SJUKSKÖTERSKESTUDE NTERS SYN PÅ OMVÅRDNAD

Transkript

1 Hälsa och Samhälle SJUKSKÖTERSKESTUDE NTERS SYN PÅ OMVÅRDNAD EN EMPIRISK KVALITATIV STUDIE VIKTORIA ANDERSSON MARIA LINDSTRAND Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2010

2 SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS SYN PÅ OMVÅRDNAD EN EMPIRISK KVALITATIV STUDIE VIKTORIA ANDERSSON MARIA LINDSTRAND Andersson, V & Lindstrand M. Sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad. En empirisk studie om sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och beredskapen inför att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna studie är att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och känslan av beredskap inför att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehållsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter på en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvårdnad, omvårdnad i praktiken, omvårdnad i utbildningen, omvårdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg omvårdnad som ett svårt begrepp att förklara. Omvårdnadsteorierna bidrog inte till deras sätt att bedriva omvårdnad men däremot skapades en grund som sedan omsattes i praktiken. Synen på omvårdnad ska ske utifrån ett helhetsperspektiv med patientens egenvård i åtanke. En majoritet ansåg att undervisning i medicinsk vetenskap var otillräcklig medan ett fåtal uttryckte att fokus bör ligga på omvårdnad istället. Deltagare med tidigare undersköterskeutbildning hade en större känsla av beredskap inför sjuksköterskerollen än deltagare utan erfarenhet inom vården. Nyckelord: beredskap, omvårdnad, studenter, sjuksköterska 2

3 NURSING STUDENTS VIEWS ON NURSING AN EMPIRICAL QUALITATIVE STUDY VIKTORIA ANDERSSON MARIA LINDSTRAND Andersson, V & Lindstrand M. Nursing students feeling of being prepared to exercise nursing in their future profession. An empirical study on senior year nursing students views on nursing and preparedness to exercise nursing as a registered nurse. Examination project in nursing, 15 credit points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010 The aim of this study was to investigate senior year nursing students views on nursing and preparedness to exercise nursing as a registered nurse. The method consisted of a content analytical approach inspired by Graneheim and Lundman (2003). The data collection was carried out through semi-structured interviews with eleven nursing students from a nursing programme in southern Sweden. Six categories emerged: Student s definition of nursing, nursing in practice, nursing during the education, nursing versus medical science, former experience provides nursing skills and lastly, nursing students feelings of preparedness for the role of being a nurse. The results showed that nursing students considered nursing as a difficult concept to explain. Nursing theories did not contribute to their way to exercise nursing; however a foundation was created which was later put into practise. Nursing should be seen through an holistic perspective with the patients self-care in mind. A majority felt that the education they were given in medical science was insufficient, compared to a minority that believed that the focus should be on nursing instead. Participants with previous experience as a nursing assistant had a greater sense of preparedness for the upcoming nursing role, than participants with no experience at all in health care. Keyswords: nurses, nursing, preparedness, students 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Omvårdnad-Sjuksköterskans karaktärsämne 5-6 Lagstiftning och riktlinjer 6-7 Historik 7 Från sjuksköterskestudent till sjuksköterska 7-9 SYFTE 9 METOD 9 Urval 9-10 Datainsamling 10 Data analys 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT 11 Studenternas definition av omvårdnad Omvårdnad i praktiken Omvårdnad i utbildningen 13 Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap Tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdighet 14 Beredskap inför sjuksköterskerollen DISKUSSION 15 Metod diskussion 15 Urval Datainsamling 16 Data analys Resultat diskussion 17 Studenternas definition av omvårdnad 17 Omvårdnad i praktiken Omvårdnad i utbildningen 18 Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap 18 Tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdighet Beredskap inför sjuksköterskerollen 19 SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR 23 Bilaga 1 24 Bilaga 2 25 Bilaga 3 26 Bilaga

5 INLEDNING Under sjuksköterskeutbildningen får studenterna undervisning inom omvårdnad, både teoretiskt som praktiskt. Omvårdnad är ett omfattande område och frågan är huruvida studenterna diskuterar kring ämnet. Definition av ämnet omvårdnad varierar från individ till individ, därför är detta intressant att ytterligare analysera. En sjuksköterskas huvudämne är omvårdnad vilket betyder att sjuksköterskeutbildningen har som uppgift att ge studenten en stabil grund inom detta. Studenten ska ha en känsla av beredskap inför det kommande yrket som legitimerad sjuksköterska. Genom denna studie är förhoppningen att ge inspiration till både sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor, och reflektera över omvårdnad som helhet samt över deras känsla av beredskap i att bedriva omvårdnad. BAKGRUND Omvårdnad - Sjuksköterskans karaktärsämne Omvårdnad är ett svårt begrepp att definiera även om det är sjuksköterskornas karaktärsämne. Omvårdnadsteoretikerna har haft ett stort inflytande på utvecklingen samt läran av omvårdnad. Deras teorier har bidragit till en ökad förståelse inom området. Samtidigt är inte en konkret definition det mest primära, utan att ha en övergripande förståelse av alla de områden som omvårdnad berör (Kirkevold, 1994; Rooke 2002). Florence Nightingales teorier inriktade sig till sjuksköterskor och så även till kvinnor i allmänhet. Hon ansåg bland annat att människan har läkande samt hälsofrämjande processer i kroppen som påverkas av omgivningen. För att uppnå god omvårdnad var ren luft, ljus, renlighet, rent vatten samt ordentliga avloppsanordningar essentiella delar. Nightingale inriktade sig främst inom det sanitära i sjukvården eftersom det var en stor orsak till alla infektionssjukdomar på den tiden (Kirkevold, 2000). Nightingale uttrycker att ordet nursing är förknippat med en viss oklarhet men har flera betydelser. Nursing innebär dels omsorg som vi alla människor ger varandra, dels den omsorg som människor får som är i behov av hjälp. Däremot kan nursing i vård och omsorg utövas av andra i sjukvården. Det är den professionella omvårdnad som utövas av sjuksköterskor (Kirkevold, 2000). Benner (1993) beskriver att nursing samt caring kan associeras med begreppet omvårdnad. Hon förklarar att det finns en skillnad där nursing är det som är sjuksköterskans huvudområde. Caring beskrevs som en del av nursing eller omvårdnaden som en sjuksköterska utövar. Caring är det känslomässiga ingripandet i omvårdnadsarbetet (a a) 5

