Och. Ny tidning från Kultur Skåne! FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER. Nr 1 / Februari KulturSkåne

Transkript

1 Och FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER Nr 1 / Februari 2006 Ny tidning från Kultur Skåne!

2 2 Och / FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER KulturSkåne Välkommen till Och FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER Vi som gör tidningen är Kultur Skåne, Region Skånes kulturförvaltning. Vår ambition är att den ska vara, som vi säger på skånska, både nim och naggande god. Fyra nummer per år och en upplaga på 3000 exemplar är planerade. Vi vill nå ut till människor som arbetar inom kultur, näringsliv, turism och andra områden som vi redan samarbetar med eller vill börja samarbeta med i Skåne, liksom i hela Öresundsområdet och övriga landet. Genom tidningen hoppas vi nå en stor läsekrets för att diskutera frågor som rör kulturen och kulturlivet i Skåne. I det första numret av tidningen har vi valt att presentera synpunkter på innan- och utanförskap genom forskaren Mikael Stigendal och författaren Marjaneh Bakhtiari. Vi gör det som en upptakt till Mångkulturåret, för att integrationsfrågorna alltid är brännande aktuella och för att människors upplevelse av att höra till respektive stå utanför samhällsgemenskapen förmodligen kommer att få konsekvenser lång tid framöver. Det finns cirka 170 olika nationaliteter representerade i Skåne. Färsk statistik visar att människor i olika åldrar och från hela landet flyttar till Skåne för att arbeta och verka inom en region där avstånden är korta och Europa nära. Unga söker sig hit för att studera vid någon av de många konstnärliga och kreativa utbildningar som finns att välja mellan. Många blir stimulerade av det skånska kulturklimatet och väljer att stanna kvar. Möjligheten att utöva och uppleva kultur är viktig för människors känsla av gemenskap, frihet och delaktighet. Det är Kultur Skånes uppdrag att främja utvecklingen i samspel med er som på olika sätt verkar inom kulturområdet och närliggande områden. Hör gärna av er med synpunkter på vår nya tidning! Chris Marschall, kulturchef och.kultur@skane.se Fotnot. Nim är skånska för liten och behändig. Om namnet Och FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER Det är kort och kärnfullt. Det är också svenska språkets vanligaste ord. Rätt och slätt inbjuder det till samtal, förutsätter att det ska pågå och kräver ett svar. Kan inte stå ensamt, vill det inte heller. Detta enkla och. Dessutom har det förmågan att förena stort som smått, likt eller olikt som hamnar i samma mening även om satserna är olika, åsikterna går isär eller kulturerna krockar. Dröm och verklighet. Utanför och innanför. Samtid och framtid. Och smaka på det. Låt dig inspireras av det enkla och se vart det för dig i tanken, handlingen och möjligheterna som du kanske inte såg före och, då du ännu inte visste vad som skulle komma efter. Redaktionen Teatrar söker nya berättare Jasmine, Mohamed och Ali tillhör de 100 vanligaste namnen i Sverige. Men på teaterscenerna är dessa namn fortfarande sällsynta. Det vill bland annat Helsingborgs stadsteater ändra på. Tillsammans med fem andra aktörer i landet Folkteatern i Göteborg, ung scen/öst i Linköping, Gottsunda Dans & Teater (GDT) i Uppsala, Intercult samt Dalateatern skapar man ett nätverk av scenkonstnärer med annan kulturell bakgrund som i framtiden kan ligga till grund för fortsatt utveckling och produktion av nya pjäser. Projektet heter nya pjäser - nya världar och det har som mål att lyfta fram dramatik som speglar Sveriges kulturella mångfald. Teatern behöver sina berättare om det nya Sverige och vi har efterlyst färdiga pjäser eller idématerial som kan utvecklas vidare i dialogform med konstnären, berättar Fredrika Narheim som arbetar med projektet på Helsingborgs stadsteater. Om två år kommer tre nyskrivna och nyproducerade teateruppsättningar att turnera i Sverige, som ett resultat av projektet. Litteraturen har sina etablerade författare som Daniel Boyacioglu och Marjaneh Bakhtiari. Inom filmen finns Josef Fares, Susan Taslimi och Reza Bagher och musiken har Timbuktu, Laleh och Latin Kings. Det blir spännande