyter hustypen an till övriga punkthus i grannskapet. Punkthuset är ett entréhus som förutom lägenheter också innehåller gemensamma utrymmen för hela bostadsgruppen. En lägre hustyp i två till tre våningar ansluter till punkthuset och bildar en huslänga som i en bågform följer terrängen och omsluter den skogsklädda sluttningen i tre väderstreck och skapar en skyddad miljö i söderläge. I bottenplanet nås lägenheterna direkt utifrån. I de övre planen nås de via entrébalkonger, som både fungerar som loftgång och uteplats mot söder/sydost. Entrébalkongerna är kopplade till punkthuset och utnyttjar hissarna som finns där. Parkeringsplatserna ligger i markplan för att undvika ett kostsamt parkeringsgarage och har placerats utanför den båge som husen bildar. Tillfarten sker från Råckstavägen. Illustration sett från rondell vid Råckstavägen.

4 FASADER GESTALTNING TVÅ SIDOR Jagvillhabostad.nu står för en idé om ett ungdomligt boende med en överkomlig hyresnivå. Denna idé får i detta projekt ett tydligt synligt uttryck som symboliserar de bakomliggande tankarna. Fasaderna föreslås utförda med paneler av stålplåt. Det ska synas på husen att det är ett speciellt projekt skapat för unga människor, utan att för den saken skull se billigt ut. Målgruppen är tydlig: unga människor som vill ha ett bra boende med ett eget hyreskontrakt. Fasaderna byggs upp av horisontella paneler som har lånats från industribyggnader och får en ny användning i bostadsmiljö. Panelerna bildar fönsterband som binder samman de olika husen med deras varierande höjd och längd. Fönsterbanden är också ett verkningsfullt sätt att markera och i en större skala understryka den båge som husen bildar mot parkeringen och koloniområdet i norr. Projektet vill förena ett kostnadseffektivt byggande med ett eget estetiskt uttryck med modern arkitektur. Fasaderna är enkla och har några få repeterade element, som dock har en medveten gestaltning. Projektet får signalera enkelhet, men enkelheten måste vara bearbetad och förfinad, med genomarbetade detaljer. FASADER SID 3 Bostadsentréerna till trevåningshusen ligger på solsidan, mot kullen och dess vegetation. Entréerna ligger dels i markplanet och dessutom från entrébalkonger som löper längs huskropparnas sydost- och sydfasader. Tvåvåningshuset - längst i nordost - har sina entréer mot norr, mot koloniområdet.var och en av lägenheterna har en liten uteplats på sydsidan i anslutning till entrén. Uträtad fasad mot Råckstavägen och koloniområdet. Skala 1:500 (A3) Uträtad fasad mot skogsbacken. Skala 1:500 (A3)

5 UTSIDA FÖNSTERBAND UTSIDA SID 4 Fönstren ligger indragna i vägglivet så att fönsterbandets karaktär förstärks. Till synes slumpvis avbryts de större fönstren av långsmala rektangulära fönster som i en mindre skala skapar en variation och rörelse i fasaden. Fyllningarna mellan fönstren är klädda med en svagt sinusprofilerad plåt i samma kulör som fönsterkarmarna och som på så sätt förstärker fönsterbandens horisontalitet och det industriella uttrycket. Fasadutsnitt från tre olika fasader med plåtar, fönsterband och betongsockel. Från vänster till höger: Punkthus, trevåningshus och radhus. skala 1:100 (A3) Referensbilder, fönsterband som följer en veckad fasad. Fönster över hörn. Sinusplåt i fönsterband.

6 UTSIDA FASADENS YTOR UTSIDA SID 5 Byggnadernas fasader föreslås utförda med paneler av lackerad stålplåt och en sockel av betong i olika grå nyanser som framhäver materialens karaktärer: metallisk stålplåt och slät betong. Jagvillhabostad.nu står för en idé om ett ungdomligt boende med en överkomlig hyresnivå. Byggnadernas yttre får en gestaltning som symboliserar den bakomliggande idén. Industriella material och produkter får en ny användning i bostadsmiljö. Material och gestaltning håller samman och förenar de fyra olika husen, med deras olika utformning och höjd. Utsnitt Normalfasad med plåtar, fönsterband och betongsockel. Skala 1:100 (A3) Detalj vertikalsnitt. Fasad av plåtpaneler, med indragna fönster som förstärker fönsterbandens horisontalitet. Skala 1:10 (A3) Referensbilder på fasader av underhållsfria plåtpaneler. Detaljbild på snitt genom sandwich panel.