6 Virginia Henderson och Dorothea Orems är båda väl kända omvårdnadsteoretiker. Deras respektive teorier är snarlika och omfattar att hjälpa både friska och sjuka patienter. Enligt Orem har en människa ett uttalat omvårdnadsbehov när ett fysiskt eller psykiskt hinder finns och som gör att patienten inte kan utföra ett visst moment. Genom att utföra åtgärder som gör att patienten återfår eller främjar sin hälsa samt får en fridfull död kan sjuksköterskan underlätta och hjälpa denne. Sjuksköterskan bör dock motivera patienten till eget initiativtagande för att förbättra sin hälsa genom hjälp till självhjälp. Med detta menas att sjuksköterskan bör ta tillvara på patientens egna kunskaper och hjälpa till att stödja patienten endast så mycket som krävs för att denne skall klara av att genomföra en handling på egenhand. Om patienten helt saknar förmågan att utföra en handling bör sjuksköterskan hjälpa patienten med detta genom att vara effektiv och måna om patienten på bästa möjliga sätt (Kirkevold, 1994; Kristoffersen, 2006). Katie Erikssons beskrivning av omvårdnad består av professionell vård, som ska stödja den naturliga vården som alla människor bär på. Hälsa ska främjas och om den naturliga vården är otillräcklig ska professionell vård bidra till att öka kroppslig välbefinnande, trygghet, förbättring samt ökad samhörighet vid vård tillfället (Jahren Kristoffersen, 2006). Madeleine Leininger har utvecklat en teori som är relevant i dagens samhälle eftersom länderna har blivit mer mångkulturella. Teorin om transkulturell omvårdnad omfattar hur sjuksköterskan ska ha kunskap om olika kulturer samt kunna flera språk. Detta kan bidra till ett bättre bemötande och förståelse av patienter från olika kulturer som har andra värderingar och normer om hälsa (Rooke, 2002). Svenska Nationalencyklopedin definierar omvårdnad som ett begrepp som förknippas med vård och omsorg. Omvårdnad beskrivs som sjuksköterskans och undersköterskans huvudämne. Där en persons välbefinnande ska förbättras med hjälp av att lindra symtom, förbättra funktionsnedsättning samt vård i livets slut. I sjukvården bedrivs omvårdnad i samarbete med läkarens medicinska åtgärder (Svenska Nationalencyklopedin, 2010) Lagstiftning och riktlinjer Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763 2a ) har utvecklat väsentliga krav för god omvårdnad som legitimerade sjuksköterskor ska följa. Patienten ska vara delaktig i den behandling samt den omvårdnad som genomförs. Sjuksköterskan är skyldig att tillfredställa patientens vårdbehov med god kvalitet, följa hygieniska riktlinjer, visa respekt för patientens integritet, självbestämmande ge god patientkontakt, skapa trygghet, kontinuitet i omvårdnadsarbete samt att uppnå optimal säkerhet. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) finns beskrivet vad som ingår i sjuksköterskans profession och yrkesutövning. Detta utgör många verksamhetsområden som omfattar vård av äldre, vuxna, ungdomar och barn (Socialstyrelsen, 2005). Kompetensbeskrivningen är till för att tillgodose patientens omvårdnadsbehov som omfattar fysiska, psykiska, sociala, kulturella samt andliga behov. Ytterligare ett område som sjuksköterskan bör utöva, är undervisning samt ge stöd till 6

7 patienten och anhöriga. Huvudsyftet är att bevara god hälsa och förebygga ohälsa. Sjuksköterskan ska vara delaktig i att skapa en god miljö inom sjukvården (Socialstyrelsen, 2005). Under 1970-talet godkände Svenska Sjuksköterskeföreningen de etiska riktlinjer som International Council of Nurses (ICN) utvecklade för sjuksköterskor. Den etiska koden omfattar fyra grundläggande principer som att undvika lidande, förbättra och bevara god hälsa samt förhindra sjukdom. Principerna ska följas oberoende av kön, hudfärg, social status, tro, handikapp, ålder, kultur, nationalitet, politisk syn, sexuell läggning eller ras (Dulong, & Poulsen 1993). Sjuksköterskan ska ge vård till familjen, individen samt allmänheten och detta utförs i samarbete med andra yrkesinstanser (SSF, 2007). Historik Omvårdnad har en historisk utveckling med ett ursprung från modern till omvårdnad, Florence Nightingale. Hon hade ett stort inflytande på sjuksköterskeutbildningen i Sverige och världen över. Först under och 1960-talet blev det en kraftig expansion där flera omvårdnadsteoretiker som Henderson, Orem samt Eriksson valde att utveckla sina teorier inom omvårdnad. Vid denna tidpunkt önskade många sjuksköterskor om att få en egen profession för mer kontroll och inflytande över sin yrkes utövning. De ville frigöras från att vara läkarassistenter eftersom medicinens framgångar blev allt mer dominerande (Kirkevold, 2000; Lilja Andersson, 2007). Innan högskolereformen trädde i kraft 1977 bestod sjuksköterskeutbildningen till största del av praktisk tjänstgöring på sjukhusen. En liten del bestod av teoretisk lära eftersom fokus var på medicinsk teknik. Sedan förändrades balansen mellan teori och praktik eftersom läkarna påstod att sjuksköterskornas kunskap inom medicinsk vetenskap var otillräcklig. Det ledde till att läkare undervisade sjuksköterskorna och deras underställda roll gentemot läkarna fortsatt (Kirkevold, 2000; Lilja Andersson, 2007)). Vård 77-reformen ändrade sjuksköterskeutbildningen till ett treårigt universitets/högskoleutbildning från att tidigare ha varit på gymnasienivå, detta gjorde att sjuksköterskorna fick en yrkesexamen samt legitimering (Lilja Andersson, 2007). Det skedde en märkbar utveckling inom omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen eftersom karaktärsämnet blev omvårdnad. Undervisningen skulle genomföras utifrån en helhetssyn av patienten där fokus lades på det friska, prevention samt hälsofrämjande hos patienten. Reformen bidrog till den begynnande frigörelsen från den medicinska inriktningen och därmed vetenskapliggjordes sjuksköterskeprofessionen. Detta blev centralt inom omvårdnadsutvecklingen. Under reformen skapades även en läroplan där omvårdnadsteorier framhävdes inom sjuksköterskeutbildningen (Lilja Andersson, 2007;Rooke, 2002). Från sjuksköterskestudent till sjuksköterska För att bli antagen i sjuksköterskeutbildningen behövs ingen tidigare vård utbildning eller erfarenhet inom vården. Enligt Andersson (2007) anses detta vara positivt eftersom studenterna erhåller ett mer kritiskt perspektiv. Detta medför att de har ett mer öppet synsätt på vården utan några tidigare värderingar. I samma studie påpekades det att erfarenhet inom vården kunde vara både till fördel och nackdel. De studenter kunde relatera till delar av utbildningens upplägg med deras 7