att se vad vi får för stoff inom teatern, säger Fredrika Narheim. Läs mer på och Hasse & Tage får museum i Tomelilla Till midsommar planeras öppningen av världens första Hasse & Tage-museum. Tomelilla får därmed ett helt nytt museum inalles 15 kvadratmeter som ska visa upp rekvisita och tekniska detaljer med anknytning till produktionsbolaget AB Svenska Ord. Hans Alfredson tog själv initiativ till museet i ett brev till kommunen. Hans Alfredson och Tage Danielsson spelade under många år in sina filmer i Tomelilla och många ortsbor agerade statister i filmerna som alltid hade premiär på Rio i Tomelilla. Omslagsillustration: Jonna Björnstjerna, illustratör och serietecknare Det var Serieskolan i Malmö som fick Jonna Björnstjerna att flytta till Skåne. Sedan våren 2005 arbetar hon i en studio i Malmö som hon delar med nio serietecknande kollegor. Jonna är född 1983 och uppväxt i Sundsvall och Eskilstuna. Jag trivs i Skåne. Som serietecknare jobbar man ofta ensam, men här är vi många som kan mötas i serietecknandet, berättar Jonna. Skåne är med olika kreativa utbildningar attraktivt för unga som likt Jonna finner likasinnade att tampas med eller mot. På senare år har olika konstnärliga kollektiv utvecklats inom eller mellan olika konstområden. Jonna har tecknade krönikor i Sydsvenskan och i Norrköpings tidningar. Hon har bland annat medverkat i Bizarro, Knasen och samarbetat med Svenska Filminstitutet i en bok om jämställdhet. Mitt drömprojekt är en barnbok om familjen Kanin som kommer ut våren 2007 på BonnierCarlsén. Det är fantastiskt roligt att jobba med egna bilder och texter i den. Jonna kombinerar tecknandet och skrivandet till ett eget uttryckssätt. Inspiration hämtar jag i sagoskogen som fanns i min barndom, men jag får även mina sagovibbar på Österlen. Det finns en sagostämning i gamla stenrösen och själva landskapet. Varje omslag av Och kommer att illustreras av i Skåne verksamma kreatörer.

3 Och / FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER 3 INBLICK Skåne behöver plattformar över kulturgränserna Ansvariga för kulturlivet i Skåne måste utveckla lyhördhet för vilka kulturella uttryck det finns hos dem som lever i ett utanförskap och se till att det skapas utrymme för dessa uttryck. Den uppmaningen kommer från Mikael Stigendal, fil dr i sociologi vid Malmö högskola och forskare inom området utanförskap-innanförskap. Men han poängterar att det finns många inom kulturlivet, framför allt inom musikområdet, som redan byggt plattformar för möten över musik- och kulturgränser. Olika slags plattformar behövs för att de som ställs utanför samhällets traditionella institutionskultur kan möta dem som är innanför. För Mikael Stigendal står kultur för hur man gör sitt liv meningsfullt i tankar, ord, stil och levnadssätt. Han menar att tillgängligheten till kultur i traditionell mening har betydelse för möjligheten att bryta ett utanförskap som kanske känns som ett hinder. Men då måste man inse att kultur är något mer än så kallad finkultur. Kultur handlar inte bara om det som utspelas på till exempel en scen utan den genomsyrar hela huset där scenen finns hur människor rör sig och för sig. Detta kan vara en blockering som gör att människor inte går dit. Därför måste man tänka mycket på var den finansierade kulturen ska utspela sig i vilka lokaler, på vilka platser och vid vilka tidpunkter. Men utanförskapet är inte alltid något negativt utan kan också vara en drivkraft. Historiskt sett är det ofta människor som levt i gränslandet mellan innanför och utanför som kommit med impulser som sedan fått stor betydelse för innanförskapet. I relation till detta kan innanförskapet bli ett hinder. Därför får man inte låta sin syn på utanförskap bli för styrd av en problemorientering. Åtskilliga i samhället skulle behöva bli mycket mer lyhörda och uppmärksamma på vilka kvaliteter som kan finnas i utanförskapet. Detta skulle kunna bli ett stort värde i innanförskapet. Mikael Stigendal ser en risk i att för mycket tal om utanförskap kan leda till att människor får en förstärkt bild av sitt utanförskap och hänvisar mer till detta än till sig själv som person. En passivisering som kan leda till än större utanförskap. Problemen finns verkligen inte alltid i utanförskapet utan kan ha sina orsaker i innanförskapet, till exempel i konstiga mekanismer på arbetsmarknaden och att skolan inte förmår sätta värde på en mångkulturell kompetens som många elever har. Men utanförskapet är inte alltid något negativt utan kan också vara en drivkraft. VAD TYCKER DU? Hur ser du på begrepp som utanförskap och innanförskap i förhållande till kulturlivet i Skåne? Skriv och berätta hur du ser på det på adress: och.kultur@skane.se