7 BURSPRÅK PUNKTHUSETS SYDFASAD BURSPRÅK SID 6 Punkthusets fasad mot söder annonserar projektet mot rondellen. På grund av kritiska bullernivåer förses sovrummen i en del av lägenheterna med ett burspråk med ett vädringsfönster som dämpar ljudet. Burspråken vandrar längs fasaden och tillför ett lekfullt och irrationellt element till de annars strikta fasaderna. 3D Modell över burspråken på söderfsaden. Utsnitt sydfasad. Skala 1:100 (A3) Detalj vertikalsnitt, Burspråk. Skala 1:20 (A3) Hela punkhusets sydfasad med burspråk. Skala 1:500 (A3)

8 INSIDA ENTRÉBALKONGER Bostadsentréerna till de låga byggnaderna ligger på solsidan, mot kullen och dess vegetation. Entréerna ligger dels i markplanet och dessutom från entrébalkonger som löper längs huskropparnas sydfasader. Entrébalkongerna fungerar både som kommunikation till lägenheternas entréer och som balkong. De är indelade i två zoner. En yttre zon som är gångstråk och en inre zon som är den privata uteplatsen. Entrébalkongerna konstrueras av galvaniserat stål. Uteplatserna är klädda med trätrall och träpanel som skapar ett ombonat uterum med en varm känsla. Gångstråket har golv av håldurk och räcke av stål. Varje entrébalkong skiljs av med ett litet uteförråd. Entrébalkongerna är kopplade till punkthuset med dess hissar och gemensamma utrymmen. INSIDA 1 SID 7 Fasadutsnitt med entrébalkong, mot skogsbacken. Skala 1:100 (A3). Detaljutsnitt entrébalkong. Väggar och golv av träpaneler. Skala 1:25 (A3) Referensbilder, entrétrappor i galvaniserat stål, vägg av träpanel och detaljbild på håldurk.

9 INSIDA GÅRDSFASADER INSIDA 2 SID 8 Fasaderna mot gården präglas materialmässigt av entrébalkongernas stål och trä. På övriga delar av fasaderna finns i varierande omfattning samma plåtpanel som på husets utsida. Socklar och gavlar utförs av betongelement. Utsnitt och principsektion från gårdsfasad. Skala 1:100 (A3). Referensbilder, balkonger med växter, loftgång med privata entrézoner och pelargon på balkong.

10 MELLANRUM MELLANRUM SID 9 GAVLAR OCH SOCKLAR Projektet består av fyra hus: ett punkthus och tre längor i två till tre våningar. Mellan husen finns passager som leder från utsidan från parkeringen in till insidan med sina entrébalkonger och gårdsutrymmen. Mellanrummen har den dubbla funktionen att dela upp den stora byggnadsvolymen i fattbara delar samtidigt som de är passager och smitvägar Mellanrummen: 1. Mellan punkthuset och det intilliggande låga huset. 2. Mitt för infarten från Råckstavägen. 3. Vid en naturlig klipphäll som bevaras i sluttningen mot Långskeppet. Nedan, fasadutsnitt visar mellanrum 1. och 2. mot punkthuset. Skala 1:100 (A3). Socklar och gavlarna mot mellanrummen, som är mer utsatta för slitage och beröring, är utförda i betong. För att få en hög finish på betongens yta bör de utföras av prefabricerade betongelement, vilket säkerställer en hög betongkvalitet och kontrollerad gjutning. Referensbilder, entrétrappor i stål. Fasad av släta betongelement och sockel av ljus infärgadbetong som möter plåfasad.

11 ZONER LGH LÅGHUS SID 10 LÄGENHETSMODUL LÅGHUS 38KVM De fasta funktionerna som kök, wc och förvaring skapar avgränsningar och zoner i en öppen plan. Zonerna definierar rum i rummet. Planen är öppen och flexibel med en tydlig struktur som grund. Zonindelningarna är i vissa fall fysiskt tydliga och i andra fall mindre tydliga. Framförallt är det ett sätt att organisera en plan med små mått. Resultatet är en lösning där små rumsligheter konfigureras på ett sätt så de upplevs som ett stort rum. De tre låga husen byggs upp av bostadsvolymer vars grundform bildar en lägenhet på 38 m2. Grundmodulen har fönster i bägge ändarna vilket ger möjlighet till utblickar åt två håll. Badrummet är inställt som en volym mitt i lägenheten och delar den i två delar: en social del för samvaro och måltider mot entrésidan och en privat del för vila och sömn i lägenhetens andra ände. En förvaringsvägg, som även inkluderar köksuppställningen, löper längs lägenhetens ena långvägg. Grundstruktur låghus, lägenhet 38 kvm. Perspektiv från kökszon och exteriör med entrézon. Nedan: lägenhetsplan med olika funktionszoner. Skala 1:50 (A3) Alla lägenheter i det västra låghuset är utformade som grundmodellen. Genom att ta grundvolymen och lägga till en halv volym skapas en lägenhet på cirka 55 m2 i ett och ett halvt plan. Så ser lägenheterna ut i det mittersta trevåningshuset. Hälften av lägenheterna har sin entré i bottenplanet och hälften nås från entrébalkongen i plan 3. Via en trappa i varje lägenhet når man sovrummet i mellanplanet. Huset längst åt öster - söder om koloniområdet - är två våningar högt. Genom att lägga två grundvolymer på varandra fås ett litet radhus på 76 m2 i två plan. Referensbilder: arbetszon i rum, flexibelt elfa shelving system och draperier som zonavskiljare.