8 tidigare erfarenhet som undersköterska. De framförde att de hade en klar bild av vad sjuksköterskans ansvar bestod av, vilket omfattade omvårdnad och medicinsk vetenskap. Studenternas kunskaper inom omvårdnad var redan etablerad relaterat till tidigare yrkeserfarenhet, därför ansågs detta som en nackdel eftersom de redan hade de kunskaper som krävdes. Studenterna uttryckte även att läran om omvårdnad var diffust. Kunskap inom omvårdnad beskrevs som något som fanns naturligt inom individen (a a). Sjuksköterskor får under sin utbildning undervisning inom omvårdnadens innebörd samt hur omvårdnad ska utövas. Ute på arbetsplatsen utövar sjuksköterskan omvårdnad inte enbart efter läroplanen. Den egna personligheten påverkar hur en sjuksköterska vill framföra samt framstå i sin omvårdnadsroll inför patienten och närstående. Därmed betyder detta att sjuksköterskan bestämmer själv hur hon/han vill bedriva omvårdnad (Kristoffersen, 2006). Enligt Jorfeldt (2004) påstod sjuksköterskestudenter att undervisning inom omvårdnadsteorier inte var tillämpbara i yrkesverksamheten. Studenterna ansåg att läran om de olika omvårdnadsteorierna skiljde sig märkbart jämfört med den praktiska läran. Förhållandet mellan teori och praktik var inte tillräckligt tydlig inom sjuksköterskeutbildningarna. Liknande fynd beskrevs av Andersson (2007) där det ansågs vara en skillnad mellan omvårdnadsteori och praktik, eftersom studenterna förväntades kunna applicera den teoretiska inlärningen till det praktiska utövandet. Detta var komplicerat eftersom de problem som stöttes på i sjukvården var så varierande. En inlärd teoretisk lösning kunde inte tillämpas eftersom patienter är olika. Enligt Malmsten (2007) består sjuksköterskans ansvar både av omvårdnad och medicinska moment men att detta har ändrats genom åren. Sjuksköterskeyrket har blivit mer självständigt och sjuksköterskor har distanserat sig från omvårdnadsarbetet och inriktat sig på den medicinska delen. Till skillnad från en avhandling där det blev påvisat att sjukhusverksamheten har kritiserat de nyutexaminerade sjuksköterskorna eftersom deras kunskap var teoretiskt inriktat. Det påstods att utbildningen har fokuserat en för stor del på det teoretiska lärandet. Detta medförde att de praktiska färdigheterna var otillräckliga (Lilja Andersson, 2007). Löfmark et al. (2004) gjorde en studie om sista terminens sjuksköterskestudenters självuppfattning inför sin kommande yrkesroll. De värdesatte sig högt inom flera kompetensområden som etiskt medvetandet, patient kontakt, samarbete samt effektivitet. Erfarna sjuksköterskor utvärderade dessa snart färdiga sjuksköterskor i samma kompetensområden och ansåg deras självuppfattning inom dessa områden som för höga. Medan en annan studie utförd i Iran beskriver att det inte fanns någon skillnad mellan sjuksköterskestudenters uppfattningsförmåga av omvårdnad från första året till sista året. Fynden blev oväntade på grund av att sjuksköterskeutbildningen har som uppgift att utveckla studenternas perception av omvårdnad. Slutsatsen blev att läroplanen inte var tillräckligt välutvecklad för att förkovra studenternas uppfattning av omvårdnad (Khademian och Vizeshfar 2007). En studie i England visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att deras säkerhet samt beredskap inom yrket påverkades positivt av faktorer som bland annat att de anammat ett holistiskt tänkande (Standing, 2007). Benner (1993) och 8

9 Löfmark, et al ( 2004) har liknande fynd där det holistiska synsättet ansågs som en viktig del i beredskapen som färdig sjuksköterska. Främst ansågs det som positivt att få en välutvecklad grundutbildning inom sjuksköterskeprofessionen innehållande klinisk träning i de praktiska momenten. På så sätt utvecklades fingerfärdigheten samt den kliniska blicken (Standing, 2007). Enligt Benner (1993) kunde nyfärdiga sjuksköterskor dock uppleva vissa begränsningar i omvårdnadsarbetet, vilket kunde bero på brist på yrkeserfarenhet. Genom internutbildningar och stödjande handledare kunde de lära sig nya saker varje dag och på så vis känna en ökad trygghet i sin nya yrkesroll. Däremot visade Standing (2007) att flera sjuksköterskor saknade stöd och trygghet av mentorer och lärare under sin utbildning. De kände att bristen av stödet påverkade deras osäkerhet inför sin kommande roll med tanke på det stora ansvaret som en sjuksköterska har (a a). SYFTE Syftet med föreliggande studie är att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och känsla av beredskap att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. I denna studie ingår sjuksköterskestudenter från sista terminen i utbildningen. Vi benämner sjuksköterskestudenter för studenten/studenterna i studien för att underlätta läsbarheten. METOD Den valda metoden är en empirisk kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Enligt Polit & Beck (2006) omfattar kvalitativ forskning bland annat flexibilitet samt att forskarna blir väl insatta i ämnet. Genom att använda sig av intervjuer kommer intervjuaren i kontakt med informanternas uppfattningar och erfarenheter. Intervjupersonerna har möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, berätta och beskriva hur de ser på olika händelser med sina egna ord. Genom semistrukturerade intervjuer ges det möjlighet att rikta in informanterna till de önskade områdena med hjälp av öppna frågor. Detta ökar författarnas förståelse av de fenomen som är av intresse i studien (Dahlberg, 1997). För att kunna utföra en semistrukturerad intervju utvecklades en intervjuguide med åtta frågor (bilaga 1). Guiden innehåller frågor, som var till hjälp för att säkerställa att allting berördes under intervjutillfällena (Polit & Beck 2006). Innan intervjuerna gjordes utfördes en pilotstudie på en student vid ett annat lärosäte i södra Sverige. Studien genomfördes för att säkerställa intervjuguidens frågeområden samt att inspelningsinstrumenten fungerade. Urval Enligt Kvale (1997) rekommenderas med tanke på tid och resurser, 10 till 15 informanter för en utförlig intervjustudie. Relaterat till detta bestämdes att studien skulle bestå av 10 studenter. Kriterierna för att ingå i undersökningen var sista 9