4 4 Och / FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER KulturSkåne Till den Andre Lyssna! Det är jag som gjort dig till den du är. Det är jag som gjort dig till Den Andre. Jag är en mycket viktig person i ditt liv. Hade jag inte varit den jag är så hade du inte varit Annorlunda. Hade jag inte funnits här från början så hade du inte kommit någon Annanstans ifrån. Hade jag inte varit här inne så hade du inte stått där Utanför. Hade jag inte haft så hade du inte saknat. Hade jag inte tigit så hade du inte ropat. Hade du inte varit en Annan så hade jag förstått vad du säger. Det är synd. Kanske rentav lite skam? Kanske hade du kunnat vara en viktig person i mitt liv. Vem vet? Nu får jag aldrig veta. Aldrig... Inte om vi inte genast. Inte om vi inte Omedelbart. Inte om vi inte på alla tänkbara sätt! Inte om inte vi Niklas Törnlund Mångkultur kräver långsiktighet FAKTA Mångkulturåret 2006 kommer att märkas runt om i Skånes kulturliv. Här några exempel på institutioner eller föreningar inom bland annat musikområdet som förenar eller planerar att förena innanförskap och utanförskap i sitt arbetssätt. Föreningen Mixmusik på Jeriko i Malmö. Mixmusik har sedan starten 1995 utvecklats till en av de viktigaste världsmusikscenerna i Öresundsregionen. Utbudet präglas av en blandning av svenska och utländska artister, oftast i gemensamma konsertkvällar. Genom riktade insatser på publikarbete är även publiken blandad när det gäller etnicitet, kön och ålder. Dunkers kulturhus i Helsingborg har tagit ett profilbeslut för det framtida arbetet som innebär att man ska vara en arena för mångkultur. I mars gör Dunkers ett första avstamp genom ett tvådagars seminarium kallat Identitet i förändring. Seminariet, som är en del i en kompetensutveckling, vänder sig i första hand till professionella kulturarbetare, institutionschefer, kultursekreterare och kulturchefer i nordvästra Skåne, men är även öppet för andra. Den kulturella mångfalden kommer att diskuteras utifrån nyckelorden tolerans, acceptans, normer, inkludering, intersektionalitet och lärandeprocess. För att nå nya målgrupper måste vi börja med att titta på oss själva och våra egna värderingar. Vi vill ge deltagarna möjligheter att se inåt för att få medvetenhet om det egna ansvaret. På längre sikt ska arbetet leda till en institutionell metodförändring i både program och publikarbete, säger Niels Righolt, kulturhuschef på Dunkers i Helsingborg. Till hösten planeras en sexdagars kulturfestival, Images of the Middle East, som vänder sig till kulturkonsumenter i Helsingborg/Helsingör-regionen särskilt till medborgare från Mellanöstern. Under hela året kommer Dunkers presentera en mängd konserter och teaterföreställningar som en del i mångkulturåret. Information: Samlad information finns på Kulturföreningen Inkonst har flyttat till nya lokaler i Mazettihuset i Malmö. Premiärhelgen blir den 4 februari Inkonst ser sig som en plattform för ung kultur i dess olika former. Inkonst står utanför de traditionella institutionerna och fria grupperna för att från sin position fånga upp och erbjuda möjligheter för unga människor att pröva och utveckla idéer. Drömmarnas Hus på Rosengård i Malmö har under åren haft ett nationellt uppdrag att vidareutveckla sin verksamhet för barn och ungdomar och främja möten mellan människor med skilda bakgrunder. I uppdraget ingick även att Drömmarnas Hus skulle bidra till att nationella nätverk som kan inspirera till liknande verksamheter utvecklas. För att sprida kunskap om verksamheten och om erfarenheterna har en rapport i bokform getts ut - Att tänka högt och stort. Här intervjuas anställda på Drömmarnas Hus och andra som har haft inblick i verksamheten.