12 HÖRNLÄGE LÄGENHETSMODUL PUNKTHUS 52KVM LGH PUNKTHUS SID 11 Lägenheterna måste vara mycket yteffektiva får att uppnå projektets krav på rimliga hyresnivåer. Detta förutsätter vällösta planlösningar med välstuderade mått, med rymdkänsla och med utblickar mellan rum och ut mot det fria. Bostäderna ska kunna användas på ett flexibelt sätt för att svara mot olika hyresgästers föränderliga behov. Detta ställer krav både på generalitet och flexibilitet. I punkthuset ligger samtliga lägenheter över hörn och får på så sätt ljus och utblickar i två väderstreck. Trots den lilla arean är lägenheterna organiserade i zoner för olika funktioner: samvaro, sömn och vila, matlagning och måltider, personlig hygien, hemarbete och förvaring. Våtrummet är inplacerat som en box som blir en rumsavdelare. Grundstruktur punkthus, lägenhet 52 kvm. Perspektiv från rum mot kök och vägg med skjutdörrar. Nedan till höger: lägenhetsplan med olika funktionszoner. Skala 1:50(A3) I punkthusets entréplan finns tvättstuga för hela bostadsgruppen. Dessutom finns tekniska utrymmen såsom fläktrum, undercentral och el-central, samt utrymmen för fastighetens skötsel.

13 MARK SITPLAN SID 12 stödmur av gabioner SITUATIONSPLAN Förslaget bygger på att skapa en platå kring byggnaderna som sträcker sig in i dagens naturmark på en och samma höjdnivå. Platån skapas genom att en stödmur byggs ut mot koloniområdet samt en slänt ut mot Råckstavägen. Illustrerad situationsplan med markbehandling. Skala 1:500 (A3) platå för parkering och angöring På andra sidan husen sparas naturen i så stor utsträckning som möjligt. Skogsmarken gallras ur och slyröjs. En gemensam uteplats anläggs i anslutning till hus C. Ytan anpassas till den befintliga terrängen. BEFINTLIGA KOLONILOTTER HUS C All parkering löses på platån och angöringsparkering kan ske på den betonghälls-belagda entréytan som öppnar upp sig vid punkthuset. Dagvattnet omhändertages lämpligen genom nya stenmagasin i den uppfyllnad som sker för att skapa platån. En ny trädrad motsvarande den befintliga på andra sidan Råckstavägen planteras på planteringsytan. entré till området uteplats/yta för lek anpassas efter terräng träbrygga berg i dagen grillplats träbrygga träbrygga berg i dagen berg i dagen HUS A entré till området entréyta LÅNGSKEPPET 1 yta för sophantering l pbi r so a fö fick HUS B HUS D

14 MARK MARKSNITT SID 13 SNITT Stödmuren mot koloniområdet varieras och skalan bryts ned med klätterväxter. En kant avgränsar mot skogspartiet på andra sidan huset. Kanten blir en tydlig definierad gräns mellan anlagd mark och bevarad naturtomt. B A C A B PRINCIPSEKTION GABIONMUR - skala 1:50 - Referensbilder: stödmur, avgränsande kanter, klätterväxter och rektangulära markplattor av betong. C gabionmur med klätterväxter ök max 2m över bef. marknivå fastighetsgräns parkeringsräcke h=900mm fastighetsgräns fastighetsgräns max 2m mm HUS B HUS B platå för parkering och angöring befintlig marknivå Principsektion gabionmur med klätterväxter fastighetsgräns sektion A-A platå för parkering och angöring cykelförråd och kulvert sektion A-A skala 1:400 platå för parkering och angöring cykelförråd och kulvert skala 1:400 fastighetsgräns träbrygga/uteplats HUS C stödmur kolonilotter sektion B-B skala 1:400 stödmur kulvert platå för parkering och angöring kolonilotter yta för lek/uteplats befintlig träb HUS C ras ark spa naturm platå för parkering och angöring kulvert sektion B-B skala 1:400 s c / j m stödmur av gabioner HUS D kolonilotter sektion C-C skala 1:400 förgårdsmark uteplats yta för lek/utepl