10 terminens studenter med eller utan tidigare arbetserfarenhet, olika åldrar samt av båda kön. Enhetschefen för en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige kontaktades där studien blev presenterad. Studien blev godkänd att utföras på denna skola. Enhetschefen blev vår gatekeeper som presenterade oss för studenterna vid ett ordinarie förläsningstillfälle. Efter detta tillfälle anmälde sig fyra studenter frivilligt. Eftersom det önskade antalet inte uppnåddes blev urvalet utfört med hjälp av ett snöbollsurval. En informant ställde upp som gatekeeper efter förfrågan. Denna person presenterade oss personligen för kurskamrater vilket var till stor hjälp (Polit & Beck, 2006). Urvalet bestod slutligen av totalt 11 informanter, varav fem män och sex kvinnor i åldrarna 20 till 30 år. Två studenter började sjuksköterskeutbildningen direkt efter gymnasiet. Övriga studenter hade yrkeserfarenhet mellan 2 till 6 år varav majoriteten inom vården som undersköterskor. Datainsamling Intervjuerna ägde rum under veckorna Studenterna fick både muntlig och skriftlig information om studien samt om intervjuns tillvägagångssätt (bilaga 2). Vid intervjutillfället undertecknade studenterna en samtyckesblankett som beskrev deras rättigheter (bilaga 3). Den innefattade att det är frivilligt deltagande. Studenterna kunde dra sig ur studien om de så önskade samt att de fanns en konfidentialitet. Innan intervjun presenterades syftet, de områden som ska beröras samt att det var en öppen intervju där inget de säger anses rätt eller fel (Dahlberg 1997). Intervjuarna var flexibla och tillmötesgående för att öka studenternas bekvämlighet under intervjun. Informanten bestämde tid och plats. Samtliga intervjuer utfördes på skolan där grupprum bokades, eftersom det är viktigt att utföra intervjuerna i en ostörd miljö för bästa resultat (Kvale, 1997). Ett fåtal intervjuer varade mellan åtta till tio minuter medan majoriteten varade upp till 25 minuter och spelades in via ett program på datorn. Materialet kunde lyssnas igenom flera gånger där tonfall samt sinnesstämning uppmärksammades (Kvale, 1997). Båda författarna var närvarande, varav en ledde intervjun och säkerställde att alla områden berördes. Den andra författaren hade ansvar för att inspelningsutrustningen fungerade. Enligt Polit & Beck (2006) är det optimala att en person leder alla intervjuerna så att alla blir av samma kvalitet. Under intervjuernas gång antecknande författarna i punktform, för att sedan ha möjlighet att fråga informanten om deras synpunkter och svar uppfattades på rätt sätt och om de hade något att påpeka eller tillägga. Sedan reflekterade författarna över intervjuns genomförande, atmosfären runtomkring och mellan parterna. Intervjumaterialet transkriberades ordagrant direkt efter varje tillfälle för att ha intervjun färskt i minnet (Kvale, 1997). Författarna lyssnade igenom intervjuerna upprepade gånger för att säkerställa att det som sades stämde överens med texten. 10

11 Dataanalys Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). De beskriver att kvalitativ innehållsanalytisk metod ger ett djup i intervjumaterialet samt en variation av olika meningar och aspekter. Materialet lästes igenom upprepade gånger för att bekanta sig med texten. Sedan markerades de meningsbärande enheterna som ansågs som relevant till syftet, därefter jämfördes fynden mellan författarna. Texten lästes återigen igenom för att kunna säkerställa att information inte hade förlorats. Därefter skapades tre olika kolumner där de meningsbärande enheterna bearbetades till kondenserade meningsbärande enheter och slutligen till kodord (bilaga 4). Under denna kondenseringsprocess sparades allt material för möjlighet att gå tillbaka om så behövdes. När tabellerna var klara skrevs materialet ut, med hjälp av kodorden kom det fram likheter och skillnader mellan de intervjuade samt deras uppfattningar. Därefter fördes en diskussion angående de olika kategorierna. Till en början skapades flera kategorier som bearbetas ner till sex stycken som svarade på syftet (Graneheim & Lundman, 2003). Etiska överväganden Studien gavs tillstånd på den tillfrågade sjuksköterskeutbildningen i södra Sverige. Innan påbörjad studie gavs också tillstånd hos den lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola (Diarienummer: HS60-10/218:44). Samtliga informanter som deltog i studien tog del av informationen om att deltagandet var frivilligt samt att informanten kunde avbryta när så önskades. Deltagarna fick även information om att intervjuerna behandlades konfidentiellt och att en samtyckesblankett skulle undertecknas innan intervjun startade. Samtliga inspelade intervjuer raderas efter godkänt examensarbete. Författarna diskuterade på vilket sätt hur de intervjuade eventuellt kunde bli påverkade under studiens gång. Tanken var att deltagarna skulle känna sig trygga och bekväma. Ett etiskt övervägande kan vara att deltagarna känner sig osäkra och inte vågar ge ärliga svar och synpunkter eftersom det kan beröra skolans sätt att lära ut. Detta undviks genom att klargöra för informanterna att det som kommer upp under intervjuerna, inte kommer att kopplas till personen. RESULTAT Analysen resulterade i följande sex kategorier: Studenternas definition av omvårdnad, omvårdnads i praktiken, omvårdnad i utbildningen, omvårdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnadsfärdighet samt beredskap inför sjuksköterskerollen. Studenternas definition av omvårdnad Definitionen av begreppet omvårdnad varierade mellan studenterna. Informanterna uttryckte omvårdnad som att omhänderta en människa. Att omhänderta en patient är när patienten får hjälp med det som den inte klarar av på egen hand och att de basala behoven blir tillgodosedda på bästa vis. En del av studenterna definierade omvårdnad som allt förutom den rent medicinska behandlingen. Begreppet ansågs som ett omfattande ämne eftersom att det är svårt 11