5 Och / FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER 5 INTERVJU I våras debuterade Marjaneh Bakhtiari med boken Kalla det vad fan du vill. Sällan har en debutant fått så stor uppmärksamhet. Äntligen hade en ung kvinna, Marjaneh är 25 år, med röttterna i ett ickeeuropeiskt land, Iran, skrivit en bok om Det nya Sverige. Med blick för det nya Skåne Hennes roman handlar om många olika karaktärer. Alla bor i Malmö där de hamnat av olika anledningar. Någon kommer från Teheran, en annan från Glumslöv. Marjaneh har renodlat karaktärerna till i det närmaste stereotyper. Människor möts och misslyckas hela tiden med att förstå varandra. När bilderna personerna har av varandra kommer i obalans blir det både tragiskt och roligt. Det finns en obalans i mötet mellan människor som beror på redan förutbestämda bilder och de erfarenheter var och en har med sig, säger Marjaneh Bakhtiari. Det blir också en obalans i viljan att göra något och förståelsen för vad det är man ska göra något åt. Marjaneh är mycket intresserad av media och får många roliga idéer och uppslag därifrån. Hon har lärt sig mycket genom TV, inte minst om hur man berättar en historia. TV är inte ett passivt medium, till exempel tycker Marjaneh att det är kul att komma på andra lösningar och upplägg på serier och fiktionfilmer. Det är roligt att hitta på historier, säger hon. Jag hade inget specifikt syfte med min bok, inget budskap jag ville förmedla. Jag tycker bara det är jätteintressant med människor och deras uppfattningar. Marjaneh kom till Sverige som sjuåring. Började skolan i Vetlanda, bytte skola fem gånger under sina första tre skolår och blev malmöbo vid tio års ålder. Hon har regelbundet besökt sin släkt i Iran och talar farsi flytande. Malmö är hemma för Marjaneh. Men hemma är lika självklart Teheran och hennes mormors hus. Hon vill inte inordna sig i begrepp som innanförskap och utanförskap hon tänker inte i sådana termer. Väldigt många känner sig utanför samhället idag, men utanförskapet gäller inte alla som inte har rötterna i Sverige. I all välvilja i att visa på problem och diskutera vad man ska göra åt dem kan det ibland bli ensidigt man skapar problem mer än visar och förklarar. Risken är att folk tror att anledningen till att saker och ting är som de är mer beror på andra än hur de själva är som människor. Det blir enkla lösningar. Ett samspel mellan en själv och omgivningen bestämmer var gränsen går mellan innanförskap och utanförskap. Vissa människor har inte behov av att få en bekräftelse eller acceptans av andra. Jag kan känna mig hur innanför som helst, varför skulle jag inte vara det? Men jag kan inte känna mig hundra procent innanför om mitt innanförskap ifrågasätts av andra. Marjaneh kommer från en medelklassmiljö i Iran och upplever ingen större skillnad på hur man lever och vad man gör där jämfört med här i Sverige man tittar på samma slags TV-program, mode och frisyrer är desamma som här och man lyssnar på samma musik. MTV ser likadant ut i Teheran som i Malmö. Om det är skillnader eller inte mellan människor och deras sätt att leva beror mer på vilka kretsar man rör sig i än det geografiska avståndet. Man är innanför i en viss krets men kanske inte i en annan. Samhället består av så många delar, det finns inte en dörr att gå igenom för att komma in i ett innanförskap. De senaste fem sex åren har det varit omöjligt att missa begreppet mångfald/ mångkultur i Sverige. I debatter och diskussioner kan Marjaneh ibland bli lite förvirrad vad menar folk? Många begrepp saknar klara definitioner. Kultur ser jag som en process som uppstår när människor möts och interagerar. Kultur är inget statiskt. Ett land kan bestå av så många kulturer, hur kan man då komma från en kultur? Till slut blir vissa diskussioner bara komiska. Marjaneh tänker inte så mycket på att Malmö är en stad med över 160 nationaliteter. Hon hör olika språk på stan och på bussen men det är inget speciellt med det. Sådant är Malmö och här har hon skaffat sig en vänkrets. Om de heter si eller så och var de kommer från spelar ingen roll.