12 att konkretisera. Det framfördes att sjuksköterskan bär på ett stort ansvar med många olika uppgifter som är inkluderade i omvårdnadsarbetet. Empati beskrevs som en del av omvårdnadsarbetet där sjuksköterskan ska ha förmåga att uppfylla en persons behov utan att behöva fråga. Ytterligare en term som beskrevs som en del av omvårdnad var respekt. Respekt kunde utövas med kultur samt tradition i åtanke, genom att lyssna samt att hjälpa patienten med den basala omvårdnaden. Patienten upplever sig bekräftad och omhändertagen alltså omvårdnad är väl lite som omhändertagande men det är så mycket mer än bara dom insatser som man gör praktiskt utom det handlar mer om att faktiskt skapa en trygg miljö för patienten och att patienten känner förtroende. (student 1) Jämnfört med ett fåtal av kvinnorna i studien uttryckte majoriteten av männen att omvårdnad var ett ologiskt begrepp. Det framfördes att begreppet omvårdnad uppfattades som ett oklart område trots tre års studier. Begreppet omvårdnad förklarades även som godtyckligt samt tvivel om att det fanns en klar definition av omvårdnad. Omvårdnad jämfördes med sunt förnuft, eftersom god omvårdnad ska bedrivas med en vettig omdömesförmåga. Jag har ingen definition. Det skulle i så fall vara sunt förnuft och en hel del hittepå det är ungefär så/ /det finns ingen konkret grej på vad det är/ /Dom kallar det tvärvetenskapligt men det blir väldigt flummigt och särskilt väldigt godtyckligt. (student 2) Omvårdnad i praktiken Att bedriva god omvårdnad var ett gemensamt mål för samtliga studenter. Under intervjuerna förekom trygghet som en grundläggande känsla som eftersträvades att ge patienterna inom vården. Informanterna uttryckte trygghet som ett väsentligt begrepp som ingår i helhetsbilden för omvårdnad. Studenterna framförde att det är deras skyldighet att skapa en trygg miljö. En patient som upplevs vara trygg blir oftast nöjd med vårdtiden. I samband med trygghet beskrev informanterna att patienten ska känna sig sedd och bekräftad. Detta leder till god patientkontakt där missförstånd undviks. Ett stort antal av studenterna uttryckte detta som nyckeln till att kunna bedriva god omvårdnad. Det som jag kan göra är väl mycket med information om sjukdomen och vad som händer och att patienten ska känna sig trygg, det är huvudsyftet. (student 3) Studenterna betonar vikten av att patienterna ska klara sin vardag i största möjliga mån...sjuksköterskan får stödja samt vårda i de moment som patienten inte kan klara av på egen hand. Sjuksköterskan ska förbättra deras återhämtning, främja hälsa samt öka patientens förståelse för det sjukdomstillstånd de har drabbats av. Att bedriva omvårdnad beskrevs som att tänka utifrån ett helhetsperspektiv där hela patienten blir sedd. En del informanter utryckte hur patienter kan bli hospitaliserade vilket leder till att de får mer hjälp än vad som är nödvändigt. God omvårdnad tycker jag är att man inte gör allt för patienten/ /det kan gå till överdrift ibland känns det som, man går och hämtar mat åt folk som vill, bara för att dom vill äta på rummet, när dom själva kan gå och äta. Patienten ska göra så 12

13 mycket som han kan själv, men det patienten inte kan göra får man göra. (student 4) Andra betydelsefulla områden som informanterna underströk vikten av att kunna ge tillräcklig information vid vårdtillfället. Smärtlindring uttrycktes som en stor uppgift som sjuksköterskan ska uppmärksamma samt motverka. Ge tid till patienten samt att kunna lyssna på deras bekymmer ansågs också som väsentliga delar som ska eftersträvas under yrkesverksamheten. Omvårdnad i utbildningen Under utbildningens första år som främst bestod av teori, upplevde studenterna en fokusering på ämnet omvårdnad. En stor del av studenterna uttryckte att omvårdnad fördjupades till en början med läran om omvårdnadsteorierna med dess olika filosofier och resonemang. Det framfördes att omvårdnadsteoretikerna gav grunden för omvårdnad och att den kunskapen har omsatts under praktikperioderna. Omvårdnad ansågs som ett ämne som studenterna får tillämpa på egen hand i praktiken. Hälften av studenterna hävdade att omvårdnadsteoretikerna var intressanta samt att deras teorier är rimliga och logiska. Däremot har de ingen påverkan i utförandet av studenternas omvårdnadshandlingar eller ingen påverkan överhuvudtaget. Det betonades att teoriernas resonemang handlar om att utveckla sig själv och skapa en egen uppfattning inom omvårdnad. Vidare uttryckte ett fåtal studenter att Madeleine Leininger och Dorothea Orem breddade deras perspektiv på omvårdnad och har medverkat i en större förståelse för innebörden av dessa teorier. Emellertid har inte tankarna samt avsikten att arbeta konkret efter deras teorier ökat. alla dom här teorierna är som jag har uppfattat det att man ska utveckla sig själv, alltså att lära sig olika sätt att tänka om omvårdnad och förstå de resonemang kring välmående som har funnits och sen bilda sin egen uppfattning. (student 9) Ingenting egentligen/ /det är väl egentligen det jag känner som är det mest hokus pokus. (student 2) Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap Precis som omvårdnad utgör medicinsk vetenskap en stor del av sjuksköterskeutbildningen. Majoriteten av informanter uttalade att medicinsk vetenskap med anatomi, fysiologi samt patofysiologi var viktiga ämnen inom sjuksköterskeyrket och ansågs därför som intressanta ämnen. Dessa informanter uttryckte även att det var för lite undervisning och önskade att det fanns mer medicinsk vetenskap i utbildningen. Ett fåtal studenter menade att de inte kunde svara på medicinska frågor ute på avdelningarna och att en repetition av ämnet var nödvändigt inför praktikperioderna. Det framfördes att medicinsk vetenskap är centralt i att öka förståelsen för hur kroppen fungerar. Andra informanter ansåg att sjuksköterskeutbildningen undervisade tillräckligt inom ämnesområdet med tanke på att det är en treårig utbildning samt att fokus ska vara på ämnet omvårdnad. Alltså man kunde ha fått ut mycket mer utav utbildningen/ /Det är så mycket jag känner man inte kan svara på när man är ute och jobbar eller som man fortfarande inte vet. (student 8) 13

14 Jag tycker vi har en bra nivå med medicinsk utbildning och vill man veta mer så är det inget som säger att man kan göra det själv. För de verktygen får vi också i vår utbildning, kunna lära oss själva och ta reda på information. (student 7) Tidigare erfarenheter ger omvårdnadsfärdighet Studenterna i studien hade olika erfarenheter sedan tidigare vilket har påverkat deras känsla av beredskap. Majoriteten av informanterna har arbetat som undersköterska tidigare eller under utbildningens gång. De uttryckte att kunskapen att bedriva omvårdnad var större och att det blev mer naturligt eftersom det är en stor del av undersköterskans arbetsområde. Den kliniska blicken och att ha lärt sig att se patienternas olika behov framfördes som en väsentlig del, vilket alla sedan har fört med sig från undersköterskeyrket. Studenterna anser att de redan från början på utbildningen var vana vid sjukhusmiljön. De framförde även en etablerad patientkontakt och en vana att vårda sjuka människor. Detta har underlättat under utbildningen och gjort dem säkrare i deras sjuksköterskeroll. När jag jobbade på äldreboende/ /så känner jag att jag fick börja från grunden i omvårdnad, det har jag ändå fått nytta av när jag har kommit ut på praktiken för då kan jag redan det (student 5) En minoritet av studenterna började utbildningen direkt efter gymnasieskolan. De uttryckte svårigheter initialt i jämförelse med klasskamrater som hade arbetat som undersköterskor. Avsaknad av det naturliga tillvägagångssättet att ta hand om patienter och den kliniska blicken uttrycktes som en nackdel. Trots det har utbildningen tillsammans med praktikperioderna utvecklat deras kunskap vilket har gjort att de nu känner sig som färdigutbildade sjuksköterskor. Jag hade ju ingen erfarenhet överhuvudtaget, hade knappt sommarjobbat innan så det tyckte jag var jobbigt. Det här att jag aldrig hade jobbat nära människor tyckte jag ändå, efter någon praktik, att det var liksom ingenting (student 10) Ett fåtal studenter framförde att militärtjänstgöring bidrog till en stor personlig utveckling som har hjälpt dem genom utbildningen. Under tjänstgöringen arbetade de under press med en hög stress faktor vilket har gjort dem mer förberedda inför olika former av akutsjukvård. Militärtjänstgöringen innebar samarbete och konflikthantering vilket är en betydelsefull del inom alla områden i sjukvården. Beredskap inför sjuksköterskerollen Alla informanter framförde en känsla av beredskap men också en viss nervositet av att snart vara färdig sjuksköterska. De uttryckte att nervositeten berodde på det stora ansvaret de förvärvar när de blir legitimerade. En stor del beskrev en rädsla av att förlora tryggheten av att ha en handledare som har hjälpt och stöttat dem genom praktikperioderna. En del uttalade att handledarens respons samt läran i praktikperioderna har haft en stor påverkan på deras kunskap och självförtroende inför sjuksköterskerollen. det känns ju rätt skrämmande att gå ut och jobba och ha det ansvaret (student 3) En del uttryckte osäkerhet inom de medicinsktekniska momenten men känner sig dock väl förberedda inför att vårda patienterna. Alla studenter betonade hur 14

15 praktikperioderna och sommararbete på olika vårdavdelningar har bidragit till deras känsla av beredskap. Praktiken har gjort att de har kommit in i sjukhusmiljön på ett naturligt sätt. Flera studenter har fått anställning där de har haft sin tidigare praktikplacering. Det utrycktes som en fördel att börja arbeta som novis eftersom de redan känner till avdelning, rutinerna samt vårdpersonal. En stor del av studenterna framförde att en del av osäkerheten berodde på upplägget av deras läroplan. Informanterna har examensarbete och ej praktik som den sista delen i utbildningen.. Detta har varit negativt eftersom de anser att sista delen av utbildningen borde avslutas med praktikplaceringar. En omdisponering av läroplanen skulle ge en ökad förtrogenhet i sjuksköterskerollen när de blir yrkesverksamma. Trots detta uttryckte studenterna att den individuella utvecklingen ökar med tiden som verksam sjuksköterska. När man är ute i praktiken så känner man sig jätte redo, då är man liksom inne i själva miljön/ /men nu när vi har uppsatsen blir det lite mer nervöst, det känns som ett halvt år sedan. (student 11) DISKUSSION Under diskussionsavsnittet diskuteras metod och resultat. Metoddiskussion En empirisk kvalitativ studie med semistrukturerad intervjuer har varit till fördel eftersom författarna hade möjlighet att skapa en öppen dialog med hjälp av en intervjuguide, för att säkerställa att alla områden berördes (Polit & Beck, 2006). En nackdel med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor kan ha varit att båda parterna hade tendens till att tala utanför diskussionsområdet, vilket kan ha påverkat kvalitén på informationen. En fördel med öppna frågor var att informanterna gav djupare svar jämfört med om slutna frågor hade valts, eftersom viktig information möjligtvis kunde missas (a a) En risk med den valda metoden kan vara intervjuarnas oerfarenhet av att utföra intervjuer. En nackdel med detta var att de första intervjuerna kan ha varit av sämre kvalité på grund av att författarna var nervösa och till en början kände osäkerhet i rollen som intervjuare. Informanternas tidsbrist kan möjligtvis också ha påverkat kvalitén på informationen. En annan tänkbar metod för att utföra studien hade varit enkäter. Detta hade varit effektivt med tanke på tidsbristen samt att konfidentialiteten hade garanterats. Men eftersom enkäter är mer passande för större populationer och inte är lika djupgående, ansågs intervjuer som det optimala (Polit & Beck, 2006). Urval Det var förväntat att studenterna skulle ha ett större intresse efter presentationen av studien. Möjligtvis var bristen på intresse på grund av att studenterna kände sig stressade och hade en tidspress med tanke på att de hade examensarbete under datainsamlingsperioden. Nackdelen vid att ha en deltagare som gatekeeper kan möjligtvis vara att olika studenter valdes ut på grund av personliga skäl. Det ska belysas att studenterna som blev tillfrågade direkt av författarna kan ha känt sig 15