6 Inbjudan 6 Och / FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER KulturSkåne EVENEMANGSKALENDER JAN MARS 2006 KulturSpektrum Mötesplats för kulturchefer/ kultursekr m fl I Skåne. Plats: Landskrona. Arrangör: Kultur Skåne, Kultur och fritid Landskrona. KulturSpektrum 2006 Varför blir det så snett III Hur blir kvalitet en makt- och mångfaldsfråga. Seminarium med föredrag och workshop: Oönskade krockar uppstår alltför ofta mellan konst- och kulturinstitutioners interna värden och deras strävan att nå nya publikgrupper, ny personal och nya studenter. Malmö Konstmuseum anordnar ett seminarium om kvalitetsbegrepp inom konstvärlden. Blå-gula strukturer i folkhemmet Seminariedag om gränsöverskridande möten i anslutning till Mångkulturåret. Föreläsningar och paneldebatt. Info: mångkulturkonsulent Inger Pedersen, inger.pedersen@malmo.se Mångkulturåret invigs i Malmö Officiell invigning av Mångkulturåret på Triangelns köpcentrum 11 februari. Kulturupplevelser och aktiviteterna avlöser varandra. Barn och ungdomar medverkar, liksom professionella artister. LANDSKRONA, JANUARI MALMÖ KONSTMUSEUM OCH MALMÖ MUSEER, 31 JANUARI MALMÖ MUSEER, 2 FEBRUARI MALMÖ, GÖTEBORG, STOCKHOLM, 11 FEBRUARI KULTURHUVUDSTAD 2014 Ett stort och viktigt beslut togs den 27 oktober 2005 i Lund. Lunds kommunfullmäktige bestämde sig för att göra en kraftfull satsning och därmed utveckling av kulturlivet i kommunen. En kulturpolitisk strategi har tagits fram och inom ramen för den sker hela den process som innebär att man ansöker om att bli europeisk kulturhuvudstad år Lund satsar på att bli europeisk kulturhuvudstad Det som är otroligt spännande är att beslutet innebär att de kulturella värderingarna ska återvinnas, ett arbete som kommer att genomsyra hela kommunen och också få betydelse i framtiden såväl i Lund som i övriga Skåne. Vi ska inte bygga något nytt operahus i Lund. Däremot ska vi förstärka och komplettera kulturlivet så att kommunen utvecklas långsiktigt. Arbetet kommer att göras i samarbete på ett regionalt, nationellt och internationellt plan. Då kan vi lyckas, säger Stefan Sköld, kulturchef i Lunds kommun. Lund har gjort ett grannlaga förarbete som föregått kommunens ja till att försöka bli en europeisk kulturhuvudstad. Redan 2006 kommer de första tydliga tecknen på satsningen i Lund. I maj står Lund värd för Sveriges första nationella scenkonstbiennal för barn och unga. Under biennalen kommer Skånes och landets fria grupper, läns- och regionteatrar, regionens institutioner, Riksteatern och internationella gästspel inta stadens scener, gator och torg och erbjuda ca 25 föreställningar av såväl svenska som inter- nationella grupper. Evenemanget är öppet för allmänheten och aktörer inom scenkonsten. I september är det dags för nästa stora evenemang den internationella bokfestivalen Litteralund som startade 2005 och som kommer att återkomma varje år framöver. Bokfestivalen har fokus på litteratur för barn och unga, men är öppen för andra uttrycksformer som film, musik och berättande. En månad senare är det dags för nästa storsatsning en internationell körfestival som bland annat kommer att erbjuda 18 konserter och galaföreställningar, Master Classes för dirigentstudenter från hela världen och en så kallad sångbro bestående av tre körer som får umgås och öva tillsammans under en vecka innan det blir konserter baserade på nyskriven musik. Litteratur, körsång och scenkonst för barn och unga är några av Lunds starka sidor. Det finns fler som vi kan bygga på för att utveckla kulturstaden Lund. Även om Lund har få stora kulturinstitutioner så finns det mycket goda förutsättningar för samarbete mellan t ex universitetet, näringslivet, kyrkan och staden som sådan, säger Stefan Sköld. I början av 2006 tillsätts en projektorganisation i Lund som ska leda processen. Till dess tar Torbjörn Nilsson, kulturintendent på Kultur och fritid i Lund emot frågor och förslag till projekt eller samarbeten som ingår i kulturhuvudstadssatsningen. E-post torbjorn.nilsson@lund.se Processen Lund Lunds kommunfullmäktige beslutar att kandidera 2006 Lund inleder processen med konkreta evenemang samt insamling av projektidéer Internationell konferens med syfte att identifiera utmaningar, arbetsformer och framtidsperspektiv. Mot slutet av 2007 sammanställer kommunen själva ansökan till regeringen. I ansökan beskriver kommunen hur man tänker utveckla sin stad fram till och efter år Regeringen tar ställning till vilken eller vilka av de svenska kommunerna som ska nomineras. Regeringens förslag lämnas till en europeisk kommission som utser en jury Kommissionen meddelar senast år 2010 sitt beslut om vilka kommuner som valts ut bland de nominerade.