16 tvingade till att medverka i studien, detta kan medföra en risk för bias (Polit & Beck, 2006). Eftersom fem av elva deltagare var män är resultatet inte representativt med tanke på att män är en minoritet inom sjuksköterskeutbildningen. Det hade varit önskvärt med ytterligare tid och resurser, att utföra flera intervjuer samt att deltagarna i studien hade omfattat studenter från olika sjuksköterskeutbildningar. Detta hade ökat överförbarheten i studiens resultat. Datainsamling Ändringar gjordes i intervjuguiden efter pilotintervjun. Det hade varit önskvärt att utföra ytterligare en pilotintervju för att säkerställa ändringarna i intervjuguiden, men på grund av tidsbrist gick inte detta att genomföra. Det var till fördel att pilotintervjun gjordes på en student från en annan sjuksköterskeutbildning eftersom den personen uppfyllde våra kriterier och gav relevant feedback. Enligt Kvale (1997) är det viktigt att insamling av materialet sker i en trygg och lugn miljö. Därför var författarna flexibla angående intervjutid och plats. Studenterna befann sig på universitet under de veckor som intervjuerna skulle genomföras. Detta medförde att deltagarna ville vara på universitetet som var uppskattat och underlättande intervjuprocessen. En nackdel med detta kan ha varit att konfidentialiteten kunde ifrågasättas av att författarna kom till skolan och att deltagarna kunde identifieras bland övriga studenter. En nackdel med att spela in intervjuerna med den använda inspelningsanordning var att vissa intervjuer var svåra att höra och tolka. Författarna fick lyssna var för sig för att sedan jämföra att de hade tolkat intervjuerna korrekt. Enligt Kvale (1997) är en nackdel med röstinspelning att informanternas kroppsspråk och ansiktsuttryck missas, på grund av detta transkriberades materialet direkt efter varje intervju. Detta för att minska risken för att glömma bort skratt, hostningar samt pauser. En fördel med att ha inspelat via ett datorprogram var att det var effektivt och lätt att spola fram och tillbaka i intervjuerna om något missades. Deltagarna hade fått information om studiens syfte samt intervjuns innehåll vilket gjorde att de var förberedda inför intervjutillfället. Eftersom vissa frågor handlade om omvårdnadsteorierna samt definition på ämnet omvårdnad, kan det finnas möjlighet att studenterna har känt att intervjuarna testade deras kunskaper. Detta kan ha påverkat resultatet, på så sätt att de inte gav ärliga svar om deras egentliga åsikter angående de olika områdena. Intervjuerna varierade i tidslängd. Några informanter svarade på frågorna väldigt kort utan någon vidare utveckling. En nackdel med detta var att alla intervjuer inte var lika informativa. Upplevelsen var att de flesta av deltagarna var väldigt avslappnade och öppna under intervjuerna vilket kunde bero på att författarna själva var sjuksköterskestudenter. Detta kan även anses som både en fördel och nackdel då möjligheten finns att det blev en mer informell dialog mellan parterna. Dataanalys Författarna hade önskat om tiden tillåtit, att en utomstående hade fått läsa igenom det kondenserade materialet för att säkerställa att ingen viktig information gått förlorad. Det hade också varit önskvärt att informanterna hade kunnat verifiera det 16

17 som analyserades så att det stämde överens med deras uttalande. Det gick inte på grund av tidsbrist. Genom att läsa materialet upprepande gånger säkerställdes att fynden var relevanta samt exkluderade de fynd som inte svarade mot syftet. Till en början var tanken att använda innehållsanalys enligt Burnard (1991) som består av totalt fjorton steg i analysprocessen. Detta ansågs som svårt med tanke på oerfarenhet inom området. Den valda analytiska ansatsen Graneheim & Lundman (2003) blev därmed lämplig eftersom den bestod av fem välförklarande steg. RESULTATDISKUSSION Diskussionen presenteras i de olika kategorier som ses i resultatet. På detta sätt blir det lättare överblickbart. Studenternas definition av omvårdnad Majoriteten av studenterna uttryckte att begreppet omvårdnad var svårt att förklara och att ge en klar definition var ej möjligt. Studenterna uttalade, precis som Kirkevold (2000), att en övergripande förståelse kring hela omvårdnadsarbetet är viktigt. Begreppet handlade bland annat om att omhänderta en människa som är i behov av hjälp, vilket har samma innebörd som ordet nursing enligt Florence Nightingale(a a). Caring förklarades av Benner (1993) som det känslomässiga inom omvårdnad där informanterna uttrycker det som att ha empati och respekt gentemot patienten. Det framkom att omvårdnad ska utövas med patientens kultur och tradition i åtanke. Detta överensstämmer med Leiningers teorier om transkulturell omvårdnad eftersom det ökar förståelsen för patienter med olika värderingar och normer (Rooke, 2002). Detta överensstämmer också med kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) där andliga, kulturella och sociala behov ska tillfredsställas genom omvårdnadsarbetet. Under intervjuerna visades det sig att en del av informanterna inte hade lika stark syn på omvårdnad som de övriga informanter. Informanterna uppfattade det som ett otydligt område och kunde inte beskriva det lika ordagrant. Dessa studenters syn på omvårdnad kan möjligtvis resultera i samma fynd som Khademian & Vizeshfar (2007) framförde, där sjuksköterskestudenternas uppfattning av omvårdnad inte hade förändrats genom utbildningen. Omvårdnad i praktiken Det framkom tydligt att trygghet var en väsentlig del i att ge en god omvårdnad som yrkesverksam. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763 2a ) har som krav på sjuksköterskan att kunna skapa trygghet. Enligt informanterna har deras sätt att utöva omvårdnad inte blivit påverkad av omvårdnadsteoretikerna. Detta kan jämföras med Jorfeldt (2004) som i sin studie visade att det fanns för en stor skillnad mellan teori och praktik. Enligt en studie i England resulterade en välutvecklad grundutbildning bidrog till att nyutexaminerade sjuksköterskestudenter bedrev omvårdnad utifrån en holistisk synvinkel. Detta stämmer med informanternas uppgifter som uttryckte att de utövande omvårdnad genom ett helhetsperspektiv (Standing, 2007). 17