7 Och / FÖR SAMTAL ÖVER SKÅNES KULTURGRÄNSER 7 Svensk-arabisk teater 22 februari är det premiär för Teater Foratts pjäs DNA på Verkstan, Malmö opera och musikteater. Identitet i förändring. Seminarium och kompetensutveckling om kulturell mångfald med fokus på tolerans, acceptans och normer. BUFF Den 23:e Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. Buff är en mångkulturell festival både i utbudet av filmer och publiken som utgörs av såväl branschfolk som barn och unga. Film från stora delar av världen visas och oftast på originalspråk. VERKSTAN, MALMÖ OPERA OCH MUSIKTEATER, 22 FEB DUNKERS KULTURHUS, HELSINGBORG, 2 3 MARS MALMÖ, MARS Lund värd för första scenkonstbiennalen för barn och unga Under fyra dagar i maj med startskott den 4 maj står Lund värd för den första nationella scenkonstbiennalen för barn och unga. Några av landets bästa föreställningar kommer att ges och vi erbjuder också internationella gästspel. Eftersom biennalen återkommer vart annat år kan vi arbeta långsiktigt och bli en regional och nationell mötesplats, men också en internationell för till exempel europeiska nätverk inom scenkonsten för barn och unga, berättar Eva Omagbemi, projektledare och biennalgeneral. I Skåne är kulturverksamheten när det gäller scenkonst som riktar sig till barn och unga väl utvecklad. De skånska teatergrupperna produ- cerar och spelar flitigare än många andra grupper i landet. Lund har flera starka kort när det gäller barn och ungdomsteater till exempel Månteatern och Teater Sagohuset som båda är riksbekanta teatergrupper. Dessutom har biennalen goda samarbetsmöjligheter med Lunds universitet, Teaterhögskolan och Musikhögskolan i Malmö, Malmö högskola och universitetet i Växjö. Biennalen har en långsiktig finansiering från kommunen och Region Skåne. Årets biennal stöds även av Statens kulturråd och Framtidens kultur. År 2008 är det dags för nästa biennal. Evenemangen vänder sig till både allmänheten och aktiva inom scenkonsten. Det är en fantastiskt rolig utmaning, säger Eva Omagbemi. I mars presenteras biennalprogrammet med föreställningar inom teater, dans, musik, men också med workshops, seminarier, föreläsningar, diskussioner och debatter. För information: Eva Omagbemi, tel , eva.omagbemi@lund.se ENKÄT Vad vill Östra Göinge ha ut av Lund som kulturhuvudstad 2014? Maria Ehrenberg, kulturchef i Östra Göinge kommun: En önskvärd del vore projekt som kartlägger Skåne som område, som provins och som central del av världen. Jag har tre förslag. Lund har ju liksom övriga Skåne funnits i olika konstellationer. Och influenser från Östasien har hittat hit likaväl som medelhavsinfluens i hällristningarna. Men vad har vi givit tillbaka? En skånsk kulturvarelse hur är en sådan? Vilken historia har den? Och vilken framtid? Vad är det som förenar oss som lever i Skåne idag? Lund som nav berör även oss i Östra Göinge; hur har strömmar från periferin till centrum gått och tvärtom. Vilka lämnade landsbygden för Lund och vilka kom tillbaka? Och vilka var drivkrafterna bakom de båda strömmarna? Slutligen hellre en rejäl satsning på att sätta in skåningar i olika sammanhang än tillfälliga program och turnéer. De senare blir alltför ofta grädden på moset; vad vi behöver är grädden i moset och grunden till det är kunskap. FAKTA Den femte friheten För att kunna komma ifråga som europeisk kulturhuvudstad måste ansökan omfatta en europeisk dimension. Lund har valt att lyfta fram det man kallar Den femte friheten. Den europeiska unionen bygger idag på fyra friheter som är fri rörlighet av varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Lund har formulerat en femte frihet som är den fria, starka och breda strömmen av idéer och värderingar. Lund vill att den europeiska unionen genom att anta den femte friheten utvecklas till en kulturunion. För mer information

8 Teater Kapija gästspelar i Sahara ORDET MALMÖHATTAN I Sahara långt utanför Timbuktu samlas nomader, musiker och turister varje år till Festival au Desert Ökenfestivalen i Essakane. Festivalen som i år hade cirka besökare har vuxit fram ur en medveten strävan att människor vill mötas och söka fred med hjälp av musik och kultur. Festivalen arrangerades i år för sjätte gången, i mitten av januari, och som en av ytterst få utländska grupper inbjöds Teater Kapija att medverka, dels med föreställningen Lille Prinsen (på franska), dels med musikbandet ITCH Music Project. Det är fascinerande att möta osannolik kultur, en som öppnar ögonen och får oss att uppleva och lära av andra och varandra, säger Mladen Puric, en av skådespelarna och regissör i Teater Kapija. Han fortsätter: Vi flyttade till Skåne för att lättare utveckla teaterkontakterna med utlandet. Och vårt sätt att arbeta internationellt bekräftas nu på ett nästan osannolikt mäktigt sätt, när vi som en av få utländska grupper bjöds in att delta i den kultförklarade Festivalen i Saharas öken i Mali. Sedan 2001 har festivalen arrangerats av tuaregerna, som traditionellt levt och lever som nomader i Sahara. Till festivalen bjuder man in musiker från andra kulturer med fokus på Västafrika. En mycket stor del av festivalpubliken kommer från Mali, Niger, Mauretanien och södra Algeriet. Numera är även västerlänningar välkomna, men de får betala för att uppleva festivalen. För lokalbefolkningen är evenemanget gratis. Festivalen utgör både en social och kulturell mötesplats och det är hela familjer som kommer till den. Att spela Lille Prinsen i öknen och för den här publiken är ett fantastiskt äventyr som kommer att sätta spår även när vi spelar föreställningen hemma, förklarar Mladen Puric. Läs mer på eller Region Skånes kulturpris och stipendier 2006 Välkommen med ditt förslag på kulturpristagare för Kulturpriset är på kronor. Föreslå även kandidater till stipendierna eller tipsa någon om möjligheten att söka dem. Kulturpriset delas ut för insatser av bestående värde medan stipendierna ska uppmuntra utveckling. Genom Kultur i vården-stipendiet uppmärksammas kreativa Öresundsregionen totalt varav på den danska sidan varav på den svenska sidan Övriga nordiska storstadsregioner (2003) INVÅNARE Stockholm-Mälarregionen därav Stockholms län Västra Götalands län Osloregionen Helsingforsregionen Källa: Öresunds Data Banken, SCB, Danmarks Statistik, Statistisk sentralbyrå, Helsingfors Faktacentral. Statistiken per 31 december insatser för kultur i vården. Stipendiesummorna är kronor. Ungdomsledarstipendierna, med summan kronor, uppmärksammar insatser inom skånsk ungdomsverksamhet. Ansökningar och förslag ska vara Kultur Skåne tillhanda senast den 15 feb Mer info på Redaktion Kultur Skåne Redaktör: Jadwiga Kurowska Idé & design Bysted Omslag Jonna Björnstierna Foto Cecilia Palmkvist Sven-Åke Persson Roland Bengtsson André de Loisted Vanessa Rabel Lars Persson Megapix Daniel Fresia-Cox Intervjuer Göran Nilsson Adress Kultur Skåne Box Landskrona Tel + 46 (0) och.kultur@skane.se Kultur Skåne samlar Region Skånes verksamheter inom kulturområdet. Med medarbetare i Landskrona, Lund, Malmö och Kristianstad verkar Kultur Skåne som utvecklingsaktör, rådgivare, producent och medfinansiär för institutioner och det fria kulturlivet. Uppdraget är att arbeta strategiskt, långsiktigt och tvärsektoriellt för att främja, utveckla och göra kulturen tillgänglig för alla i Skåne.