18 . I resultatet framkom det att studenterna betonade vikten av att patienten ska klara så mycket som möjligt på egenhand. Sjuksköterskan vårdar samt främjar hälsa där det är nödvändigt. Dessa påståenden kan jämföras med Orems omvårdnadsteori om hur väsentligt det är med egenvård (Kristoffersen, 2006). Omvårdnad i utbildningen Under intervjuerna nämnde studenterna omvårdnadsteoretikerna Leininger och Orem, som förmodligen har gjort störst intryck på dem i omvårdnadsteorin under deras utbildning. En viktig åsikt som flera studenter framförde gällande omvårdnadsteoretikerna, var att deras teorier ger en grund som de sedan tillämpar i praktiken. Det är oundvikligt att studenterna kommer att bedriva omvårdnad utifrån deras personlighet (Kristofferson, Nortvedt, Skaug 2006). Hälften av studenterna uttryckte att omvårdnadsteoretikerna inte har påverkat deras sätt att utföra omvårdnad. Detta stärker Jourfeldt (2004) genom en studie som framhävde att omvårdnadsteorierna inte var användbara i praktiken. Detta var som tidigare nämnt på grund av den stora skillnaden mellan teori och praktik. Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap Majoriteten av de intervjuade sjuksköterskestudenterna uttalade att ämnet medicinsk vetenskap väckte stort intresse och ansågs vara viktigt i sjuksköterskeyrket. Ett flertal studenter uttryckte samtidigt sina medicinska kunskaper som otillräckliga och ansåg att större vikt skulle läggas på medicinsk vetenskap under utbildningen. Det uppfattades som att studenterna skiljde sig möjligtvis från sjuksköterskans huvudämne. I jämförelse med Malmsten (2007) som poängterar hur sjuksköterskeprofessionen har blivit mer fokuserad på det medicinska på bekostnad av omvårdnad. Ett fåtal studenter ansåg att det var tillräckligt av ämnet medicinsk vetenskap. Fokus bör vara på ämnet omvårdnad vilket stärks av den kompetensbeskrivning, för legitimerad sjuksköterska (2005), som specifikt beskriver de omvårdnadsområden som sjuksköterskan ska ha kunskap inom. Tidigare erfarenheter ger omvårdnadsfärdighet I resultatet blir det uppenbart att studenternas praktiska erfarenheter gjorde att de kände sig mer färdiga som snart blivande sjuksköterskor. De studenter som arbetar eller har arbetat som undersköterskor betonade att deras kunskap inom omvårdnadsarbetet var till fördel inom utbildningens gång. Detta överrensstämmer med Andersson (2007) som visar att studenter med undersköterskeutbildning ansåg att de kunde relatera till deras tidigare yrke samt att de redan hade kunskap att bedriva omvårdnad. Till skillnad från Benner (1993) som beskriver hur nyexaminerade sjuksköterskor upplevde begränsningar inom omvårdnadsarbetet. Författarna anser att olikheten kan bero på att majoriteten av deltagarna hade vårderfarenheter sedan tidigare. En del av informanterna som inte hade tidigare erfarenheter, uttryckte svårigheter inom utbildning. Erfarenhet samt bra handledning genom praktikperioderna uttalades att ha stor påverkan på deras känsla av att vara klara inför uppgiften. Enligt studier utförda av Standing (2007) samt Benner (1993) framfördes det 18

19 också att sjuksköterskeutbildningens praktiska träning utvecklade studenternas säkerhet inom de praktiska momenten samt den kliniska blicken. Författarna menar att studenter med tidigare vårderfarenhet har en fördel genom utbildningens gång. Beredskap inför sjuksköterskerollen Samtidigt som alla kände sig förberedda inför den nya rollen som sjuksköterska uttryckte en stor del nervositet som berodde på ansvaret. Detta är möjligtvis en naturlig känsla nära utbildningens slut. Enligt Standing (2007) framfördes det att sjuksköterskestudenter känner sig osäkra och otrygga som nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av det stora ansvaret. En del studenter uttryckte även osäkerhet på grund av utbildningens läroplan som avslutas med examensarbete istället för praktik. Författarna anser som studenterna, att känslan av beredskap hade stärkts om utbildningens sista termin hade avslutats med praktik. På så sätt hade osäkerheten samt nervositeten möjligtvis inte varit lika påtalad. En del studenter uttryckte att handledare under praktikperioderna påverkade deras kunskap samt självförtroende och därmed känsla av beredskap. Enligt Benner (1993) visade slutsatsen att handledare har stor påverkan på nyblivna sjuksköterskors trygghet samt säkerhet inom yrket. Oerfarna studenter har möjligtvis svårt i början men däremot har utbildningen bidragit till deras känsla av beredskap. Andersson (2007) anser att sjuksköterskestudenter utan vård erfarenhet har ett mer öppet synsätt på vården. Informanterna i föreliggande studie uttryckte att deras kunskap och beredskap inom omvårdnad utvecklades positivt genom praktikperioderna. SLUTSATSER Syftet med föreliggande studie var att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad samt känsla av beredskapen att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Detta ämne var intressant och lärorikt med tanke på att det berör författarna själva, andra sjuksköterskestudenter samt yrkesverksamma sjuksköterskor. Författarna anser att studien visar att omvårdnad är ett svårt begrepp att definiera och kommer alltid vara ett väldigt diskuterat ämne. Andra sjukvårdsprofessioner som till exempel läkare har ett ansvarsområde som enklare kan förklaras, medan sjuksköterskeyrket har ett ansvarsområde som är svårt att beskriva även om fastställandet av detta huvudämne skedde för många år sedan. Utifrån studien anser författarna att sjuksköterskestudenterna är mer inriktade och intresserade i den medicinska rollen. Att ge god omvårdnad var gemensamt för alla informanter men med tanke på att de tar examen som specialister i omvårdnad är uppfattningen att de inte lägger tillräcklig vikt vid detta ämne. Detta var oväntat eftersom författarna hade förväntat innan intervjuerna utfördes, att fler studenter skulle uttrycka mer intresse inom att bedriva omvårdnad. Efter de framkomna fynden i denna studie anser författarna att en ingående undersökning av studenters upplevelser av omvårdnad samt beredskap bör utföras. Det är viktigt att flera högskolor/universitetsutbildningar undersökes, för att kunna 19

20 jämföras och följas i utvecklingen inom omvårdnad. En tydligare och klar definition av ämnet omvårdnad behövs för att klargöra begreppet i sin helhet. Omvårdnad är en väsentligt del av sjuksköterskeutbildningen och för redan legitimerade sjuksköterskor. Ämnet omvårdnad är en förutsättning för en optimal och högkvalitativ patientvård.. 20